Titta

UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Om UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Hur påverkas den europeiska muslimska identiteten av media? Vilken roll har framväxten av internet spelat i den mediabild som formats? Det här är exempel på två centrala frågor som belyses i ett seminarium som gästas av flera världskända talare som refererar till sina egna erfarenheter och sin forskning på området. Originaltitel: The role of the media in the creation of Muslim identities in Europe and the USA. Inspelat i mars 2013. Arrangör: British Council och Södertörns högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Muslimsk identitet och media : Islamofobi genom historienDela
  1. Jag måste erkänna en sak:

  2. Mitt föredrag var väldigt likt dem som
    vi hörde från USA och Storbritannien.

  3. Sen ett på natten försvann det.
    Datorn kraschade.

  4. Så jag skrev snabbt ett nytt
    tidigt i morse-

  5. -och det råkade bli annorlunda.

  6. Det var kanske ingen tillfällighet.

  7. Gudarna kan ha haft
    ett finger med i spelet.

  8. Det finns ett övergripande narrativ
    om Sverige-

  9. -som ett etniskt, kulturellt
    och religiöst homogent land.

  10. Alla pratar svenska hemma,
    tror på samma gud-

  11. -och delar grundläggande moraliska,
    politiska och sociala värderingar-

  12. -till alldeles nyligen, då en hord
    av främlingar invaderade landet-

  13. -och underminerade den ursprungliga
    homogenitetens sociala harmoni.

  14. Detta narrativ har odlats
    av svenska myndigheter-

  15. -spridits i svenska läroböcker
    och exporterats som bilden av Sverige.

  16. Den har varit utgångspunkten
    för många forskningsprojekt-

  17. -som undersöker "förvandlingen" av
    Sverige till multikulturell mötesplats.

  18. Det här narrativet, och det vet
    svenskarna här, har aldrig varit sant.

  19. Det har aldrig funnits en tid då alla
    i området som vi benämner "Sverige"-

  20. -talade svenska hemma,
    trodde på samma gud-

  21. -eller delade grundläggande moraliska,
    sociala och politiska värderingar.

  22. Det som däremot alltid har funnits,
    sen landsfadern Gustav Vasas dagar-

  23. -är en centraliserad statlig
    administration-

  24. -som har legitimerat sitt styre
    med ideologier om homogenitet:

  25. Evangelisk lutheranism-

  26. -rasifierad nationalism
    eller folkhemmet.

  27. Man har använt olika styrelsemetoder
    för att utöva kontroll-

  28. -och exkludera det som negerar
    bilden av en homogen nation:

  29. Hedningar, kättare, kalvinister,
    katoliker, judar-

  30. -samer, kväner, tornedalingar, finnar-

  31. -tattare, romer,
    resandefolk och zigenare.

  32. Fram till 1860 kunde den som
    konverterade till katolicismen-

  33. -förlora sitt medborgarskap,
    avrättas eller utvisas-

  34. -men religionsfrihet
    infördes inte förrän 1951.

  35. Den förste juden som fick bosätta
    sig i Sverige utan att konvertera-

  36. -var Aaron Isaac,
    som kom till Ystad 1774.

  37. Men judiska barn fick inte gå
    i svenska skolor förrän 1859-

  38. -och judar fick inte inneha
    offentliga ämbeten förrän 1870.

  39. För att skydda
    nationens "oblandade ras"-

  40. -förbjöds judar
    att flytta till Sverige 1927.

  41. Det hindrade flyktingar från
    Nazityskland att komma in i landet.

  42. Förbudet upphävdes inte förrän 1942,
    efter slaget vid Stalingrad-

  43. -då den tyska krigslyckan vände.

  44. Exkluderingen av romerna. Zigenarna.

  45. De förbjöds att flytta hit 1914.

  46. Förbudet varade till 1954,
    alltså under hela andra världskriget-

  47. -och nazisternas utrotningsprogram.

  48. De romer som redan bodde i Sverige
    fick vänta till mitten av 60-talet-

  49. -innan de erkändes som medborgare
    och tilläts rösta i allmänna val.

  50. Men i dag är det inte
    katoliker, judar eller ens romer-

  51. -som ses som skadliga för den
    homogena nationens samhällsstruktur.

  52. I dag oroar vi oss för muslimer.

  53. Invandring från länder där islam
    är en viktig diskursiv tradition-

  54. -började under efterkrigstiden,
    men under 50-, 60-, 70- och 80-talen-

  55. -omnämndes de inte som muslimer-

  56. -utan som turkar, kurder, araber,
    iranier, jugoslaver och albaner.

  57. Om vi pratade om dem
    som en enhetlig kategori-

  58. -kallade man dem för "svartskallar"
    eller "blattar".

  59. De var en stämpel som de då delade
    med invandrare från Sydeuropa-

  60. -Latinamerika, Asien och andra håll.

  61. Vid slutet av kalla kriget inleddes
    en omklassificeringsprocess-

  62. -som diskursivt kopplade samman
    dessa svenska medborgare-

  63. -med varandra och med islam.
    De blev "muslimer"-

  64. -och representanter för ett
    inbillat och negativt laddat kollektiv.

  65. Det innebär inte-

  66. -att fördomar om islam och muslimer
    inte fanns före murens fall.

  67. Det är viktigt att inse
    att den islamofobiska traditionen-

  68. -existerade innan den första muslimen
    anlände till Sverige.

  69. Det innebär bara att vi inte fäste
    så stor vikt vid att de var muslimer-

  70. -som vi lärde oss att göra
    när den röda faran var borta.

  71. I dag har vi blivit
    nära nog besatta av det.

  72. I dag är det nästan omöjligt-

  73. -liksom det uppenbarligen är när man
    köper tidningar i Storbritannien-

  74. -att undvika det allmänna skvallret
    om "hur muslimer är".

  75. Muslimer är våldsamma.
    Muslimer förtrycker kvinnor.

  76. De är terrorister
    och ett hot mot yttrandefriheten.

  77. De tror inte på demokrati
    och mänskliga rättigheter.

  78. De är främmande
    för Sverige, Europa och västvärlden.

  79. Det här talet om "hur muslimer är"
    har blivit så normaliserat-

  80. -att få tycks inse att det är
    en diskurs om essentiella skillnader-

  81. -besläktad med rasism.

  82. Hur skulle vi reagera om nån ville
    förklara för oss hur judar är-

  83. -eller hur svarta är?

  84. Idén om att muslimer utgör
    ett särskilt släkte-

  85. -som skiljer sig från den universella
    människan genomsyrar vårt språk.

  86. Vi talar om "den muslimska naturen"-

  87. -"det muslimska psyket"
    och "den muslimska världen"-

  88. -som om det fanns en vanlig natur
    och den muslimska-

  89. -ett mänskligt psyke och ett muslimskt-

  90. -vår värld och den muslimska.

  91. Som om muslimer befolkade
    en egen speciella värld.

  92. Ett eget ekosystem.
    Kanske finns det muslimska tomater.

  93. 2006 antog riksdagen
    en utrikespolitisk proposition-

  94. -som definierade "Sveriges
    relation till den muslimska världen".

  95. Det som utrikesdepartementet
    har att göra med brukar vara-

  96. -Sveriges relation till andra stater
    och till internationella organisationer-

  97. -samt internationell utveckling
    och samarbete.

  98. Kan ni föreställa er
    att riksdagen skulle definiera-

  99. -Sveriges relation
    till den kristna världen-

  100. -den buddistiska världen
    eller den nyandliga världen?

  101. Bilden av muslimer som ett släkte
    skilt från den universella människan-

  102. -går nästan lika långt tillbaka
    i historien som antisemitismen.

  103. Den bottnar i
    medeltida kristna föreställningar-

  104. -om dem som då kallades "saracener",
    "morer" eller "röda judar"-

  105. -som Antikrists härskaror.

  106. I medeltida konst, folktro och legender-

  107. -framställdes muslimer som demoner
    och lärjungar till mörkrets herre.

  108. De vanhelgade korset
    och slaktade oskyldiga kristna barn-

  109. -för att dricka deras blod i sina
    diaboliska nattvardsceremonier.

  110. Man talade - och sjöng - om dem som
    "bastardhundar" eller "helvetesbestar"-

  111. -som förtärde köttet från kristna.

  112. Det här är... Kan ni se det?

  113. Det är från en fransk krönika,
    sent 1300-tal.

  114. Kan ni gissa vilka som är muslimerna?

  115. Det är djävlarna. Ser ni dem?
    Det gör inte jag.

  116. Här är en till.

  117. Muslimerna rusar ut
    och anfaller de kristna-

  118. -från slottet överst i mitten av bilden.

  119. Det är väl svårare att se?

  120. Jag ska försöka förstora en aning.

  121. Ser ni dem nu?

  122. Demonerna. De muslimska monstren.

  123. Ni ser att många av muslimerna
    avbildas med hundhuvuden.

  124. Lars Vilks, den svenske konstnären-

  125. -som gjorde ett porträtt
    av Muhammed som rondellhund-

  126. -försökte framstå som originell-

  127. -men hundmotivet
    går nästan tusen år tillbaka i tiden-

  128. -i icke-muslimska västerländska
    avbildningar av muslimer.

  129. Jag säger
    "icke-muslimska västerländska"-

  130. -eftersom muslimer
    har levt i Europa sen 700-talet.

  131. Det har funnits muslimer i Europa
    minst 700 år längre-

  132. -än det har funnits protestanter
    eller lutheraner.

  133. De kom
    långt innan Sverige kristnades-

  134. -och de borde ha en plats
    i västvärldens litterära kanon-

  135. -vår konsthistoria, vår kulturhistoria
    och vår intellektuella historia.

  136. Jag vill bara visa att muslimer
    har varit med oss länge-

  137. -som en sinnebild för fienden
    och det kulturellt främmande.

  138. Ofta är det den första bilden-

  139. -som kopplas samman
    med viktiga framsteg-

  140. -inom vår kommunikations-
    och mediateknik.

  141. Det allra första tryckalstret-

  142. -som trycktes
    med Gutenbergs tryckpress år 1452-

  143. -var ett avlatsbrev från Nicolaus V-

  144. -för att få stöd i kriget mot turkarna.

  145. Den allra första tyska boken
    som trycktes-

  146. -även den med Gutenbergs tryckpress,
    tog upp frågan om turkarna.

  147. I Turkkalendern för året 1455-

  148. -manade verserna för varje månad
    en kristen furste att dra ut i krig-

  149. -mot turkarna och muslimerna.

  150. Tryckta kungliga dekret
    utfärdades av svenska monarker-

  151. -och distribuerades för att läsas av
    alla präster i alla Sveriges kyrkor.

  152. Det var ungefär det århundradets
    kungliga nyhetsbulletin.

  153. Muslimer figurerade ofta som
    Kristus skräckinjagande ärkefiender-

  154. -som samlade sina soldater
    för att invadera det kristna kungariket.

  155. Det här motivet kan ses
    på den första världskartan-

  156. -som nånsin trycktes i Sverige.

  157. Den utkom 1541.

  158. På de tre kända kontinenterna
    - Afrika, Asien och Europa-

  159. -ser ni apokalypsens fyra odjur
    ur Daniels bok.

  160. Muslimer är med två gånger.

  161. Dels vid hornen på odjuret-

  162. -som symboliserar romarriket-

  163. -som man visste att osmanska riket
    strävade efter att efterlikna.

  164. Där växer Antikrists huvud,
    i form av profeten Muhammed.

  165. I Asien, bakom en bergskedja-

  166. -gömmer sig
    en hord av beväpnade muslimer.

  167. De gör sig redo att anfalla Europa
    och Sverige, som skyddas av lejonet-

  168. -vilket av diverse historiska skäl
    har kommit att symbolisera vårt land-

  169. -där det inte lever några lejon.

  170. Den första filmen som nånsin
    producerades i Hollywood-

  171. -var "The Power of the Sultan"
    från 1907.

  172. I den kidnappas
    en anständig, vit, kristen dam-

  173. -av en brun, muslimsk ökenshejk-

  174. -och sen räddad
    av en vit, kristen, manlig hjälte.

  175. Och stumfilmer ska inte underskattas-

  176. -som medium för
    att överföra information.

  177. Sveriges första biograf
    öppnade i Göteborg 1902.

  178. Under de följande decennierna
    exploderade denna nya industri.

  179. Fyrtio miljoner biljetter
    såldes bara mellan 1910 och 1920-

  180. -till en svensk befolkning
    som var mycket mindre än i dag.

  181. Forskning visar att även
    arbetarklassen regelbundet gick på bio.

  182. Enligt en undersökning från 1918-

  183. -var arbetarklassungdomar i Stockholm
    på bio minst en gång i veckan.

  184. Och vad såg de då?

  185. Stumfilmer med arabiska teman
    var väldigt populära.

  186. Det här är en affisch för uppföljaren-

  187. -till det som då var
    en kassasuccé utan like i Sverige:

  188. "Shejken" med Rudolph Valentino.

  189. Skit också!
    Jag glömde en sak. Ursäkta...

  190. Är det ett svenskt ord?

  191. Just det! Det betyder "spola tillbaka".

  192. Jag glömde bort att nämna-

  193. -att araber på film inte spelades
    av arabiska skådespelare.

  194. Liksom man i USA använde blackface
    när man gestaltade svarta amerikaner-

  195. -eller när man i Sverige gestaltade
    zigenare, resande och romer-

  196. -spelades araber
    av svartsminkade vita skådespelare.

  197. De var klädda i det som Jack Shaheen
    kallade för ett "Ali Baba-kit".

  198. Svarta lösskägg och dolkar,
    om de var män-

  199. -och genomskinliga pantalonger
    och navelsmycken för unga kvinnor.

  200. Äldre kvinnor syntes i bakgrunden,
    påpälsade med krukor på huvudet.

  201. Och det här är alltså en affisch
    för uppföljaren till "Shejken".

  202. "Shejken" handlar om Lady Diana,
    spelad av Agnes Ayres.

  203. Hon blir kidnappad av
    och blir sen förälskad i shejken-

  204. -spelad av Rudolph Valentino.

  205. Han räddar henne först från att dö
    i en sandstorm i öknen-

  206. -och sen från att bli våldtagen
    av hans ökenrival Omair-

  207. -efter att beduiner har kidnappat henne
    för andra gången i samma film.

  208. Och sen, i den dramatiska finalen-

  209. -ligger shejken svårt sårad
    på sin divan i tältet.

  210. Då avslöjar han sanningen:
    Han är varken arab eller muslim!

  211. Han är en brittisk adelsman
    med en spansk mor.

  212. Därmed blommar kärleken i öknen.

  213. Amerikanska polisregister
    innehåller information-

  214. -om mer än hundra
    unga, vita, protestantiska kvinnor-

  215. -som rymde hemifrån
    och lämnade meddelanden av sorten:

  216. "Gett mig av
    för att söka kärleken i Sahara."

  217. Det här är viktigt.

  218. Det visar
    att den islamofobiska fantasin-

  219. -inte enbart framställer islam
    som blodets och hatets religion-

  220. -utan även erbjuder
    ett exotistiskt bildspel-

  221. -i vilket muslimer befolkar
    de tusen och en nätternas land.

  222. Båda de här bilderna
    har vi kvar ännu i dag, eller hur?

  223. I filmer och nyhetsförmedlingen,
    med sina med terrormuslimer-

  224. -och i turistbranschens annonser-

  225. -som gestaltar resmål
    som Istanbul eller Egypten-

  226. -som resor till det magiska
    österlandets tidlösa underverk.

  227. De här stumfilmerna
    producerades under kolonialtiden.

  228. Det här är en kolonial fransk affisch-

  229. -som visar hur fransmännen
    anländer till Nordafrikas kuster-

  230. -för att skänka dess befolkning
    frihet, framsteg och civilisation-

  231. -genom kolonial erövring.

  232. För övrigt legitimerar
    samma teman ännu i dag-

  233. -västerländska militära interventioner
    i länder med muslimsk majoritet.

  234. Västerländska ockupationer
    är alltid altruistiska projekt-

  235. -till förmån för de ockuperade folken.

  236. Varför ändra ett vinnande koncept?

  237. Vår kunskap om islam och muslimer
    kan inte förstås-

  238. -utanför den maktrelation mellan
    kunskapsproducent och -objekt-

  239. -som etablerades under kolonialtiden.

  240. Det har visats på ett övertygande sätt
    av Edward Said och många andra.

  241. Europeiska guvernörer, soldater,
    missionärer, affärsmän, forskare-

  242. -upptäcktsresande och nybyggare
    reste i den koloniserade världen-

  243. -och rapporterade om de koloniserade
    folkens främmande seder.

  244. Denna kunskap lade grunden till
    nya akademiska discipliner-

  245. -specialiserade på att producera
    kunskap om islam och muslimer:

  246. Orientalistik, arabiska,
    antropologi, etnografi-

  247. -religionshistoria och islamologi.

  248. Här utbildades nya representanter
    för världens mitt och skickades-

  249. -till koloniala gränsområden för att
    skaffa information och rikedomar.

  250. Kunskapen om islam och muslimer
    spreds genom universitetsutbildningar-

  251. -och stumfilm, som vi såg,
    men också via andra kanaler-

  252. -såsom tidningar, uppslagsböcker-

  253. -och utställningar som de här.

  254. Konstverk, romaner, ljudfilmer,
    tecknade filmer, radio och tv.

  255. Tillsammans konstruerade dessa
    omvandlade former av kunskap-

  256. -en bild av orientalen, araben,
    muslimen som ett särskilt släkte-

  257. -som av naturen var diametralt motsatt
    till den rationella, upplysta-

  258. -progressiva, demokratiska
    och moderna västerlänningen.

  259. Propositionell kunskap
    som vinner styrka-

  260. -genom sitt system
    av interreferentialitet.

  261. Därigenom fick den status som
    objektiv kunskap och sanning-

  262. -som inte kunde ifrågasättas
    av nån subjektiv muslim-

  263. -som vågade lägga sig i vårt samtal
    om islam och muslimer.

  264. Avkoloniseringen
    sammanföll med kalla kriget-

  265. -då anti-muslimska åsikter
    temporärt hamnade i bakgrunden.

  266. "Öst" fick en ny betydelse.

  267. Öst var nu östra Europa,
    Sovjetunionen och det röda Kina.

  268. Medan väst förblev samma skyddande
    mur mot österländsk despotism-

  269. -totalitarism och barbarism
    som förut.

  270. Kalla krigets logik gav västerländska
    regeringar skäl att alliera sig-

  271. -med konservativa regimer och
    anti-kommunistiska islamiska rörelser-

  272. -i de före detta kolonierna.
    Först efter Sovjetunionens kollaps-

  273. -fick islam åter huvudrollen-

  274. -som en motbild till västvärlden-

  275. -som gav oss mening och mål.

  276. I Europa,
    och i mindre utsträckning i USA-

  277. -var nu hotet som muslimer utgjorde
    huvudsakligen sekulariserat.

  278. Deras olikhet förklarades-

  279. -enligt en rasifierad idé om kultur.

  280. Denna uppstod som en följd av
    att efter andra världskriget-

  281. -blev föreställningen
    om biologisk ras gradvis detroniserad-

  282. -som vetenskaplig sanning-

  283. -och som politiskt legitim utgångspunkt
    för hantering av skillnad.

  284. Rasism är inte beroende av
    föreställningen om biologisk ras.

  285. Rasism bör snarare ses
    som ett system av teori och praktik-

  286. -som består
    av tre samordnade element.

  287. För det första, en doktrin om skillnad.

  288. För det andra, tron på
    föreställda kollektiva identiteter.

  289. Och för det tredje:

  290. Formella och informella metoder-

  291. -för att hantera befolkningar,
    kontrollera människoflöden-

  292. -och administrera den ojämna
    spridningen av möjligheter-

  293. -privilegier och status.

  294. Vissa sorters människor
    exkluderas och andra inkluderas.

  295. Även om det inte längre är legitimt att
    hänföra skillnader till biologisk ras-

  296. -har koncepten "kultur" och "religion"
    kommit att tjäna samma funktion.

  297. Enligt den kulturella rasismens logik
    uppfattas kulturer och religioner-

  298. -som tydligt avgränsade
    monolitiska enheter-

  299. -som utövar
    ett bestämmande inflytande-

  300. -på människor som sägs tillhöra dem.

  301. Hur de tänker, hur de handlar,
    hur de beter sig.

  302. De definierar deras innersta väsen
    och bestämmer vilka de är i världen.

  303. Denna rasistiska logik möter vi-

  304. -varje gång vi lyssnar på berättelser
    om "hur muslimer är".

  305. Förr i tiden varnade rasister oss
    för att blanda raser.

  306. I dag fördömer kulturrasisterna
    mångkulturen.

  307. Raser såväl som kulturer
    måste hållas åtskilda.

  308. Även när de ses som jämlika
    är det viktiga att hålla dem isär.

  309. I båda fallen är idealen
    segregering, åtskiljande-

  310. -renhet och homogenitet.

  311. Föreställningen
    om en rasifierad kultur-

  312. -är central för den nutida islamofobins
    teori och praktik.

  313. Islamofobi är förstås ingen fobi.

  314. Den kan snarare definieras som-

  315. -historiskt, politiskt och socialt
    reproducerad fördomsfullhet-

  316. -aversion och diskriminering
    mot muslimer-

  317. -sedda som ett kollektiv
    med särskilda egenskaper-

  318. -som skiljer dem från
    den universella människan.

  319. Även om muslimer förstås
    inte utgör en ras-

  320. -är islamofobi ändå rasism.

  321. Det är ett faktum som tyvärr tydligt
    kan märkas på arbetsmarknaden-

  322. -på arbetsplatser,
    på bostadsmarknaden-

  323. -i polisens profilering,
    i övervakningssystem...

  324. ...i antiterrorverksamhet
    och i hatbrott.

  325. I produktionen av "muslimen"
    i det offentliga samtalet-

  326. -sägs det ofta att islam bestämmer
    hur muslimer är.

  327. Islam ses som ett levande väsen,
    en individ med en viss personlighet-

  328. -med typiska särdrag och
    med egen handlingsförmåga.

  329. I läroböckerna lär sig elever
    om när denna "islam" föddes-

  330. -och hur vital han var i sin ungdom.

  331. Ibland hör vi att denna islam
    fortsätter att växa.

  332. Oftare får vi höra om hur denna islam-

  333. -har stannat i utvecklingen.

  334. Vi får rapporter om
    att islam är kvar på medeltiden-

  335. -som om han levde
    i en parallell tid till vår.

  336. I antimuslimsk diskurs
    och ibland i nyhetsreportage-

  337. -möter vi ett islam som förtrycker,
    hatar, underkuvar, konspirerar-

  338. -för krig, expanderar
    och drar sig tillbaka.

  339. Och islam verkar även besitta
    en inneboende "muslimskhet"-

  340. -som gör det omöjligt för en muslim
    att nånsin bli svensk-

  341. -oavsett om han eller hon
    föddes i Sverige-

  342. -av föräldrar i sin tur födda i Sverige.

  343. I "moderat" islamofobisk diskurs-

  344. -skiljer man ofta mellan
    goda och onda muslimer.

  345. Stephen Schwartz har kallat det för
    "islams två ansikten".

  346. Goda muslimer är som vi
    och onda muslimer vill döda oss.

  347. Alltså är det närmaste en muslim
    kan komma det "oss" som talar-

  348. -är att vara "som" oss.

  349. Ordet "som" upprätthåller den viktiga
    åtskillnaden mellan dem och oss.

  350. Och en person med två ansikten
    är förstås ett monster, ett odjur.

  351. Mindre moderat islamofobi hävdar
    att godhjärtade, laglydiga muslimer-

  352. -döljer sina verkliga identiteter
    bakom en vänlig mask-

  353. -för att lura oss godtrogna
    västerlänningar att sänka garden.

  354. Åtskillnaden mellan dem och oss,
    öst och väst, islam och kristendomen-

  355. -deras religion
    och vår sekulära liberalism-

  356. -upprätthålls också genom språkbruk,
    nyckelbegrepp och bildspråk.

  357. Låt mig ge ett eller två exempel
    på det första.

  358. När en svensk journalist
    åker till exempelvis Egypten-

  359. -för att intervjua folk som bor där
    och pratar med en muslim-

  360. -då måste hon eller han förstås
    översätta allt som muslimen säger.

  361. Men vissa nyckelbegrepp
    lämnas oöversatta.

  362. Genom att inte översätta dem-

  363. -vill man förmedla en känsla
    av en inbillad förståelse-

  364. -mellan reportern och läsaren.

  365. Ett av dessa begrepp som nästan
    aldrig blir översatt är "jihad".

  366. Det vet vi ju alla vad det betyder.

  367. Just det, det betyder att sträva,
    att anstränga sig, att kämpa.

  368. Kanske vet ni inte det här,
    men det finns en jihadskola i Sverige.

  369. En autentisk, tvättäkta jihadskola.

  370. Den ligger förstås i Malmö,
    som redan är invaderat av muslimer-

  371. -enligt underrättelsetjänsten,
    Fox News och så vidare.

  372. Vad lär de då ut på jihadskolan
    i Malmö?

  373. Tja, de lär eleverna
    att anstränga sig för att ta körkort.

  374. De strävar efter
    att lära sig körkortsteori.

  375. De har jihad-körkortsteori
    på programmet.

  376. Ett annat ord
    som väldigt sällan översätts-

  377. -är det arabiska ordet för Gud, "Allah".

  378. Många muslimer
    som jag pratar med är glada för-

  379. -att vi icke-muslimer kan åtminstone
    ett arabiskt ord förutom "jihad"-

  380. -så att de kan säga Allah om Gud
    när de pratar svenska.

  381. Detta är en av
    de mer subtila mekanismerna-

  382. -i konstruktionen av essentialiserad
    skillnad. Ibland blir det absurt-

  383. -som när man översätter
    början av islams trosbekännelse-

  384. -"Det finns ingen gud utom Gud"
    till "Det finns ingen gud utom Allah".

  385. Då skapar man en bild-

  386. -av att muslimerna har en annan gud,
    som heter Allah-

  387. -och vill att de troende
    ska kasta stenar, döda otrogna-

  388. -och sånt som guden uppenbarligen
    vill att de ägnar sin fritid åt.

  389. Så det vore
    bra om man översatte allt.

  390. Jag ska snabbt diskutera media.

  391. Går det bra?

  392. Eller modern media.
    Allt det här är ju medier.

  393. Jag vill bara betona vikten av bilder.

  394. Bilder förser oss med
    ett arkiv av material-

  395. -med hjälp av vilket vi tänker
    och orienterar oss i världen.

  396. Vilka bilder som vi konsumerar
    i vår vardag-

  397. -om vi inte anstränger oss för
    att hitta andra-

  398. -beror på producenternas
    och distributörernas relativa tillgång-

  399. -till det globala flödet av bilder.

  400. Majoriteten av de bilder
    som vi konsumerar i vår vardag-

  401. -produceras i väst, framför allt i USA.
    Det här är viktigt-

  402. -för att vi ska kunna navigera oss
    och förstå vad som händer.

  403. Hur många som sitter här i publiken
    har aldrig varit i New York?

  404. Räck upp handen.

  405. Och hur många av er som inte har
    varit där vet ändå hur det ser ut?

  406. Just det.
    Det beror på USA:s dominans-

  407. -inom filmer och tv-serier,
    som "Seinfeld" eller "Vänner".

  408. Och det blir viktigt. Föreställ er
    en arg, kristen domedagsprofet-

  409. -som vill att Gud ska straffa nationen
    för dess synder.

  410. Det kan vara att de röker gräs
    eller sysslar med bögiga grejer-

  411. -eller vad han - oftast är det en man -
    råkar var upprörd över.

  412. Tack vare vårt arkiv av bilder
    har vi då tillräckligt med information-

  413. -för att utan att tänka på det
    sätta honom i perspektiv.

  414. Vi vet automatiskt att han
    inte representerar alla amerikaner.

  415. De säger aldrig sånt i "Vänner",
    eller hur?

  416. Och vi vet
    att han inte representerar alla kristna.

  417. Men så har vi den kristna
    fundamentalistens islamiska kollega.

  418. När han - som oftast också är man -
    är upprörd över liknande saker-

  419. -då saknar vi motsvarande bilder-

  420. -för att placera honom
    i ett sammanhang.

  421. För även om Iran,
    Egypten och Marocko-

  422. -producerar filmer och tv-serier
    av högsta kvalitet-

  423. -är det väldigt sällan
    den senaste marockanska thrillern-

  424. -som går upp på bio.
    Det är amerikanska filmer.

  425. Och det går inga egyptiska tv-serier,
    som den här.

  426. Den gick nog 2010 under ramadan.
    Väldigt populär i Egypten.

  427. Jag vet inte om ni har sett den.
    "Zohra och hennes fem makar".

  428. De gjorde nåt intressant
    med interaktivitet.

  429. När hon hade den fjärde
    och funderade på att skaffa den femte-

  430. -fick tittarna rösta.

  431. Vem ska hon välja?
    Brad Pitt eller nån annan?

  432. Bilderna som vi tar del av kommer
    främst från två icke-muslimska källor:

  433. Hollywood och nyheterna.

  434. Araben och muslimen
    har gjort comeback i våra filmer-

  435. -men man har bytt ut lösskäggen mot
    maskingevär och bombutrustning-

  436. -som vi alla vet.

  437. Jag ser ingenting...

  438. Medieforskning...
    Och nu håller tiden på att ta slut.

  439. Jag tror faktiskt att det finns bättre
    siffror i USA och Storbritannien.

  440. För den senaste rikstäckande
    medieundersökningen-

  441. -är från 1990-talet.

  442. Sen finns det studier som undersöker
    vissa medier eller på vissa ställen.

  443. Men ungefär nio av tio nyhetsreportage
    är samma som i Storbritannien.

  444. De handlar om terrorism,
    krig, förtryck av kvinnor-

  445. -konflikter och diktaturer.

  446. Nio av tio, alltså.

  447. Det innebär att det finns undantag,
    eller hur?

  448. Där har vi de typiska bilderna
    som vi ser i nyheterna.

  449. En av tio är undantag.

  450. Det kan bero på att de börjar
    bli uttråkade på redaktionen.

  451. "Har vi verkligen ingenting annat
    att säga om de här muslimerna?!"

  452. Och då kommer de på det.
    Ni har nog alla sett de här reportagen.

  453. Det första handlar om ramadan.

  454. "Kolla det här! Muslimer äter
    god mat efter skymningen."

  455. Det andra handlar om hajj,
    vallfärden till Mekka.

  456. "Titta, muslimerna går runt, runt
    en stor svart låda där nere!"

  457. Sen tycker de att de har gjort nåt
    för att nyansera bilden.

  458. Man kan vända på frågan.

  459. När medierna pratar om terrorism-

  460. -vilka sorters människor
    är då inblandade?

  461. Jag började forska på det
    och kom bara till 2010.

  462. 2010 var det muslimer
    92 gånger av 100.

  463. Annars var det nyheter om
    Nordkorea, Uganda och Baskien-

  464. -och i två fall var det Wikileaks.

  465. Hur känns det att vara ett problem?

  466. Hur känns det
    när man konstant matas-

  467. -med bilder som framställer dig
    som ett problem?

  468. Hur känns det att framställas
    som ett hot mot mänskliga rättigheter-

  469. -just när du nekas dina rättigheter?

  470. Varför framställs du
    som att du underminerar demokratin-

  471. -när diskrimineringen mot muslimer
    i många sektorer av samhället-

  472. -är det som faktiskt
    underminerar demokratin?

  473. Man kan fortsätta
    ställa frågor som de här.

  474. Jag vill bara säga...
    Ni känner till uppgifterna:

  475. En tredjedel av bostäderna
    för ensamkommande flyktingbarn-

  476. -har blivit attackerade
    med brandbomber, knivar och stenar.

  477. Fyrtio procent av alla moskéer och
    islamiska kulturcentrum i Sverige-

  478. -har hotats, vandaliserats, bränts ner
    eller fått rutorna krossade.

  479. Det finns preliminär forskning-

  480. -om de muslimska kvinnor
    som väljer att bära slöja-

  481. -vilket för övrigt inte gör en osynlig
    utan snarare väldigt iögonfallande.

  482. Det krävs civilkurage för att bära
    slöja, åtminstone på en del håll i stan.

  483. 70 procent av dem har trakasserats,
    hotats med våld-

  484. -eller faktiskt blivit attackerade.

  485. Om man upplever det här
    och försöker prata om det...

  486. Det finns nåt intressant
    med muslimernas tålamod.

  487. Vad är det för fel på er?

  488. Man försöker tålmodigt förklara.
    "Jag är muslim, få inte panik."

  489. "Ta det lugnt, ingen fara."
    Det är väldigt fint.

  490. Men förra veckan-

  491. -presenterade det nybildade Nätverket
    för svenska muslimer i samarbete-

  492. -sin alternativa rapport till
    FN:s kommitté mot rasdiskriminering.

  493. Det är pinsamt för regeringen
    att man inte var tillgänglig för dem-

  494. -och var tvungna att gå till FN
    med rapporten.

  495. Om muslimer behandlas
    som en monolit med en viss identitet-

  496. -då kommer en medborgarrättskamp
    ha denna identitet som utgångspunkt-

  497. -och en sån måste ske.

  498. Det som har hänt på andra håll
    kommer att hända här också.

  499. Jag kan se motsvarigheten
    till Martin Luther King Jr-

  500. -som jag förstås alltid hyser
    en djup respekt för.

  501. Till exempel finns Fredsagenterna.

  502. Men jag ser också
    motsvarigheten till Malcolm X.

  503. En argare röst som säger:
    "Nu räcker det. Jag har fått nog."

  504. Det är också väldigt positivt.

  505. Malcolm X:s ilska
    kommer att skrämma regeringen till-

  506. -att krama Martin Luther King-

  507. -försöka nå en kompromiss
    och åtminstone lyssna.

  508. Men det här är bara början på kampen.

  509. Det kommer antagligen att ta tid,
    men liksom syster Joseph här-

  510. -upplever jag alltid
    att mitt glas är halvfullt.

  511. På lång sikt
    är jag mycket optimistisk.

  512. På kort sikt känner jag oro.

  513. Jag tror allvarligt talat att
    man kan höra ljudet av fascismen.

  514. De goda medborgarna
    och deras trummor-

  515. -när de samlas
    för att befria samhället-

  516. -från det kulturellt annorlunda
    bland dem.

  517. Det är en skrämmande tanke
    om man lär sig nånting av historien.

  518. Okej!

  519. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Islamofobi genom historien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skall man förstå det hat mot muslimer som finns i vårt samhälle? Varifrån kommer det och har det ökat? Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet, forskar i skärningspunkten mellan religion och politik. Här talar han om medias bild av muslimen som en av orsakerna till den våg av antimuslimska stämningar som finns i västvärlden. Onyanserad rapportering av nyheter från den muslimska världen och svartmuskiga araber i skurkroller i amerikanska storfilmer hjälper till att måla upp den bild vi får med oss, menar Gardell. Inspelat i mars 2013. Arrangör: British Council och Södertörns högskola.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Religionskunskap > Islam
Ämnesord:
Islam, Islamofobi, Masskommunikation, Massmedia, Muslimer, Muslimer i massmedia, Religion, Religionshistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Muslimen i populärkulturen

Professor John L Esposito är känd för att ha agerat rådgivare åt både amerikanska och asiatiska regeringar. Han är också författare till flera böcker om islam som finns översatta till svenska. Här berättar han hur populärkulturen formar vår bild av muslimer.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Muslimsk identitet och media

Islamofobi genom historien

Hur skall man förstå det hat mot muslimer som finns i vårt samhälle? Varifrån kommer det och har det ökat? Mattias Gardell, professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om medias onyanserade bild av muslimen som en av orsakerna till den våg av antimuslimska stämningar som finns i västvärlden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning