Titta

Mer än ett språk

Mer än ett språk

Om Mer än ett språk

De flesta människor är i världen är minst tvåspråkiga och allt fler länder är också flerspråkiga, bland dem Sverige. Globaliseringen brukar anges som en förklaring, men det finns även en ökad medvetenhet om modersmålets betydelse. Fler och fler länder erkänner nu också mer än ett officiellt språk, nationellt eller regionalt. Hur fungerar samhället i ett land med många språk? Vi får en inblick i hur det är att leva i tre flerspråkiga länder; Sydafrika, som har elva officiella språk, Kanada, som har två officiella språk samt Spanien med ett nationellt och fyra regionalt officiella språk. En del av svaren andas optimism, andra andas motsättningar.

Till första programmet

Mer än ett språk : KanadaMaterialDela
  1. Vilken fin morgon.
    Här är "Metro Morning".

  2. Gyles säger att hon har inspirerats
    av gospel, funk, jazz, R&B och rap.

  3. Det är mycket för ett sound.
    Gå och lyssna på lördag.

  4. Kanada är världens näst största land
    och mycket glesbefolkat.

  5. Men det är svårt att tro i Toronto,
    huvudstad i Ontario-

  6. -och Kanadas största stad.

  7. Här bor nära sex miljoner människor
    och staden växer.

  8. Halva befolkningen är född utomlands
    och här hörs alla världens språk.

  9. -Jag talar engelska, franska och hindi.
    -Jag talar mandarin.

  10. Jag talar punjabi och engelska hemma,
    och i skolan brukar jag tala franska.

  11. Det är efter sju på Radio 1 - 99,1 FM.

  12. I går greps någon
    för maratonbombningen.

  13. Vi får höra mer om det
    i nyheterna med Connie. Här är Joan.

  14. Varje morgon
    vaknar Toronto till "Metro Morning"-

  15. -ett program som är en symbol
    för hela Toronto.

  16. Några lyssnare har beskrivit oss
    som ett program-

  17. -"som låter så som Toronto ser ut."

  18. Det är en bra beskrivning. Vi är staden-

  19. -till exempel
    när det gäller vad vi berättar.

  20. Toronto är
    den mest mångkulturella staden-

  21. -i Kanada, kanske i hela Nordamerika.

  22. Därför vill vi berätta ur alla
    de olika perspektiv som skapar staden.

  23. Vi älskar den här staden.
    Den har så många fördelar.

  24. I mitt grannskap finns
    t.ex. många portugiser och greker.

  25. Min granne är etiopier, en annan kines.

  26. Tvärs över gatan bor danskar.

  27. Vi har restauranger som är japanska,
    koreanska, italienska, grekiska-

  28. -etiopiska, eritreanska, spanska.

  29. Alla detta finns inom ett litet område.
    Och så förväntas Toronto vara.

  30. Det blir en solig dag och 14 grader.
    Nu är det dags för världsnyheter.

  31. Hit kommer många invandrare.

  32. I den här staden
    talas över 160 olika språk.

  33. På så sätt är det en väldigt
    mångkulturell och pluralistisk stad.

  34. De flesta nya Torontobor börjar livet
    i Kanada på språkcenter som det här.

  35. I Kanada är människor väldigt feta.

  36. -Hon tyckte att de är feta.
    -Bra.

  37. Mario Calla kom som barn
    till Toronto från Italien.

  38. Som många italienare fick familjen
    hjälp av organisationen Costi.

  39. Nu är han chef för Costi
    och stöttar alla nationaliteter.

  40. Att lära sig engelska är livsviktigt.

  41. En utmaning är förstås-

  42. -när man har stora invandrargrupper,
    som i Toronto.

  43. Här bor till exempel 300 000 kineser.

  44. De kan klara sig utan engelska,
    genom att handla i kinesiska butiker.

  45. Detsamma gäller italienarna.
    De kan handla i italienska butiker.

  46. Men det begränsar dem,
    och då blir det svårt att hitta jobb-

  47. -som de kan utföra.
    Därför är engelskan så viktig.

  48. Allt fler länder väljer liksom Kanada
    att bli flerspråkiga.

  49. På universitetet i Kanadas huvudstad,
    Ottawa, bedrivs ledande forskning-

  50. -om två- och flerspråkighet.

  51. Befolkningssammansättningen
    förändras genom invandringen.

  52. Allt beror dock
    inte bara på invandringen-

  53. -utan på att vi har
    fler globala kontakter-

  54. -via internet och tv och så vidare.

  55. Båda dessa fenomen-

  56. -förändrar hur länderna ser ut.

  57. Därför blir omgivningen
    automatiskt flerspråkig.

  58. Även om Kanada officiellt
    är tvåspråkigt-

  59. -lever vi faktiskt
    i en flerspråkig miljö.

  60. Mitt i Ottawa tronar parlamentet som
    en symbol för det tvåspråkiga Kanada.

  61. Här är det franska och engelska
    som gäller sen 1867.

  62. När Kanada bildades, bestämdes att
    man skulle få tala sitt eget språk.

  63. Allt som sägs och skrivs här
    översätts fram och tillbaka-

  64. -mellan engelska och franska.

  65. Är det värt allt arbete?

  66. Det är en del
    av vår officiella språkpolitik-

  67. -att parlamentsledamöterna,
    allmänheten-

  68. -de som vittnar inför en kommitté
    eller läser materialet hemma-

  69. -ska få informationen
    på respektive språk.

  70. Det ingår i kostnaden
    för vår verksamhet.

  71. Det är det som är Kanada!

  72. Kanadas historia-

  73. -börjar öster om Ottawa,
    vid Saint Lawrenceflodens mynning.

  74. Urbefolkningen där
    levde av jakt, jordbruk och handel.

  75. Så kom fransmännen, som ville hitta
    sjövägen till Indien, på 1500-talet.

  76. Sen kom engelsmännen.

  77. Huron-wendat var det folk
    som först tog emot de nyanlända.

  78. Främst därför att huron-wendat-

  79. -levde mitt i Saint Lawrencefloden.

  80. De var jordbrukare och handelsmän.

  81. Platsen där de möttes är i dag
    provinsens huvudstad Quebec.

  82. Kanske var det här
    som landet Kanada föddes.

  83. Jacques Cartier frågade:
    "Var är vi någonstans?"

  84. "-Ni är i Kanada.
    -Vad betyder det?"

  85. "På huron-wendat är 'Kanada'
    landet med många hus."

  86. "Det är det som kallas Kanada."

  87. I århundraden stred fransmän
    och engelsmän om Kanada-

  88. -och om språket.

  89. Engelskan kom att dominera, men de
    franskspråkiga fortsatte att kämpa.

  90. Motsättningarna kulminerade
    på 1960- och 1970-talen.

  91. En ledare var
    fackföreningsmannen Gérald Larose.

  92. Kollektivavtalen
    inom fackföreningsrörelsen-

  93. -och på arbetsplatserna
    förhandlades på engelska.

  94. Trots att de fransktalande utgör
    80 procent av befolkningen i Quebec-

  95. -var vi tvungna
    att förhandla på engelska.

  96. Quebecborna hade tröttnat
    på engelska skyltar-

  97. -och att invandrare
    måste lära sig engelska.

  98. Man krävde franska som enda
    officiella språk-

  99. -och ett självständigt Quebec.

  100. De mest extrema tog till våld-

  101. -och 1970 mördades
    Quebecs vice premiärminister.

  102. Man måste erkänna
    att denna våldsrörelse-

  103. -gjorde situationen mer dramatisk-

  104. -och satte hård press
    på de politiska beslutsfattarna-

  105. -för att de skulle lösa språkfrågan.

  106. I det sammanhanget skulle jag säga
    att rörelsen skapade-

  107. -en sorts social sammanhållning.

  108. Samtidigt förintade rörelsen sig själv-

  109. -till följd av att den använde våld.

  110. Kampen ledde till
    att Quebec blev enspråkigt franskt.

  111. Det är den enda delstaten som har
    enbart franska som officiellt språk.

  112. Demonstrationer mot försämringar
    i A-kassan och för det egna språket-

  113. -för språkkonflikten är inte över.

  114. För första gången ska
    Quebecs regering ledas av en kvinna.

  115. Hösten 2012 bröt våldet ut igen
    då Quebecs premiärminister angreps-

  116. -under sitt segertal på franska.

  117. Gärningsmannen ropade:
    "De engelska håller på att vakna!"

  118. Samtidigt som
    kampen för franska bedrivs-

  119. -håller flera av ursprungsspråken på
    att dö.

  120. Wendake, utanför Quebec City, är
    platsen för ett av de döende språken.

  121. Här bor huron-wendat,
    folket som tog emot fransmännen-

  122. -på Saint Lawrencefloden
    för 500 år sen.

  123. Wendake styrs nu som då av
    en "grand chief", vald av sitt folk.

  124. Jag minns att jag hörde personer,
    som inte finns hos oss längre-

  125. -be på huron-wendat.

  126. Men under min livstid har jag inte hört
    nån tala huron-wendat naturligt.

  127. Man kan inte skilja språket
    från kulturen, synsätten, vilka vi är.

  128. Språket är som en spegel
    av människan och allt som hör till.

  129. Det handlar även om marken,
    vissa aktiviteter, livsstilen.

  130. Allt hänger ihop, allt är holistiskt.
    Det är en helhet.

  131. Michel Savard ansvarar
    för museets föremål-

  132. -från huron-wendat.
    Han är hantverkare och sångare.

  133. Sångerna är kvar,
    men språket är borta.

  134. Michel vet inte vad orden betyder.

  135. På wendat heter jag Teharihulen.
    Jag tillhör klanen Sköldpaddan.

  136. Det var vad jag sa.

  137. Språket är en stor bit som fattas.
    Vårt förstaspråk är franska.

  138. Vi borde fortfarande
    tala huron-wendat, men...

  139. Ett traditionellt långhus av cederträ
    håller på att byggas.

  140. Husen kunde vara 60 m långa förr.

  141. Och allt som går att bevara
    av den egna kulturen värnar man om.

  142. Ur urfolkens synvinkel
    är det rena farsen och en skandal.

  143. Det är till och med oanständigt-

  144. -att man har bestämt att hela Kanada
    ska ha två officiella språk.

  145. Även om bara en handfull
    fransktalande vill ha en fransk skola-

  146. -eller information på franska-

  147. -har de rätt till det, eftersom
    franskan är skyddad i författningen.

  148. Urfolkens språk lämnas däremot
    vind för våg och utan officiell status.

  149. Det är våldsamt, aggressivt
    och inte alls bra.

  150. Länge betraktades huron-wendatfolkets
    språk som dött-

  151. -men så upptäcktes några tjocka
    översättningar från 1700-talet-

  152. -en skatt och dyrgrip.

  153. Med de franska jesuitmunkarnas
    skrifter väcks språket till liv.

  154. Det är inte dött, det sover.

  155. Det är en utmaning.

  156. Man måste vara lite galen
    och verkligen tro på det man gör-

  157. -för att återuppliva ett språk.

  158. Ett språk som inte har talats
    på hundratals år ger man oftast upp:

  159. "Vi struntar i det. Det är dött."

  160. Men hur lät språket?
    Det är den stora utmaningen.

  161. Lösningen är andra ursprungsspråk-

  162. -att hitta släktskap och lägga
    pussel.

  163. Många såna här språk
    är översatta till franska.

  164. Vissa har ett specifikt ursprung
    och tillhör de irokesiska språken.

  165. De är en stor familj.

  166. Språket är viktigt, för det är
    ett sätt att definiera sig som ett folk.

  167. Det är vår identitet, men det är
    också ett sätt att uppfatta världen.

  168. Vårt språk
    är vårt sätt att tolka världen.

  169. Jag kan ta färgerna som exempel.
    För blå säger jag yaronhia’ ïohtih.

  170. Det betyder "som himlen".

  171. Att nåt är "som himlen"
    betyder att det är blått.

  172. Om språket är knutet till identiteten
    och språket sen dör och inte används-

  173. -försvinner
    både kulturen och identiteten.

  174. Enligt många
    är det ett brott mot mänskligheten.

  175. Regeringar som låter det hända
    borde därför åtalas.

  176. Visst är det att hårdra logiken,
    men det är...

  177. Så hemskt känns det och
    bör det kännas när språk försvinner.

  178. Montreal är
    den största staden i Quebec.

  179. Mångspråkig, men fransk.

  180. Policyn är solklar:
    För att franskan ska överleva-

  181. -måste alla nyanlända barn
    lära sig franska. Bara franska.

  182. Alla barn som kommer hit
    måste lära sig franska.

  183. Det är lag på det i Quebec.

  184. Alla barn som kommer från andra
    länder ska undervisas på franska.

  185. Barn vars föräldrar-

  186. -har gått i engelsk grundskola
    har rätt till engelsk undervisning-

  187. -men alla andra undervisas på franska.

  188. -Berätta, Ada.
    -Man klär sig som pirat med ögat.

  189. En ögonlapp.

  190. Första gången
    kunde jag ingen franska alls.

  191. Jag försökte göra fraser-

  192. -precis som mina vänner
    och lärare som talade franska.

  193. -Men det är ju...
    -Det är fransk-engelska.

  194. Men ibland är det franska.

  195. Den första gången
    kunde jag egentligen inte...

  196. ...egentligen inte förstå nåt,
    men andra dagen förstod jag.

  197. Man använder alla medel
    för att få dem att förstå orden.

  198. Och de är så unga,
    så de lär sig ganska fort.

  199. Författaren Catherine Mavrikakis
    har en fransk mor och grekisk far.

  200. Hon är gift med en amerikan och
    bor i den engelska delen av Montreal.

  201. Hon har skildrat
    vad en mångkulturell uppväxt betyder.

  202. Och hon skriver på franska.

  203. Jag är för en mångkultur på franska,
    som inbegriper engelskan-

  204. -därför att jag har
    inget emot engelsk kultur. Tvärtom.

  205. Jag älskar engelskspråkig kultur
    och bor i en engelsk stadsdel.

  206. Jag gillar blandningen
    och utbytet av idéer.

  207. Det finns många araber och muslimer
    i Montreal, och så ska det vara.

  208. Det ska bli fest med släkt och
    vänner.

  209. Trots att gästerna talar engelska,
    franska och spanska-

  210. -så sker alla samtal på franska.

  211. Jag skulle gärna skriva på engelska,
    om jag inte vore härifrån.

  212. Om man skriver på engelska i Quebec
    sänder man ett budskap.

  213. Då tar man avstånd från franskan.

  214. Kanske om jag kom
    nån annanstans ifrån.

  215. Jag har faktiskt aldrig bott i Kanada.

  216. Jag har alltid bott i Quebec,
    framför allt i Montreal.

  217. Jag tycker att Quebec
    måste bli ett självständigt land.

  218. Det är ingen kritik mot Kanada-

  219. -men Quebec är en annan kultur
    och bör bli ett land i sin egen rätt.

  220. För mig är det inte...

  221. Jag säger inget illa om Kanada-

  222. -men jag tycker att Quebec
    måste bli självständigt i framtiden.

  223. Det kanske aldrig sker,
    men det är i alla fall vad jag tycker.

  224. Från det franskspråkiga Quebec
    åter till Toronto-

  225. -där det är engelska som gäller.

  226. Jag talar engelska,
    men jag är fransk-irländsk.

  227. Mitt modersmål är tyska. Jag växte upp
    i Tyskland och kom hit för 30 år sen.

  228. Jag skulle vara här i ett år,
    men jag är fortfarande här.

  229. Men nu är det hemma.

  230. Mitt modersmål är ungerska,
    men jag gick på universitet i Prag.

  231. I dag, i Kanada, översätter jag mellan
    tjeckiska, ungerska och slovakiska.

  232. Jag talar ryska och spanska med.

  233. Kanada är ett land som ropar efter
    invandrare, helst fler än 250 000/år.

  234. De flesta hamnar i Toronto.

  235. Här vill många att barnen ska lära
    sig både franska och engelska-

  236. -för att rusta sig
    för hela Kanadas arbetsmarknad.

  237. Då sätter man barnen
    i fransk språkbadsskola.

  238. Elmlea är en tvåspråkig skola,
    med 550 elever från 32 olika länder.

  239. De flesta talar ett tredje språk hemma.

  240. Hur lever man på en dollar om dagen?

  241. Man lär sig hur människor
    klarar sig på...hur mycket?

  242. -En dollar.
    -Ja.

  243. Och vi talar franska,
    för det är det vi ska lära oss.

  244. Vi undervisar
    i både franska och engelska.

  245. I det franska språkprogrammet får man
    undervisning i engelska 40 min/dag.

  246. Det är de enda stunder
    då lärarna kommunicerar på engelska.

  247. Resten av tiden är det obligatoriskt-

  248. -att tala språket så mycket det går.

  249. Då förväntas eleverna tala franska.

  250. På skolgården och utanför skolan
    får de självklart tala vad de vill.

  251. Jag har lärt mig ordet bidonville.

  252. Jag är polska och kanadensiska.
    Jag föddes i Polen-

  253. -och kom till Kanada när jag var tio,
    i fyran.

  254. Så min situation liknar mina elevers-

  255. -eftersom jag inte förstod språket.

  256. Jag fick börja från noll
    när jag var tio, och det var svårt.

  257. Så när eleverna kommer till min klass-

  258. -och inte kan franska och engelska,
    kan jag sätta mig i deras ställe.

  259. Det hjälper mig
    att kommunicera och förstå dem.

  260. -Vad är den stora frågan? Ja?
    -Varför är folk själviska?

  261. Bra fråga: Varför är folk själviska?
    Fler stora frågor?

  262. -Varför finns det fattigdom?
    -Bra. Varför finns det fattigdom?

  263. -Hur kan vi förändra världen?
    -Ja.

  264. Kan vi förbättra världen
    i stället för att inte göra nåt?

  265. Att de här eleverna lär sig många språk
    ger dem-

  266. -stor respekt för och bra insikter
    om andra människor i världen.

  267. De har stor respekt för andra personer
    eftersom de förstår flera språk.

  268. Man kan tala flera olika språk,
    men ändå anses vara Torontbo.

  269. Många beskriver sig med bindestreck.

  270. De är somalisk-kanadensare,
    iransk-kanadensare-

  271. -eller portugisisk-kanadensare.
    Men de är ändå Torontobor.

  272. Vi håller inte på med integration-

  273. -vi försöker hitta en balans
    mellan kulturerna.

  274. En del av Kanadas DNA-

  275. -bygger på behovet av
    att kompromissa.

  276. Ända från det att landet grundades-

  277. -av engelsmännen och fransmännen
    har vi anpassat oss till varandra.

  278. Tack vare den processen har vi insett
    att flexibilitet är rätt väg framåt.

  279. Balansera och tolerera.
    Det är Kanadas recept-

  280. -för att leva
    med många kulturer och språk.

  281. Kan man tänka sig att det tvåspråkiga
    Kanada går ett steg längre-

  282. -och erkänner
    ännu fler officiella språk?

  283. Det är en politiskt laddad fråga.
    Just nu tror jag inte det.

  284. Nåt vi ser,
    som inte kommer från regeringen-

  285. -utan från provinsernas
    och kommunernas myndigheter-

  286. -är möjligheten att erbjuda tjänster,
    som sjukvård, på personens språk.

  287. Då används även andra språk
    än franska och engelska.

  288. Översättning: Lotta Almqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kanada

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kanadas officiella språk är kolonisatörernas: franska och engelska. Ursprungsbefolkningens språk är undanträngda, men deras användare vägrar att ge upp. First Nations är benämningen på ursprungs-befolkningen och det talas ett femtiotal inhemska språk. Samtidigt leder den stora invandringen till nya språk. Till Toronto kommer årligen 260 000 immigranter och 49 procent av stadens befolkning har rötter i andra länder. Vi besöker även världens största forskningscentrum för flerspråkighet och filmar det tvåspråkiga parlamentets tolkrum i Ottawa.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk, Samhällskunskap, Svenska
Ämnesord:
Flerspråkighet, Geografi, Kanada, Nordamerika, Språk och samhälle, Språkpolitik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola, Lärarfortbildning

Alla program i Mer än ett språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Sydafrika

Avsnitt 1 av 3

Efter århundraden av förtryck beslutade Sydafrikas parlament att göra elva av landets språk till officiella språk. I ett mångkulturellt samhälle där många svåra frågor kring fattigdom, arbetslöshet och upprättelse dagligen måste lösas har rätten till det egna språket blivit en grundbult i att skapa en enad och hållbar nation.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Spanien

Avsnitt 2 av 3

Spanien ses som en förebild när det gäller minoritetsspråkens rättigheter. Men historiska motsättningar gör det ändå svårt att komma överens om de olika språkens ställning i landet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMer än ett språk

Kanada

Avsnitt 3 av 3

Kanadas officiella språk är kolonisatörernas: franska och engelska. Ursprungsbefolkningens språk är undanträngda, men deras användare vägrar att ge upp. Samtidigt leder den stora invandringen till nya språk

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Lärarfortbildning
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Pinos dagbok - lulesamiska

Pino och prinsessorna

Pino, Pinolina, Katten och Pingvinen klär ut sig. Pino vill vara riddare. Pinolina vill vara prinsessa. Katten vill också vara prinsessa. Men vad har Pingvinen klätt ut sig till? Vart kommer Pino och vännerna när de ridit genom skogen? Berättare: Lisa Lyngman Gaelok.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag? - kurdiska

Bengt och Bodil får besök

Idag får Bengt och Bodil oväntat besök. Tvillingarna Love och Alina kommer med nybakta bullar.