Titta

Tala ut!

Tala ut!

Om Tala ut!

Klassisk retorik i praktiken. Ståuppkomikern Simon Garshasebi sätts på prov i utmanande uppdrag av retorikexperten, Barbro Fällman. Han får hålla tal i olika miljöer och övertyga pensionärer, fotbollssupportrar och professorer. Vi möter kända förebilder inom retoriken som; politiker, musiker och talskrivare. Vad är det som gör vissa tal odödliga? Programmen i denna verison är något nedkortade då ett arkivinslag klippts bort av rättighetsskäl.

Till första programmet

Tala ut! : Vässa argumentenMaterialDela
  1. Här bor Simon. Han är ståuppkomiker.

  2. Han är van vid att stå på scen-

  3. -men han är inte van vid seriösa tal
    eller att behöva argumentera.

  4. Att hålla tal har jag inte gjort
    sen gymnasiet, på den här nivån.

  5. Det känns så avlägset. Mitt jobb
    är att få folk att skratta.

  6. Så det är nervöst.

  7. Nervös? Vänta du bara, Simon.

  8. I programserien kommer han
    att utsättas för experiment.

  9. Uppdrag som är nästan helt omöjliga.
    Vissa är dessutom extremt pinsamma.

  10. Varför ska vi utsätta Simon
    för det här?

  11. Jo, vi kommer att lära oss
    när han misslyckas.

  12. Det kan tyckas lite taskigt:
    Behandla nån som en labbråtta.

  13. Jag är glad att det inte är jag!

  14. Vi ska besöka en high school i L.A.

  15. Där är alla är så himla bra på
    att prata inför folk. Är det sant?

  16. Bu!

  17. Hej, Simon! Välkommen.

  18. Barbro Fällman är
    en ledande expert på retorik.

  19. Hon kanske ser rar ut,
    men hon är jäkligt lurig.

  20. Hon kommer att dela ut uppdragen.

  21. I dag ska du
    få ett riktigt tufft uppdrag.

  22. -Har inte de andra varit tuffa?
    -Du ska argumentera övertygande.

  23. Och argumentation betyder
    att du bevisar en tes för nån.

  24. Inte övertala, men övertyga nån.

  25. Och målgruppen
    är Hammarbys supporterklubb.

  26. Du ska övertyga dem om
    att supporterklubbarna bör samarbeta.

  27. Att de ska samarbeta? Okej...

  28. Och du använder dig av
    retorikens argumentationsmodell.

  29. Den sker i sju steg. På så sätt
    bygger man upp argumentationen.

  30. Man börjar med en inledning,
    som får dem att bli intresserade.

  31. Sen kommer fakta i din argumentation-

  32. -som visar på
    att du är trovärdig, påläst.

  33. Och sen kommer motargument.
    Motpartens tänkbara argument.

  34. Och efter det kommer dina argument.

  35. Som femte steg kommer din lösning:

  36. Att supporterklubbarna ska samarbeta.

  37. Efter det kommer du en konsekvens.
    En positiv konsekvens av detta.

  38. Och så avslutningen, som gärna
    kan ha nåt med inledningen att göra.

  39. Så sluter du den retoriska cirkeln.

  40. Du kan förbereda dig
    i vilken ordning du vill.

  41. När du gör din presentation,
    ska den komma i den här ordningen.

  42. Jag kommer att lyssna på dig.
    Vi är tillsammans vid Bajen.

  43. Det känns skönt
    att ha backup ifall det går åt pipan.

  44. -Jag önskar dig lycka till!
    -Tack så mycket.

  45. Jo, lycka till. Få supporterklubbar
    att samarbeta? Med vadå?

  46. Och hur övertygar man fotbollsfans?
    Såna snackar bara med nävarna, eller?

  47. -Barbro Fällman.
    -Hej, det är Madelen.

  48. Jag är på jakt efter goda retoriker,
    och jag är i L.A.

  49. Jag tänkte på att amerikaner
    ska vara så bra på retorik.

  50. Ja, i de flesta skolorna har de
    retorik på schemat och får träna.

  51. Är det så? Har du tips
    på nån bra skola som jag kan besöka?

  52. Ja! I Los Angeles finns
    Chaminade High School.

  53. Där arbetar en retoriklärare som
    heter Marianne Rosen. Kontakta henne.

  54. Tack, Barbro. Hej!

  55. Jaha, då kör vi.

  56. Hej. Jag söker efter mrs Rosen.

  57. -Är hon här?
    -Hon kommer strax.

  58. -Marianne?
    -Hej, Madelen. Kul att träffas.

  59. -Hur länge har du lärt ut retorik?
    -På Chamenade, sen 2007.

  60. Så det är fem år, sex till hösten.

  61. Men allt som allt har jag
    lärt ut retorik och debatt i 31 år.

  62. Det är länge.

  63. Bu!

  64. Varför är retorik så viktigt?

  65. Eleverna kan använda det
    på så många olika sätt.

  66. Ett är att bli bättre
    på att prata med varann.

  67. Det är användbart för college.

  68. Studenter som lär sig retorik-

  69. -har lättare
    för muntliga tentor på college-

  70. -där såna kunskaper viktiga.

  71. De är ofta framtida ledare,
    de kan vara samhällsledare-

  72. -de kan vara politiker, presidenter.

  73. Man får ett bättre liv.
    För ett bättre liv, lär dig retorik!

  74. Undersökningar har visat att elever
    som deltar oftare får anställning...

  75. -...och ofta tjänar mer pengar.
    -Och alla kan lära sig det.

  76. Absolut. Det är en konstform men
    man lär sig den, som med matlagning.

  77. Ju mer man övar
    desto bättre går det.

  78. Hej, hörni!

  79. Många av de som sitter här
    är, eller har varit, mina elever.

  80. Jag vill presentera dig för
    en nuvarande elever. Det är Ashlee.

  81. Hej! Madelen. Kul att träffas.

  82. Jag måste i väg på lektion, men jag
    hoppas att du tar hand om Madelen.

  83. -Det låter bra. Smaklig måltid.
    -Tack så mycket!

  84. -Vi ses senare.
    -Ja, jag måste gå nu.

  85. Nu har du åkt på mig.
    Kan vi äta tillsammans?

  86. -Så du ska hålla tal i morgon?
    -Ja.

  87. -Vad gäller det?
    -Satellitbevakning mot jordskalv.

  88. -Och kongressen kan stötta det.
    -Okej. Intressant.

  89. -Är du nervös?
    -Lite grann. Jag ska öva i dag.

  90. -Får jag hänga på?
    -Visst.

  91. Hur tänker du när du skriver?

  92. Jag börjar med min synpunkt.
    Jag ger mitt perspektiv.

  93. Jag brukar först
    skriva en kronologisk introduktion.

  94. Sen drar jag huvudpunkterna. Jag gör
    efterforskningar grundade på min tes.

  95. Sist avslutar jag med att knyta ihop
    allt och sluta cirkeln i talet.

  96. -Vad handlar talet om i morgon?
    -Min pappa var med om ett jordskalv.

  97. Jag ville belysa den prövningen,
    och att ge ett tal vore ett bra sätt.

  98. -Hur klarade han sig?
    -Han blev skadad och chockad...

  99. ...men han överlevde,
    och det inspirerade till talet.

  100. -Vad fint. Har han hört talet?
    -Ja. Han tyckte att det speglade...

  101. -...det han hade upplevt.
    -Ska du tänka på honom i morgon?

  102. -Ja, så att jag får med känslan.
    -Perfekt.

  103. -Vilken tid börjar lektionen?
    -Klockan åtta.

  104. -När ska jag vara här?
    -Jag kommer med bussen kl. 7.45.

  105. Då vi möts vi. Perfekt.

  106. Simon ska förbereda en argumentation
    framför ett gäng fotbollssupportrar.

  107. Hans idé är att övertyga dem om
    att alla Stockholmslag ska gå samman.

  108. Då måste de samarbeta. Men Barbro
    var noga med att han måste öva innan.

  109. Välja ut andra ämnen och testa
    på folk för att öva på tekniken.

  110. Okej. Vad stör jag mig på?
    Vad vill jag argumentera för?

  111. Klockor, kanske.
    Det finns för dyra klockor.

  112. Det kan vara riktigt störande.

  113. Simon ska övertyga en urmakare om
    att sluta sälja dyra klockor.

  114. Hans tes är att lyxiga klockor
    bara är statussymbol och onödigt.

  115. Men kan han få en klockförsäljare
    att hålla med om det?

  116. -Hej, kan jag hjälpa till?
    -Ja, jag kollar på en klocka.

  117. -Den för 19 900.
    -Exakt den?

  118. Jag har en fundering.
    Klockor är väldigt dyra ibland.

  119. En klocka säger vem du är,
    lyckad person, stark karaktär.

  120. -Du får uppmärksamhet av den.
    -Till viss del, ja.

  121. Självklart tänker du kanske: "Den
    har tagit lång tid att tillverka."

  122. -Det är mycket hantverk bakom.
    -Till viss del är det ju så.

  123. Det är olika.

  124. Dyra klockor är en bekräftelse
    av att man vill ha en sån klocka.

  125. Inte för att få mer rätt tid.

  126. Aj, aj, aj, vad hände där?
    Klockkillen håller med Simon!

  127. Båda är överens om
    att man betalar dyrt för en klocka-

  128. -just för att visa att man har råd.
    Vi tar det igen.

  129. ...det är en bekräftelse
    av att man vill ha en sån klocka.

  130. Inte för att få mer rätt tid.

  131. Men Simon står ju och jamsar med.
    Där föll argumentationen.

  132. -Tack för hjälpen.
    -Tack. Ska du köpa den?

  133. -Vill du ha den på eller i en box?
    -Om jag får den.

  134. Bättre misslyckas än att ej ha
    försökt. På det igen, Simon.

  135. Glöm inte att använda
    argumentationsmallen.

  136. Ursäkta, har du tid en sekund?

  137. Jag tänkte ta en grej med dig,
    jag har en fundering.

  138. Jag tycker att man borde sänka
    rösträtten från arton till elva år.

  139. Som samhället ser ut i dag
    får barn och ungdomar inte ta beslut.

  140. De är inte med och påverkar.

  141. Då kanske du tänker att de inte har
    tillräckligt mycket erfarenhet.

  142. Att de inte är mogna att ta beslut.

  143. Men har du sett
    "Vem kan slå en femteklassare"?

  144. De vinner oftast över de vuxna.

  145. De är mycket mer aktiva,
    de kan mer.

  146. Om man sänker åldern till elva år,
    då är de med och påverkar tidigare.

  147. Då får de också utvecklas snabbare.

  148. Vi skapar ett samhälle med starkare,
    mer demokratiska personer.

  149. Elva, då tar man till sig åsikter för
    lätt. Men man borde sänka från arton.

  150. -Ska vi mötas nånstans runt femton?
    -Femton, sexton. Ja.

  151. Men, du. Det här går oväntat bra.

  152. Helt plötsligt står folk och håller
    med om att rösträtten borde sänkas.

  153. Man ser
    en snabbare utveckling i samhället.

  154. Tretton är bättre, i så fall.

  155. -Ska vi mötas vid tretton?
    -Det tycker jag.

  156. Dags för Simon att gå hem
    och ladda för det riktiga uppdraget.

  157. -Jag är nervös.
    -Är du? Övade du i går?

  158. Ja, hemma.

  159. -Gjorde du pennknepet?
    -Ja.

  160. Kör penntricket en sista gång.

  161. Vi är sena.

  162. Nästa talare är Ashlee.
    Du ska tala argumenterande.

  163. 17 januari 1994, kl. 04.30-

  164. -drabbade tusentals människor
    av en jordbävning på magnitud 6,7.

  165. En av dem var min egen pappa
    som blev skadad och chockad.

  166. 60 människor dog
    och 20 000 förlorade sina hem.

  167. Jag vill att lagen ska införas-

  168. -om inrättandet av satelliter
    som varnar om jordbävningar.

  169. Världen som globalt samfund
    behöver då aldrig mer lida-

  170. -som befolkningen gjorde i norra
    Kalifornien 17 januari 1994. Tack.

  171. -Hur kändes det?
    -Bra. Jag övade ordentligt.

  172. Ja, du gjorde allt rätt.

  173. Tack för att jag fick vara med dig.

  174. -Lycka till med allt.
    -Tack. Vi syns.

  175. Sista rödljuset, vi saktar ner
    hastigheten. Rött leder 4-3!

  176. Det är rött två gånger om!
    Är det kört?

  177. Pilen innebär:
    "Han vill gärna ha mer hår här."

  178. Mina föräldrar gillar nog inte
    min väg till praktisk färdighet.

  179. Jag satt i baksätet på bilen
    och då hittade jag på tävlingar-

  180. -ofta mellan Volvo och Saab
    eller mellan röda och blå bilar.

  181. I Uppsala: Hur många rödljus det
    fanns mot gröna ljus.

  182. Sju-åtta bilar i mötesläget och jag
    har ingen röd, och ingen blå heller.

  183. Den viktigaste lärdomen
    av att ständigt referera-

  184. -är att klara av konsten
    att berätta en historia.

  185. Då är det viktigt att man har en
    början, och att det slutar nånstans.

  186. Jag ser att det här är avgjort.
    Vi kan inte göra nåt åt resultatet.

  187. Sista svängen!
    En sista blå reducering.

  188. Det är över! Det blir 6-5,
    den sista var av akademiskt intresse.

  189. Vi räknar in det i protokollet,
    men det blir 6-5.

  190. Övning ger färdighet.

  191. Men jag må påstå att jag nästan...
    ofta, i alla fall, är i sändning.

  192. Jag övar ju hela tiden, som en
    skådespelare som spelar samma pjäs.

  193. Den pjäsen jag är delaktig i,
    den har ingen skrivit manus till.

  194. Numera är det mycket ovanligt med
    tävling mellan röda och blå bilar.

  195. Nu är det kö, så nu blir det stopp.

  196. Räknade jag rätt, eller? Roligt?

  197. Du skulle ha varit min mamma.
    Hon tyckte att det var förskräckligt.

  198. Det är dags för Simon
    att gå in i skarpt läge.

  199. Uppdraget är
    att övertyga Hammarbysupportrar-

  200. -om att de borde samarbeta
    med de andra lagen.

  201. Hans idé till ökat samarbete är
    att starta ett nytt, gemensamt lag.

  202. "Stockholms FF."

  203. Kort sagt är hans förslag
    att lägga ner Hammarby.

  204. Platsen för detta självmordsuppdrag
    är Kvarnen, en legendarisk ölhall-

  205. -på Södermalm, där Hammarbyfansen
    samlas innan match.

  206. Där går man inte in med fel färger
    på kläderna. Lycka till, Simon.

  207. -Hejsan, hur står det till?
    -Bra.

  208. Hör ni mig, där bak?

  209. Jag heter Simon,
    och jag är glad att vara här i kväll-

  210. -bland fotbollsvänner
    och Bajensupportrar. Kul att se er.

  211. Det är match i kväll.
    Ni möter Brommapojkarna-

  212. -som bjudit på hårt motstånd
    tidigare.

  213. Men i kväll tror jag
    att vi kommer att krossa motståndet.

  214. -Vi kan skåla för det.
    -Skål!

  215. Jag har en vision, och den
    vill jag dela med mig av i kväll.

  216. Och den drömmen går ut på att se-

  217. -ett samlat, gemensamt Stockholmslag.

  218. -Jag vet att det låter jättekonstigt.
    -Förklara dig.

  219. Jag ska det. Just nu är vi inte
    där vi vill. Ska vi vara ärliga?

  220. Vi är inte i Allsvenskan,
    vi har det inte bra ekonomiskt-

  221. -och för ett par år sen
    var vi nära en konkurs.

  222. AIK och Djurgården också.

  223. Ni dör ju för Bajen, ni har det
    i själen. Det är inget man lämnar.

  224. Speciellt inte för nåt nytt.
    Jag håller också på Bajen.

  225. Förlåt, men jag vill bara säga
    att vi skulle få fler supportrar.

  226. Det kommer ju garanterat.

  227. Vi skulle få utsålt
    på de nya arenorna. Helt utsålt.

  228. Vi skulle få med oss fler.

  229. Andra i Sverige
    skulle inte ha en chans.

  230. Vi skulle kunna hävda oss i Europa,
    och bli ett lag-

  231. -som Europa kollar på och tänker: "I
    Stockholm spelar man i världsklass."

  232. Mitt förslag är, tro det eller ej,
    att vi tänker på att gå ihop-

  233. -med Djurgården och AIK
    och bildar Stockholm FF.

  234. Det är inte sant!

  235. Jag kan bara prata för mig själv,
    men motgång är grejen för Hammarby.

  236. -Då får det inte gå för bra.
    -Det är charmen att vara underdogs.

  237. Det är bara min åsikt.

  238. Skulle du inte känna en enorm
    upprymdhet om du såg ett sånt lag?

  239. Nej.

  240. -Vill du inte se ett lag lyckas?
    -Lyckas, men till vilket pris?

  241. Bajenfansen är lite motsträviga.

  242. Men vad säger de när de fått veta
    att allt var ett experiment?

  243. Han hade förberett sig väl.

  244. Han visste att han kunde hamnat
    inför en hop galningar.

  245. Men han gick lugnt in i lejonkulan
    och sa det han skulle säga.

  246. Jag trodde på det han sa
    till en början.

  247. Det lät ju inte smart,
    men jag trodde att han menade det.

  248. Jag undrade vart han var på väg.

  249. Jag tänkte: "Nu svamlar han."

  250. Men det märktes att han hade tänkt
    och funderat igenom argumentationen.

  251. De var inte så ilskna ändå, och
    de tyckte att Simon skötte sig bra.

  252. Men vi ska se vad vår retorikexpert
    Barbro Fällman säger.

  253. -Hur tycker du att det gick?
    -Jo, det känns över förväntan bra.

  254. -Jag var väldigt nervös innan.
    -Vad var du rädd för?

  255. Att de skulle vara våldsamma.
    Såna som hatade allt jag sa.

  256. Det var det ju inte. Den här gången
    hade du mycket energi.

  257. Du hade mycket kraft i ditt sätt,
    tycker jag. Det var riktigt bra.

  258. Sen kom argumenten, som var bra.
    Jag hörde inte tre tydliga.

  259. Sen kom du med lösningen,
    och de tänkte: "Nej, det går inte."

  260. Men du fortsatte, det var bra.
    Konsekvensen var väldigt positiv.

  261. -Modellen är bra, tänkte du på det?
    -Ja, verkligen.

  262. Du slår ner på deras argument när
    du själv kommer med motargumentet.

  263. -Jag lärde mig jättemycket.
    -Vad bra.

  264. Jag kände verkligen
    syftet med modellen.

  265. Då ska vi kämpa vidare. Jag önskar
    dig lycka till, så ses vi snart igen.

  266. Ett lyckat uppdrag. Fansen tyckte
    att Simons argument var bra-

  267. -och att han skötte sig exemplariskt.
    Men det spelade ingen roll.

  268. De logiska argumenten bet inte.
    Både hjärna och hjärta ska vara med.

  269. I nästa program pratar Simon sex
    med hjälp av Harry Potter.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vässa argumenten

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur argumenterar man bäst för sin sak? Retorikexperten Barbro Fällman ger ståuppkomikern Simon Garshasebi i uppdrag att övertyga Bajens supportrar om att det vore en bra idé att lägga ner alla Stockholmslagen och istället starta ett enda stort lag. Vår reporter Madelen åker till Los Angeles och träffar läraren Marianne Rosen som skickar sina elever på retoriktävlingar. Vi får också se hur sportkommentatorn Lasse Granqvist gör för att öva upp tempot i snacket medan han kör bil.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Argumentationsteknik, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Tala ut!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Världens bästa tal och en och annan groda

Avsnitt 1 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att förespråka införandet av läraruniformer. På en kongress försöker han övertyga lärarna om att bära uniform. Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare avslöjar att han alltid är nervös inför ett framförande.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Mingel deluxe

Avsnitt 2 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebis får i uppdrag att att mingla på en högtidlig tillställning i Stadshuset. Möt också de amerikanska aktivisterna i The Yesmen som vill sprida sitt budskap med finess och humor. Björn Ranelid berättar hur han förbereder sig inför framträdanden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Vässa argumenten

Avsnitt 3 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att övertyga Bajens supportrar att lägga ner lagen i Stockholm. Vi möter läraren som skickar elever till retoriktävlingar och så visar sportkommentatorn Lasse Granqvist hur han övar upp tempot i snacket medan han kör bil.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

En skön stil

Avsnitt 4 av 6

Hur kan man smycka sitt språk och göra det lite snyggare? Simon Garshasebi ska hålla ett tal om säkert sex för gymnasieelever med hjälp av Harry Potter-metaforer. Men i sista stund ändras förutsättningarna. Rapparen Immortal Technique visar hur rap och retorik hör ihop och så får vi se hur amerikanska advokater försöker övertyga juryn att de har rätt.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Sist men inte minst

Avsnitt 5 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att berätta historier för dagisbarn, korvgubbar och kritiska tonåringar. Men Simon ska lägga upp sitt tal i fel ordning för att se hur publiken reagerar. I Hollywood berättar Oscarsgalans manusförfattare Bruce Vilanch hur han jobbar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Kroppen avslöjar allt

Avsnitt 6 av 6

Ditt kroppsspråk kan förstärka ditt budskap, eller göra det otydligare eller till och med vara förvirrande. Simon Garshasebi får i uppdrag att göra ett framförande där hans kroppsspråk har ett helt annat budskap än det han framför inför sin publik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ordet är mitt

Jim

Jim är 18 år och håller på med battle rap och skriver dikter och poesi. När hen var liten bråkade hens föräldrar mycket och till slut separerade de. Jim hittade tröst och flykt i böcker och det gör hen fortfarande. I battle rap kan hen uttrycka både sin kreativitet och sina känslor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ordet är mitt - syntolkat

Jim

Jim är 18 år och håller på med battle rap och skriver dikter och poesi. När hen var liten bråkade hens föräldrar mycket och till slut separerade de. Jim hittade tröst och flykt i böcker och det gör hen fortfarande. I battle rap kan hen uttrycka både sin kreativitet och sina känslor.