Titta

Tala ut!

Tala ut!

Om Tala ut!

Klassisk retorik i praktiken. Ståuppkomikern Simon Garshasebi sätts på prov i utmanande uppdrag av retorikexperten, Barbro Fällman. Han får hålla tal i olika miljöer och övertyga pensionärer, fotbollssupportrar och professorer. Vi möter kända förebilder inom retoriken som; politiker, musiker och talskrivare. Vad är det som gör vissa tal odödliga? Programmen i denna verison är något nedkortade då ett arkivinslag klippts bort av rättighetsskäl.

Till första programmet

Tala ut! : Sist men inte minstMaterialDela
  1. Här bor Simon. Han är ståuppkomiker.

  2. Han är van vid att stå på scen
    och gillar texter och ord.

  3. Han är inte van vid att hålla
    seriösa tal eller argumentera.

  4. Det här med att hålla tal
    har jag inte gjort sen gymnasiet-

  5. -på den här nivån.
    Det känns avlägset.

  6. Mitt jobb är att få folk att skratta,
    inte hålla tal. Det är nervöst.

  7. Simon är nog inte ensam. Han ska
    utsättas för olika experiment.

  8. Han får uppdrag i retorik,
    som är nästan omöjliga att utföra.

  9. Vissa är till och med
    extremt pinsamma.

  10. Simon!

  11. Varför ska Simon
    utsättas för det här?

  12. För att vi som tittar
    ska lära oss när han misslyckas.

  13. Det kan tyckas taskigt
    att behandla nån som en labbråtta.

  14. Men jag är glad att det inte är jag.

  15. Vi ska också hälsa på
    hos Filip och Fredrik.

  16. Konstnär och as.

  17. Hej. Välkommen.

  18. Barbro Fällman är en av
    Sveriges ledande retorikexperter.

  19. Hon har skrivit många böcker och får
    ofta analysera partiledardebatter.

  20. Hon kanske ser ordentlig och rar ut,
    men hon är lurig.

  21. Det är hon som delar ut uppdragen.

  22. Då sitter vi här igen.
    Är du beredd på en ny utmaning?

  23. -Absolut.
    -I dag ska vi prata om disposition.

  24. Hur viktigt det är att man har
    en bra inledning, en bra röd tråd-

  25. -och en bra avslutning.

  26. Man hittar den här dispositionen
    i all dramaturgi: teater, film-

  27. -musik och inte minst i litteraturen.

  28. Det har funnits i berättandet länge
    att vi tycker om den här cirkeln.

  29. Det viktiga är att den röda tråden
    syns, att man kan följa med i den.

  30. Du ska få en lapp av mig
    att möblera med där hemma.

  31. -Alltid lika uppskattat.
    -Där vi ser...

  32. Om vi tänker oss
    berättelsen som en cirkel...

  33. ...där inledningen har vilket syfte?

  34. -Väcka uppmärksamhet från början.
    -Sen krävs en bra disposition.

  35. Det retoriska tretalet kan vara med,
    igenkänning och så vidare.

  36. -Avslutningen har vilket syfte?
    -Att knyta ihop säcken.

  37. -Sammanfatta...
    -Precis. Sluta cirkeln.

  38. Uppdraget blir ganska svårt.
    Du ska träffa en gymnasieklass.

  39. Du ska berätta en historia,
    en spännande berättelse-

  40. -och följa den här dispositionen.
    Du ska få dem att lystra-

  41. -följa med och känna igen, men vad
    händer när du inte ger avslutningen?

  42. -Okej... De borde ju reagera.
    -Jag tror det.

  43. Det kommer att kännas
    otillfredsställande för dig.

  44. -Det är lugnt.
    -Vad bra. Lycka till. Hej då.

  45. En bra historia, men utan slut?
    Det är ju som kaffe utan grädde-

  46. -eller att hoppa i säng
    med nån utan att... Du fattar.

  47. Det här löser nog Simon,
    men det får vi se mer av snart.

  48. -SRF Research, Kristina.
    -Jag ska träffa bra retoriker.

  49. Då tänkte jag på Oscarsgalan.

  50. Jag undrar om du kan ta fram vilka
    som skriver manus till den galan.

  51. Vi ska kolla. Ett namn dyker upp...
    Han verkar vara verksam inom det här.

  52. -Bruce Vilanch.
    -Har han skrivit för Oscarsgalan?

  53. Ja. Jag känner igen honom.
    Han ser så rolig ut.

  54. -Hej.
    -Hej.

  55. Mina damer och herrar, här har vi haft
    Oscarsgalan i elva år i rad.

  56. Välkomna in.

  57. Följ med mig ner.

  58. -Känner du Bruce Vilanch?
    -Ja. Det är han som varje år...

  59. ...under Oscarsgalan håller koll
    och om nån skulle snava på väg upp...

  60. ...så antecknar han det
    och säger till Tom Hanks:

  61. "Tom, dra ett skämt
    om att Meryl snavade."

  62. Och han säger skämtet.
    Det är Bruce som skriver.

  63. Så skådespelarna
    hittar inte på nåt själva?

  64. Ibland. Bakom varje stor skådespelare
    finns en stor författare. Så är det.

  65. -Ursäkta, vet du vem det här är?
    -Ja, det är Bruce Vilanch.

  66. -Känner du honom?
    -Jag vet vem han är.

  67. Vad tycker ni att han ser ut som?

  68. -Han ser rätt cool ut.
    -Han är komediförfattare.

  69. -Vad skriver han?
    -Han skriver för Oscarsgalan.

  70. Jag kanske ska få träffa honom i dag.

  71. -Det får vi hoppas.
    -Jag med. Tusen tack.

  72. Här kommer ju Simon igen. Han ska
    tänja på dispositionens gränser-

  73. -kan man säga.

  74. Hur mycket betyder det att vi börjar
    och slutar prata på ett logiskt sätt?

  75. Går det till exempel att beställa
    en vanlig tunnbrödrulle baklänges?

  76. -Vi kollar.
    -Här är en hundring. Behåll växeln.

  77. -Vad ska du ha?
    -Jag käkar här. Rostad lök på.

  78. Också. Ketchup, men inte senap.

  79. -Är det hemlagad mos?
    -Nej, pulvermos.

  80. -Räksallad på också.
    -Ska du ha hamburgare? Korv?

  81. Två grillade, tack.
    En tunnbrödrulle, tack.

  82. -En rulle med två grillade?
    -En tunnbrödrulle med två grillade.

  83. -Tjena. Läget?
    -Det är bra.

  84. -Tack. Läget?
    -Det är bra.

  85. Titta, det gick bra att beställa
    en tunnbrödrulle baklänges.

  86. Dispositionen ska få fram
    en logik i det som sägs.

  87. Att folk ska förstå,
    helt enkelt. Förstår man inte-

  88. -så tröttnar man och slutar lyssna.
    Vi ska prova med en kräsen publik.

  89. En dagisgrupp.

  90. Hej, hej. Vill ni höra
    en saga om bockarna Bruse?

  91. Ja! Jag vill stanna farten!

  92. Jag ska berätta om bockarna Bruse.

  93. Det var en gång ett troll.

  94. Han hade en bula i huvudet, för den
    stora bocken hade stångat honom.

  95. Då kunde bockarna gå över bron
    och äta av det gröna gräset.

  96. Men först var de på andra sidan,
    där det inte fanns gräs och blad.

  97. Det kommer ju sen.
    Efter det kom den mellersta bocken.

  98. -Nej, inte efter!
    -Jo, efter stora bocken...

  99. -...kom mellersta bocken...
    -Först lilla, sen mellan, sen stora.

  100. Först var det stora bocken
    och sen mellersta bocken...

  101. -Nej!
    -Jo, efter det kom minsta bocken.

  102. Han sa: "Hejsan trollet,
    jag är minsta bocken."

  103. -När är sagan slut?
    -Den slutar när de skulle gå över.

  104. -Men du berättade slutet först.
    -Jag tänker gunga.

  105. Inte helt lyckat, kanske.
    Ska man fånga sin publik-

  106. -så ska man
    börja berätta i rätt ände.

  107. Det gäller oavsett om du berättar en
    saga eller vad du har gjort i helgen.

  108. Nu vet du.

  109. Vi ska snart uppträda. Det är den
    första av sex spelningar i Stockholm.

  110. Peka lite mer mot huvudet. Bra.

  111. Vi förberedde oss med gediget
    manusarbete och provföreställningar.

  112. Katastrofala insatser, många gånger.
    En provföreställning gick så dåligt-

  113. -att vi sprang därifrån
    och drack fyra öl var på 20 minuter.

  114. Vi tänkte "Hur ska det här gå?"
    Men såna ögonblick är nog rätt bra.

  115. Då fick vi jobba ännu hårdare.

  116. -Och sen gör vi dem...
    -Exklusivt...

  117. Sen är vi klara, sen går vi
    till Falun och Stockholm...

  118. -Det står där uppe. Borgarråd.
    -Jag går och sätter mig...

  119. Det tar tio tusen timmar
    att bli bra på nåt.

  120. Det är ett intressant sätt att tänka-

  121. -för meteorologer,
    hockeyspelare, schackspelare-

  122. -eller nån som pratar inför folk.

  123. -Konstnär och as - Carl Eldh. Va?
    -Skulptör.

  124. Skulptör och as.

  125. Det finns knep också. Jag var nervös
    när jag gjorde telefonintervjuer.

  126. Jag kände att det var bortkastad tid.

  127. Jag gjorde alltid intervjuerna naken.

  128. "Ha ha,
    du vet inte att jag är naken."

  129. Det kom aldrig med i texten, men
    när jag intervjuade en kommunalpamp-

  130. -fick jag ett mentalt övertag. Man
    kan ju låtsas att publiken är naken.

  131. Det funkar nog inte för alla.

  132. Det ska bli kul.

  133. Rädda mig om jag gör bort mig.

  134. Det är bara genom att exponera sig
    som man kan förbereda sig.

  135. -Det är bara vana.
    -Det är klassiskt med ståuppkomiker.

  136. Det finns ingen ståuppkomiker som
    under sitt första gig blev en kung-

  137. -eller drottning, liksom. Det är
    bara att mata och mata och mata.

  138. Det är för mycket tomma stolar.

  139. Det gillar jag inte.

  140. Det här är ett privilegium.
    Folk gör en fredagskväll av det här.

  141. 600 personer har druckit vin
    och ska gå hit... Det är helt sjukt.

  142. Vi säger att vi måste
    komma ihåg hur roligt det är.

  143. Publiken måste känna
    att man älskar att stå där.

  144. -Hur länge har du skrivit för Oscars?
    -23 år.

  145. -23!
    -Svårt att tro. Jag är så barnlik.

  146. 23 år.

  147. När du jobbar med Oscarsgalan,
    hur långt innan börjar du skriva?

  148. Det är i mars, och vi gör inget
    förrän nomineringarna kommer.

  149. Det är då vi börjar jobba ordentligt,
    månaden efter nomineringarna.

  150. Det brukar vara runt 25 januari,
    och galan är en månad senare.

  151. Det är en intensiv månad. Men vi har
    tänkt och funderat mycket innan dess.

  152. -Är det svårt att skriva för andra?
    -Nej, det är roligt.

  153. Det är lättare än att vara
    pjäsförfattare eller romanförfattare.

  154. Då skapar man en rollfigur
    och skriver för dess röst.

  155. De här människorna är sina egna
    rollfigurer, och man lyssnar på dem-

  156. -och sen skriver man för den figuren.
    Det är som att rita en klänning.

  157. Angelina Jolie
    ska ha en speciell look.

  158. Betty White kan inte ha
    samma klänning.

  159. Vad är viktigast att tänka på?

  160. Att hitta roliga
    och glamorösa människor-

  161. -och att ge dem
    intressanta saker att säga-

  162. -och göra musiknumren intressanta,
    så att folk fortsätter titta.

  163. Tricket är att hitta rätt människor
    och låta dem göra rätt saker.

  164. När man väl har skrivit allt
    måste man få dem att göra det.

  165. Oscarsgalan är så stor att alla
    är rädda. Ingen vill göra fel.

  166. Man måste hantera allas agenter
    och pr-människor och managers.

  167. Vad måste ett skämt
    ha för ingredienser?

  168. -Det måste vara roligt.
    -Ett. Är det allt?

  169. Ja... Freud undersökte skämt
    ganska ingående.

  170. Jag antar att det viktigaste
    är överraskningsmomentet.

  171. Om det händer nåt oväntat.

  172. Det är svårt. Det är mycket
    som inte går att översätta.

  173. Ordvitsar
    går inte riktigt att översätta.

  174. Det är skillnad
    mot fysisk humor, som alla förstår.

  175. Jag tror att all komedi
    bygger på överraskningar.

  176. Det är det som fångar en.
    Det hände nåt oväntat.

  177. -Det blir automatiskt jätteroligt.
    -Vilket är ditt sämsta skämt?

  178. Det säger jag aldrig. Men jag måste
    sticka. Jag måste hinna med ett plan.

  179. Vänta lite. Jag måste ta ett foto,
    och så har jag en present.

  180. -Tack.
    -Nu har du en Oscar.

  181. Tack. Det var snällt.
    Jag vill tacka akademiledamöterna-

  182. -och alla de små människorna.

  183. -Okej.
    -En bild på oss med en Oscar.

  184. Här kommer ju Simon. Han har
    kommit fram till gymnasieskolan.

  185. Han har fått i uppdrag att berätta
    en bra, engagerande historia.

  186. Den ska gärna vara personlig,
    men han får inte berätta slutet.

  187. Tjena. Hur mår ni i dag?

  188. Vad har vi för klass här?
    Vilka är ni? SB09?

  189. Är det bästa klassen i skolan?
    Det är bra, det är bra.

  190. Jag heter Simon och jag tänkte
    berätta en historia för er.

  191. Först vill jag fråga om nån
    har husdjur. - Vad har du för djur?

  192. Hund? När jag var sjutton
    hade jag en kanin.

  193. Det är inte så coolt att ha en kanin.
    Det är inte som en hund.

  194. Du kan inte göra hundtricket.
    Skitjobbigt, liksom.

  195. I alla fall... Min pappa
    och jag döpte den till Khargoosh.

  196. -Har vi några iranier här?
    -Khargoosh betyder kanin.

  197. Ordagrant betyder det "åsneöra".
    Min pappa tror att han-

  198. -kan kommunicera med djur.
    Är det nån som har en sån pappa?

  199. När han ser några duvor
    två meter bort säger han bara:

  200. Två minuter senare svarar en duva
    och han säger "Titta, den svarade."

  201. "Pappa, duvor låter ju så."

  202. Han trodde att han kunde
    kommunicera med kaninen.

  203. Han ropade och när den kom
    trodde han att det var han...

  204. Vi hade kaninen i en bur
    i trädgården. Jag skulle på fest-

  205. -och jag hör ett ljud utifrån.

  206. Jag undrar vad det är.
    Jag hör det hela tiden.

  207. Jag kollar ut och ser
    att det forsar upp vatten ur marken.

  208. Ett rör har gått sönder
    och det forsar ut vatten.

  209. Jag ser att kaninburen
    är dränkt och kaninen är i den.

  210. Jag får panik och ropar på pappa:
    "Har du kollat ut?"

  211. Jag hör "Oj, oj, oj, fy fan,"
    och jag springer ner.

  212. Vi går ut i trädgården och det är
    fem meter vatten till kaninburen.

  213. Vi måste få ut kaninen.
    Den kommer ju att dränkas.

  214. Kan den simma?
    Den kan inte simma bra.

  215. Vattnet stiger hela tiden, men min
    pappa kollar och säger: "Vänta."

  216. Han springer i väg och hämtar nåt.
    Jag tror att det är en tång.

  217. Han kommer tillbaka
    med en så här liten träbit.

  218. Han har vadat sig fram
    och öppnar dörren till kaninburen-

  219. -kastar in träbiten,
    som plaskar omkring på vattnet-

  220. -och sen bara väntar han.

  221. "Pappa, vad tror du ska hända?"

  222. Han tror på riktigt att kaninen
    ska hoppa ner på träbiten-

  223. -och balansera på den
    och paddla sig själv till säkerhet.

  224. "Det här kommer inte att funka," men
    han börjar snacka persiska med den:

  225. "Hoppa, kom igen."
    Vattnet bara stiger och stiger.

  226. Ja, det var historien. Några frågor?

  227. -Vad hände sen?
    -Jag har inte tid. Jag måste dra.

  228. -Det var historien. Tyckte ni om den?
    -Va?

  229. Okej. Ha det bra. Vi ses.

  230. -Han sa A, men inte B.
    -Precis.

  231. Simon! Simon!

  232. Det där gick ju ändå
    jättebra för Simon. Först.

  233. Lite taskigt att de
    aldrig fick veta hur det gick.

  234. Men det var ju tanken.
    Vad säger Barbro om experimentet?

  235. -Hej, Simon. Hur kändes det här?
    -Det gick så bra som det kan gå.

  236. -Jag vet inte...
    -Vitsen är ju att ha hela cirkeln...

  237. ...med både inledning och avslutning.
    Du förändrade din dialekt. Varför?

  238. Viss gjorde jag? Jag transporterades
    tillbaka till min gymnasieperiod.

  239. Jag vet inte... Jag pratade så
    på gymnasiet. Lite tufft...

  240. Jag ville vara på deras nivå,
    så att de kunde relatera till mig.

  241. Det är ingen kritik.
    De var ju väldigt med.

  242. Ja, det var jag glad över. Jag trodde
    att de inte skulle vilja lyssna.

  243. -Lite otåliga. De lyssnade bra.
    -De var framför allt tysta...

  244. ...under de dramatiska delarna
    av din berättelse.

  245. De blev ju besvikna
    när de inte får höra avslutningen.

  246. -Det var som att jultomten inte kom.
    -Precis.

  247. -Jag med. Hur gick det för kaninen?
    -Den överlevde faktiskt.

  248. Min pappa hämtade en tång
    och knipsade upp nätet-

  249. -och så fick vi ut kaninen,
    men buren sjönk och försvann.

  250. -Som Titanic.
    -Alla fick bilden i sitt eget huvud.

  251. Det var riktigt bra.
    Därför ville man ha avslutningen.

  252. Vi kommer att ses igen
    med nya spännande äventyr. Hej då.

  253. Simon är väldigt tålmodig.
    Han har jobbat och övat-

  254. -för ett framträdande
    som var dömt att misslyckas.

  255. Det kan vara bra att tänka på. Lägger
    man upp en bra historia på fel sätt-

  256. -så tappar man sin publik. Nu vet du.

  257. Nästa vecka får Simon
    sitt allra svåraste uppdrag-

  258. -som ståuppkomiker på en klubb.
    Men Barbro sätter käppar i hjulet.

  259. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sist men inte minst

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Retorikexperten Barbro Fällman ger ståuppkomikern Simon Garshasebi i uppdrag att berätta historier för dagisbarn, korvgubbar och kritiska tonåringar. Men Simon ska använda fel disposition, med andra ord ska han lägga upp sitt tal i fel ordning för att se hur publiken reagerar. Besök i Hollywood där Oscarsgalans manusförfattare Bruce Vilanch berättar hur han lägger upp sitt jobb. Vi träffar även estradörerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson bakom kulisserna inför ett framträdande.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Muntlig framställning, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Tala ut!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Världens bästa tal och en och annan groda

Avsnitt 1 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att förespråka införandet av läraruniformer. På en kongress försöker han övertyga lärarna om att bära uniform. Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare avslöjar att han alltid är nervös inför ett framförande.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Mingel deluxe

Avsnitt 2 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebis får i uppdrag att att mingla på en högtidlig tillställning i Stadshuset. Möt också de amerikanska aktivisterna i The Yesmen som vill sprida sitt budskap med finess och humor. Björn Ranelid berättar hur han förbereder sig inför framträdanden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Vässa argumenten

Avsnitt 3 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att övertyga Bajens supportrar att lägga ner lagen i Stockholm. Vi möter läraren som skickar elever till retoriktävlingar och så visar sportkommentatorn Lasse Granqvist hur han övar upp tempot i snacket medan han kör bil.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

En skön stil

Avsnitt 4 av 6

Hur kan man smycka sitt språk och göra det lite snyggare? Simon Garshasebi ska hålla ett tal om säkert sex för gymnasieelever med hjälp av Harry Potter-metaforer. Men i sista stund ändras förutsättningarna. Rapparen Immortal Technique visar hur rap och retorik hör ihop och så får vi se hur amerikanska advokater försöker övertyga juryn att de har rätt.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Sist men inte minst

Avsnitt 5 av 6

Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att berätta historier för dagisbarn, korvgubbar och kritiska tonåringar. Men Simon ska lägga upp sitt tal i fel ordning för att se hur publiken reagerar. I Hollywood berättar Oscarsgalans manusförfattare Bruce Vilanch hur han jobbar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTala ut!

Kroppen avslöjar allt

Avsnitt 6 av 6

Ditt kroppsspråk kan förstärka ditt budskap, eller göra det otydligare eller till och med vara förvirrande. Simon Garshasebi får i uppdrag att göra ett framförande där hans kroppsspråk har ett helt annat budskap än det han framför inför sin publik.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ordet är mitt

Lina

Lina läste sin första roman när hon bodde på behandlingshem och var isolerad från sociala medier under nästan ett år. På behandlingshemmet började hon analysera sitt eget beteende mot familjen samtidigt som hon började skriva texter och brev. Ett av breven, som är ett förlåt-brev, läser hon upp för sin mamma. Hon får även träffa Sanna Bråding som har liknande erfarenheter som Lina.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskare för framtiden

Hur lär man sig ett språk?

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. - Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt. Och om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.