Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Föreläsningar från Samiska veckan 2014 som hölls i Umeå 26 februari-12 mars.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2014 : Samisk kaffekulturDela
  1. Hej. Vi startar väl där.

  2. Ja heter Anne Woulab
    och är baristautbildad.

  3. Jag driver ett cafékoncept
    som heter Ájjgie kulturcafé.

  4. Jag gick min utbildning
    på Barakademin i Stockholm.

  5. Jag är också
    en kaffedrickande journalist.

  6. Jag brukar säga
    att kaffedrickande är en yrkesskada.

  7. Förut drack jag mycket kaffe.

  8. Jag började nästan känna det i magen.

  9. Jag fick fysiska reaktioner.

  10. Nu är jag glad för det. Jag har
    utvecklat smak och sinne för kaffe.

  11. Vad som är bra och dåligt kaffe
    och också vad kaffe är.

  12. Jag är från Norge
    och kommer att prata svorsk.

  13. Blir det svårt att förstå
    får vi tar det allt eftersom.

  14. Jag är från Lycksele
    som ligger cirka tolv mil från Umeå.

  15. Jag vill prata om kaffekokning.

  16. Den samiska kaffekulturen.

  17. Jag ställer frågan varför kaffe
    har blivit en viktig kulturmarkör-

  18. -i Sápmi. Jag ställer frågan,
    men påstår också det.

  19. Kaffe är på modet vilket alla caféer
    och baristafolk visar.

  20. Att dricka kaffe är inte bara
    att dricka kaffe.

  21. Det är smaker,
    vi pratar om bönor och olika stilar.

  22. Det betyder också
    att den allmänna kunskapen om kaffe-

  23. -har blivit mycket större
    hos befolkningen.

  24. Nu kan vi prata om kvalitetskillnader
    och kaffedrinkar.

  25. Ju mer vi reser ut i världen
    börjar vi också förstå-

  26. -hur kaffe kan smaka och bör smaka.

  27. De som är väldigt kunniga pratar
    till exempel om kaffets syrlighet.

  28. Är det mörkrostat, eller bränt,
    som vi säger i Norge.

  29. Är kaffet överdoserat?

  30. Alla våra sinnen
    som stimuleras av kaffe-

  31. -har gjort att vi har utvecklat
    en massa personliga preferenser-

  32. -för vilket slags kaffe
    vi faktiskt gillar.

  33. Den italienska kaffekulturen med
    espresso är det som är ledande nu.

  34. Idag är det nog väldigt vanligt
    med espressomaskiner.

  35. De gamla hederliga kaffepannorna
    har vi kastat ut-

  36. -och vi kanske också hade en idé om
    att brygga mer kaffe.

  37. Jag är fördomsfull och tror
    att kaffepannor bara finns-

  38. -utanför storstäderna,
    långt uppe på fjällen.

  39. Det är i alla fall vad jag tror.

  40. När jag gick på baristautbildningen
    frågade vår lärare oss-

  41. -hur vi hade gjort vårt morgonkaffe.

  42. Det kom olika svar. Någon
    hade använt espressomaskinen-

  43. -och andra hade druckit pulverkaffe.

  44. Och kaffebryggare av olika slag.

  45. Jag sa att jag hade kokat mitt kaffe.

  46. Läraren blir väldigt tyst
    och så säger han:

  47. "Jaha, du använde en perkolator?"

  48. Då säger jag:
    "Nej, jag har ingen perkolator."

  49. Och då frågar han bara:
    "Men hur gör du då?"

  50. "Jag tar en kaffepanna, fyller den
    med vatten, sätter den på spisen"-

  51. -"och låter det koka upp.
    Sen häller jag i lagom mycket kaffe."

  52. "Sen låter jag det dra en stund
    och så dricker jag."

  53. Det blev helt tyst i klassrummet.

  54. Jag visste inte
    hur tystnaden skulle tolkas.

  55. Men allteftersom insåg jag att jag
    hade kommit med en stor nyhet.

  56. Det var ingen i klassrummet
    som hade smakat kokkaffe.

  57. Jag har försökt ta reda på
    när kaffe kom som dryck till Sápmi.

  58. Jag har inte lyckats än,
    men jag vet att 1685 kom det-

  59. -som handelsvara
    till Sverige och även Sápmi.

  60. Jag kan konstatera att kaffe fick
    en central roll hos samerna.

  61. När man läser om handel
    och historiska fakta om samer-

  62. -ser man har kaffe alltid funnits med
    på deras handelslista.

  63. Man kan också läsa att kaffe
    har varit en viktig ingrediens-

  64. -i sociala sammanhang
    som bröllop och möten.

  65. Samer drack kaffe ofta och mycket
    enligt olika skildringar-

  66. -som finns nedskrivna av resanden
    som har besökt området.

  67. Citatet lyder:
    "Kokar ovanligt starkt kaffe."

  68. Eller: "Fruktansvärt saltat
    och bränt kaffe."

  69. Det är två olika beskrivningar
    som jag hittade-

  70. -i boken "Västerbottenslapparna"
    av Sigrid Drake från 1979.

  71. Det sägs att äkta samiskt kaffe
    smakar salt.

  72. I alla fall konfronteras vi med det.
    Är det nån som har hört det?

  73. Att samiskt kaffe smakar salt?

  74. Jag vill så väldigt
    gärna förneka att det är så.

  75. Jag läste överallt och hoppades hitta
    nån skildring som säger-

  76. -att det inte är sant.

  77. Men det är sant
    att samerna saltar sitt kaffe.

  78. Jag har funderat lite själv på
    vad orsaken skulle kunna vara.

  79. Jag har även frågat äldre människor.

  80. De säger att
    när man kokar kaffe på vintern-

  81. -så använder man snövatten och
    man tar den som är närmast backen-

  82. -och som innehåller mest vatten.

  83. Den är ju smaklös
    och saknar mineraler.

  84. Därför har man tillsatt salt
    i kaffet.

  85. Kanske gör man det även idag.
    Jag har i alla fall inte hört om det.

  86. Det kan ju ligga nåt i att man
    vill ge kaffet ordentlig smak.

  87. Kaffe är
    ett naturligt njutningsmedel.

  88. Här är kärnan av det som jag tänkte
    säga om samisk kaffekultur.

  89. Kaffedrickandet har gjorts om
    till en social ritual.

  90. Man låter kaffedrickandet ta tid.

  91. Och det förekommer upprepade
    handlingar under ritualen.

  92. Kaffe är ju ett stimulerande gift
    som ger en uppiggande effekt.

  93. Effekten skapar ju synergi
    eftersom man dricker den i sällskap.

  94. Man kanske blir lite glad och uppåt.

  95. Man delar ju faktiskt en upplevelse.

  96. Jag är uppväxt med att man
    kokade kaffe till gästerna som kom.

  97. Och varje gång jag tänker på det-

  98. -så inser jag att det var
    som en ceremoni.

  99. Det görs inte
    på nåt slumpmässigt sätt.

  100. Det finns till exempel kaffemått.

  101. Man har en panna med vatten
    och sen ska man smaksätta kaffet.

  102. Man tar tre nävar
    och kupar handen så här.

  103. Sen fyller man kaffe i handen.

  104. Sen tar man tre nypor. Så här.

  105. Och sen tre gånger till.

  106. Det gör man oavsett hur stor
    eller liten pannan är.

  107. Då börjar man upptäcka
    att det är nåt speciellt med talet 3.

  108. Jag har även lärt mig
    att när kaffet ska dra-

  109. -kan man använda en sked för
    att röra i kaffet.

  110. Det kan få sjunka ner av sig självt.
    Om man vill korta ner tiden-

  111. -kan man slå tre gånger.

  112. Slår man två gånger sjunker
    inte kaffesumpen ner.

  113. Slår man fyra gånger kommer det upp.

  114. Talet 3 har fått mig att inse att
    det är nåt ceremoniellt över detta.

  115. Det finns regler för
    hur man ska servera kaffe.

  116. Man tar första droppen själv
    innan man serverar de andra.

  117. Sitter man ute vid elden
    kan man tänka-

  118. -att man häller första droppen
    i elden.

  119. Rent praktiskt kan man tänka
    att det är sumpen man häller ut.

  120. Men alla vet ju också
    att Sárákka bor i elden.

  121. Man offrade ofta till den guden
    när man satt vid elden.

  122. Om man ska förstärka handlingarna
    kring de här kafferitualerna-

  123. -brukar jag tänka
    på en japansk teceremoni.

  124. Den är ganska lik
    den kafferitual vi har i Sápmi.

  125. Att servera kaffe till gäster
    är en ganska fin handling.

  126. Om man inte blir bjuden på kaffe
    när man kommer på besök-

  127. -kan man undra
    om man verkligen är välkommen.

  128. Har man sagt nåt olämpligt?
    Är vi ovänner nu?

  129. Ritualen är en invit.

  130. "Du och jag ska tillbringa tid
    tillsammans. Vi ska dricka kaffe."

  131. En annan aspekt är det som jag kallar
    "att koka sig in i landskapet."

  132. Man vandrar i skogen och på fjällen
    som är ens arbetsplats.

  133. Man behöver också vila.

  134. Då letar man efter en bra plats
    med rinnande vatten i närheten.

  135. Det ska finnas ved och kvistar
    så man kan göra upp eld.

  136. Sen ska man
    t.ex. kunna se renflocken.

  137. Det ska vara öppet så man ser långt.

  138. När man rör sig i ett område vill man
    hitta de bästa rastplatserna.

  139. Man lär på detta sätt känna
    landskapet på ett subtilare sätt.

  140. Rastplatserna kan man bevara.

  141. De kanske kan gå i arv.

  142. Då är det den samiska identiteten
    som uttrycks-

  143. -genom att koka kaffe
    på dessa rastplatser.

  144. Om man inte längre har skogarna
    och fjällen som sin arbetsplats-

  145. -blir i alla fall besöken
    av rastplatserna viktiga-

  146. -för att markera
    en samisk tillhörighet.

  147. Citat:

  148. "När allt annat är borta
    har man i alla fall kaffekokningen."

  149. Det här är från en avhandling-

  150. -som heter "Landskap, territorium
    och identitet i Sapmié"-

  151. -av Tomas Rydberg.

  152. Hans avhandling hävdar att kaffe
    blir en etnisk och kulturell markör-

  153. -för identiteten, men även en nyckel
    till att förstå kulturlandskap-

  154. -och bruket av marken.

  155. Om man överför det här
    till ett urbant perspektiv-

  156. -kan man se att kaffedrickandet
    har betydelse även här.

  157. Sameföreningar brukar leta
    efter mötesplatser-

  158. -så att medlemmarna
    ska kunna samlas-

  159. -till den här
    outtalade sociala ceremonin.

  160. Jag tror att även folk här
    i Umeå kokar sig in i landskapet.

  161. Det urbana landskapet.

  162. Man testar olika caféer
    tills man hittar de man behöver-

  163. -vid olika tider och olika behov.

  164. Som en god barista borde jag
    kanske ge er några villkor-

  165. -för vad som gör bra kaffe.
    Hur får man det bästa kaffet?

  166. Ett recept.

  167. Det är inte helt obetydligt
    att man kokar det.

  168. De flesta jag har pratat med säger
    att det blir bäst när det kokas ute.

  169. Varför är det så?

  170. Man har ett kärl, en kaffepanna-

  171. -man har vatten-

  172. -och man har färdigmalt kaffe
    i originalförpackning-

  173. -som man lagt
    i en fin samisk kaffepåse.

  174. Sen tar man tid på sig
    att koka kaffet.

  175. Alla dessa ingredienser
    spelar egentligen ingen roll.

  176. Man tog sig tid
    och skapade förväntningar.

  177. Genom att känna doften av kaffet
    visste man när det var färdigt.

  178. Men det finns några villkor för
    att kaffe ska bli gott.

  179. Vattnet ska vara rent och kallt.

  180. Men nu säger jag till alla
    att sluta köpa färdigmalet kaffe.

  181. Jag tycker att vi ska gå över
    till kaffebönor som vi mal själva.

  182. Kaffe är en färskvara-

  183. -som förlorar sin arom och smak
    fortare än man tror.

  184. Mitt bästa råd för att få gott kaffe
    är att köpa specialkaffe.

  185. Då stödjer man även rätten för folk
    att bestämma över sin matproduktion.

  186. Och köp en kvarn och gör ditt kaffe.

  187. Gott kaffe är värt
    att avnjuta varenda dag.

  188. Då är jag färdig.

  189. I min familj har vi, på både mammas
    och pappas sida, haft-

  190. -specialbyggda kaffekvarnar där man
    malde rakt ner i en kaffepåse.

  191. Har du kanske stött på det
    när du har letat?

  192. I min research?

  193. Det finns många varianter på
    hur folk vill mala sitt kaffe.

  194. De flesta tycker
    att det är så tidskrävande.

  195. Allt ska ju gå så fort.

  196. Men de har alla tyckt
    att det har varit gott kaffe.

  197. De tycker att det tar tid, men inte
    att det är sämre kaffe.

  198. Jag tror att det mycket beror på
    att allt ska gå så fort.

  199. Man glömmer vilken funktion
    kaffedrickandet har haft-

  200. -men också ska ha.
    Det ska liksom bli en naturlig paus.

  201. Jag vill bara nämna en sak.

  202. Det finns en kvinna som är mikro-
    biolog och har skrivit en avhandling.

  203. Hon sa: "Jag ska berätta
    att vi har jämfört kokkaffe"-

  204. -"och bryggkaffe för
    att se vad som är mest hälsosamt."

  205. Kaffe i sig är ju
    inte nån hälsoprodukt.

  206. Det är ett gift, men inte så farligt.

  207. De upptäckte att det som gav
    bäst hälsa var faktiskt kokkaffe.

  208. Lite märkligt, med tanke på att man
    har filter när man brygger kaffe.

  209. När man brygger
    stannar fettet kvar i filtret.

  210. Kaffet blir utan fett
    vilket är den stora hälsorisken.

  211. De hade mätt det här
    på alla möjliga sätt.

  212. De kunde inte förklara det
    på något annat sätt än-

  213. -att det tar tid när man kokar kaffe.

  214. Och därför sjunker pulsen.

  215. Det påminner om en annan studie
    som man gjorde på samer-

  216. -i Västerbotten för några år sen.

  217. Det var en grupp renskötare
    som man tyckte åt så fantastiskt bra-

  218. -och levde sunt,
    de var inte överviktiga.

  219. De måste ha fantastiska värden.

  220. När man hade forskat på det kom
    man fram till att det inte var så.

  221. Det förvånade
    och man kom till slut fram till-

  222. -att det var kaffedrickandet
    för tätt inpå maten.

  223. Man rekommenderar en halvtimme,
    helst en timme, emellan.

  224. Det är garvsyran som hämmar
    upptaget av näringsämnen.

  225. Ska man tänka på nåt särskilt
    när man dricker kaffe?

  226. Ska man komplettera med C-vitamin
    och inte dricka för tätt inpå maten?

  227. Jag har haft problem
    med kaffemissbruk.

  228. Jag erkänner
    att jag är kaffemissbrukare.

  229. Så...

  230. Jag tror att det har med kvalitet
    att göra som med andra matvaror.

  231. Om man använder kvalitetsprodukter
    reagerar även kroppen på det.

  232. Hemma dricker jag i stort sett
    bara specialkaffe nu.

  233. Specialkaffe är ekologiska produkter.

  234. Eller ekologiskt kaffe.

  235. Då märker jag en stor skillnad.

  236. Jag har inte längre
    nån klump i magen.

  237. Ibland när man dricker på café
    tycker man det smakar bittert.

  238. Men man dricker det för man tror
    att det har en uppiggande effekt.

  239. Det märker jag inte av längre.

  240. Jag måste hålla med.
    Jag har gärna handlat billigt kaffe-

  241. -för jag dricker väldigt mycket.
    Men jag snubblade över en bra böna.

  242. Och vilken skillnad det blev.
    Vilken lättnad.

  243. Man måste inte dricka en panna
    utan man klarar sig på en kopp.

  244. Förändras den samiska kaffekulturen
    fortfarande och vad händer med den?

  245. Jag vet inte. Jag lyssnade
    på sameradion i veckan-

  246. -och lyssnade på ett reportage
    från en förskola i Kiruna-

  247. -som använde sig
    av ett pedagogiskt verktyg-

  248. -när man pratar om renskötsel och så.

  249. En fyraårig flicka berättade då
    att hon hade kokat kaffe i leken.

  250. Den här kaffekulturen
    som Sápmi har utvecklat-

  251. -är tydligen levande och välmående.

  252. En fyraåring förstår att man vill ha
    kaffe när man är ute och jobbar.

  253. Jag har också en fyraåring
    och han provsmakade häromdagen.

  254. Han har förstått
    att kaffe hör vuxenlivet till.

  255. Det är med oss.

  256. Till kaffet väljer man ofta kaffeost
    och torkat renkött.

  257. Det slog mig en dag när jag pratade
    med en massa folk om det här...

  258. Många blir ju väldigt fascinerade
    över den kombinationen.

  259. När man har ost i kaffet
    blir det ju ganska fett.

  260. Och det får man energi av.

  261. Man tillför torkat renkött
    som har högt proteinvärde.

  262. Först blöter man ju det
    och sen sväller det i magen.

  263. Då får man en mättnadskänsla
    och behöver inte äta så mycket.

  264. Plötsligt har man en hel måltid
    som man klarar sig länge på.

  265. En fantastisk matsäck att ha med sig.
    Pyttelite kaffeost, lite renkött-

  266. -och en kaffepanna.

  267. Då har man med sig mycket
    för att orka med en lång vandring.

  268. Fett är också vanligt
    i vissa kulturer.

  269. Det skiljer mellan familjer
    och områden när det gäller detta.

  270. Ja, det gör det. Men det här var bara
    sinnebilden av vad samiskt kaffe är.

  271. Det kanske inte är kaka
    i första hand-

  272. -utan det är lite mer.

  273. Det här med kaffepanna och kokning.
    Där känner jag också igen mig.

  274. Man har så mycket gemensamt.
    Kaffe är intressant.

  275. Är det kaffepaus?

  276. Ja, precis!

  277. När jag bodde i Stockholm
    kom folk hem till mig och sa:

  278. "Åh, ska jag få kokkaffe?"

  279. När till slut handtaget
    på kaffepannan gick sönder-

  280. -gick det inte
    att få tag på en ny.

  281. Jag hittade en på Myrorna till slut.

  282. Det är lite så.

  283. Jag har ju drivit café där jag
    har observerat kunderna-

  284. -och hur man beter sig
    när det gäller kaffe.

  285. Jag hade med kaffepanna, renkött
    och kaffeost på menyn.

  286. När jag ställer det
    framför dem händer nåt.

  287. "Jaha, vad är det här?" Man sätter
    sig och jobbar med ingredienserna.

  288. Hur man än vänder
    och vrider på det...

  289. Nu kallar jag det här
    den samiska kaffekulturen.

  290. Det är säkert lika mycket
    nordsvensk och nordnorsk kaffekultur.

  291. Det är nåt med tiden
    man lägger ner på det.

  292. Jag tror att det är den största
    hälsobringande effekten.

  293. Det är en sån fin...

  294. ...upplevelse att skapa
    och dela med sig av.

  295. Om turister, eller vilka de nu är,
    får den här stunden-

  296. -så gör det nåt med dem.
    De slappnar av och berättar.

  297. Det behövs inget hokus pokus.

  298. En kaffepanna, eld
    och kaffe så har du...

  299. Det är allt man behöver.

  300. Det är vad man behöver i livet.

  301. Du ska få Slow Food Sápmis
    egna bok "Smak på Sápmi".

  302. Säkert massor om kaffe.

  303. Jag har faktiskt researchat lite
    och sneglat på dig.

  304. Jag pratar lite om ämnet.
    Det finns mycket att säga om kaffe.

  305. Tusen tack, Anne.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Samisk kaffekultur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den allmänna kunskapen om kaffe har de senaste åren ökat i Sverige. Vi har skaffat oss personliga kaffefavoriter, exempelvis espresso, medan de gamla hederliga kaffepannorna ofta har kastats ut. I den traditionella samiska kaffekulturen lever kokkaffet vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar. Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Dryck, Kaffe, Samer, Samisk matlagning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

De tvångsförflyttade

Birger Ekerlid, författare och journalist, har undersökt koloniseringen av Sameland och tvångsförflyttningarna mellan 1842 och 1940, en av de mörkaste fläckarna i historien om myndigheternas behandling av samerna. Inspelat 7 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Queering Sápmi

Sara Lindquist, projektledare för Queering Sápmi, går genom projektets arbete, dess svårigheter och dess genomslag. Ingången var att ta reda på vad som händer om man både tillhör en etnisk och en sexuell minoritet. Inspelat 7 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.