Titta

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Om UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Att äta extra protein är en rådande trend i västvärlden. Köttkonsumtionen ökar, särskilt bland yngre och medelålders. Vad ligger bakom detta, och vad säger vetenskapen? Behöver vanliga vardagsmotionärer ladda med extra protein? Föreläsningar med forskare från olika discipliner. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein : Protein en livsviktig byggstenDela
  1. Fördelen med att vara ledamot på KSLA
    och i vår kommitté-

  2. -är att man kan ordna seminarier
    om sånt man är nyfiken på.

  3. Vilket har vi gjort nu.

  4. Att protein är superhett
    har nog inte undgått någon.

  5. Kvarg var knappast trendigt
    för fem år sen.

  6. Men det är det nu eftersom det är
    proteinrikt.

  7. Försäljningen ökar enormt.

  8. Det finns mjölk med extra protein.
    Vi hittar bröd, kex och pannkakssmet.

  9. Glass med extra protein.
    Proteinrikt algpulver.

  10. För att inte tala om
    alla pulver på gymmen.

  11. Proteinet anfaller från alla håll och
    det kommer hela tiden nya produkter.

  12. Baljväxterna
    har också fått en renässans.

  13. I dag såg jag i en hälsotidning
    att det har kommit ärtmjöl.

  14. Gult och grönt ärtmjöl,
    linsmjöl och kikärtsmjöl.

  15. Det händer ständigt nya saker,
    så det är spännande-

  16. -att ägna sig åt det här ämnet.

  17. Vi har bjudit in duktiga talare
    som ska presentera sig sen.

  18. Vi är glada att ni är här.

  19. När jag ringde runt
    och försökte få de bästa talarna-

  20. -så sa alla ja på en gång,
    för att ämnet engagerar.

  21. Nu ska vi vrida och vända på ämnet
    protein ur olika perspektiv.

  22. Först på plan
    hälsar jag Ingvar Bosaeus.

  23. Varsågod. Du är professor
    på Sahlgrenska akademin-

  24. -i klinisk nutrition, vetenskapen
    om sambandet mellan kost och hälsa.

  25. Mycket välkommen. Ordet är ditt.

  26. Tack, Louise.
    Roligt att så många är intresserade.

  27. Jag sysslar mest med
    näringsproblem vid sjukdom.

  28. Så jag kan inte låta bli att säga
    några ord om den problematiken.

  29. Men som "förband" hade jag tänkt-

  30. -att kort gå igenom
    basala grejer om livets byggsten.

  31. Byggstenarna är just aminosyror,
    som har sin uppbyggnad med detta.

  32. De har egenskaperna att sidokedjorna
    kan varieras väldigt mycket-

  33. -få olika egenskaper
    och kopplas ihop till långa pärlband-

  34. -i långa kedjor.

  35. Sen är det dessutom
    de här 20 som ingår-

  36. -i det kommande legobygget
    för olika saker.

  37. Det är, sen gammalt,
    en del som kroppen kan göra själv-

  38. -och en del som den inte kan göra.
    Inget är svart och vitt-

  39. -utan det är några
    som är i en mellangrupp.

  40. De har en begränsad möjlighet
    att tillverkas i kroppen.

  41. Varför är svårt att veta.

  42. Men varför valde livet just den här
    strukturen att användas till allting?

  43. Den tanke som slår mig är att den ger
    en närmast oändlig flexibilitet-

  44. -i uppbyggnaden av molekyler.
    Bara i en kort snutt-

  45. -finns
    64 miljoner möjliga kombinationer.

  46. På långa kedjor blir det ett närmast
    oräkneligt antal möjligheter.

  47. Har man hundratals miljoner
    möjligheter-

  48. -så kan man använda det
    till många olika saker.

  49. Pärlbandet, den ordning
    i vilken aminosyrorna sitter...

  50. ...blir en egen struktur,
    som ofta är en helixstruktur.

  51. Sen kan de veckas ihop och klistras
    ihop med olika aminosyror-

  52. -och bli olika typer av legobitar.

  53. De kan i mer komplexa proteiner
    sättas ihop till strukturer-

  54. -som kan göra
    många olika uppgifter.

  55. Det är kopplingen mellan det program
    som vi har i arvsmassan, DNA:t-

  56. -och med överföring på...

  57. Ibland får man associationer till
    hårremsor som fanns i datans barndom.

  58. Långa kedjor av RNA, som utgör
    ritningen för tillverkningsmaskinen-

  59. -i ribosomerna
    och sen i produktionen av proteinet.

  60. Man kan prata länge om funktioner,
    för protein används till allt.

  61. Till att katalysera alla kemiska
    reaktioner i kroppen och annat.

  62. Två saker innan vi går över
    till livsmedelssidan.

  63. Det här är centralt
    i cellmaskineriet.

  64. Så ur en kvantitativ synpunkt-

  65. -är den inre proteinomsättningen
    mycket större-

  66. -än det som går in och ut ur kroppen.

  67. I runda svängar
    är den inre proteinomsättningen-

  68. -3-4 gånger så stor som det vi
    stoppar i oss och som kommer ut.

  69. En stor del sker
    i mag-tarmkanalen och levern.

  70. Det här har många implikationer
    för både de systemen-

  71. -immunsystemet
    och resten av kroppen.

  72. En viktig sak
    för den fortsatta diskussionen-

  73. -är att man kan anpassa sig till
    väldiga variationer i proteinintag-

  74. -genom att reglera aktiviteterna
    i systemen.

  75. När man ska gå över till att fundera
    över proteinet i maten vi äter...

  76. Som det sas förut
    verkar det vara en trend-

  77. -att vi äter mer protein.
    Detta är grova siffror.

  78. Men trenden
    är ganska tydlig på senare år.

  79. Man tänker på det i utformningen
    av näringsrekommendationer.

  80. I de nordiska
    näringsrekommendationerna-

  81. -har man satt gränsen
    till 20 energiprocent.

  82. Tommy kommer att prata om den
    förändrade synen på de äldres behov.

  83. Det innebär i princip att nånstans-

  84. -i trakterna mellan 0,8-1,5 gram
    per kilo och dag är det proteinbehov-

  85. -som gäller
    vid normal aktivitetsnivå.

  86. Det är inga stora förändringar.
    Varför resonerar man så?

  87. Frågan är vad som är proteinbehov?

  88. En av förgrundsfigurerna
    och pionjärerna på området-

  89. -var John Waterlow i London.

  90. Det sägs att när man frågade honom
    om "protein requirement"-

  91. -så svarade han:
    "requirements for what?"

  92. Det ser olika ut beroende på
    hur man betraktar det.

  93. Så som WHO och FAO definierar det-

  94. -så är det
    lägstanivån av proteinintaget-

  95. -där man fortfarande
    är i proteinbalans.

  96. Med två tillägg,
    det beror på energibalansen-

  97. -och med måttliga nivåer
    av fysisk aktivitet.

  98. De data vi har
    bygger i stor utsträckning-

  99. -på gamla studier som gjorts
    med kvävebalansteknik.

  100. D.v.s. att man med extrem noggrannhet
    mäter exakt vad nån äter-

  101. -och allt som kommer ut i form av
    urin och avföring, och hudförluster.

  102. Det är opraktiskt ur resurssynpunkt
    och andra synpunkter.

  103. Men det är basen
    för mycket av det vi vet-

  104. -och som de nordiska
    rekommendationerna bygger på.

  105. De bygger på dessa data.
    Det är kontroversiellt-

  106. -för det finns
    t.ex. indikatoraminosyra-metoden-

  107. -som pekar på
    att siffrorna är lite låga.

  108. Men det är basen vi har i dagsläget.

  109. Mer om detta sen.

  110. Men både vad gäller
    äldre och idrott och träning...

  111. Lite kontraintuitivt,
    om man tittar på kvävebalansbehov-

  112. -så blir proteinbehovet lägre
    ju högre aktivitet man har.

  113. Och motsvarande
    vid fysisk inaktivitet.

  114. Relativt sett högre miniminivå
    för att hålla balans.

  115. När det gäller äldre och sjukdomar-

  116. -kan man påverka muskelförlust
    vid inaktivitet?

  117. Jag tänker inte ta ordet ur munnen
    på Tommy utan säga:

  118. Jo, mycket talar för det, men datan
    är inte entydig enligt min åsikt.

  119. Då har man frågat sig den andra
    saken. Inte bara hur mycket protein-

  120. -utan även vad i proteinet som gör
    att vi får en sån påverkan-

  121. -på syntes av muskelproteiner.

  122. Det är hur snabbt
    det här kommer ut i blodet-

  123. -runt musklerna.

  124. Koncentrationen av leucin verkar vara
    den viktigaste signalen för det.

  125. Det beror på hur proteinerna beter
    sig under smältning och upptag-

  126. -och vad mag-tarmkanalen och levern
    tar hand om innan resten släpps iväg-

  127. -till muskler och övriga kroppen.

  128. När det görs studier
    i akutförsök eller måltidsförsök-

  129. -får man oftast
    en skillnad på yngre och äldre-

  130. -samt mellan olika typer av protein.

  131. Väldigt grovt kan man säga
    att de snabbaste proteinerna-

  132. -är olika typer av fria aminosyror.

  133. Och sen vassleprotein, sojaisolat
    och kött samt andra proteinkällor.

  134. Och sen kasein-fraktioner i mjölk.

  135. Kort om andra typer av behov.

  136. Två saker
    har varit ganska dominerande.

  137. Det ena är mättnad och viktnedgång.

  138. Det andra
    är maximal muskeluppbyggnad.

  139. Muskeluppbyggnad lämnar jag till Eva.

  140. Kort om detta med mättnad.

  141. Om man gör måltidsförsök-

  142. -så är det väldigt samstämmigt-

  143. -att om man ber försökspersoner
    kryssa hur mätta de känner sig-

  144. -så får de alltid
    en större och längre mättnadsfas-

  145. -efter en proteinrik måltid
    jämfört med en mindre proteinrik.

  146. Men det är svårt
    att översätta detta till nåt-

  147. -som att man går lättare ner i vikt
    om man äter protein-

  148. -eller lättare håller vikten.

  149. Om man tittar i EFSA:s databas
    över godkända hälsopåståenden-

  150. -så hittar jag bara tre
    som har med proteiner att göra.

  151. De som har underkänts är en lång rad-

  152. -påståenden om mättnad
    och viktkontroll.

  153. Och annat
    för vassle och olika aminosyror-

  154. -som det inte
    har funnits underlag för.

  155. Därmed inte sagt att det är så,
    men med ribban som EFSA har satt-

  156. -så har de inte fått igenom det än.

  157. Några ord om varför proteinbehovet
    skiljer sig vid sjukdom.

  158. Det har att göra med att sjukdom
    medför förändringar i energibalans-

  159. -och energiintag.
    Och oftast en lägre fysisk aktivitet.

  160. Många sjukdomar påverkar ämnes-
    omsättningen med ökad inflammation.

  161. Kombinationer av detta
    påverkar proteinomsättningen.

  162. När man tittar på behov hos sjuka-

  163. -så är det inte meningsfullt
    att se det ur kvävebalanssynpunkt.

  164. Man bör hitta en nivå
    som ger minimala proteinförluster-

  165. -vid sjukdom och inaktivitet.

  166. När man ställer sig frågan
    ser man samspelet med energibalans.

  167. Vad gäller undernäringsproblematik-

  168. -så sågs det som ett proteinproblem
    i generationen före mig.

  169. Runt 1970 kallades det
    i globalpolitiska sammanhang-

  170. -för energiproblem i stället.
    Det präglar vårt synsätt-

  171. -även i sjukdomssammanhang.
    Även här är det en gradvis återgång-

  172. -till ett större fokus på protein.

  173. Men om det är svårt
    att göra studier på friska personer-

  174. -så är det ännu svårare med sjuka.

  175. Det kan vara lättare
    med intensivvårdspatienter.

  176. Det är ganska så stor brist på data.

  177. Vi lutar oss tillbaka
    på gamla studier.

  178. Men när man väger ihop det
    så blir resultatet-

  179. -att det mesta talar för att en högre
    nivå är bra i många sjukdomsfall.

  180. Och sen råder det oenighet beroende
    på vilka sjuka man pratar om.

  181. Men nånstans finns ett riktvärde
    kring över 1,2 gram per kilo.

  182. Sammanfattningsvis är mitt budskap-

  183. -att friska lätt kan anpassa sig
    till olika nivåer av proteinintag.

  184. Äldre och sjuka
    har nytta av högre proteinintag.

  185. Metodsvårigheter
    begränsar vår kunskap-

  186. -om vad som är ett optimalt
    proteinintag i olika situationer.

  187. Det var vad jag tänkte säga. Tack.

  188. Tusen tack.

  189. Handlar energibalans om
    att äta många kalorier?

  190. Jag ska förklara.

  191. Du äter ju energi.

  192. Och du gör av med energi.

  193. Om du äter mer än du gör av med
    lagras överskottet.

  194. Om du äter mindre får du ta från dina
    energiförråd i fettvävnaden.

  195. Energibalans är när det är
    lika stort, och du är viktstabil.

  196. Friska personer
    klarar av att sköta energibalansen-

  197. -medan sjuka personer bör observeras.

  198. Ja. Oftast är problematiken
    olika för friska och sjuka.

  199. Väldigt många friska vuxna,
    och även barn i vår miljö-

  200. -har en tendens att lägga på sig
    ett större energiförråd, fettförråd-

  201. -genom medelåldern
    och senare delen av livet.

  202. Alla blir inte tjocka,
    men tjockare än när de var 20.

  203. Däremot har många äldre
    och kroniskt sjuka-

  204. -p.g.a. förändringar i reglersystemen
    i hjärnan och andra saker-

  205. -svårt att äta tillräckligt mycket.

  206. Du ser de olika proteinprodukterna.

  207. Du har också följt trenden.

  208. Äter vi för mycket protein?

  209. Vi såg på din bild
    att från 1980 och framåt-

  210. -så äter vi mycket mer protein.
    Inte för att träna-

  211. -utan vi äter mer kött och andra
    produkter. Äter vi för mycket?

  212. Återigen, i förhållande till vad?

  213. Det finns väldigt lite data
    som talar för att det är farligt-

  214. -att äta stora mängder protein,
    alltså 3-4 gram per kilo per dag.

  215. Men vissa saker
    kan man vara observant på.

  216. Tommy kommer säkert in på det.
    När njurfunktionen är sämre-

  217. -så kanske man ska vara
    lite försiktig.

  218. Vad säger du om kroppsbyggare
    som tar mycket proteinpulver-

  219. -de neonfärgade burkarna som man ser?

  220. Kontrollen på lång sikt
    överlämnar jag till Eva.

  221. Jag känner ingen stor oro för det.
    Det är mer oroande-

  222. -med alla hormonella sätt
    att påverka muskeluppbyggnad-

  223. -som har
    betydligt större hälsoeffekter.

  224. Man har satt övre gränser
    för att det finns en del frågetecken.

  225. I USA satte man den övre gränsen
    till 35 energiprocent.

  226. Så det blev
    mellan 10 och 35 nån period.

  227. Även nordiska rekommendationer säger-

  228. -att det inte finns data
    för att fastställa en övre gräns.

  229. Har vi frågor? Jajamän. Förklara
    vad energiprocent är under tiden.

  230. När man talar om näring handlar det
    om att man äter en viss mängd mat.

  231. Och då är det smart att uttrycka
    hur mycket av energin-

  232. -som är fett,
    protein och kolhydrater.

  233. Om vi ska äta 2 000 kalorier
    så ska 35 % komma från protein.

  234. Ja, 10-20 %. Men i alla fall.

  235. Vad det nu stod här.
    Jag hängde inte med.

  236. Vi har en fråga. Säg vad du heter
    och var du kommer ifrån.

  237. Parisa, från Nestlé.

  238. Jag har en fråga om...

  239. ...om bilden du hade
    om vad proteinbehovet är...

  240. ... för nån som är
    inaktiv respektive aktiv.

  241. Menar du att proteinbehovet ökar
    om man är fysiskt inaktiv?

  242. Ja.

  243. Det är kontraintuitivt.

  244. Kan du förklara mer om det?
    Jag förstår inte.

  245. Det är inte jättelätt att förklara.

  246. Gianni Biolo i Trieste
    har gjort de här studierna.

  247. Men rent allmänt är det så att...

  248. Det handlar om
    sambandet med energiomsättningen.

  249. När man är fysiskt inaktiv
    så har man en lägre energiomsättning.

  250. Jag kunde inte ta med fler bilder.

  251. Om man hade en studie
    med en konstant andel protein-

  252. -och varierade energiintaget
    och balansen så får man samma kurva.

  253. När man går upp i energiomsättning
    så får man mer positiv kvävebalans.

  254. Det får vi säkert höra mer om.

  255. Är detta kontroversiellt?

  256. Jag tycker inte det.

  257. Men det är ett av argumenten
    jag tycker är bra-

  258. -och som finns i de nordiska
    näringsrekommendationerna-

  259. -till varför äldre behöver
    ett större proteinintag än yngre.

  260. Säg nåt om de som tränar och tar en
    proteinshake innan och efter träning.

  261. Nu pratar vi om nåt helt annat
    i min värld.

  262. Det här med kvävebalans
    är miniminivån.

  263. Men det andra
    förmodar jag att Eva kommer in på.

  264. Om ditt mål är att uppnå
    maximal proteinsyntes-

  265. -i samband med träning
    är det en annan fråga. Förstår du?

  266. Då talar man om pulsning,
    mängd o.s.v.

  267. Då väntar vi på det med spänning.

  268. -Här har vi...
    -Det är en väsentlig sak...

  269. ...att klargöra det Ingvar sa.

  270. Energibehov är en sak,
    och proteinbehov är en sak.

  271. Energibehovet är prioriterat.
    Det är lite förargligt.

  272. Protein är essentiellt
    för att kroppen ska växa.

  273. Men proteinet har "problemet"
    att det kan användas som energikälla.

  274. Kroppen prioriterar sitt energibehov-

  275. -så även om man äter mycket protein,
    men inte har täckt sitt energibehov-

  276. -kommer den i första hand att använda
    proteinet som energikälla.

  277. Det gör att vi i dag-

  278. -aldrig tittar på protein- och
    energiintagen var för sig utan ihop.

  279. Som du sa har vi äldre svårare-

  280. -att täcka energin
    och äta mycket mat.

  281. Då utnyttjas proteinet
    som energikälla.

  282. Det är problemet
    ur ett globalt perspektiv.

  283. När vi får för lite käk
    så är det inte för lite proteiner.

  284. Utan man får i sig för lite energi
    och bryter ner proteinet.

  285. För det är det konstiga.

  286. Trots att protein är essentiellt i
    kosten så prioriteras alltid energin.

  287. Det är energibalansen
    som måste hållas varje dag.

  288. -Proteinbalansen kan justeras senare.
    -Tack för klarläggandet.

  289. Tack så mycket. - En applåd till.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Protein en livsviktig byggsten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Fortfarande är dock kunskaperna om vad som är ett optimalt proteinintag bristfälliga. Vad vi däremot vet är att friska människor har en stor förmåga att anpassa sig till olika nivåer av proteinintag. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Medicin, Nutrition, Näringslära, Proteiner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Framtidens proteinkällor

Genom att skruva på våra vanor och äta lite mindre kött sänker vi belastningen på miljön och håller oss inom rekommenderade gränsvärden, förklarar Världsnaturfondens matexpert Anna Richert i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein - en omvärldsspaning

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Äldres behov av protein

Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, talar i sin föreläsning om att det kan vara bra för äldre att minska på mängden kolhydrater och öka proteinmängden. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Frågor och svar om protein

Panelsamtal om kostens betydelse för vår hälsa. Medverkande: trendanalytikern Ingela Stenson, näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Frågor och svar om protein

Panelsamtal om kostens betydelse för vår hälsa. Medverkande: trendanalytikern Ingela Stenson, näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.