Titta

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Om UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Att äta extra protein är en rådande trend i västvärlden. Köttkonsumtionen ökar, särskilt bland yngre och medelålders. Vad ligger bakom detta, och vad säger vetenskapen? Behöver vanliga vardagsmotionärer ladda med extra protein? Föreläsningar med forskare från olika discipliner. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein : Framtidens proteinkällorDela
  1. Trevligt att vara här. Vi ska röra
    oss från aminosyror till det globala.

  2. Och därifrån
    ända ner i avloppsreningsverket.

  3. Den resan tar jag med er på.

  4. Jag är från Världsnaturfonden,
    en av de största globala-

  5. miljö- och
    naturvårdsorganisationerna.

  6. Vi är 90 personer i Sverige
    som jobbar-

  7. -med en hållbar planet
    och bevarandet av biologisk mångfald.

  8. Våra två mål
    är att hålla oss till en planet-

  9. -trots att vi lever
    som om vi hade fyra.

  10. Och vi ska bevara biologisk mångfald.

  11. I dag har vårt beteende gjort så att-

  12. -vi har halverat antalet arter
    sen 1980. Det är ohållbart.

  13. Vi har ett styvt arbete, och en del
    är kopplat till dagens ämne-

  14. -intaget av proteiner.

  15. Vi börjar med klimatfrågan.
    Klimatproblemet är väl känt.

  16. Vi måste minska utsläppen
    av klimatgaser.

  17. Vi måste minska dagens
    temperaturökning-

  18. -till följd av fossila bränslen.

  19. Man bör ha en personlig konsumtion-

  20. -som inte ligger på 10 ton koldioxid
    per år, utan under 2 ton.

  21. Mellan 1-2 ton per person och år.

  22. Vi ska titta på en familj.

  23. Vi ska komma till proteinerna.

  24. Denna familj
    har genomgått ett bantningsprojekt.

  25. Det är inte er typ
    av bantningsprojekt-

  26. -utan "koldioxidbantning".

  27. Att komma ner
    till 1 tons utsläpp per år.

  28. Vi går inte in i detalj, men de har
    gjort åtgärder inom alla områden.

  29. Det handlar om transporter
    och resor, boendet-

  30. -konsumtionsvanor och mat.

  31. -Tror ni de klarade 1 ton per år?
    -Nej.

  32. Nej, men nästan. Det är väldigt
    intressant. Det visar att det går.

  33. På vilken nivå går det att göra
    med bibehållen komfort?

  34. Ni behöver inte titta på allt. Gråa
    staplar är utsläppen innan projektet.

  35. Målnivån var 1 ton.

  36. De lyckades komma till en miniminivå,
    som är de gröna staplarna.

  37. De orangea är komfortnivån.

  38. Om vi tittar på maten-

  39. -så tog de sig till miniminivån med
    bibehållen komfort och sociala vanor.

  40. Det funkade i vardagen.

  41. När det gäller maten, nu närmar vi
    oss proteinerna, vad gjorde de?

  42. De åt säsongsanpassat
    och minskade svinnet.

  43. Framförallt minskades mängden kött.

  44. De gick inte ner helt,
    som de gjorde här.

  45. Här åt de veganskt, när de ville
    pusha sig för att nå målet.

  46. Men på komfortnivån tog de bort kött
    några gånger i veckan.

  47. De såg över vilken sorts kött
    de valde och varierade intaget.

  48. Det är ett jätteintressant resultat
    som man kan lära sig av.

  49. När vi äter kött
    exporterar vi vår miljöpåverkan.

  50. Det är en tydlig effekt
    av köttkonsumtion.

  51. Bilderna nedan visar två problem
    som finns i regnskogsområden.

  52. Det ena är att man hugger ned
    regnskog för att föda upp djur.

  53. Nästa är att man hugger ned regnskog
    för att odla soja till djurfoder.

  54. Globalt sett
    bidrar vi till avskogningen.

  55. Bilden visar
    flöden av "embedded deforestation"-

  56. -avskogning
    inbäddad i produkter vi äter.

  57. Det är framförallt köttrelaterat.

  58. De gråa pilarna är köttexporter.

  59. De ljusorangea är sojaexporter-

  60. -till länder
    med hög konsumtion av kött.

  61. Det är ett hållbarhetsproblem.

  62. Det är också en fråga om djurvälfärd
    kopplad till köttet vi äter.

  63. Vi kanske inte vill se det, men det
    förekommer dagligen i köttdiskarna.

  64. Man skulle vilja se
    hagar med hög biologisk mångfald.

  65. Djur som har det bra, är friska
    och inte får antibiotika i fodret.

  66. Det är en målbild,
    men så ser det långtifrån ut.

  67. Jag skulle vilja ta en siffra...
    från föregående fördrag.

  68. Ni minns att vi pratade om
    hur mycket kväve...

  69. ...som utsöndras ur kroppen.

  70. Forskningen visar
    att när det händer...

  71. Den ökade kväveutsöndringen
    från 1980 och framåt-

  72. -har gett konsekvenser
    i avloppsreningsverken. Man ser det.

  73. Man märker halten kväve
    och kan förknippa det med en kostnad-

  74. -för att rena det.

  75. Vi exporterar inte bara problemet,
    vi skapar även problem i närområdet-

  76. -för att hantera konsumtionen av kött
    som har ökat sen tidigt 80-tal.

  77. Hur mycket kött konsumerar vi?

  78. Den här bilden börjar 1966
    och slutar 2013.

  79. Den visar köttkonsumtion
    uppdelat på köttslag.

  80. Vi har nötkött, griskött,
    och det gröna som är kyckling.

  81. Den köttypen har ökat mest sen 1966.

  82. Det lila är "övrigt kött"-

  83. -som viltkött, häst, kanin, o.s.v.
    Och troligen kalkon.

  84. Nej, kalkon är ett annat fält.

  85. 2012 var det en knix i kurvan.

  86. När jag fick siffrorna tänkte jag
    att vi äntligen nått en peak-

  87. -och är på väg ner igen. Men 2013
    visar att köttkonsumtionen ökar.

  88. Det här är svenska siffror. I Sverige
    lever vi bra, har hög kunskapsnivå-

  89. -och andra produkter
    men köttkonsumtionen ökar ändå.

  90. Det måste handla om att vi inte
    förstår eller vet konsekvenserna.

  91. Köttätandet måste minska.
    Vi måste äta bättre kött-

  92. -så att inte regnskogarna påverkas.
    Vi behöver minska klimatpåverkan.

  93. Jag har inte nämnt det, men det här
    med vatten som resurs ingår.

  94. Vi behöver äta bättre kött.

  95. Världsnaturfonden arbetar med
    en köttguide som kommer ut snart.

  96. Håll ögonen öppna.

  97. Så här kommer den inte se ut.
    Det är den gamla guiden från SLU-

  98. -som vi jobbat vidare med.
    Vi tror att det behövs vägledning-

  99. -i vilken sorts kött man äter.

  100. Guiden kommer att kombineras med råd
    om att äta mindre och bättre kött.

  101. Parametrarna är klimat, biologiskt
    mångfald, bekämpningsmedel, bete.

  102. Man kan resonera om
    varför det är så här.

  103. Jordbruksverket
    har statistik över köttkonsumtion.

  104. De tar upp att kött är billigt.

  105. Den blåa visar prisutvecklingen för
    kött och den röda är konsumtionen.

  106. Det finns en korrelation; när priset
    är högt går konsumtionen ner.

  107. Det här börjar 1980 och slutar 2013.

  108. När priset är lågt går konsumtionen
    upp. Det är inte enda faktorn-

  109. -men det är starkt bidragande.

  110. Det är ett billigt sätt
    att få i sig protein.

  111. Jag fick frågan om vad vi ska äta för
    proteiner i framtiden.

  112. Det är intressant.
    Det kommer nyheter om insekter...

  113. ...och syntetiskt kött
    som man bygger ihop i laboratorier.

  114. Men ska vi verkligen
    hålla på med det?

  115. Man kan känna en oro.
    Är det gott med insekter?

  116. Kan det vara bra?

  117. Vi menar att det här inte behövs.

  118. Familjen Lindell kom väldigt långt
    bara genom att skruva på sina vanor.

  119. Så är det för de flesta av oss.

  120. Man kan ta bort
    nån måltid med kött ibland.

  121. Man kan äta mindre portioner kött.

  122. Och man kan jobba med
    att inte slänga mat.

  123. Hela spektret av åtgärder kring mat.

  124. Budskapet är att det går att äta
    som vi gör nu, men lite smartare.

  125. Dagens kostråd är utmärkta.

  126. Det är ett steg framåt
    och berättar positivt om baljväxter-

  127. -frukt och grönt
    och att öka den konsumtionen.

  128. Det är att äta för framtiden.

  129. Det innebär att äta mer från
    växtriket. Det är effektivare.

  130. Därmed inte sagt att vi bara ska äta
    växter. Man måste vara balanserad.

  131. Jag är intresserad
    av proteinkommunikationen.

  132. Kan man hitta den?

  133. Du var lite svävande på om vi äter
    för mycket protein eller inte-

  134. -i dina slutsatser.

  135. Om man kan visa att miljöns behov
    och människans behov-

  136. -går hand i hand så är det starkt.

  137. Det finns allt fler saker
    som tyder på det. Det är hoppfullt.

  138. Man ska minska köttkonsumtion
    och äta bättre kött. Variera intaget.

  139. Jag har pratat mycket kött. Vi
    lanserade vår fiskguide häromdagen.

  140. Vi har jobbat mycket
    med ny information.

  141. Jag jobbar mest med köttguiden,
    så jag snöar in på frågan.

  142. Man ska även variera intaget av fisk.

  143. Sprid riskerna
    över hela näringskedjan.

  144. Ät inte bara fisk
    som är högst upp i näringskedjan.

  145. Både de som samlar åt sig
    kemiska ämnen i naturen-

  146. -och de som är rovfiskar.
    Sprid ätandet i hela kedjan.

  147. Det gäller även för kött. Ät inte
    bara nötkött, eller kyckling-

  148. -även om det är bra
    ur ett klimatperspektiv.

  149. Sprid och variera proteinintaget.

  150. Ersätt inte kött med fisk.
    Fisken räcker inte till det.

  151. Jag tror att insekter
    har en klar roll.

  152. Det kommer många spännande projekt-

  153. -där man med insekter
    förädlar avfall till foder-

  154. -till djur som grisar och kycklingar.

  155. Det är jätteintressant. Det dröjer
    nog länge innan vi äter insekter.

  156. Man kan utforska och ligga lite
    "on the edge" om man är kock-

  157. -och vill utveckla saker.
    Men det blir nog ingen stor trend.

  158. Det vore utmärkt om det kunde
    utvecklas för livsmedelsbranschen.

  159. Det finns många utmaningar för att
    få till strukturer och logistik.

  160. Just nu är kött billigt,
    och även soja.

  161. Det finns inga ekonomiska möjligheter
    att utveckla grisfodren.

  162. Men det kanske kommer. Man vet inte.

  163. Jag vill avrunda
    genom att berätta om vårt projekt-

  164. -om klimatsmart och hälsosam kost.

  165. Vi har utvecklat en svensk matsedel
    som funkar bra och som...

  166. ...är god
    och inte blir dyrare för plånboken.

  167. Det kan bli en klassfråga när det
    handlar om att köpa dyrt protein.

  168. När man äter klimatsmart
    och hälsosamt enligt LiveWell-

  169. -så blir det inte dyrare. Det är
    toppen, för det får större genomslag.

  170. Ät mer vegetariskt,
    baljväxter och fullkorn.

  171. Vi klumpar ihop dem, vilken kanske är
    lite fel ur ett nutritionsperspektiv.

  172. Ät varierat, släng mindre.
    Mindre och bättre kött.

  173. Ät certifierat,
    d.v.s. mat där man gör "claims".

  174. Där man åtar sig
    att utföra ett arbete-

  175. -t.ex. att minska klimatpåverkan.

  176. T.ex.
    att odla ekologiskt, som KRAV.

  177. T.ex. Rainforest Alliance
    som jobbar med biologisk mångfald.

  178. Fair Trade rör sig närmare miljön
    men har också...

  179. ...att göra med mänskliga
    rättigheter. Ät certifierat.

  180. Ät mindre onödigt fett, socker och
    salt. Där finns det utrymme att kapa.

  181. För det är så att
    många i världen behöver mer protein.

  182. Vi tar en stor del
    av den globala kakan.

  183. Vi behöver minska
    och skapa möjligheter-

  184. -så att det kan öka i andra delar
    av världen på ett hållbart sätt.

  185. Med dessa ord tackar jag för mig.
    Jag ser fram emot diskussionen.

  186. Stort tack, Anna.

  187. Du säger: "Ät bättre kött".
    Utveckla det lite.

  188. Hann ni se köttguiden?

  189. Det var bara för nötkött,
    men det finns för alla köttslagen.

  190. Köttslagen längst upp på varje rad-

  191. -som har mest gröna pluppar,
    är de som är certifierade.

  192. Det är ekologiskt,
    naturbeteskött, klimatcertifierat.

  193. Det är en enkel vägledning
    till att äta bättre kött.

  194. Du säger
    att vi inte kan äta mer fisk-

  195. -men över 50 % av all fisk
    är ju odlad.

  196. Kan man inte odla mer bra fisk?

  197. Eller mer musslor, o.s.v.

  198. Det finns massor att göra. Musslor
    är ett toppenbra exempel på bra mat.

  199. Det kommer en certifiering för odlad
    fisk som är spännande - ASC.

  200. Det finns massor med problem
    med odlad fisk.

  201. De får foder
    som inte alltid är hållbart.

  202. Det blir läckage,
    det används antibiotika...

  203. Det är inte okomplicerat.

  204. Även odlingen går framåt.
    Det finns vegetariska fiskar och så.

  205. -Vegetarianer?
    -Förlåt, "vegetarianfiskar".

  206. Alla är inte rovfiskar.

  207. Vad är det bästa i att vi helt enkelt
    går över till mer vegetabilier?

  208. Det är en trend, även om
    köttkonsumtionen går upp och ner.

  209. Det var trendigt med köttrestauranger
    för 2-3 år sen-

  210. -men nu är vegetariskt inne
    eller där köttet inte är huvudrätt-

  211. -utan är krydda eller nåt annat.

  212. Är det nåt du ser
    eller är du negativ?

  213. Jag ser det, och det är roligt när
    kändiskockar blir toppenduktiga-

  214. -på att göra fina rätter där köttet
    är krydda eller spelar en sidoroll.

  215. Man lägger krutet
    på purjolökssotade rabarberstickor.

  216. Ibland går det till överdrift.

  217. Nåväl, har ni frågor?

  218. Jag heter Anna och kommer från Itrim.
    Vi äter ju mer sojaprodukter nu.

  219. Har det påverkan på miljön?

  220. De sojaprodukter vi äter-

  221. -kommer oftast inte från Brasilien-

  222. -där sojan används till foder.

  223. Vi får högkvalitativ soja från andra
    ställen. Det är inget stort problem.

  224. -Problemet är att djuren äter soja.
    -Tack.

  225. Åke Bruce.

  226. Jag var ansvarig för
    näringsrekommendationerna.

  227. Du visade fina bilder på betande kor,
    men sa inget om mejeriprodukter.

  228. Nej. Förlåt, alla mjölkintresserade.

  229. I dagarna är det på tapeten med
    mjölkproducenter som har det svårt.

  230. Vår köttguide
    hjälper till på sätt och vis.

  231. Den tar upp
    ersättningsprodukter till kött.

  232. D.v.s. baljväxter,
    quorn, olika ostar...

  233. Det blir lite tokigt
    om man byter ut allt kött mot ost.

  234. För då har man fortfarande
    en hög nivå av-

  235. -klimat- och miljöbelastning.

  236. Det är ingen klok väg framåt. Men ost
    som en del av en varierad diet-

  237. -och mjölk som en del
    av en varierad diet är det.

  238. Köttguiden hjälper även till
    att välja ost.

  239. Det blir svensk ost, importerad ost,
    certifierad ost, o.s.v.

  240. Anna, tusen tack. Stor applåd igen.
    Jättespännande att höra.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens proteinkällor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Genom att skruva på våra vanor och äta lite mindre kött sänker vi belastningen på miljön och håller oss inom rekommenderade gränsvärden, förklarar Världsnaturfondens matexpert Anna Richert i sin föreläsning. Vi kan i princip fortsätta att äta som vi gör men välja lite smartare proteinkällor som baljväxter, frukt och grönt. Att äta för framtiden innebär att äta mer från växtriket. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dryck, Hållbar utveckling, Köttproduktion, Mat, Matvanor, Medicin, Näringslära, Proteiner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Framtidens proteinkällor

Genom att skruva på våra vanor och äta lite mindre kött sänker vi belastningen på miljön och håller oss inom rekommenderade gränsvärden, förklarar Världsnaturfondens matexpert Anna Richert i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein - en omvärldsspaning

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Äldres behov av protein

Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, talar i sin föreläsning om att det kan vara bra för äldre att minska på mängden kolhydrater och öka proteinmängden. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Frågor och svar om protein

Panelsamtal om kostens betydelse för vår hälsa. Medverkande: trendanalytikern Ingela Stenson, näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.