Titta

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Om UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Att äta extra protein är en rådande trend i västvärlden. Köttkonsumtionen ökar, särskilt bland yngre och medelålders. Vad ligger bakom detta, och vad säger vetenskapen? Behöver vanliga vardagsmotionärer ladda med extra protein? Föreläsningar med forskare från olika discipliner. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein : Protein vid idrott och träningDela
  1. Nu vill jag hälsa välkommen
    Eva Blomstrand-

  2. -som är professor i näringsfysiologi-

  3. -vid GIH - gymnastik
    och idrottshögskolan.

  4. Eva ska prata om behovet av protein
    vid idrott och träning.

  5. Det är verkligen
    en omdiskuterad fråga.

  6. Det är inte utan
    att alla dessa produkter vänder sig-

  7. -till folk som tränar.
    Inte till bodybuilders som förr-

  8. -utan även vi som kanske går
    nån timme i veckan på löpbandet-

  9. -petar i oss sånt här
    och tror att vi ska gå fortare.

  10. Och om man lyfter lite tyngder
    behöver man protein före och efter.

  11. Men hur är det nu med detta?
    Mycket välkommen, Eva.

  12. Intresset kring protein i samband
    med träning har ökat enormt-

  13. -de senaste tio femton åren.

  14. Tidigare var det mest kolhydrater man
    var intresserad av.

  15. Det var när man började prata
    om återhämtning-

  16. -som proteinet blev intressant.

  17. All träning påverkar omsättningen
    av protein.

  18. Styrketräning är uppenbart
    och har rönt mycket intresse-

  19. -när det gäller proteinomsättning.
    Muskelmassan ökar snabbt.

  20. Det beror på en nybildning
    av de kontraktila proteinerna.

  21. Det leder också till en ökning
    av maximal styrka.

  22. Däremot vid konditionsträning,
    som är i andra änden av skalan-

  23. -eller uthållighetsträning-

  24. -får vi en syntes
    av de mitokondriella proteinerna.

  25. Vi får en ökad mängd
    av oxidativa enzymer.

  26. Vi får också en ökad kapillärtäthet.

  27. Det leder till en bättre förmåga
    att förbränna fett.

  28. Och vår uthållighet förbättras.

  29. Oberoende av vilken typ
    av träning vi utför-

  30. -har vi en ökad omsättning
    av protein.

  31. Vi tittar på hur proteinomsättningen
    ser ut schematiskt.

  32. Vi har hela tiden
    en endogen omsättning av protein-

  33. -i alla våra vävnader.

  34. Proteinet bryts ner-

  35. -till aminosyror och de byggs sen upp
    till protein igen.

  36. I muskeln påverkas det här
    av träning-

  37. -vissa hormoner och vissa aminosyror.

  38. Den första studien
    som jag tänkte presentera är-

  39. -från en grupp i USA
    som har väldigt lång erfarenhet-

  40. -av att mäta proteinomsättning,
    vilket är väldigt svårt.

  41. Men de har både metodik
    och kunnande.

  42. I den första studien kommer
    personerna fastande-

  43. -till laboratoriet.

  44. Då är nedbrytningen lite större
    än syntesen.

  45. Man har en negativ nettobalans.

  46. Det är så det ser ut
    när vi vaknar på morgonen.

  47. Försökspersonerna tränade sen
    ett styrketräningspass.

  48. Inte jättehårt,
    men de höll på ca 45 minuter.

  49. Då ökar syntesen kraftigt.

  50. Även nedbrytningen ökar.

  51. Men i mindre omfattning.

  52. Det gör att nettobalansen förbättras
    efter träning.

  53. Det här är mätt i viloperioden efter
    träning. Då mäts synteshastighet.

  54. Nettobalansen förbättras alltså, men
    man är fortfarande på negativa sidan.

  55. Det är inte så man vill ha det när
    man vill ha tillväxt i muskelmassa.

  56. Då vill man ju komma upp
    på positiv nettobalans.

  57. Samma grupp gjorde
    en uppföljande studie-

  58. -där man gav olika typer
    av aminosyratillskott.

  59. I det här fallet hade man
    ingen vilomätning.

  60. Man hade bara mätning
    tre timmar efter arbete.

  61. Då hade man alltså
    en placebosituation.

  62. Den liknande det vi såg förut.

  63. Man har en negativ nettobalans.
    Nedbrytningen är större än syntesen.

  64. Försökspersonerna fick då
    alla 20 aminosyror i en blandning.

  65. Då får man ytterligare en stimulering
    av syntesen.

  66. Nedbrytningen påverkas inte mycket,
    men syntesen ökar avsevärt.

  67. Nedbrytningen påverkas inte.
    Och ser man på.

  68. Man har kommit upp på plussidan
    och har en positiv nettobalans.

  69. Precis som vi vill ha det.

  70. De gav försökspersonerna ytterligare
    ett supplement.

  71. Det var de essentiella aminosyrorna.

  72. De ger i stort sett samma effekt
    som alla 20 aminosyror.

  73. Det här var första undersökningen
    som visade att man inte har någon...

  74. ...nytta av de icke-essentiella
    aminosyrorna utan effekten...

  75. ...får man genom
    de essentiella aminosyrorna.

  76. Man får ingen ytterligare effekt
    av de icke-essentiella.

  77. Om vi tittar på de essentiella
    aminosyrorna finns det en grupp-

  78. -som är speciellt intressant
    och det är de grenade aminosyrorna.

  79. De är tre stycken: leucin, isoleucin
    och valin.

  80. De omsätts huvudsakligen
    i skelettmuskeln-

  81. -till skillnad från övriga aminosyror
    som omsätts i levern.

  82. När man stoppar i sig
    de grenade aminosyrorna-

  83. -så smiter de förbi levern
    och man får snabbt-

  84. -en ökad halt i blodet.

  85. Eftersom de bara omsätts i muskeln
    har man länge intresserat sig för-

  86. -vilken betydelse de har.

  87. Det är på senare år med bättre
    metodik som man har gått vidare-

  88. -med de här undersökningarna.

  89. Leucin är en
    av de tre grenade aminosyrorna.

  90. De kallas för grenade aminosyror-

  91. -för att de har
    ett grenat kodskelett.

  92. Därav namnet grenade aminosyror.

  93. Leucin visade man väldigt tidigt
    i djurförsök.

  94. Man isolerade muskler
    från experimentdjur.

  95. Då såg man att leucin
    kunde stimulera proteinsyntesen.

  96. Uppbyggandet av protein
    ifrån aminosyror.

  97. Det var en tendens till att man såg
    en effekt på nedbrytningen.

  98. Men inte lika tydlig.

  99. Det är först på senare år man har
    visat samma sak på human muskel.

  100. Med ett oralt intag av leucin
    har man också kunnat se-

  101. -en stimulering av muskulaturen.

  102. Frågan är då om man bara
    skulle behöva leucin.

  103. Man kanske inte behöver
    de andra essentiella aminosyrorna.

  104. För att undersöka det så...

  105. Eftersom det är så svårt
    att mäta proteinomsättning...

  106. Direkta mätningar med stabila
    isotoper är bara få som kan göra.

  107. Om man inte har möjlighet till det
    gör man istället indirekta mätningar.

  108. Nåt som har utvecklats enormt mycket
    de senaste tio åren är-

  109. -att man mäter aktivitet i specifika
    enzymer i muskelbiopsier-

  110. -som man vanligtvis tar
    från yttre lårmuskel.

  111. Orsaken till att det har utvecklats
    under de senaste tio åren är-

  112. -den metodik man använder.
    Western blot-metodiken.

  113. Man har fått antikroppar
    mot fler enzymer.

  114. Och man har identifierat
    vissa enzymer.

  115. Speciellt ett
    som kallas p70 S6 kinas.

  116. Det är ett enzym
    som reglerar syntesen.

  117. Vi brukar lite slarvigt
    kalla det p70.

  118. Då har man det som markör
    för proteinsyntes.

  119. Det här är resultatet av en studie
    som en av våra doktorander-

  120. -på GIH precis har slutfört.

  121. Han har jämfört leucin
    med essentiella aminosyror.

  122. Det var styrketräning och de fick
    fyra stycken supplement.

  123. Som vanligt har vi
    ett placebosupplement.

  124. Före träningen är aktiviteten
    hos det här enzymet-

  125. -som är ett slags markör
    för syntesen, väldigt låg.

  126. 60 minuter efter träning ser man
    en ökning hos placebogruppen.

  127. Samma effekt som i den tidigare
    studien. Träning stimulerar syntesen.

  128. Leucin, den gula stapeln-

  129. -ger som förväntat
    en kraftig stimulering här.

  130. 60 och 90 minuter efter träning.

  131. Men när försökspersonerna får
    alla de essentiella aminosyrorna-

  132. -får man en betydligt
    kraftigare effekt.

  133. Både 60 och 90 minuter efter arbete.

  134. På nåt sätt förstärker de
    leucins effekt i muskeln.

  135. De är inte bara byggstenar. Vi
    behöver aminosyror som byggstenar.

  136. De har alltså ytterligare en effekt.
    Vi vet inte riktigt vad det beror på.

  137. Det fjärde supplementet
    var essentiella aminosyror-

  138. -utan leucin.

  139. Det gör effekten ungefär samma
    som placebosituationen.

  140. Det visar också att leucin
    har en väldigt viktig roll.

  141. Vilken mängd protein eller
    essentiella aminosyror behöver man-

  142. -i samband med sitt träningspass?

  143. En kanadensisk grupp har undersökt
    olika proteinmängder-

  144. -och vad de ger för effekt. Man
    har mätt med stabil isotop-teknik.

  145. Det är synteshastighet.

  146. Hur snabbt isotopen inkorporeras
    i proteinet.

  147. Då ser man att man får en platå
    efter 20 gram.

  148. I denna studie var 20 gram
    maximal stimulering.

  149. De här personerna var män
    som var 80 år.

  150. Unga män, i en nyligen publicerad
    studie av samma grupp-

  151. -redovisar individuella värden
    från detta.

  152. De har istället räknat ut
    var de har platån-

  153. -uttryckt i gram per kilo kroppsvikt.

  154. De hamnade på 0,24 och på 80 kg
    blir det 20 gram.

  155. Men är man kvinna och
    till exempel väger 60 kilo-

  156. -hamnar man på ungefär 15 gram.

  157. Det är inga stora mängder som behövs
    för att få maximal stimulans.

  158. De har haft en grupp till i sina...
    Nu försvann den.

  159. Nu försvann min lilla...

  160. På äldre försökspersoner
    har de gjort likadant-

  161. -och visat individuella data.

  162. Där visar det sig behövas 0,4 gram
    per kilo för maximal stimulans.

  163. Man behöver en större mängd protein.

  164. Man når upp
    till samma maximala nivå-

  165. -vilket är det positiva i det hela.

  166. Men äldre skulle behöva
    60 % mer protein-

  167. -för att få samma maximala stimulans.

  168. De försvinner.
    Vi tar nästa bild.

  169. Den stimulerande effekten påverkas
    av proteinets kvalitet-

  170. -proteinmängd, fysisk aktivitet-

  171. -och tajming, det vill säga intag
    i förhållande till sin träning.

  172. Om man tar protein eller aminosyror-

  173. -i samband med sin träning
    så får man kraftigast effekt.

  174. Effekten förvinner inte
    om jag väntar i ett par timmar-

  175. -men den sjunker.

  176. Därför rekommenderar man att ta det
    i samband med sin aktivitet-

  177. -för att få bäst effekt.

  178. Sammanfattningsvis då...

  179. Det är så att intag av protein
    eller essentiella aminosyror-

  180. -förstärker den uppbyggande effekten.

  181. Man har effekt av träning
    och ännu kraftigare effekt-

  182. -när man lägger på protein
    eller aminosyror.

  183. Leucin har en avgörande betydelse.

  184. 7-10 g essentiella aminosyror,
    alternativt 15-20 g intakt protein-

  185. -i samband med träning.

  186. Större intag rekommenderas till äldre
    för att få samma maximala effekt.

  187. Det är så rekommendationerna
    ser ut idag.

  188. Det var min sista bild.
    Tack så mycket.

  189. Tusen tack, Eva.
    När vi gjorde det här programmet-

  190. -har åtminstone alltid jag
    haft uppfattningen-

  191. -att det här med protein och träning
    är på superelitnivå-

  192. -ifall man är bodybuilder och vill
    ha muskler som verkligen syns.

  193. Då ska man ta. Men du menar
    att personer som tränar lite grann-

  194. -får muskeluppbyggnad
    om man tar extra protein.

  195. Är inte det rätt kontroversiellt?
    Jag har hört annat från andra.

  196. Det finns så mycket dokumentation nu.
    Både du och jag har nytta av det-

  197. -om vi tränar.

  198. Ju hårdare man tränar
    desto större effekt får man givetvis.

  199. Det beror ju lite på hur hårt.

  200. Man bör ju träna någorlunda hårt.

  201. Men det kan ju vi också göra
    på gymmet.

  202. Många är ju på rehab-träning
    och har knäskador och så vidare.

  203. Då har det absolut en effekt
    om man tar det i samband med träning.

  204. Bönpasta och berikad bönpasta finns.

  205. Vi har de essentiella,
    livsnödvändiga proteinerna.

  206. Leucin.
    Det duger inte med vad som helst.

  207. Sojaprotein är det
    som är fullvärdigt protein.

  208. Nu finns det i och för sig
    undersökningar som visar-

  209. -att mjölkprotein ger bättre effekt.

  210. -Sponsrat av mejeriindustrin?
    -Ja, det var nog så.

  211. -Det behöver inte vara fel för det.
    -Nej.

  212. Mjölk innehåller mycket
    av de grenade aminosyrorna.

  213. Det kan mycket väl vara riktigt
    att det är så.

  214. Frågor, synpunkter?
    Upp med händerna.

  215. -Någon som inte pratat tidigare?
    -Carina, dietist på Karolinska.

  216. En kommentar till 15 gram
    efter träning.

  217. Det kan faktiskt vara ett glas mjölk
    och ostsmörgåsar.

  218. Det behöver inte vara proteindrink.
    Man kommer upp i grammen då.

  219. Det är helt riktigt.
    Det är helt likvärdigt.

  220. En fördel är
    att ta en flytande produkt.

  221. Då får man ut det snabbt i blodet.

  222. -Hur mycket mjölk bör man dricka?
    -En halvliter ungefär.

  223. En halvliter som är
    mer berikad än vanlig mjölk-

  224. -behöver man inte spendera pengar
    på. Den här kostar ca 28 kr/l.

  225. En vanlig lättmjölk kostar väl nio?

  226. Jag vet inte
    om hållbarheten är längre-

  227. -men det är lite opraktiskt
    eftersom mjölk är kylvara.

  228. Man behöver kanske dricka mindre
    av det där-

  229. -men det finns ingen annan fördel.
    Det spelar ingen roll i vilken form-

  230. -bara man har
    ett fullvärdigt protein.

  231. Hej, igen. Anna Hjort från Itrim.

  232. Jag blev nyfiken på jämförelsen
    mellan leucin och essentiella syror.

  233. Om man jämför BCA, alla de grenade-

  234. -med EAA, hur ser det ut då?

  235. Det vet vi faktiskt inte.

  236. Men jag har faktiskt samma intresse
    av att undersöka det.

  237. Det finns kanske en liten möjlighet-

  238. -att det räcker med dessa tre,
    men vi vet inte ännu.

  239. I träningsbranschen är det vanligare
    att man tar BCA än EAA idag.

  240. BCA har helt klart
    en stimulerande effekt.

  241. Frågan är om den är maximal.

  242. Den har en stimulerande effekt som
    har visats i flera undersökningar.

  243. Det är inte konstigt
    att man väljer det.

  244. Vi pratar om att bygga muskler.

  245. Men om man nu bara
    går på löpbandet-

  246. -eller går i skogen, eller en rask
    promenad tre gånger i veckan.

  247. Ska man även då ta det här när man
    kommer hem eller under tiden?

  248. Konditionsträning
    är mindre dokumenterat.

  249. Det som finns är inte lika entydigt
    som vid styrketräning.

  250. Vi får vänta lite och se-

  251. -om det har effekt där eller inte.
    Tiden får utvisa det.

  252. Det finns betydligt färre studier.

  253. Om jag inte tar extra protein-

  254. -och styrketränar lite lagom
    på ett gym, vad händer då?

  255. Då är risken att man hamnar
    i en negativ balans.

  256. -Då får man inte...
    -De där musklerna?

  257. -Så värre än så är det alltså inte?
    -Nej.

  258. Om man vill stärka ryggen och så.

  259. Kvinnor i min ålder ska träna ryggen.
    Är det bra att hålla på då?

  260. All muskelaktivitet förstärks av...

  261. Det finns ingen anledning
    att tro nåt annat.

  262. Det finns inget annat att tro.

  263. Det är även viktigt att poängtera
    att om man inte tränar-

  264. -så kan det här vara bra vid mättnad.

  265. Men musklerna växer inte bara
    för att man tar protein.

  266. Man måste väl också träna musklerna?

  267. Där tror jag det råder
    en viss missuppfattning.

  268. Det är just i samband med träning.

  269. Det är inte alls
    nåt generellt ökat behov man har.

  270. Vad bra. Tusen tack för detta, Eva.

  271. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Protein vid idrott och träning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt den senaste tiden, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Vid alla typer av rehabiliteringsträning är det värdefullt att äta protein för att bygga upp musklerna. Men det är viktigt att komma ihåg att det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Idrott, Idrottsträning, Medicin, Näringslära, Proteiner, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Framtidens proteinkällor

Genom att skruva på våra vanor och äta lite mindre kött sänker vi belastningen på miljön och håller oss inom rekommenderade gränsvärden, förklarar Världsnaturfondens matexpert Anna Richert i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein - en omvärldsspaning

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Äldres behov av protein

Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, talar i sin föreläsning om att det kan vara bra för äldre att minska på mängden kolhydrater och öka proteinmängden. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Frågor och svar om protein

Panelsamtal om kostens betydelse för vår hälsa. Medverkande: trendanalytikern Ingela Stenson, näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein - en omvärldsspaning

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.