Titta

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Om UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Att äta extra protein är en rådande trend i västvärlden. Köttkonsumtionen ökar, särskilt bland yngre och medelålders. Vad ligger bakom detta, och vad säger vetenskapen? Behöver vanliga vardagsmotionärer ladda med extra protein? Föreläsningar med forskare från olika discipliner. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein : Äldres behov av proteinDela
  1. Nu ska vi diskutera protein
    och äldre.

  2. Vi har varit inne på det tidigare
    och återkommer till detta.

  3. De nya näringsrekommendationerna
    från Livsmedelsverket-

  4. -som är ute på remiss nu,
    förordar mer protein.

  5. Tommy Cederholm från kommittén
    för matkvalité och folkhälsa-

  6. -gör nu entré.

  7. -Du är professor i geriatrik.
    -I klinisk nutrition.

  8. -Med specialområdet geriatrik.
    -Tack så mycket.

  9. Trevligt att se så mycket folk.
    Det är hedrande att få avsluta-

  10. -eftermiddagen inför diskussionen.
    Jag ska prata proteinbehov hos äldre.

  11. Jag kommer kanske vara lite
    pro-proteinisk, om man får säga så.

  12. Vad är att åldras väl?

  13. Den här bilden kan ses som
    en sammanfattning av mitt budskap.

  14. Det finns
    många olika definitioner på-

  15. -vad ett lyckosamt åldrande är.

  16. Det handlar om god fysisk funktion
    för att bibehålla sitt oberoende.

  17. Det är viktigt med bevarade
    minnesfunktioner, sociala nätverk-

  18. -engagemang och sammanhang.

  19. En av många studier
    där man har försökt identifiera-

  20. -vilka faktorer som befrämjar
    det goda åldrandet-

  21. -var en japansk studie där man
    tittade på ca 2 000 hundraåringar.

  22. Ungefär tio procent var oberoende.

  23. De hade bevarat
    "activities of daily living".

  24. De hade bra minnesfunktioner
    och bra social status.

  25. Det man la in i en statistisk modell
    var en rad olika faktorer:

  26. Medicinska, psykologiska,
    socioekonomiska m.m.

  27. Sen försökte regressionsanalyserna
    plocka ut oberoende faktorer.

  28. Det var åtta stycken som ramlade ur.

  29. Av dem har jag betonat
    det som möjligtvis har-

  30. -med protein och muskulatur att göra.

  31. Regelbunden träning
    och bra proteinintag var två av åtta-

  32. -som var utmärkande
    för den här gruppen.

  33. Åldrande och sjukdom
    är bland annat kopplat-

  34. -till en negativ utveckling.

  35. Jag kommer att fokusera kring det
    och hur vi kan motverka detta.

  36. Vi vill ju undvika
    att hamna i situationen-

  37. -med allvarligt nedsatta
    livsfunktioner.

  38. Att hamna i den situationen
    kan man göra i princip via två vägar.

  39. Det rena åldrandet som är kopplat
    till att vi förlorar muskler-

  40. -som vi kan kalla primär sarkopeni.

  41. Det leder i sin tur
    till skörhet eller gerasteni.

  42. Andra vägen är sjukdomsvägen.

  43. Många äldre patienter som drabbas
    av sjukdomsrelaterad undernäring-

  44. -och förlust av muskler på grund
    av sjukdom har båda sakerna.

  45. Begreppen sarkopeni och frailty
    är allvarliga riskfaktorer-

  46. -för att få
    allvarliga funktionshinder.

  47. Begrepp som vi använder oss av
    i den geriatriska världen-

  48. -är sarkopeni som är
    ett viktigt begrepp att lyfta fram.

  49. Det skapar en ökad medvetenhet
    kring detta.

  50. Det är muskelförlust
    och minskad muskelfunktion.

  51. Vi har också ett begrepp
    som vi har ökat intresse kring:

  52. Frailty/skörhet/gerasteni.
    Vi har inget bra begrepp på det än.

  53. Det är åldersrelaterad viktförlust
    och svaghet.

  54. Kakexi kan beskrivas
    som sjukdomsrelaterad undernäring.

  55. Disability har vi heller
    inget bra begrepp för.

  56. Sarkopeni -
    att förlora muskelfunktion.

  57. Det är förstås inte bra.

  58. Det finns en rad
    vetenskaplig dokumentation-

  59. -att det är kopplat till lägre
    livskvalité, sämre insulinkänslighet-

  60. -osteoporos och fallbenägenhet
    som då förstås...

  61. ...ger ökad risk för frakturer, man
    får längre vårdtid, återinläggning-

  62. -och man dör i ökad utsträckning
    om man har-

  63. -minskad muskelfunktion
    och minskade muskelvolymer.

  64. Det finns många skäl till-

  65. -att äldre har ett ökat proteinbehov.

  66. Jag kommer att ta upp begreppet
    anabol resistens.

  67. Det handlar ju också om att...

  68. ...levern har en tendens att...

  69. ...behålla aminosyrorna
    för egen produktion-

  70. -än att låta det gå ut i blodet
    för muskelproteinsyntes.

  71. Minskad genomblödning
    i muskulaturen-

  72. -sarkopenibegreppet
    och det här med sjukdom.

  73. Det är också så att det händer mycket
    under huden när vi åldras.

  74. Det är inte helt lätt att se att vi
    har en sarkopen individ framför oss.

  75. Det här är en av många studier
    som jag tycker illustrerar detta väl.

  76. Man tittade på en stor grupp,
    i detta fall män-

  77. -från 20 upp till 80 år
    som vägde lika mycket.

  78. Ser man på kroppssammansättningen
    visade det sig-

  79. -att de unga männen har ungefär
    dubbelt så mycket muskler-

  80. -som fett och med ökande ålder
    minskar muskelmassan-

  81. -och fettmassan ökar. Man har
    dubbelt så mycket fett som muskler.

  82. Det här får ju sina konsekvenser.

  83. Fast det syns inte så tydligt
    på ytan.

  84. Ett annat problem är
    när hela kroppsmassan ökar-

  85. -och fettmassan ökar mycket.

  86. Då får vi en kombination
    av muskelbrist och fetma.

  87. Begreppet sarkopen obesitas är i USA
    ett väldigt stort bekymmer idag.

  88. För den äldre individen
    handlar det mycket om muskulatur.

  89. Ur ett geriatriskt perspektiv
    ser vi först muskeln-

  90. -som den
    som ger rörlighet och styrka.

  91. Men muskeln
    har många andra funktioner.

  92. Vanligtvis lagrar vi energi i fettet,
    men vi har ingen lagringspool-

  93. -för aminosyror
    utan muskler används till detta.

  94. Blodsockerregleringen är väldigt
    beroende av muskulaturens massa.

  95. Och för energiomsättning
    och endokrina funktioner-

  96. -som vi lär oss mer och mer om.

  97. Vad är det då för faktorer
    kring åldrandet-

  98. -som gör
    att vi förlorar våra muskler?

  99. Det här är
    den programmerade celldöden-

  100. -som ökar med ökande ålder,
    inte helt oväntat.

  101. Vi får inflammationer
    och vi rör oss mindre.

  102. Vi producerar mindre av tillväxt-
    främjande hormoner med ökat ålder.

  103. Testosteron, östrogen och andra
    hormoner sjunker.

  104. Insulin är ju
    ett viktigt anabolt hormon-

  105. -men när vi får relativ fetma med
    åldrandet får vi insulinresistens.

  106. Jag fokuserar kring näringsintaget.

  107. Och vissa neurologiska förändringar
    som gör att vi förlorar muskler.

  108. Det mesta går att påverka,
    vilket ju är bra.

  109. Det går att påverka
    med fysisk aktivitet.

  110. Många män i USA
    använder testosteronplåster.

  111. Det är inte säkert
    att man ska rekommendera.

  112. Det går att påverka insulinkänslighet
    genom rörlighet.

  113. Men först och främst näringsintag.

  114. Det kommer jag att diskutera.

  115. Vi har redan varit inne på
    hur det går till-

  116. -i muskulaturen
    när vi bygger muskelproteiner.

  117. Det handlar väldigt mycket om
    att aktivera-

  118. -den så kallade mTORC1-molekylen-

  119. -för att trigga igång genuttryck
    och sen att man bygger upp protein-

  120. -utifrån de här generna
    som Ingvar har varit inne på.

  121. För att aktivera den här vägen-

  122. -så är just aminosyror
    väldigt viktiga som Eva pratade om.

  123. Men när vi åldras
    är det massor av faktorer-

  124. -som gör att vi inte kan bygga upp
    proteiner på samma sätt.

  125. Det kallar vi för anabol resistens.

  126. Den här apparaten
    funkar inte lika bra.

  127. Det kanske behövs 60 % mer protein-

  128. -för att få samma tillväxtsvar
    i muskulaturen när man åldras.

  129. Det är vad som ligger bakom
    begreppet anabol resistens.

  130. Då är frågan om vi med matvanor
    och proteinintag kan påverka risken-

  131. -att bli sarkopen och skör?
    Jag tror att ni kan svaret.

  132. Jag kan ge lite bakgrund till
    varför svaret på detta är ja.

  133. Det finns en del intressanta
    observationsstudier-

  134. -där man har följt matintag
    och relaterat det till muskulatur.

  135. Det här är en studie
    från amerikanska östkusten-

  136. -som heter "Health Ageing
    Body Composition Study".

  137. Cirka 2 000 män och kvinnor
    mellan 70 och 79 år.

  138. Man bestämde proteinintag
    i femtedelar i den här gruppen.

  139. Sen relaterade man proteinintaget
    till förändring i muskelmassa-

  140. -över en treårsperiod
    vilket är en ganska kort tid.

  141. Staplarna visar att den femtedel
    som åt minst protein-

  142. -motsvarande 0,8 g/kg kroppsvikt,
    hade förlorat nästan 1 kg muskler.

  143. Medan den femtedel som åt mest,
    motsvarande 1,2 g/kg kroppsvikt-

  144. -hade visserligen också förlorat
    muskler, men bara ett halvt kilo.

  145. I en sån här grupp av individer
    kan det vara tillräckligt-

  146. -för att inte klara av
    att resa sig ur stolen.

  147. Ett högt proteinintag, motsvarande
    1,2 g/kg kroppsvikt per dag gör-

  148. -att muskulaturen bibehålls.

  149. En annan liknande studie
    var med 25 000 äldre kvinnor-

  150. -från Women Health Initiative
    Observational Study.

  151. Alla var vid start robusta personer.

  152. Man tittade på proteinintaget
    på samma sätt.

  153. Sen relaterade man det till risken
    att bli skör under en treårsperiod.

  154. De som åt mest protein
    hade man som utgångspunkt.

  155. Här ser vi att med ökande
    proteinintag minskar risken.

  156. Den femtedel som åt mest protein
    hade ca 30 % mindre risk-

  157. -att bli bräcklig
    under den här perioden.

  158. Här hamnar man ånyo
    på 1,2 g/kg kroppsvikt.

  159. Högre proteinintag
    hos den äldre populationen gör-

  160. -att man får minskad risk
    för bräcklighet.

  161. Behandlingsstudier.

  162. Jag ber om ursäkt
    om det blir många staplar.

  163. Vi är ju på en akademi.

  164. Här är två studier som är publicerade
    av en holländsk grupp-

  165. -där man i ena fallet här har samlat-

  166. -65 stycken bräckliga äldre
    hemmaboende individer.

  167. I första studien gavs bara protein-
    tillskott i form av mjölkprotein.

  168. Det har vi hört är ett bra protein.

  169. Det här pågick ett halvår
    och andra gruppen fick placebodryck.

  170. Sen tittade man på dels muskelmassa
    och dels funktion.

  171. Det är inte
    nån jättemarkant skillnad-

  172. -men det är trots allt en signifikant
    ökning av ett funktionsmått-

  173. -som man kallar för SPPB - Short
    Physical Performance Battery-

  174. -som är gånghastighet, balans och
    förmåga att resa sig upp från stol.

  175. Man kunde alltså visa
    att man fick bättre benstyrka.

  176. Bara av att få detta extra protein
    hos en bräcklig person-

  177. -fick man en ökad funktion.

  178. Däremot påverkades
    inte muskelmassan.

  179. Parallellt gjordes en liknande studie
    med ca 60 individer.

  180. Här styrketränade alla
    två gånger i veckan.

  181. Halva gruppen fick mjölkprotein
    och den andra fick en placeboprodukt.

  182. Träningen gjorde att styrkan ökade
    hos båda grupperna.

  183. Men de som fick proteintillskott
    ökade även sin muskelmassa-

  184. -med ca 1,5 kilo.

  185. Det här var en kombination
    av träning och proteintillskott.

  186. Man ju säga att de blev lika starka-

  187. -men om vi utgår ifrån att muskler
    är viktiga för t.ex. sockerreglering-

  188. -så är ju det här rimligen bra.

  189. Jag har själv varit engagerad
    i en stor studie där vi har gett-

  190. -leucin mot bakgrund
    av kunskaperna vi har.

  191. Det är en grenad aminosyra.
    Vi gav det tillsammans med protein.

  192. De fick även en ganska stor dos
    av vitamin D-

  193. -som vi också tror
    har muskelanabola effekter.

  194. Det var en ganska stor grupp
    på 380 individer.

  195. De var åldrade, men sarkopena.

  196. De hade normal näringsstatus
    och de bodde hemma.

  197. Det var en randomiserad kontrollerad
    studie i tre månader.

  198. Vi testade funktion och muskelvolym.

  199. Det var bara tillskott. Rätt mycket
    protein och grenade aminosyror.

  200. Vi blev lite förvånade
    över resultatet som visade-

  201. -att de individer som inte tränade
    blev snabbare på...

  202. Man mäter hur lång tid det tar
    att resa sig från en stol fem gånger.

  203. Staplarna visar reduktion
    från baseline.

  204. Ju högre staplar desto bättre.

  205. De som fick aktiv behandling
    kunde resa sig snabbare.

  206. Dessutom fick de
    en signifikant ökad muskelmassa.

  207. Det här är en positiv studie
    så till vida-

  208. -att man kan påverka
    både muskelvolym och funktion-

  209. -med att bara ta proteintillskott.

  210. Men det här är äldre individer
    som också har-

  211. -en ganska nedsatt muskelfunktion
    från början.

  212. Jag kanske upprepar mig lite,
    men det är intressant att se på-

  213. -hur man sprider proteinintaget
    över dagen.

  214. Den här studien är inte gjord
    på äldre i första hand.

  215. Här har man tittat under
    en längre tid i en veckolång studie.

  216. Det vanliga är att vi äter
    mest protein till middagen.

  217. Lite mindre till lunch och
    kanske otillräckligt till frukost.

  218. Man provade att ge 30 gram
    tre gånger om dagen.

  219. Eller det lite vanligare mönstret.
    Man tittade på proteinsyntesen-

  220. -via muskelbiopsier.

  221. För att göra en lång historia kort
    kan man säga-

  222. -att med den jämna fördelningen
    av proteinintag-

  223. -som ligger på 30 gram per måltid-

  224. -får man en bättre proteinsyntes
    både dag ett och dag sju.

  225. Det finns en del som talar för
    att intaget ska vara jämnt.

  226. Vad ger vi för rekommendationer idag?

  227. Vi har länge sagt
    att äldre inte behöver mer än yngre.

  228. Det påstående har utmanats
    av flera skäl.

  229. När vi jobbade med de nordiska
    näringsrekommendationerna-

  230. -har vi gjort en systematisk review.

  231. Vi hittade 24 artiklar
    som vi tyckte att man kunde använda.

  232. Det var en blandning av kvävebalans-
    studier, observationsstudier-

  233. -och randomiserade
    kontrollerade studier.

  234. Slutsatsen blev att vi tycker-

  235. -att det finns underlag
    för att höja rekommendationen.

  236. Sverige är de enda som gör det
    på officiell basis idag.

  237. Det har rönt
    en del diskussion internationellt.

  238. 1,2-1,4 g/kg kroppsvikt.

  239. Har vi då nåt svar på frågan
    om ungdomens källa?

  240. Vi har ju hört det förut, eller hur?

  241. Bra mat och fysisk aktivitet.

  242. Tack ska ni ha.

  243. Tack, Tommy. En liten fråga.

  244. Vi har alla åldrande föräldrar.

  245. Behöver de proteintillskott
    om de äter bra?

  246. Ja... Vi vet ju att äldres
    proteinintag sjunker av flera skäl.

  247. Det kan vara svårt att tugga kött
    och det ger mer mättnadskänsla.

  248. Man ska vara observant.
    En rekommendation på-

  249. -hur man ska se på sin mattallrik
    när man åldras är-

  250. -att behålla proteinnivån hela tiden.

  251. Om man äter mindre
    ska man minska på kolhydraterna.

  252. De andra komponenterna.
    Proteinet får en ännu viktigare roll.

  253. Vad är ett bra protein
    att lägga på tallriken?

  254. Bra protein?

  255. Kött är ju ett bra protein.

  256. Proteinkvaliteten bestäms
    av balansen-

  257. -mellan essentiella
    och icke-essentiella aminosyror.

  258. Då är köttproteinet det bästa
    i det avseendet.

  259. Vi har många andra källor.
    Vi har pratat om mjölk.

  260. -Ärtor?
    -Det är också bra.

  261. -Lättuggade.
    -Absolut.

  262. Det finns inget som säger att äldre
    inte kan få i sig proteinbehovet-

  263. -genom att basera det
    på vegetariska källor.

  264. Tusen tack. En stor applåd.

  265. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Äldres behov av protein

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är att åldras väl? frågar sig Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, i sin föreläsning. Att behålla sin fysiska kapacitet är viktigast för de flesta. En nyligen gjord studie i Japan visar att träning och högt proteinintag är viktiga faktorer för att nå en hög ålder. Rekommendationen för äldres intag av protein kommer att höjas. För äldre kan det vara bra att minska på mängden kolhydrater och öka proteinmängden. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Mat för äldre, Medicin, Näringslära, Proteiner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Framtidens proteinkällor

Genom att skruva på våra vanor och äta lite mindre kött sänker vi belastningen på miljön och håller oss inom rekommenderade gränsvärden, förklarar Världsnaturfondens matexpert Anna Richert i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein - en omvärldsspaning

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Äldres behov av protein

Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, talar i sin föreläsning om att det kan vara bra för äldre att minska på mängden kolhydrater och öka proteinmängden. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Frågor och svar om protein

Panelsamtal om kostens betydelse för vår hälsa. Medverkande: trendanalytikern Ingela Stenson, näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtiden är enkel

Design som förenklar våra liv

Paneldiskussion om vilka företag som tjänar respektive förlorar på ändrade konsumtionsvanor. Medverkande: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen, Martin Willers, People People, Brita Hahne, Smpl, Johanna Stål, chefredaktör Camino. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.