Titta

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Om UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Att äta extra protein är en rådande trend i västvärlden. Köttkonsumtionen ökar, särskilt bland yngre och medelålders. Vad ligger bakom detta, och vad säger vetenskapen? Behöver vanliga vardagsmotionärer ladda med extra protein? Föreläsningar med forskare från olika discipliner. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Protein, protein och mera protein : Frågor och svar om proteinDela
  1. Nu har vi samlat våra talare
    för en diskussion.

  2. Använd micken. Vi börjar med
    synpunkter och frågor till Ingela-

  3. -som presenterade ett potpurri av nya
    produkter som kommer på vår hylla.

  4. Allt från insektskakor till olika
    slags proteingrejer.

  5. "Pulled", soja, Oumph! och annat.
    - Varsågod.

  6. Kicki Theander från Middagsfrid.
    Jag sa ju till dig i pausen-

  7. -att våra kunder är allergiska
    mot vegetariska imitationer.

  8. Så fort man pressar
    olika typer av protein till en korv-

  9. -eller om man gör en ost
    som är baserad på ris...

  10. Vi kan inte skicka det i våra kassar.
    Folk blir förbannade.

  11. Jag har svårt att förstå det. Att
    göra en korv av kött i en fabrik...

  12. Jag ser inte den stora skillnaden.

  13. Ser du också det här i din trend-
    spaning? Att det finns en aversion?

  14. De tycker att det är nåt slags fusk.

  15. Det som vi ser i spaningen är-

  16. -att det fortfarande är en fixering
    vid att det är en köttnorm som råder.

  17. Man tror att det lättaste sättet-

  18. -att lansera en produkt av
    annat protein än animaliskt protein-

  19. -är att härma
    det animaliska proteinet.

  20. Men jag förstår att de blir besvikna-

  21. -för många av sakerna
    är inte jättebra.

  22. Konsistensen och smakerna
    är konstiga.

  23. Jag förstår att de reagerar på det.

  24. Många av produkterna som jag visat
    kommer nog inte att överleva-

  25. -om de inte förbättrar
    sin utformning och smak.

  26. Vi har testat rätterna i en smakpanel
    och det har gått hem.

  27. Vi har testat i blindo på folk.
    De har gillat det.

  28. Men sen är det många som vägrar
    att laga, så det är inte bara smak.

  29. Det är ju en attityd.
    Vi gillar inte fusk i dag.

  30. Vi gillar inte
    när vi blir pålurade nånting.

  31. Det här liknar lite...

  32. Det är i alla fall en imitation. Det
    är vi inte så där jätteförtjusta i.

  33. Vi kanske får kalla det
    för nånting annat än korv.

  34. Det är lustigt. Man tror alltså inte
    på sin egen nya artificiella produkt.

  35. Man kan inte kalla den för det den
    är, utan använder andra beteckningar.

  36. Varför i herrans namn ska man göra
    mjölk av det? Och kött och korv?

  37. Det talar om
    att vi är inne på en artefaktgrej.

  38. Men det viktiga är att komma ihåg
    att om vi är intresserade av miljön-

  39. -och vill ha
    bästa möjliga avkastning-

  40. -då är inte detta lösningen, utan det
    är ha optimala produktionsresurser.

  41. -Det bör vi koncentrera oss på.
    -Anna, har du en kommentar?

  42. Ja, det har jag. Jag
    har varit lite orolig under dagen.

  43. Det har kommit många signaler om att
    protein behövs i många sammanhang-

  44. -vid muskelbyggnation och åldrande.

  45. Jag trodde att jag skulle få höra
    att vi överkonsumerar protein.

  46. Jag hör inte mycket från er som kan
    nutrition, som stöttar mina budskap.

  47. -Det tycker jag är problematiskt.
    -Ingvar eller Tommy?

  48. Ingvar och jag jobbar i miljöer där
    vi har problem med för lite protein.

  49. Vi jobbar med åldrande
    och med sjuka.

  50. Där är inte överkonsumtionen
    ett problem.

  51. Däremot ur ett folkhälsoperspektiv-

  52. -och för medelålders friska människor
    som kanske drivs av trender-

  53. -så håller jag helt med dig om
    att vi har en överkonsumtion.

  54. Jag kan tillägga-

  55. -att om man gjorde en miljöberäkning
    av vad ett funktionshinder kostar-

  56. -så blir det rätt mycket,
    skulle jag tro-

  57. -i förhållande till en ökad protein-
    konsumtion hos äldre och sjuka.

  58. Men anser du också
    att vi vanliga medelålders människor-

  59. -som är "vanliga"
    konsumerar tillräckligt med protein.

  60. Ja.

  61. Kanske till och med...
    Vi konsumerar för mycket.

  62. Vi har alla gånger passerat
    den här nivån-

  63. -som ju ändå ger
    maximal proteinsyntes.

  64. Huvudbudskapet härifrån får inte bli
    att alla ska äta mer protein.

  65. Vi kan sänka intaget och
    fortfarande ha maximal proteinsyntes.

  66. -Vad säger du om det, Eva?
    -Det är helt riktigt.

  67. Mitt budskap är att man i samband
    med sitt träningspass...

  68. Man får en extra stimulans
    av att ta väldigt små mängder.

  69. -Ungefär 15 gram. Var det totalt?
    -Ja.

  70. -Under dagen eller bara då?
    -Då.

  71. Under och efter träningspasset
    kan man säga. Det är inte så mycket.

  72. -Det kan man få i sig genom att äta?
    -Ja, i samband med passet.

  73. Man behöver inte ta proteintillskott
    om man inte har en fäbless för det.

  74. Då har vi sagt det.

  75. Är det nån annan som vill vända sig
    till Ingela om de här trenderna?

  76. Jag hade en kommentar.

  77. Från konsumentsynvinkel är det så
    att vi vill ha omväxling.

  78. Utvecklingen styrs
    av vårt behov av omväxling.

  79. Därför är det ingen idé
    med några optimala lösningar.

  80. En vegetarisk trend
    har kommit vart trettionde år.

  81. Vi hade Are Waerland 1940.
    Vi hade flower power 1970.

  82. Och vi hade
    en ny vegetarisk trend år 2000.

  83. Det har varit olika fokus.

  84. 1940 var det Are Waerland, hälsa
    och att äta kruska.

  85. 1970 var det flower power. 2000 var
    det djurens rätt till sitt eget liv.

  86. Sen kom klimatkrisen.

  87. Nu sitter vi i skärningspunkten
    av alla de här, för de lever kvar.

  88. Nu sitter vi med alla de här delarna.

  89. Konsumenterna letar efter olika sätt
    att äta och ett sätt att tro på det.

  90. Men om det är nånting-

  91. -som alla dieterna
    är fullständigt överens om-

  92. -så är det att vegetarisk kost är bra
    för oss av mängder av anledningar.

  93. Vi får hoppas att den trenden håller
    i sig. Sen måste man inte äta syrsor.

  94. Men faktum är att det pekar åt fel
    håll. Köttkonsumtionen går upp.

  95. Vi kan prata om en vegetarisk trend-

  96. -men det vill vi kunna se
    i peak kött.

  97. Vi vill kunna se att det sker en ökad
    försäljning av vegetariska produkter-

  98. -på samma sätt
    som de ekologiska produkterna ökar.

  99. När ser vi studier som visar en ökad
    försäljning på den vegetariska sidan?

  100. Jag har hör att man ser det, men att
    det inte är vetenskapligt bevisat än.

  101. Nu ska vi se. Åke Bruce.
    Korta frågor, snabba puckar.

  102. Jag får korrigera det där
    med 1970-talet och vegetarisk kost.

  103. Flower power spelade liten roll. Här
    var det vegetarisk kost och fasta.

  104. Den grundades på diverse
    så kallade vetenskapliga studier.

  105. Fastan försvann rätt snabbt, men
    den vegetariska kosten har levt kvar.

  106. -Sen kom 5:2 tillbaka.
    -Hanna Eneroth, Livsmedelsverket.

  107. De yngsta, upp till 2 år,
    rekommenderas mindre protein-

  108. -i nordiska näringsrekommendationer.
    Man har sett en association-

  109. -mellan högre intag av protein
    och fetma senare under barndomen.

  110. Vi har inte berört de yngre ålders-
    grupperna. Kan nån kommentera det?

  111. Du har ju precis sagt det.

  112. Den väsentligaste biten-

  113. -åtminstone efter
    den absoluta spädbarnsperioden...

  114. Under det första halvåret
    och upp till ett år-

  115. -så är det så
    att ett högt proteinintag-

  116. -kan vara tveksamt
    för njurens utveckling.

  117. Men sen har man sett
    ett tydligt samband-

  118. -mellan högt proteinintag och
    risken för att utveckla fetma senare.

  119. Det är det
    som ligger bakom det här.

  120. Jag hade inte tid
    att ta upp alla grupper-

  121. -men en begränsning där
    finns det bra stöd för, tycker jag.

  122. Produkterna med extra protein
    är då egentligen inte för barn.

  123. Hur försiktig ska man vara?

  124. Det beror på kosten i övrigt
    med de bitarna.

  125. Men att det skulle vara nån vits
    med att över huvud taget-

  126. -så som jag uppfattar
    de flesta gruppers bakgrundskost...

  127. Att lägga till nåt protein för barnen
    ser jag ingen mening med.

  128. -Gör du?
    -Nej.

  129. Då vet vi det. Inget extra protein
    till barnen. - Leif, lite kort.

  130. Vad gäller barnen, så innehåller
    bröstmjölken 5 energiprocent protein.

  131. Vi använder hälften
    för proteinsyntesen.

  132. Det bör man veta. Bröstmjölken är den
    som är mest anpassad till avkomman.

  133. Där kan vi få en liten indikator.
    Det är otroligt lite.

  134. Vår vanliga kost innehåller
    10-12 energiprocent protein.

  135. Och sen det globala. Jag är engagerad
    i internationella nutritionsproblem.

  136. Det stämmer inte att världen har
    ett stort proteinförsörjningsproblem.

  137. Problemet är inte
    att vi får för lite protein.

  138. Vi får nya data. Dessbättre,
    även om många svälter globalt-

  139. -så blir det bättre och bättre.
    Proteinproblemet blir allt mindre.

  140. Det stora problemet
    är förändringen i köttkonsumtion-

  141. -och framför allt i konsumtion
    av gris- och hönskött.

  142. Jag har en fråga. Det gäller mjölk.

  143. För inte så länge sen
    kom det en undersökning.

  144. Det var resultatet
    av en undersökning från Uppsala.

  145. Den sa att mjölk inte var bra
    för kvinnor med benskörhet.

  146. Man skulle inte dricka mjölk. Men det
    var bara en enstaka undersökning.

  147. Enligt vad du säger, Tommy,
    så gäller det väl inte?

  148. Det var medelålders kvinnor som drack
    fyra glas om dagen, vilket är mycket.

  149. Där kunde man se att det
    var kopplat till ökad dödlighet.

  150. Man kan fundera över om mjölk är
    en bra produkt över hela livet.

  151. Det är säkert en utmärkt produkt
    för unga människor och för äldre.

  152. Men mjölk är anabolt.
    Alla anabola livsmedel...

  153. Om man har en cancerförändring
    och äter saker som är anabola-

  154. -så kan man befrämja cancer-
    eller åderförfettningsprocesser-

  155. -genom de anabolt
    verkande aminosyrorna, till exempel.

  156. Jag kan förstå att man ska vara
    försiktig med ett stort mjölkintag.

  157. Men ett mer normalt mjölkintag,
    som rekommendationen anger-

  158. -tror jag inte
    att man behöver vara rädd för.

  159. Flera synpunkter? Håll gärna
    mikrofonen vid... - Du hade en?

  160. Hej. Malena Isaksson från Foodmark.
    Ingela, du avslutade med att säga-

  161. -att du tror att det kommer
    att pratas om proteinkvalitet.

  162. Har du hittat några
    som har försökt komma in på det?

  163. Hur skulle man annars kunna
    kommunicera det här med aminosyror?

  164. När saker kommer i fokus-

  165. -så krävs det automatiskt
    att man får lära sig mer om det.

  166. Träningssidan har utvecklat
    en kommunikation-

  167. -även om det mer har handlat
    om mängden protein.

  168. Jag tror att det kommer att pratas
    om det därför att protein är i fokus-

  169. -och för att vi vet så lite. Jag tror
    inte att det är svårare än så.

  170. Att lära sig hur proteiner hör ihop-

  171. -är nog
    en framtida intressant diskussion.

  172. Har nån en kommentar till det?

  173. Det räckte om proteinkvaliteterna.
    De är viktiga, helt enkelt.

  174. -Anna, du hade synpunkter.
    -Nu har jag glömt det.

  175. Leif talade om konsumtionen av enkel-
    magade djur som gris och kyckling.

  176. Det var det globala perspektivet.

  177. Det finns många andra problem.
    Det är hungern-

  178. -men även fetman,
    som också är en epidemi.

  179. Konsumtionen av socker och
    onyttiga saker ökar i fattiga länder.

  180. Det är ett stort parallellt problem.
    Jag delar din bild.

  181. Den stora konsumtionen av kyckling
    och gris för med sig mycket ont.

  182. Det kan vi också se på rapporten som
    kom i går vad gäller antibiotikan.

  183. Där finns det en gigantisk utmaning.
    Hur kan vi tackla den härifrån?

  184. Vi kan trycka på för internationella
    system för uppföljning-

  185. -så att djuromsorgen funkar och
    man kan få bort de värsta avarterna.

  186. Vi måste jobba med konsumtionen.

  187. Hur konsumerar vi
    och hur kan vi bli förebilder?

  188. Och hur kan vi sprida det
    på ett klokt sätt?

  189. Tackar. - Diskussionslustan verkar ha
    avtagit. Det passar bra att avrunda.

  190. Här hade vi en fråga. En sista fråga.
    Annars räcker ni upp handen.

  191. Jag heter Viktoria.
    Vad är bakgrunden, tror ni-

  192. -till att det pratas protein just nu?

  193. Mycket bra fråga. Nån som...

  194. Anledningen till köttdiskussionen
    är att det är en viktig miljöfråga.

  195. Köttguiden, till exempel,
    lanserades 2012.

  196. Då var det hallå kring den. Nu blir
    det nog hallå på ett annat sätt.

  197. Frågorna mognar.

  198. I miljösvängar är det inget konstigt
    att säga att kött är ett problem.

  199. Ingela, du började med bilden där det
    stod "protein, protein, protein".

  200. -Varför tror du det?
    -Det är som du säger.

  201. Det kommer i fokus
    vad gäller klimatfrågan.

  202. Den är oerhört aktuell.

  203. Vi har tröttnat på att prata fett
    och kolhydrater-

  204. -och då kanske
    vi kan prata protein ett tag.

  205. Har det inte också med tränings-
    och mättnadstrenden att göra?

  206. Absolut.
    Mättnadstrenden är intressant.

  207. Vi har varit mycket på smaldieter.

  208. När man inte håller sig mätt
    lockas man att äta annat.

  209. Kvinnor har inte ätit sig mätta.
    Proteinhalten är en del av det.

  210. På en halv minut får ni säga nåt
    som ni tycker är viktigt att få fram.

  211. Inte mer än en halv minut var.
    Ett eller två ord, eller en mening.

  212. Vi börjar med Tommy.

  213. Proteinbehovet varierar.

  214. Generellt äter vi för mycket protein,
    men det finns grupper som behöver.

  215. Det är äldre och sjuka. Det är
    en stor grupp och en ökande grupp.

  216. Ett bra proteinintag kan ge bra
    livskvalitet hos en åldrande individ.

  217. Tack. - Eva.

  218. Jag går nog på Tommys område där.

  219. Protein och äldre
    och protein och skadebiten-

  220. -att man tänker på det om man
    ska rehabilitera sig efter nån skada.

  221. Det behöver inte vara elitidrottare.

  222. Vem det än är som gör en rehabträning
    bör nog tänka på det.

  223. Men äldrebiten är intressant, om man
    på nåt sätt kan bromsa sarkopenin.

  224. Tackar. - Ingela.

  225. Det här med grönsaksätande
    behöver lite omvårdnad.

  226. Jag har börjat äta vegetariskt på
    restauranger. Det är inte alltid kul.

  227. Det läggs inte
    tillräckligt mycket känsla-

  228. -i hur man komponerar
    en vegetarisk måltid.

  229. Man tar bort köttet eller fisken
    och så blir det för lite kvar.

  230. Jag har fått för många sallader med
    rödbetor och nån ost och nåt mer.

  231. Det behövs fler komponenter i det.
    Det behövs både varmt och kallt-

  232. -för att man ska känna sig
    mätt, nöjd och glad efter måltiden.

  233. Där har vi en utmaning.

  234. Mer kärlek till grönsakerna.
    - Ingvar.

  235. Jag tror att det är viktigt
    att påminna sig om-

  236. -att vad som är inne hos elittyckarna
    och i storstädernas kärnor-

  237. -kanske inte är helt relevant
    för stora andra stora grupper.

  238. Det är väldigt svårt
    ur mediasynpunkten-

  239. -att hålla
    flera olika budskap uppe samtidigt.

  240. Men vi måste nog
    försöka göra det lite grann också.

  241. Det andra som jag tycker
    är att det ska bli spännande-

  242. -när två områden som miljö
    och nutrition möts framöver.

  243. När forskningsområden
    med helt olika förutsättningar möts-

  244. -så uppstår det intressanta saker
    på många sätt.

  245. Det där kan jag helt skriva under på.
    Det är roligt att vistas där.

  246. Jag vill be er tänka på er
    egen köttkonsumtion. Hur ser den ut?

  247. Och så får ni hjälpa oss
    att sprida köttguiden.

  248. Det lär bli lite hallå. Vi behöver
    stöd och många vänliga röster.

  249. Tusen tack för detta. En applåd.

  250. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Frågor och svar om protein

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi har pratat färdigt om fett och kolhydrater. Nu ligger allt fokus på vår konsumtion av protein, menar trendanalytikern Ingela Stenson i det här panelsamtalet om kostens betydelse för vår hälsa. Övriga medverkande är näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator är Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Medicin, Näringslära, Proteiner, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein en livsviktig byggsten

I västvärlden äter vi mer än tillräckligt med protein, och köttkonsumtionen ökar bland yngre och medelålders. En grupp som däremot behöver mycket protein är sjuka och äldre, menar Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Framtidens proteinkällor

Genom att skruva på våra vanor och äta lite mindre kött sänker vi belastningen på miljön och håller oss inom rekommenderade gränsvärden, förklarar Världsnaturfondens matexpert Anna Richert i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein - en omvärldsspaning

Vi har diskuterat fett i 35 år och kolhydrater i 15 år. Nu är det proteinets tur, menar omvärldsanalytikern Ingela Stenson i sin föreläsning. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Protein vid idrott och träning

Intresset för protein i samband med träning har ökat enormt, berättar GIH-professorn Eva Blomstrand. Nya resultat visar att det även vid måttlig träning lönar sig att äta protein. Men det måste ske i samband med träning. Att bara tillföra protein bygger inga muskler. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Äldres behov av protein

Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, talar i sin föreläsning om att det kan vara bra för äldre att minska på mängden kolhydrater och öka proteinmängden. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Protein, protein och mera protein

Frågor och svar om protein

Panelsamtal om kostens betydelse för vår hälsa. Medverkande: trendanalytikern Ingela Stenson, näringsfysiolog Eva Blomstrand, professor Ingvar Bosaeus, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och professor Tommy Cederholm. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 19 februari 2015 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - The conference 2016

Matens framtid

Hur kan vi bättre förstå måltidens psykologi? Charles Spence, professor vid University of Oxford, ger här några exempel på hur teknologi kan förstärka matupplevelsen. Isha Datar, vd New Harvest, berättar om framgångarna med att framställa ägg, kött och mjölk med hjälp av olika sorters celler. Arielle Johnson, forskningschef på restaurangen Noma i Köpenhamn, berättar om samarbetet mellan henne och kockarna för att ta fram och förstärka olika smaker ur olika sorters köksavfall och rester med hjälp av ny teknik, kokkonst, forskningsmetoder och intuition. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.