Titta

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Om UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Konsumentföreningen Stockholm har samlat en rad sakkunniga som diskuterar trender och vetenskap inom mat och hälsa. Seminariet genomförs under rubriken Mat, piller och pulver på menyn. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mat, piller och pulver : Njut av träning - bli expert på dig självDela
  1. Tackar.

  2. Med risk för att vara
    den där hurtbullen:

  3. Känner inte ni att det är lite myror?
    Ska ni inte bara...

  4. Res på er eller någonting. Ni behöver
    inte börja babbla, men ställ er upp.

  5. För det spelar ingen roll hur mycket
    ni äter av det här nyttiga-

  6. -om ni ändå ska sitta på era arslen.
    Då tillgodogör ni er inte någonting.

  7. Då är det bättre att inte äta något,
    för då förbränner man ingenting.

  8. Så det är egentligen allt jag behöver
    säga. Förlåt. Nu fick jag det sagt.

  9. Ingen fara. Det var säkert jättebra
    för oss att skaka loss lite.

  10. -Man får ju sådan träsmak.
    -Man får verkligen träsmak.

  11. Varsågoda och sitt ner igen
    så fortsätter vi.

  12. Och så blir man jämntjock på mitten
    när man sitter.

  13. Blossom är träningscoach.

  14. Arbetar med folk och träning.

  15. Inte bara träning. Jag är hälso- och
    träningscoach. Helheten är viktig.

  16. Sedan sjunger Blossom då och då.
    Ett sådant fantastiskt underbart liv-

  17. -att både arbeta med hälsan
    och kroppen och också sjunga.

  18. Det låter fantastiskt.

  19. Vad tycker du? Nu har du lyssnat på
    tre talare plus expertjuryn.

  20. Vad är dina synpunkter?
    Har du fått några reflektioner?

  21. Nej, inga nya. Men jag är ju också
    i den branschen.

  22. Hittills är det ju inte
    så mycket nytt.

  23. Men det är ju så här:
    Allt vi gör eller inte gör-

  24. -allt vi väljer eller inte väljer
    påverkar oss-

  25. -antingen hälsosamt eller ohälsosamt.

  26. Nu pratar vi mycket om
    vad vi ska äta.

  27. "Vi ska äta mer av det." Och vad som
    tar bort inflammation och alltihop.

  28. Men vi talar inte om vad som har
    orsakat det. Vi kanske ska låta bli-

  29. -att stoppa i oss hela tiden. Vi äter
    och äter, och vi gör inte av med det.

  30. Jag skulle vilja se mer fokus på
    att lugna ner oss lite grann.

  31. Vi behöver inte allt det här.

  32. Nu är det ett år sedan
    jag kom hem från Uganda-

  33. -där jag jobbade med
    ett välgörenhetsprojekt.

  34. Jag har även varit i Sydafrika.

  35. Och jag kan bli väldigt provocerad
    av vår hälso-hets här.

  36. Vi har allt
    och har så mycket nyttigt-

  37. -och så åker vi världen över
    för att hitta nya nyttiga saker-

  38. -som vi ska ha
    på bekostnad av övriga världen-

  39. -som skulle behöva det mycket mer
    än vad vi behöver det.

  40. Det är lite provocerande.

  41. Jag tycker att vi ska börja ta bort
    lite saker. Förut pratade vi om:

  42. "Det är så tråkigt att ta bort.
    Man ska lägga till i stället."

  43. Men det ska man så fan, säger jag.
    Ta bort lite saker. Vi behöver inte.

  44. Lugna ner oss.

  45. Ja, du ser hela det här bordet.
    Det är mat också, men mycket tillägg.

  46. Vi ska vara noga.
    Vi ska vara finsmakare.

  47. Vi ska vara lite snobbiga,
    men vi behöver inte ha allt.

  48. Det finns bara en ingrediens
    som är farlig-

  49. -och det är ingrediensen
    som heter "för mycket".

  50. Du arbetar väldigt mycket
    med träning-

  51. -och att man ska känna
    sin kropp ordentligt.

  52. Man ska träna lagom, sa du
    när jag pratade med dig.

  53. Vi ska stå där på tejpen.

  54. Det var du som sa till mig
    att vi skulle stå på tejpen.

  55. Annars syns vi inte i tv.
    Jag är en liten linslus.

  56. Det är bra.
    Du är mycket mer proffsig än jag.

  57. Men när vi tränar så är det viktigt
    att inte överträna, sa du.

  58. När vi tränar så bryts kroppen ner-

  59. -och sedan ska vi vila
    för att återbygga den.

  60. Jag trodde att kroppen byggdes upp
    när vi tränade. Berätta.

  61. -Nej, det trodde du väl inte?
    -Jo.

  62. Vi bryter ju ner kroppen för att den
    ska bli starkare till nästa gång.

  63. Det är ju så det fungerar.
    Det är nedbrytande att träna.

  64. Att vila sig i form
    är bland det bästa man kan göra-

  65. -men inte om man vilar jämt.

  66. Aktivitet är
    en förutsättning för vila-

  67. -och vila är
    en förutsättning för aktivitet.

  68. Det bryter ner att träna.
    Det betyder inte att vissa kan tycka:

  69. "Gud, vad skönt.
    Då behöver vi aldrig träna."

  70. Det är också skillnad på
    vad som är träning-

  71. -och vad som är att röra på sig.

  72. De här studierna ni gör
    om att vi i Sverige tror-

  73. -att vi är bland de bästa i Europa på
    att träna... Jag är inte övertygad.

  74. Däremot gör vi
    mycket undersökningar om det.

  75. Och de här undersökningarna bygger ju
    bara på att vi svarar på frågor.

  76. Och folk har en uppfattning av
    att de tränar mycket mer än de gör.

  77. Man tillgodoräknar sig att man...

  78. Ni tycker säkert att ni har tränat
    för att ni gick uppför trappan.

  79. Och så tycker man: "Jo, jag tränar
    flera gånger i veckan."

  80. Men att bara gå i trappor och
    att ta sig fram är inte att träna.

  81. Det är att leva. Vi kan inte
    tillgodoräkna oss det som träning.

  82. Träning är det här lite hårdare.
    Att få upp pulsen-

  83. -och bryta ner musklerna
    för att de ska bygga upp sig-

  84. -för att vi ska rusta oss
    för det vi vill göra i våra liv.

  85. Men det har ju kommit fram mer och
    mer att vardagsmotionen är jättebra.

  86. Det här att vi står och arbetar
    i stället för att sitta.

  87. Att vi tar trapporna.
    De här smårörelserna.

  88. Ja, men det är att röra på sig. Det
    är att leva. Det är inte att träna.

  89. Men i Sverige och i västvärlden
    så kanske det att röra på sig-

  90. -också är en del
    som vi måste få upp ögonen för.

  91. Så att det inte blir: "Antingen
    ska jag träna eller ligga i soffan."

  92. Problemet i vårt samhälle är inte
    hur lite vi tränar.

  93. Det är hur mycket vi sitter still.

  94. Där är det ju enormt mycket som
    kommer fram nu och mycket forskning.

  95. Det är det största problemet,
    för det är inte det vi är gjorda för.

  96. Det här med träning...
    Det finns de fem S:en. De är bra.

  97. Först och främst
    handlar det om att bli smärtfri.

  98. Det är väl det vi allihopa
    först och främst vill vara.

  99. Smidiga är nummer två.
    Vi behöver träna mer rörlighet.

  100. Det är ett betydligt större problem
    än ren muskulär styrka-

  101. -ur hälsoperspektiv.

  102. Vi har alltså smärtfri och smidig.
    Sedan kommer stark.

  103. Man kanske har problem med knän eller
    axlar, hälsenor, rygg och så vidare.

  104. Man måste ju stärka upp
    runt sina leder.

  105. Man kan inte bara börja plötsligt
    och sticka ut och springa en mil-

  106. -och så pajar knäna. Man måste
    bygga upp en styrka för detta.

  107. Vi har smärtfri, smidig och stark-

  108. -och utifrån att man är stark
    kan man också bygga upp sin snabbhet.

  109. Och har man de här fyra då tycker jag
    att man blir ganska snygg.

  110. Då får man det femte S:et där, som
    topp på moset. Eller vad säger ni?

  111. -De fem S:en.
    -Det blir jättebra.

  112. Jag upplever lite grann
    att det här med träning-

  113. -också har blivit en hets.

  114. Man stressar för att hinna träna.

  115. Och det är väl inte riktigt det
    som är meningen.

  116. Där sa du något klokt.
    Du jämförde med elitidrottare.

  117. Att vi som tränar
    jämför oss med elitidrottare.

  118. Men du sa att elitidrottare tränar
    två gånger om dagen. Sedan vilar de.

  119. Medan vi själva,
    som arbetar jättemycket-

  120. -först arbetar och så ska man helst
    springa lite innan-

  121. -och så arbetar vi och sedan
    ska vi handla och hämta barnen.

  122. Sedan ska vi stressa till gymmet
    och stressa tillbaka igen.

  123. Hela vägen in i kaklet.
    Och vi tar oss inte tid.

  124. Vi lämnar Friskis och Svettis
    innan stretchen-

  125. -för att hinna till tvättstugan.
    Stressen är påkopplad hela tiden.

  126. Och träning är ju också en stress
    för kroppen.

  127. Och... Vad var egentligen frågan?

  128. Förlåt. Jag ska vara snabb här.
    Jag har så mycket att säga.

  129. Men då sa du till mig
    att det viktigaste är dels-

  130. -att man inte ska
    stressa ihjäl sig för att träna-

  131. -men när man är på träningen är det
    viktigt att ta de här 10 minuterna-

  132. -när du har arbetat på.

  133. Precis så är det.
    Vi hetstränar lite grann.

  134. Ibland är det många
    som skulle behöva låta bli att träna-

  135. -och kanske bara sitta och göra läxor
    med sina barn eller någonting annat.

  136. Det har blivit lite skevt i
    hur vi prioriterar-

  137. -och så blir vi deprimerade
    och ska ta något antidepressivt-

  138. -i stället för att titta på
    hur vi lever våra liv.

  139. Men när det gäller just
    i träningsögonblicket-

  140. -så jämför vi oss ofta
    med elitidrottare.

  141. Vi jämför oss med deras kroppar
    och vad de tränar.

  142. Och i dag är det mycket fokus på
    explosiv träning-

  143. -vilket jag tycker är bra.
    Det är kort och intensivt.

  144. Det ger också en hormonskjuts. Vi får
    lite fart på testosteron och...

  145. Är det det här 30 sekunder gånger 3?

  146. Ja, det finns många varianter.
    Det är bra för väldigt många saker-

  147. -att få lite hormon-boost
    och få det här explosiva.

  148. Men vi måste också passa oss. Är vi
    inte rustade för det går vi sönder.

  149. Så det är en balansgång.
    Att lära oss att tala om för kroppen-

  150. -när träningspasset är slut
    är viktigt. Att stänga av.

  151. Att gå från stressen som träningen är
    till att nu är passet slut.

  152. Det bästa sättet att tala om det för
    kroppen är att lägga sig på golvet-

  153. -och ta några djupa andetag. Det
    behöver inte ha med yoga att göra.

  154. Det kan gälla vilken träningsform som
    helst. Tala om att nu är passet slut-

  155. -så nu kan återhämtningen börja.
    Kör vi bara på direkt efter träning-

  156. -då tar det här mycket längre tid.

  157. Vi får inte återhämtningen och så
    kanske vi tränar igen nästa dag.

  158. Vi hinner aldrig få
    uppbyggnadsfasen optimalt.

  159. Och då får vi inte de resultat som vi
    vill ha. Så det är ett jättebra tips.

  160. Strunta i stretchen. Jag säger inte
    att man inte ska stretcha-

  161. -men det beror ju på var man är stel.
    Alla behöver inte stretcha allting.

  162. Det viktigaste efter träningspasset
    är att tala om att det är slut.

  163. -Tala om för kroppen.
    -Ja, att passet är slut...

  164. ...och nu kan återhämtningen börja.
    Där är andningen ett bra redskap...

  165. ...för att komma ner i varv.

  166. Ju bättre man blir på det här,
    ju snabbare går den här processen.

  167. När man är bra på att sätta kroppen
    i det tillståndet-

  168. -då kanske det räcker med 2 minuter.
    Men övning ger färdighet.

  169. Man kanske behöver börja
    med 10 minuter.

  170. Stretcha behöver man inte göra
    direkt efter.

  171. Det kan man göra några timmar senare.
    Det är inte viktigt-

  172. -att man stretchar direkt
    i samband med det man har utfört.

  173. Det kan man göra när som helst.

  174. Det pratas ju också nu, och det har
    varit en artikelserie i Expressen-

  175. -om träningsstörning, ätstörning
    och så vidare.

  176. Och det har ju alltid funnits
    ätstörningar-

  177. -och folk som har tränat för mycket
    så att man inte kan sluta.

  178. Allting går överstyr.

  179. Nu har vi sett en ökande hälsotrend,
    en ökande träningstrend.

  180. Det är hur kul som helst egentligen.

  181. Gymmen växer upp som svampar i jorden
    i Stockholmstrakten i alla fall.

  182. Har du sett någon nackdel med detta-

  183. -bland dem du träffar?

  184. Alltså att det går mer överstyr nu
    än vad det har gjort tidigare.

  185. Många pratar om det.

  186. Inte på grund av det.
    Vi har ju värre problem i så fall.

  187. Det i sig är väl inte ett problem,
    för majoriteten tränar ju inte.

  188. Men det här med att man jämför sig
    väldigt mycket med andra-

  189. -och att det blir en hets?
    Vem har störst muskler?

  190. Jag var inne på Instagram.
    Väldigt mycket muskler är det.

  191. -Har du lagt upp dina där också?
    -Verkligen inte.

  192. Men det där är ju mer
    ett socialt beteende som vi har.

  193. Att vi överhuvudtaget har behovet att
    lägga ut våra liv på sociala medier-

  194. -det är det sjuka,
    inte träningen i sig.

  195. Det är ju att vi har det här,
    och vi ska säga allt vi tycker-

  196. -och vara elaka mot varandra,
    och näthat och alltihop.

  197. Det är ju det stora problemet.

  198. Hellre att någon visar sina muskler
    än att de ska bomba med hat och skit.

  199. Hellre det. Då må väl det vara hänt.

  200. Men jag tycker att kroppsfixeringen
    naturligtvis också är av ondo.

  201. Vi skulle behöva titta på
    helt andra saker i våra liv-

  202. -och varför vi tränar.
    Återigen tillbaka till de fem S:en.

  203. Att vi vet syftena med
    varför vi gör saker.

  204. Många är långdistanslöpare.

  205. Man springer och springer nu.
    Alla ska springa lopp.

  206. Alla är inte gjorda för
    att springa maraton.

  207. Det är till och med ohälsosamt
    för de flesta att göra det.

  208. Det krävs enormt mycket.
    De tränar och är borta jämt.

  209. Vart ska alla? Vart ska de springa?

  210. De springer bort sina hem
    och sina familjer.

  211. Någonting som jag har märkt är
    att de bland mina kompisar-

  212. -som tränar och har tränat mycket
    under alla år...

  213. I min ålder tycker jag nästan
    att det är de som har mest ont.

  214. Det är klart. Folk börjar träna
    som elitidrottare plötsligt.

  215. Det är ett jättevanligt scenario.
    40-plussare, både män och kvinnor-

  216. -har inte rört sig på länge och har
    fattat nu: "Jag måste röra på mig."

  217. Och så börjar man plötsligt:
    "Jag ska ut och springa."

  218. För det är ju trendigt,
    och det ska alla göra.

  219. Men då kanske man som man inte
    har sprungit sedan lumpen.

  220. Då sprang man milen på under 50
    minuter, och det är där man tar vid-

  221. -25 år senare med lite pondus, eller
    vad man nu ska kalla trivselkilona.

  222. Och så kör man,
    och man kanske klarar det-

  223. -för att man har disciplin eller är
    en tuffing. Blodsmak i munnen.

  224. Det är inte så stor chans att man är
    sugen på att göra det igen.

  225. Man går ut väldigt hårt i dag. Vi
    tittar på de nya träningsformerna-

  226. -som crossfit, som jag själv är
    utbildad i och tycker är jätteroligt-

  227. -men jag ser hur folk krackelerar.

  228. För det går ut på mesta möjliga vikt
    på minsta möjliga tid-

  229. -och så står någon med klockan:
    "Kom igen, då!"

  230. Har man den minsta tävlingsinstinkt
    skiter man i att knäna poppar...

  231. -...när man står där med vikterna.
    -Ta det lugnt helt enkelt.

  232. Ja, allting går att missbruka.

  233. Även bra saker. Det går att äta
    för mycket spenat också, tror jag.

  234. Det tror jag också.

  235. En sista fråga.
    När jag pratade med dig-

  236. -så var du ganska kategorisk
    när vi började prata kosttillskott.

  237. Då var du så där liksom...
    Vad sa du till mig?

  238. Du var väldigt kategorisk:
    "Det där behövs inte."

  239. Nej, det är ju så att vi har brister
    ibland, och då behöver vi någonting.

  240. Det var man ju inne på här. Petra
    pratade om att man behöver ta prover.

  241. Vi håller på och äter saker
    i förebyggande syfte hela tiden.

  242. Och det är ju så. Det är någon
    som ska tjäna pengar på det.

  243. En timmes träningspass och så: "Jag
    måste ha en bar och proteindrink."

  244. Det behöver vi inte.
    Möjligtvis när vi åker Vasaloppet-

  245. -och springer maraton.
    Då kan vi snacka.

  246. Men vi behöver inte det. Det är mer
    fokus på vad vi ska trycka i oss-

  247. -för att det är
    en väldigt lukrativ business.

  248. Nej, jag tror att vi behöver äta lite
    mindre. Stänga foderluckan ibland.

  249. Jag får ofta frågan:
    "Vad ska man äta i stället?"

  250. "Ska man dippa broccoli?"
    Nja, då är ändå beteendet kvar.

  251. Du kommer snart igen
    byta ut broccolin till chips.

  252. Så återigen: Stäng igen.

  253. Man måste inte alltid äta
    när man tittar på tv.

  254. Ändra beteendet.
    Ta nya stigar och njut.

  255. Och ät chips. Det är skitgott.
    Jag vill inte ha broccoli i stället.

  256. När jag vill ha chips
    vill jag ha chips-

  257. -men då vill jag ha lite chips
    och inte alltid.

  258. När det gäller kosttillskott...
    Ja, absolut. Jag kan ta det ibland.

  259. Men man säger ofta när det gäller
    proteindrinkar och bars:

  260. "Ta det aldrig i stället för mat."

  261. Men äter jag proteindrinkar och bars
    och mat blir jag tjock som en gris.

  262. Äter jag det så är det för att jag
    inte har hunnit äta ett bra mål mat-

  263. -och då vill jag se till att det är
    bra saker, som gärna är ekologiska.

  264. Men det är i stället för mat jag tar
    det. Någonstans måste man ge efter.

  265. Jag kan inte bara äta och äta
    och sitta och sitta.

  266. Blossom... Jättegoda råd.
    Mycket tänkvärt. Tusen tack.

  267. Tusen tack. Tack ska ni ha.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Njut av träning - bli expert på dig själv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal mellan träningscoachen Blossom Tainton och moderatorn Louise Ungerth. Blossom Tainton menar att allt vi gör eller inte gör påverkar oss och hon beskriver hur man kan uppnå de fem s:en - smärtfri, smidig, stark, snabb och snygg. Hon säger också att vi fokuserar för mycket på vad vi ska äta, men att det farligaste med mat är om det blir för mycket. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Gymnastik, Hälsa, Idrott, Medicin, Nutrition, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Vem bestämmer vad du äter?

Helena Sandberg forskar inom media och kommunikation och föreläser här om vilka aktörer som har inflytande över våra val av mat. De som tidigare hade monopol på kunskap har blivit utmanade av nya experter som tränare, lobbyister, kändisar och bloggare. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Njut av träning - bli expert på dig själv

Samtal mellan träningscoachen Blossom Tainton och moderatorn Louise Ungerth. Blossom Tainton menar att allt vi gör eller inte gör påverkar oss. Hon beskriver hur man kan uppnå de fem s:en – smärtfri, smidig, stark, snabb och snygg. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Livsmedelskontrollen

Jenny Johansson är livsmedelsinspektör på Livsmedelskontrollen som ser till att livsmedelslagstiftningen efterlevs. Hon berättar om verksamheten och hur de arbetar med uppföljning och stickprov av säljares olika produkter. De hittar ibland produkter som kan vara olagliga eller hälsofarliga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

På professorns tallrik

Professor Maj-Lis Hellénius och Anette Jansson som är nutritionist på Livsmedelsverket föreläser om Livsmedelsverkets nya rekommendationer och kostråd. Vilka livsmedel bör vi öka vårt intag av? Vilka ska bytas ut och vilka bör begränsas? Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Expertjuryn granskar mat, piller och pulver

Panelsamtal om produkter som säljs under förespegling att de kan påverka hälsa och välbefinnande. Medverkande: Stefan Branth, Petra Lundström, Jessica Agert. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Proteinhajpen - behov eller påhitt?

Näringsfysiologen Anki Sundin föreläser om vårt behov av protein. Hon berättar att protein är viktigt för uppbyggnad och återhämtning och att det är lätt att uppnå rekommenderade mängder protein via vanliga livsmedel. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Det går lika bra med smörgåstårta

Långdistanslöparen Rune Larsson föreläser om kost och träning. Han berättar att han själv ibland gått på myter om kosten, bland annat om pastans undergörande effekter. Själv åt han en gång smörgåstårta och sprang därefter 51 km på rekordtid. För honom är det glädjen i träningen som är det viktiga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.