Titta

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Om UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Dagens Nyheter samlar en gång om året flera av sina utrikeskorrespondenter för att beskriva världsläget och visa bilder. I 2015 års upplaga avhandlas bland annat kampen mot ebola i Liberia, hotet från Islamiska Staten (IS), Storbritanniens förhållande till EU och relationen mellan väst och Putins Ryssland. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinateatern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Till första programmet

UR Samtiden - Utrikesdagen 2015 : Kampen mot ebola och andra tecken på världens förbättringDela
  1. Då ska vi börja...
    med den första punkten.

  2. Välkommen Erik Esbjörnsson,
    DN:s Afrika-korrespondent-

  3. -och Hans Rosling, professor på KI.

  4. Välkomna hit.
    Vi ska prata om kampen mot ebola.

  5. Erik Esbjörnsson.
    Du var ju och gjorde reportage-

  6. -när det här utbrottet hade börjat.
    Berätta, vad ser vi på bilderna?

  7. Hjälparbetare hos Läkare utan gränser
    i Monrovia, huvudstad i Liberia.

  8. De tar av sig efter
    att ha behandlat patienter.

  9. Det här är kanske det farligaste
    steget för hjälppersonalen.

  10. När man riskerar att få vätskor
    på sig. Därför hjälper de varandra.

  11. Hur var det som reporter,
    det spreds ju sån skräck i världen?

  12. Hur var det praktiskt att arbeta i
    det här området när det här skedde?

  13. Innan man åker är man nervös,
    för man vet inte så mycket.

  14. Jag pratade med läkaren Martin Wahl
    i Sverige innan jag åkte dit.

  15. Han berättade att det inte
    är ett luftburet virus.

  16. Det smittar
    via kontakt med kroppsvätskor.

  17. Jobbar man inte aktivt med patienter
    behöver man inte skyddsutrustning.

  18. Jag var klädd i skjorta och byxor
    och höll två meters avstånd.

  19. Vi ska titta på bilder.
    Vad ser vi här för någonting?

  20. Det är Läkare utan gränsers klinik
    med en ambulans-

  21. -som ska lasta av
    ett misstänkt ebolafall.

  22. Samtidigt ser man livet pågå som
    vanligt med en glassförsäljare där.

  23. -Ganska makabert.
    -Det här är också bilder därifrån.

  24. Jag följde med Röda korsets arbetare
    som plockade upp-

  25. -alla misstänkta ebolafall.

  26. Det är inte säkert
    att personen hade ebola.

  27. Det var i september
    när man ännu inte kunde testa alla.

  28. Man behandlade alla med ebolasymptom
    och då är de klädda så här.

  29. Det här är Jenkins Varney
    till vänster och D.O. Williams.

  30. Begravningsentreprenörer till vardags
    men nu volontärer i Röda korset.

  31. Det var dem
    vi såg i dräkterna tidigare.

  32. Det här är andra volontärer.

  33. Jefferson McKay har precis
    berättat för familjen-

  34. -att den avlidne pappan
    var ett bekräftat ebolafall.

  35. Nu måste de under de kommande
    tre veckorna övervakas.

  36. Varje dag kommer nån från Röda korset
    och gör s.k. kontaktspårning.

  37. Man frågar alla som varit i kontakt
    med den avlidne-

  38. -om deras hälsotillstånd
    under tiden efteråt.

  39. Det här är familjen Harris Kawa
    som jag följde.

  40. De tre vuxna på bilden,
    James, Salome och Josephine-

  41. -fick ebola. Inte dottern Success,
    vilket är otroligt.

  42. För hon ammades av sin mamma
    som då var sjuk.

  43. De var 12 familjemedlemmar,
    åtta fick ebola, fyra avled.

  44. James farbror blev sjuk, för han hade
    deltagit i en begravning.

  45. Han smittade hustrun som smittade
    sin syster som hjälpte henne.

  46. Sen gick det genom familjen. Det
    drabbar oerhört enskilda familjer.

  47. Insatsen var ju intensiv.
    Hur märktes det när du kom dit-

  48. -och bevakade det här?

  49. Jag var där två gånger. Första gången
    i mitten på september var det...

  50. Monrovia är en ganska liten stad,
    ambulanser körde i skytteltrafik.

  51. Vid varje offentlig lokal fick man
    tvätta händerna i klorvatten.

  52. Även tvätta fötterna och skorna.

  53. Vakter tog febertemperatur,
    kanske 6-7 gånger om dagen.

  54. -Vad ser vi här på bilden?
    -Indirekta effekter av ebola.

  55. Barn som leker på en skolgård.

  56. I nästan ett år har barnen
    inte gått i skolan i Liberia.

  57. De fördröjda effekterna
    är kanske lika allvarliga.

  58. Det är oerhört viktigt
    för länder som Liberia-

  59. -att få igång utbildningen
    efter inbördeskriget, t.ex.

  60. Barn fick inte gå skolan, man trodde
    att de inte skulle respektera-

  61. -att inte röra vid varandra.
    Därför stängde man skolorna.

  62. Barnen ville leka med varandra,
    så de tog sig ändå till skolgården.

  63. Hur är då synen på
    Läkare utan gränsers insats?

  64. De lämnade ju en rapport häromveckan.

  65. Läkare utan gränser
    var ju först på plats.

  66. Det är den enda organisation
    som hade erfarenhet av fältarbete-

  67. -och rutinerad personal. Så de
    var naturligtvis först på plats.

  68. Ganska snart blev det
    för mycket för dem.

  69. De har varit mycket kritiska
    mot det internationella samfundet-

  70. -i rapporten
    som kom för en vecka sen.

  71. De kallar det
    "en global koalition av inaktion".

  72. En extrem passivitet från omvärlden-

  73. -fram till i augusti när
    de första amerikanerna smittades.

  74. Då man såg att sjukdomen kunde
    färdas både till Europa och USA.

  75. Man kritiserade WHO
    för ett sent agerande.

  76. Hans Rosling,
    du arbetade där under 12 veckor.

  77. Hur ser du på den här kritiken,
    till att börja med?

  78. Läkare utan gränser
    har en bra kommunikationsavdelning-

  79. -som får ut sina tolkningar.
    Därmed inte sagt att de är fel.

  80. Men det som bröt kurvan
    så att den gick rakt upp så här-

  81. -var WHO. Det var dr Atai,
    den ugandiska läkaren-

  82. -som då fick kritik för att hon inte
    höll upp behandlingskvaliteten.

  83. Island Clinic hette kliniken.
    Hon gjorde det nödvändiga.

  84. De tog hand om fallen som låg på
    gatorna, men det kom inte ut.

  85. Inte ens i dina mycket bra reportage
    kom det ut.

  86. Det här är viktigt. Läkare utan
    gränser är en frivilligorganisation.

  87. De erbjöds mer pengar för att
    höja lönen, men då tackade de nej.

  88. De kan kritiseras för det,
    men det är förståeligt.

  89. Världshälsoorganisationen
    var ju där hela tiden.

  90. Lofa-länet, som drabbades först
    i norra Liberia...

  91. Det var WHO:s läkare Peter Clements
    som fick stopp på det.

  92. Han kommer från Sudan och Uganda.

  93. Men det har inte beskrivits
    på samma sätt.

  94. Hade man inte kunnat vara snabbare?
    Ligger det inget i senfärdigheten?

  95. Nej.

  96. Man kan skratta.
    WHO har en löjligt liten budget.

  97. Om deras budget är så här stor, är
    grundbudgeten som min socka ungefär.

  98. Resten ska de få från olika
    hjälporganisationer-

  99. -och måste då larma via media
    för att få det.

  100. Man valde mellan att slå på trumman-

  101. -låta ländernas export gå i botten
    och investeringarna slutar-

  102. -eller skulle man försöka klara det
    ihop med Läkare utan gränser.

  103. Då valde man att inte göra det.
    Det kan kritiseras.

  104. Hade man haft en rejäl budget
    kunde man ha ryckt in.

  105. Margaret Lamunu, experten från
    Uganda, hade resa planerad i maj-

  106. -men det fanns inte pengar
    om man inte fick in extrapengar.

  107. Det skildras inte i media och är inte
    med i Läkare utan gränsers rapport.

  108. Ska man ha en brandkår
    måste den ha en rejäl budget.

  109. Man kan inte samla in pengar
    till brandbilen när det brinner.

  110. -Erik?
    -Det är sant.

  111. Det är förklaringen,
    det finns säkert ett budgetproblem.

  112. Men faktum kvarstår
    att det var ett sent svar.

  113. När det väl kom var det massivt.
    Många länder gick plötsligt in.

  114. Både USA, Kuba och Kina. En rad
    nationer gick in väldigt stort.

  115. Men faktum kvarstår
    att det var väldigt sent.

  116. I augusti hade 1 000 människor dött
    när man förklarade-

  117. -att detta är en internationell fara.

  118. Nästan tre gånger större
    än det värsta utbrottet tidigare.

  119. De tidigare utbrotten
    blev inte så stora.

  120. Uganda och Kongo var störst.

  121. Det var nästan
    inne i Kampala och Kinshasa.

  122. Där räckte Läkare utan gränser
    och WHO.

  123. Vi tackade dem aldrig ordentligt då.

  124. Man fick inte pris och lärde sig inte
    att lägga på en extrabudget.

  125. Fem personer kunde ebola.
    Jag kunde det inte när jag åkte dit.

  126. Jag kunde andra slags epidemiska
    utbrott, inte ebola. Tre från WHO-

  127. -en från Läkare utan gränser,
    en från Center of Disease Control.

  128. Jag kunde bara kolera
    och det räckte inte för det här.

  129. Man kan ta detta för intäkt
    att ge sig på WHO.

  130. Det leder till att de får ännu mindre
    budget. Helt fel slutsats, anser jag.

  131. Du har ju fortfarande
    kontakt med ministern där.

  132. Du ville berätta senaste nytt
    kring ebola.

  133. Jag kan visa det.
    Kan jag få upp min bild?

  134. Så där såg det ut
    i slutet av december.

  135. Då fanns det en infekterad kvinna.
    Hon hade inte förtroende för vården.

  136. Hon höll sig hemma
    och tyvärr infekterade hon fem andra.

  137. De infekterade i sin tur
    flera personer.

  138. Sonen en broder,
    maken infekterade sex andra personer.

  139. Då lyckades man med det
    du beskriver: kontaktspårningen.

  140. Man fick förtroende
    och följde dem dag för dag.

  141. Den sista var farmodern som vi trodde
    skulle vara det sista fallet.

  142. Men när vi väntade på den 42:a dagen,
    så man kan blåsa faran över...

  143. Det här var så många som dog
    i den här gruppen.

  144. Då insjuknade den här kvinnan 20 mars
    och avled för två dagar sedan.

  145. Det visar sig att hon med sannolikhet
    är sexuellt smittad.

  146. Hon har då inte smittats
    av de här personerna-

  147. -utan av en man som blev infekterad
    här borta i oktober - kan det vara.

  148. Då är man så kloka,
    vice hälsoministern Tolbert Nyenswah-

  149. -och säger att det här är
    en ny situation.

  150. Man kan vara bärare av viruset i sin
    sädesvätska i flera månader.

  151. Nu har alla överlevande ombetts bruka
    kondom och invänta information.

  152. Ett exempel på hur staten,
    inte heller omnämnt-

  153. -där fem statstjänstemän i Liberia
    samordnade allt det här.

  154. De är kloka. De förtränger inte,
    men slår inte på storlarm-

  155. -utan agerar förtroendefullt.

  156. Vad betyder det här
    för kampen mot ebola?

  157. Att man måste vänta tre månader
    tills man vet att det är över.

  158. Då säger man
    att det är en forskningsfråga.

  159. Ni får mer information om en månad.
    Just det förtroende man byggt upp.

  160. Man behöver egentligen
    bara två saker.

  161. Man behöver befolkningens förtroende
    och ett Excel-ark.

  162. Vi ska få frågor om ebola sen. Du
    Erik är tillbaka till frågestunden.

  163. Tack för att du kom hit. En applåd
    för Erik, nu ska vi nämligen...

  164. Nu ska vi låta Hans göra det han
    är bäst på, bland mycket annat.

  165. Han ska få ta en stav
    som ligger på golvet där.

  166. Du ska visa en annan bild av världen
    än den medierna vanligen visar.

  167. Ordet är fritt, varsågod.

  168. Jag tänkte förklara bakgrunden till
    de fina inslagen ni kommer att få.

  169. Hur bra vår press är på
    att skildra händelser ute i världen-

  170. -men förstå var de befinner sig.
    Då har jag min kära bubbelgraf här.

  171. Här är världens länder
    för 50 år sedan.

  172. Storleken på bubblan är
    hur många som bor i landet.

  173. Här är Kina och Indien.

  174. Färgen anger regionen.
    Det där är de asiatiska länderna.

  175. De europeiska, de amerikanska
    och de afrikanska länderna.

  176. Jag visar familjernas storlek.
    Stor familj med många barn-

  177. -små familjer med få barn och här hur
    många barn som dör per tusen födda.

  178. Hundra per tusen betyder
    vart tionde barn, det här betyder-

  179. -vart femte barn och här uppe
    vart tredje barn ungefär dör.

  180. Den här grafen visar det viktigaste,
    familjens lyckligaste ögonblick:

  181. Ett nytt barn.

  182. Och det mest tragiska:
    man måste begrava sitt eget barn.

  183. Var vill man då vara? Människor
    vill helst bo nånstans här nere.

  184. Man vill ha lagom många barn
    och vill inte att de ska dö.

  185. För 50 år sedan bodde en tredjedel
    av mänskligheten här nere-

  186. -och de andra här borta med stora
    familjer och hög barnadödlighet.

  187. Då uppstod biståndstanken.

  188. Varför kan inte de rika hjälpa
    de här, få ner barnadödligheten-

  189. -få preventivmedel
    och mindre familjer.

  190. Nu ska vi se om gick bra eller inte.
    Då trycker man på "play".

  191. Då ska ni se att de faller år
    från år. Här är Kina lite oroligt-

  192. -under Mao Tse Tung men sedan blir
    familjerna mindre och mindre.

  193. Brasilien och Mexiko struntar
    i påven, sätter på kondomen-

  194. -och hamnar här nere.
    Indonesien följer med.

  195. Iran kommer i expressfart,
    Bangladesh går om där-

  196. -och här kommer Etiopien.
    Ser ni vad bra det går?

  197. Det där var Haitis
    tragiska jordbävning.

  198. Vilken helt annorlunda värld.

  199. Sen diskuterar man
    om bistånd fungerar eller inte.

  200. Det är bra,
    men då ska man veta hur det är.

  201. Vi har mätt kunskapen i Sverige.

  202. Hur stor andel av världens ettåringar
    har fått mässlingsvaccin?

  203. Hur många av åtta barn har fått
    mässlingsvaccin? Är det två?

  204. Är det fem, eller är det åtta?

  205. Ungefär 80 procent av svenskarna tror
    att det är två av tio-

  206. -men det är faktiskt åtta av tio.
    Nästan nio, det är 83 procent.

  207. Då får man inte diskutera bistånd
    om man inte vet. Det kan man inte.

  208. Man kan inte bedöma framtiden
    om man inte vet hur det är.

  209. Ni ser att antal barn per kvinna har
    sjunkit till under 2,5 i genomsnitt.

  210. Antalet barn på jorden
    har slutat öka!

  211. En gång till: antal barn 0-15 år-

  212. -är två miljarder och blir inte fler.

  213. Det vet bara sju procent,
    trots den fina Dagens Nyheter.

  214. Det är en utmaning
    till dem bakom scenen här-

  215. -att hjälpa med detta
    ännu bättre än man gör.

  216. Var är då Liberia?
    Jo, Liberia var där.

  217. Ett av länderna som hänger efter.

  218. Jag ska visa en annan favorit.

  219. Det är nämligen
    alla världens länder med pengar.

  220. Jag har 100 dollar, 1 000 dollar,
    10 000 och 100 000 dollar per person.

  221. Då kan man räkna ut
    att den som ligger där...

  222. Naturligtvis är det Norge...!

  223. Man hoppades Sverige,
    men det är Schweiz.

  224. Sverige ligger nånstans i högen.

  225. Man måste gå ner här
    för att hitta Sverige.

  226. Där är Sverige, ser ni?

  227. Nej, det var Schweiz. Sverige
    ligger där och det där är USA.

  228. Men då ska ni få höra intressant
    om Kuba och om Irak.

  229. Ni har hört om Liberia. Vad är
    det där? Det är Sierra Leone.

  230. Grannländer som har ännu svårare
    att bekämpa ebola.

  231. De hade ännu sämre sjukvårdssystem.

  232. Konstigt att alla med 12 000 dollar
    per capita eller mindre får bistånd.

  233. Så kallar vi alltihop för u-länder.
    Och det här är västländer.

  234. Här är hela Latinamerika,
    Mellanöstern, stora delar av dem.

  235. Här är Kina, Indonesien...
    Här borta har ju människor det svårt.

  236. De som lever
    på mindre än 1 500 dollar.

  237. Det är inte så många,
    det är en femtedel eller åttondel-

  238. -av världens människor.
    De flesta i Afrika.

  239. Splittrar man bubblorna är många
    fattiga och andra är rikare länderna.

  240. Vi måste följa med i utvecklingen
    och jag tycker de fina reportagen-

  241. -skulle behöva säga:
    "härifrån är de, härifrån är de".

  242. Det är svårt att helheten,
    det märker vi när vi testar.

  243. Då blir det en inställning till dessa
    länder som hos organisationerna.

  244. Den jag beundrar är
    dr Tolbert Nyenswah.

  245. Och hans vice ordförande Malisa.

  246. Han är vice hälsominister.
    Båda är fantastiska människor.

  247. Jag fick förtroende för det
    nya Afrika. De här personerna-

  248. -är yngre jag, nästa generation.
    De är kunniga och förstår sitt land.

  249. Jag pratade med honom och han sa:
    Vi gör så med den sexuella smittan.

  250. Vi slår inte slår inte på trumman,
    utan säger fortsätt med kondom-

  251. -så får vi forskningsresultat och ser
    vilka råd som gäller om en månad.

  252. Han är imponerande, uthållig.
    Han är som en Churchill.

  253. "It's not over until it's over!"

  254. Jag kom hem med stor beundran
    för den unga generationen i Afrika.

  255. Hans Rosling... En stor applåd.

  256. Vi byter plats med Mia Holmgren
    som är-

  257. -reporter på DN:s utrikesredaktion.
    En applåd för Mia.

  258. Välkommen, Mia. Vi pratade bistånd
    med Hans Rosling.

  259. Vi ska berätta om är ett konkret
    biståndsprojekt i Västafrika.

  260. Berätta, vad ser vi på bilden här?

  261. På den här bilden
    ser vi en grupp kvinnor-

  262. -i en by i norra Senegal.
    Byn heter Junofer.

  263. De här kvinnorna planerar en fest-

  264. -där hela byn ska ta avstånd
    från könsstympning.

  265. De ska sluta könsstympa sina döttrar.

  266. Och det hela började
    som ett biståndsprojekt?

  267. Det började med en amerikansk...

  268. ...biståndståndsarbetare
    vet jag inte om vi ska säga.

  269. Hon kom till Senegal som
    utbytesstudent för 40 år sedan.

  270. Med intresse för utveckling,
    hon bosatte sig i byar-

  271. -för att stärka kvinnor,
    som planen var från början.

  272. Hon experimenterade med olika program
    under många år.

  273. -Och...
    -Till slut funkade det?

  274. Till slut hittade hon
    en form där man...

  275. Ett utbildningsprogram
    med avstamp i mänskliga rättigheter.

  276. Och då...

  277. I Senegal och flera andra länder i
    Västafrika, har könsstympning varit-

  278. -en naturlig del av livet
    i flera tusen år.

  279. Samtidigt har det varit tabubelagt,
    man har inte pratat om det-

  280. -men det har överförts
    från mamma till dotter.

  281. Det finns mycket kritik mot bistånd,
    men det här spred sig som en löpeld.

  282. Inte som en löpeld,
    utan det började med-

  283. -en utbildning i en by.

  284. Kvinnorna började prata om "vad har
    vi för rättigheter och skyldigheter?"

  285. "Okej, våra män ska inte slå oss."

  286. "Vi kanske inte ska utsätta
    våra döttrar för en tradition som..."

  287. Man trodde att den var religiöst...
    Att Koranen krävde det.

  288. Så började man prata om att det står
    inget i Koranen om det.

  289. Till slut går en by ut-

  290. -och säger att vi slutar
    med det här. Och sen så...

  291. -Hur stort är det i dag?
    -I dag är det 7 000 byar...

  292. ...med tre miljoner invånare
    som har slutat med könsstympning.

  293. Hur... När du mötte dem som har
    brutit med traditionen...

  294. -...vad berättade kvinnorna?
    -De berättade att...

  295. Den här kvinnan heter Lorel,
    har en niomånaders dotter.

  296. Själv är hon könsstympad,
    som alla kvinnor i den generationen.

  297. Och...

  298. ...som man inte hade tänkt på-

  299. -förrän utbildningsprogrammet,
    organisationen som-

  300. -Molly Melching grundade
    och heter Tostan.

  301. -Är det hon?
    -Det är hon vi ser där.

  302. Det är en sjal hon viftar med där,
    en fredsduva. Men...

  303. När kvinnorna har gått utbildningen-

  304. -och förstår faran för hälsan-

  305. -vi ska inte utsätta våra döttrar
    för detta.

  306. Lorel säger att det är tråkigt
    att det här bara har fortsatt.

  307. Men det finns ingen...
    Man ska inte gräma sig för det.

  308. För henne är det stort att vara med
    och ta avstånd från något-

  309. -som kommer att gynna
    framtida generationer.

  310. Den här lilla flickan på bilden
    blir då inte könsstympad.

  311. Hur gamla är den första generationen
    som inte är könsstympad?

  312. Det här har pågått i snart 20 år-

  313. -sen de första byarna
    tog avstånd från könsstympning.

  314. Men sen har det här...

  315. Könsstympningen var även ett sätt för
    kvinnan att bli socialt accepterad.

  316. För att hitta en make, för att bli...
    För att finna sin plats i samhället.

  317. För att det här skulle fungera
    var många tvungna att sluta.

  318. Annars hade de här första tappra
    inte haft...kunnat bli bortgifta.

  319. -Vi går fram. Vem ser vi här?
    -Samma mamma med samma flicka.

  320. Okej. Här, då?

  321. Det här är en
    fantastisk man som heter Demba.

  322. Han var den som insåg att-

  323. -det är bra att ni slutar,
    men det måste bli en massrörelse.

  324. Han har själv gått runt i 347 byar-

  325. -pratat, kommit tillbaka
    och pratat igen.

  326. Till slut har de fått med sig
    väldigt många människor.

  327. En konsekvens av den här utbildningen
    som Tostan arrangerade...

  328. Den pågår i tre år. Det har också
    fått en massa andra effekter.

  329. Till exempel att...

  330. ...föräldrarna är måna om
    att deras barn ska gå i skola.

  331. De förstår att utbildning
    är nyckeln till framgång.

  332. Det här är barn på väg hem
    från skolan-

  333. -när de möter
    DN:s fotograf Lotta Härdelin.

  334. Här är lokala kollegor som jobbar.

  335. Ja, de jobbar mycket
    med information via radio.

  336. Eftersom det här är...

  337. Norra Senegal
    är otillgängligt med ökenklimat.

  338. Radion är väldigt viktig.
    Kvinnan som intervjuas heter Heby.

  339. Hon är politiskt förtroendevald
    i sin by.

  340. Man kan säga
    att programmet har medfört-

  341. -en demokratisering av landsbygden
    i Senegal.

  342. Det är första gången alla har samma
    mänskliga rättigheter.

  343. Alltså kan kvinnor
    ställa upp i politiska val.

  344. Nu är det 19 000 kvinnor
    som är med i sina byråd.

  345. Här har vi samma kvinnor
    som dansade på den första bilden.

  346. Som nu fortsätter att planera den här
    offentliga deklarationen.

  347. Att man ska ta avstånd.
    Den här gången var det-

  348. -mer än hundra byar
    som gjorde gemensam sak.

  349. Och det är festligheter
    som kan vara i flera dagar.

  350. Man ser till
    att det får en festlig inramning.

  351. Men det är ju stora områden
    i Afrika det inte har nått till.

  352. Vad händer framöver i den här frågan?

  353. Vad gör biståndsorganisationer
    och myndigheter-

  354. -för att det här
    ska spridas ytterligare?

  355. Utbildningsmodellen
    som Tostan tillämpar...

  356. Flera FN-organ
    har tagit efter det programmet.

  357. Så att man förstår att den här
    utbildningsmodellen där-

  358. -organisationen kommer till byarna-

  359. -all undervisning
    sker på lokalt språk-

  360. -man tar avstamp
    i lokala traditioner.

  361. Man kommer inte dit med en färdig
    lösning, utan det får...

  362. ...ge sig självt vad det blir.

  363. Många har visat intresse för
    den här modellen.

  364. Men det är fortfarande så
    att det är...

  365. ...tre miljoner flickor
    som könsstympas varje år.

  366. Den här problematiken
    ser olika ut i olika länder.

  367. Men i Senegal tror regeringen
    att könsstympning-

  368. -kommer att vara utrotad
    inom några år.

  369. Bistånd har ju inte alltid varit
    lyckat. Mycket misstänksamhet-

  370. -korruption och så vidare. Varför är
    det här projektet så framgångsrikt?

  371. Jag tror att mycket beror på
    den här amerikanska-

  372. -biståndsarbetaren Molly Melching
    som har...

  373. Innan det här började ge frukt,
    hade hon varit i Senegal...

  374. Hon har varit där i 40 år nu.

  375. Hon har provat sig fram.
    När hon gjort fel har hon börjat om.

  376. Hon har haft ett tålamod
    som är få förunnat.

  377. Jag tror att det är det som...

  378. Att hon har gett det den tid
    det har behövt för att hitta rätt.

  379. Tack så mycket
    för din berättelse, Mia.

  380. Textning: Ansis Grinbergs
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kampen mot ebola och andra tecken på världens förbättring

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Afrikakorrespondenten Erik Esbjörnsson och professorn Hans Rosling berättar om kampen mot ebola och försöker visa en annan bild av världen än den media vanligen visar upp. Mia Holmgren är utrikesreporter och berättar om ett projekt i västra Afrika där man lyckats minska antalet könsstympningar. Inspelat den 31 mars 2015 på Chinatetern i Stockholm. Arrangör: Dagens Nyheter.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap
Ämnesord:
Ebolafeber, Massmedia, Nyhetsjournalistik, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Utrikesjournalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Är Storbritannien en del av Europa?

Panelsamtal om Storbritanniens eventuella utträde ur EU. Ska Storbritannien bli det första landet som lämnar EU? Medverkande: Pia Gripenberg, Londonkorrespondent; Annika Ström Melin, Brysselkorrespondent. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Kampen mot ebola och andra tecken på världens förbättring

Afrikakorrespondenten Erik Esbjörnsson och professorn Hans Rosling berättar om kampen mot ebola och försöker visa en annan bild av världen än den media vanligen visar upp. Mia Holmgren är utrikesreporter och berättar om ett projekt i västra Afrika där man lyckats minska antalet könsstympningar. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

En frostig relation tinar upp - USA och Kuba

Samtal om att Kuba och USA närmar sig varandra efter mer än 50 år av embargo och frostiga relationer. Vem vinner på närmandet? Medverkande: Henrik Brandao Jönsson, Sanna Torén Björling. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Putins nya Ryssland

Panelsamtal om Rysslands politiska klimat och vilken eventuell framtid som väntar. Vilka syften har Putin med upprustning och en hårdnande ton mot väst? Medverkande: Ingmar Nevéus, Michael Winiarski, Ewa Stenberg, Michael Holmström. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utrikesdagen 2015

Terrorhotet från IS

Panelsamtal om hur hotet från Islamiska staten (IS) ser ut och hur Europa påverkas av situationen. Medverkande: Magnus Falkehed, Erik Ohlsson, Jan Lewenhagen, Josefin Sköld. Moderator: Mats J Larsson. Inspelat den 31 mars 2015. Arrangör: Dagens Nyheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning