Ers excellenser.
Mina damer och herrar.

Jag har fått den omöjliga uppgiften-

-att koppla samman 2000-talets största
problem, nämligen livsmedelstrygghet-

-och klimatförändringar, på 8 minuter.
Så nu kör vi.

Jag ska börja med det här.

Johan Rockström har redan tagit er
med på en resa genom tid och rum.

Men det här diagrammet är intressant.
Den lodräta axeln visar-

-den globala medeltemperaturen.
Den ligger på runt 20 grader minus.

Den vågräta axeln visar antal år sen.

100 betyder för 100 000 år sen.

Jag ska visa er hur den globala
medeltemperaturen har utvecklats.

Det var oerhört stora variationer
på den tiden, men så hände nånting.

För 74 000 år sen
inträffade ett vulkanutbrott...

Statsministern nämnde Sumatra. Det
var vulkanen Toba som hade ett utbrott.

Man kan säga att det var den största
olyckan i mänsklighetens historia.

Utifrån genetiska analyser
kan vi sluta oss till-

-att några hundra människor,
Homo sapiens, överlevde.

Bara några hundra, alltså.

Vi förflyttar oss framåt i tiden och ser
att det var fortsatt stora variationer.

En meteorolog skulle förstå
vad det berodde på.

Men så inträffade ett riktigt mirakel.

Ni ser att klimatet stabiliseras,
helt och hållet.

Den epoken kallas holocen.
Det är mänsklighetens egentliga era.

Det här möjliggjorde vår första stora
revolution, nämligen den neolitiska.

Jordbruket uppfanns, vilket inte skulle
ha kunnat ske då klimatet var instabilt.

Det krävde ett stabilt klimat.

Det här är alltså vad som hände.

Några hundra Homo sapiens överlevde,
och nu är vi 7 miljarder-

-och närmar oss 9-10 miljarder.

Allt det här handlar om "Guds
grundämne", om man så vill, alltså kol.

Om jordbruk ska vara möjligt
måste man ju ha fotosyntes-

-och fotosyntesen kräver
att det finns kol i atmosfären.

Men det finns även
stora mängder kol i marken-

-tack vare processer som pågått i flera
hundra miljoner år. Olja, kol, gas.

Den andra stora förändringen
i mänsklighetens historia uppstod-

-då man började utvinna kol
ur marken. Återigen kol, alltså.

Det var den industriella revolutionen,
som började i Lancashire runt 1750.

Det har verkligen förstärkt människans
position som den dominerande arten.

Den industriella revolutionen pågår än.

Till vänster ser ni fabriksanläggningar
i Manchester på 1800-talet.

Till höger ser ni
en kollapsad byggnad i Bangladesh.

Över 1 000 människor omkom där.

Den industriella revolutionens baksida
gör sig gällande världen över i dag.

Vad finns det då för sidoeffekter?
Jo, sidoeffekten är...

Här är den globala medeltemperaturen.
Vi ser bara små temperaturvariationer-

-eftersom det här är holocen. Men
i slutet märks en kraftigare stigning.

Det är den mänskliga faktorn.
Det finns de som förnekar den-

-men det här är
ingen naturlig variation.

Om vi tittar på de senaste 120 åren...

Det här är den något snirkliga kurvan-

-för den globala medeltemperaturen
sen 1880.

Vissa år är kallare, andra är varmare-

-men på det hela taget
pekar kurvan bara uppåt.

Vi får kallare år när ett vulkanutbrott
inträffar, som med Pinatubo eller Toba.

Vi får varmare år när vi har en El Niño.

Vi har faktiskt en stor El Niño
i Stilla havet just nu-

-så 2015 kommer att bli
det varmaste året hittills.

Lagom till toppmötet i Paris

Och ibland har vi La Niña-år,
då temperaturen i Stilla havet sjunker.

Då kan kurvan gå neråt lite, men den
övergripande utvecklingen är tydlig.

Vad säger då IPCC, FN:s klimatpanel?

Till vänster ser ni prognoserna.

Om 2015 blir ett framgångsrikt år,
som statsministern sa-

-kan vi komma att följa det blå spåret,
alltså få klimatet att stabiliseras.

Men om vi fortsätter som nu,
"business as usual"-

-får vi en global uppvärmning
på 4-5 grader före århundradets slut.

Men det slutar inte där. Fyra grader
till år 2100 innebär åtta grader 2300.

Man kan inte stoppa klimatmaskineriet
när man väl har satt i gång det.

Det är få som inser det.

Till höger har vi ett känt diagram-

-som visar hur man träder in
i farozonen i flera olika avseenden.

Till vänster har vi hotade ekosystem,
såsom korallrev.

Och så har vi aggregerade effekter,
som handlar om livmedelstrygghet.

Här ser ni tvågradersgränsen.
Jag presenterade konceptet-

-för Angela Merkel 1995,
och nu har det blivit ett globalt mål.

Även om vi klarar tvågradersmålet
är vi långt utanför säkerhetszonen.

Korallrev kommer att dö ändå-

-men vi undgår klimatförändringarnas
allvarligaste konsekvenser.

Vad gäller livsmedelsmarknaderna har
mina kolleger nyligen gjort en studie.

Den visar hur det kommer att se ut
2050 om vi fortsätter som vanligt.

Livsmedelspriserna
kommer att stiga med 10-35 %.

Enligt Potsdammodellen
blir det så mycket som 50 % eller mer.

Det här kan låta
som torra beräkningar bara-

-men höjer man priset på bröd eller
vete med 50 % i utvecklingsländerna-

-kan en massa olika saker hända.

Då har man nog ändå räknat lågt.

Jag växte upp
på en liten bondgård i södra Tyskland-

-och nåt som vi verkligen var rädda för
var extrema händelser.

Små temperaturskillnader går bra,
men inte översvämningar och stormar.

Och vi kommer att få se en tid av
extrema händelser om vi inte gör nåt.

Det har att göra med
en av de faktorer som styr vårt väder-

-oavsett om vi är i Stockholm, där det
regnar nu, men var soligt i går kväll...

Det har att göra med jetströmmen.

Det är ett stråk av kraftiga vindar som
drar runt jorden på 10-12 km höjd.

Det här separerar kall arktisk luft
från medelvarm luft-

-på mellanbreddgraderna.

Det senaste året har vi observerat-

-att det här stråket, som vanligtvis rör
sig i en rak linje, nu har börjat bölja.

Den rör sig söderut och norrut.
Det kallas för en Rossbyvåg.

Under normala förhållanden upphör
Rossbyvågorna efter 2-3 dagar-

-men nu blir de kvar i 4-6 veckor.
I Indien råder det värmebölja just nu.

Men samma sak hände... Till vänster
ser ni vad som hände 2010.

Två katastrofer inträffade samtidigt.

Översvämningar i Pakistan gjorde att
10 miljoner människor miste sina hem.

Längre västerut drabbades Ryssland
av en värmebölja utan motstycke.

Det är två sidor av samma mynt.

Det vi kom fram till i Potsdam var-

-att under ett normalt år har vi de här
syd-nord-gående Rossbyvågorna...

På höger sida
ser ni vad som hände 2013.

Vi ser en så kallad resonanssituation,
där Rossbyvågorna fastnar.

Det här blir allt vanligare, och det
beror på uppvärmningen av Arktis.

Arktis värms upp
mycket snabbare än resten av jorden.

Det beror på
att den arktiska havsisen smälter.

Det innebär att det här kommer
att bli allt vanligare framöver.

Det här är en del av ett koncept som
jag förde in i debatten för 15 år sen.

Det handlar om kritiska brytpunkter,
och jag ska återkomma till det.

Dessa berör bl.a.
den indiska sommarmonsunen-

-El Niño-fenomenet och inlandsisarna.

El Niño har väldigt stor betydelse.

El Niño kan göra så att den indiska
sommarmonsunen uteblir i 1-3 år.

Det hände i slutet av 1800-talet.

Man har uppskattat att 35 miljoner
människor dog, inte bara i Indien-

-utan även i Kina,
Brasilien, Västafrika o.s.v.

Mike Davis har skrivit en bok
som heter Svält och kolonialism.

Den rekommenderar jag alla att läsa.

Det här är alltså vad som sker i Indien
just nu. Allt är inte i sin ordning.

Här smälter vägmarkeringarna bort.

Jag ska nu visa er det som antagligen
har vår planets öde i sina händer-

-nämligen Grönlands inlandsis,
som vi uppskattar kommer att smälta-

-alltså störta samman för gott-

-vid temperaturer som är 1-4 grader
varmare än det förindustriella klimatet.

Vi är redan uppe i 0,8-0,9.

1-4 grader låter som en stor marginal.
Vår bästa uppskattning är 1,9 grader.

2 grader är det globala målet-

-men 1,9 kan räcka
för att Grönlands inlandsis ska smälta.

Så här kommer smältningen att te sig
inom några hundra eller tusen år.

Men när förloppet väl har satt i gång
går det inte att stoppa-

-så vi har inte hundra eller tusen år på
oss att ingripa. Vi måste göra det nu.

Det här vill jag
att ni tar med er härifrån.

Under varje föredrag krävs det
- om ni nu inte redan har slumrat till-

-att talaren vid nåt tillfälle
får publiken att vakna.

Det tillfället är nu,
så var snälla och vakna.

Det här är nämligen min nuvarande...

...sammanfattning av de kritiska
brytpunkter som finns i jordsystemet.

Jag hade förmånen
att tala med kronprinsessan Victoria-

-i Tällberg 2008, och sen dess
har forskningen gjort stora framsteg.

Jag skulle inte ha kunnat
visa en sån här bild då.

Den blå linjen är den globala medel-
temperaturen de senaste 20 000 åren.

Den går att rekonstruera.

Till höger ser ni den globala medel-
temperaturen de kommande 500 åren-

-utifrån de olika scenarierna.
Det bästa scenariot är det gröna:

Att medeltemperaturen stiger
med mindre än två grader.

Det är ambitionen internationellt sett.

"Business as usual", att fortsätta
som nu, är det röda. Det är 8,5.

Det skulle göra så att vi slutligen
hamnar i den här 8-gradersvärlden.

Men på vägen dit kommer vi
att passera många brytpunkter.

Alla favoriter finns med bland dem:
Golfströmmen, El Niño-

-och den antarktiska inlandsisen, som
smälter om det blir 8 grader varmare.

Det skulle innebära
att havsnivån stiger med 70 meter.

Det här är nåt att tänka på
för våra beslutsfattare.

Även om vi klarar tvågradersmålet
kommer vi att märka av konsekvenser-

-men om vi överskrider den gränsen
hamnar vi på extremt farlig mark-

-där brytpunkterna hopar sig.

Det är som om man åker bil och har
en radda stoppskyltar framför sig-

-och så kör man bara över skyltarna.

Och de kommer allt tätare, så det blir
liksom pang...pang...pang, pang, pang!

Så kommer mänsklighetens resa
att se ut om vi inte ändrar riktning.

Gunhilds inledning var väldigt rörande.

Min första fru var faktiskt
med om nånting liknande-

-så jag blev väldigt berörd
av det du sa.

Låt mig nu dra en parallell
till människokroppen.

Folk säger ofta:
"Två grader varmare..."

"Utanför det här rummet
är det antagligen fem grader kallare."

"Det är väl ingen stor grej."

Er kroppstemperatur regleras
genom en mängd olika processer-

-så att den hålls strax under 37 grader.

Om den stiger med 2 grader
mår man inget bra.

Stiger den med 5 grader dör man.

Vill vi att jorden ska dö?

Tack så mycket.

Översättning: Elin Lindén
www.btistudios.com