Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Journalistik till varje pris?Dela
  1. I dag har Dawit Isaak suttit
    i eritreanskt fängelse-

  2. -i fjorton år och två dagar.

  3. Han är en av de 327 journalister och
    bloggare som nu sitter fängslade.

  4. Hittills i år har 59 journalister
    och bloggare dödats. Dystra siffror-

  5. -från Reportrar utan gränser.

  6. Många journalister och bloggare
    betalar ett väldigt högt pris.

  7. Hotet mot journalisterna ökar.

  8. Några av dem som riskerat sina liv
    sitter här.

  9. Niclas Hammarström och Magnus
    Falkehed satt gisslan i Syrien.

  10. Cecilia Uddén är erfaren korre
    för Sveriges Radio.

  11. Du berättade just att du har varit
    kidnappad i två timmar.

  12. Och vi känner igen Schibbye
    som satt fängslad i Etiopien.

  13. Ni är välkomna till det här
    seminariet om utrikesjournalistiken.

  14. Om hotet mot den
    och om möjligheterna.

  15. Jag heter Cecilia Bodström
    och jobbar på Sveriges Radio.

  16. En första fråga till er är
    med alla de här hoten och riskerna...

  17. Cecilia, varför gör man det?

  18. Jag tar nog inte lika många risker
    som ni andra.

  19. Men drivkraften att berätta om
    världen är ursprunglig.

  20. Särskilt om platser som svenska
    radiolyssnare inte kommer till.

  21. Det är man beredd
    att ta vissa risker för.

  22. Men framför allt kanske utstå-

  23. -ganska mycket obekvämlighet
    för att kunna göra.

  24. Kalkylerar du med risker
    innan du ska åka?

  25. Väldigt sällan.
    Jag är rädd när bomber faller-

  26. -och är inte rädd för att åka
    väldigt snabbt genom öknen i en bil.

  27. Det är mycket farligare. Där löper
    man de största riskerna att omkomma.

  28. Nej, jag kalkylerar inte
    med några risker.

  29. Jag tror alltid att det går bra.
    Det bygger på att jag mött välvilja-

  30. -under min tid som korrespondent
    och även dessförinnan.

  31. Det började på 80-talet när jag en
    gång liftade mellan Kairo och Beirut.

  32. -Jag ska inte berätta...
    -Jo, berätta.

  33. Jag var student, det här var 1983-

  34. -och hade just gått
    en journalistlinje.

  35. Jag och min kompis bestämde oss för
    att åka till Mellanöstern.

  36. Då åkte vi till Kairo
    och skulle lifta.

  37. Vi liftade från Kairo till Gaza
    genom Sinai.

  38. Det kan man inte göra i dag
    eftersom det pågår ett krig.

  39. Vi kom till Gaza
    och bodde hemma hos folk.

  40. Vi skulle göra epokgörande reportage.
    Vi var 21 år gamla.

  41. Vi kom så småningom till gränsen
    mellan Israel och Libanon.

  42. Då hade Israel invaderat södra
    Libanon. Men vi ville till Beirut-

  43. -så vi gick över gränsen
    med Israels försvarsmakts goda minne.

  44. De sa: "Ni kan ta er över, men vi tar
    inte hand om er." Vi kommer över-

  45. -och fick lift med två gerillakillar
    - antar jag att de var - i en bil.

  46. Vi i baksätet, de där fram.
    Den ena hade...

  47. Det såg ut som ett påskris eller
    ett fång blommor som han satt med.

  48. Och så ser vi sen
    att det inte är ett fång blommor-

  49. -utan Kalasjnikovs med gevärspiporna
    som sticker upp.

  50. Vi tänkte att det kanske inte var
    jättebra att lifta med just de här.

  51. Och israeliska soldater fanns
    i närheten. Men vi höll god min.

  52. Sen stannar plötsligt bilen
    och de säger: "In i lastbilen."

  53. Då blev vi oroliga. Det var en
    lastbil med apelsiner på flaket.

  54. De tog våra ryggsäckar.
    Vi hade bara ett ombyte-

  55. -och en hårtork för att värma sängen
    när det är kallt och fuktigt.

  56. De slängde våra ryggsäckar i last-
    bilen och sa: "Ni ska åka med honom."

  57. Jag fick en tennisboll såg det ut
    som, invirad i nåt papper-

  58. -som han lade i min hand och sa:
    "Ni ska till Beirut. You need this."

  59. Det var ett litet klot av hasch.

  60. "Det här måste ni ha
    om ni åker i Beirut."

  61. Vi var helt skräckslagna,
    satt i lastbilen.

  62. Han pratade inga andra språk
    än arabiska.

  63. Han börjar köra och kör av på små-
    vägar. Vi tänkte: "Nu är det slut."

  64. Han kliver av och pratar med nån
    som ser ut som en maffiaboss.

  65. Han kommer tillbaka
    med två bruna papperspåsar-

  66. -ser jättesur ut, ställer påsarna
    i våra knän och börjar köra.

  67. Vad tror ni att det var
    i papperspåsarna?

  68. Frukost. Han hade köpt drickyoghurt-

  69. -och libanesiskt bröd med za'atar på.
    Och så körde han oss till Beirut.

  70. Det var bara en av alla otroligt
    vänliga människor vi träffade.

  71. Två 21-åriga, blonda tjejer
    som tog väldiga risker.

  72. Men det har präglat mig,
    så jag är inte så rädd.

  73. Tyvärr, kan jag väl säga. Jag tror
    inte att nånting kommer att hända.

  74. Martin, för dig och Johan hände det.
    Hur tänker du kring risker?

  75. Det har hänt nånting de senaste åren-

  76. -vad gäller respekten för
    journalister ute på fältet.

  77. Det fanns resor
    som inte går att göra längre.

  78. Tidigare hade rebellgrupper,
    terrorgrupper och stater-

  79. -ett intresse av korrespondenter
    för att beskriva sitt perspektiv.

  80. I dag är alla sina egna publicister.

  81. Alla har sina egna Twitter-konton
    och Youtube-kanaler.

  82. Då blir varje oberoende rapportör
    ett hot.

  83. Det är en av förklaringarna till
    jaktsäsongen på journalister.

  84. Först hade vi mina och Johans
    erfarenheter, och Niclas och Magnus.

  85. Vi fängslas, kidnappas och mördas i
    en utsträckning som vi inte har sett.

  86. Jag tror att det kräver
    en ny typ av riskbedömningar.

  87. Det jag nu kanske är mer rädd för...

  88. Om man tidigare var orolig för
    att råka ut för nånting fysiskt-

  89. -är jag i dag på fältet... Jag har
    kommit tillbaka från Thailand.

  90. Då är jag rädd för juridiken.
    Att nån ska säga:

  91. "Den där typen av journalistik
    som du gör är kriminaliserad."

  92. Den utvecklingen. Man ser-

  93. -hur land efter land använder
    sina terrorlagar mot journalister.

  94. Det är nya typer av hot
    som har dykt upp.

  95. Vi är i en situation där världen
    förändras väldigt snabbt.

  96. Resultatet blir
    att ställen blir som vita fläckar.

  97. Vi får för lite information med
    vad som kommer ut från Syrien.

  98. Människor där får inte ges en röst.

  99. Alternativet är inte
    att sluta rapportera-

  100. -men hur fortsätter vi rapportera?
    Där krävs det nya riskbedömningar.

  101. Det fantastiska är glöden
    man alltid möter på fältet ändå.

  102. De här människorna som ser det som en
    chans att berätta om sin verklighet-

  103. -och som känner:
    "Nu kan min röst få vingar."

  104. "Jag kan få ett skydd i offentlig-
    heten av att träffa journalisten."

  105. Det är inte så att alla börjar se på
    oss som måltavlor. Det driver en-

  106. -och motiverar en att fortsätta.

  107. Niclas och Magnus, det har inte gått
    ett år sen ni kom tillbaka.

  108. -Hur tänker ni kring risker i dag?
    -Som Cecilia sa...

  109. ...är den mest överhängande risken
    om man ska se till statistiken-

  110. -att bilen kraschar,
    att chauffören somnar vid ratten-

  111. -att säkerhetsbältet inte existerar.

  112. Det blir mycket prat om
    att ta risker eller inte.

  113. Riskerna finns alltid.
    Man kan försöka reducera dem.

  114. Kolla om det finns säkerhetsbälte,
    ifall nån har varit där man ska åka.

  115. Man kan så mycket som möjligt
    skära ner riskerna.

  116. Men när man är ute på fältet, är man
    på djupt vatten och ganska ensam.

  117. Då får man hoppas
    att man gjort förarbete.

  118. Du och Niclas skriver
    att ni hade kalkylerat med risker.

  119. Du hade gjort i ordning en massa
    saker innan. Ändå hände det.

  120. Hur tänker ni kring barn och familj
    när ni ger er i väg och risker?

  121. Jag pratar med min familj
    innan jag åker i väg.

  122. Kanske mer nu än före Syrien
    där jag åkte fast.

  123. Men vill man åka i väg
    och berätta en historia gör jag det-

  124. -vare sig det är farligt eller inte.

  125. -Din fru säger aldrig nej?
    -Hon har sagt nej.

  126. Både mina barn och Anna.

  127. Då lyssnar jag på dem och tackar nej
    till jobbet eller struntar i det.

  128. Nån skillnad
    om man är man eller kvinna?

  129. Ja, det tror jag. - Jag känner mig
    privilegierad jämfört med er.

  130. För jag är inte...

  131. Jag är inget omedelbart hot.
    Ni skulle kunna vara soldater.

  132. Det tror inte de flesta i Mellan-
    östern att en 54-årig kvinna är.

  133. -Spion, etc.
    -Spion kanske...

  134. ...men inte så fientlig som ni.
    Jag har en enorm fördel av det.

  135. Även yngre, kvinnliga korrespondenter
    har fördelar.

  136. Vissa kidnappas ändå eller våldtas-

  137. -eller utsätts för förfärliga saker.

  138. Men det är ändå alltid en fördel
    att vara kvinna.

  139. Nu när jag är så gammal kan jag spela
    ut tantkortet mot unga killar...

  140. -...som säger...
    -Hur gör du då?

  141. "Jag skulle kunna vara din mamma."
    Då får man en annan respekt.

  142. 18-åriga killar med vapen
    behandlar inte mig som er.

  143. Det gäller kanske motsatsen
    mot män också.

  144. Jag är 46 och skulle också kunna vara
    pappa till artonåringarna.

  145. Det brukar jag använda. Säga "jag kan
    vara din pappa" och få en relation.

  146. Det spelade vi på i Syrien.

  147. Häva fram: "Mina döttrar
    är sexton år. Hur gammal är du?"

  148. Allt det där.
    Man behöver inte vara gisslan-

  149. -för att ha nytta av att spela ut
    kortet "man är en människa".

  150. Men det är nåt av det mest effektiva
    att prata med hotfulla, unga män om.

  151. "Har du barn, var kommer du ifrån,
    hur mår din mamma?"

  152. Det är ett sätt att avväpna, även om
    de står där med sin Kalasjnikov.

  153. Du är äldst i den här församlingen.

  154. När Martin pratar om att hoten har
    förändrats, märker du det?

  155. Definitivt. Det är en enorm skillnad.

  156. Händelsen som jag berättade om när
    jag liftade mellan Kairo och Beirut-

  157. -skulle inte gå att göra i dag.
    Framför allt inte i IS-områden-

  158. -om man känner sig nyfiken på vad de
    sysslar med. Fullständigt omöjligt.

  159. Det är det ena.
    Sen hur man bemöts av olika regimer-

  160. -är också...
    Där har det skiftat så fullständigt.

  161. När man i Egypten kan fängsla
    tre Al-Jazeera-journalister...

  162. Nu frigavs de i förrgår.
    Att de har kunnat sitta i fängelse-

  163. -för att de har gjort sitt jobb
    och att det inte blir en större...

  164. Ja, att det inte är en kritikstorm
    i hela världen som är högre.

  165. Att det inte finns nåt FN-organ-

  166. -som försöker värna journalisters
    säkerhet på allvar...

  167. Att det här inte diskuteras mer med
    tanke på hur många som har dödats-

  168. -och fått halsen avskuren och hur
    många som sitter i fängelse.

  169. Vi har vant oss. Det har blivit
    vardag med mördade journalister.

  170. Det borde vara... Som Egypten-fallet.

  171. Man burar in korrespondenter som
    berättat om den politiska scenen-

  172. -och dömer dem till
    drakoniska fängelsestraff.

  173. Hela världen borde gå "bonanza".
    Det vore som att elda upp en panda.

  174. -Varför är världen så tyst?
    -Vi har vant oss.

  175. "Jaha, där fängslade de honom."

  176. Det är som grodan i grytan.

  177. Och staterna märker
    att de kommer undan med det.

  178. Det lärde sig alla efter Etiopien.
    Det fick inga konsekvenser.

  179. Det är inspiration för
    Egypten och Turkiet.

  180. "Fängsla budbäraren
    så tystar vi budskapet."

  181. Man får sitt bistånd och man får köpa
    sina Apache-helikoptrar.

  182. Det stoppas inga leveranser,
    allting rullar på.

  183. Stater ser vilken realpolitisk värld
    de har att navigera i.

  184. Då blir journalister
    brickor i spelet.

  185. Om man ska blicka framåt,
    tänker jag att det inte är...

  186. Att i dag ge sig på nån av oss
    på fältet är inte ett krigsbrott.

  187. Du får aldrig mörda
    enligt nationella lagar.

  188. Men vi är inte skyddade i
    Genèvekonventionen som diplomater.

  189. FN borde göra det till ett krigsbrott
    att ge sig på journalister.

  190. Inte för att vi ska få
    bryta mot lagar-

  191. -men för att de i konfliktområden ska
    få större chans träffa journalister.

  192. Man bör ge oss skydd
    i Genèvekonventionen.

  193. Det vore en markering som gör-

  194. -att du kan ta en journalistmördare
    till en krigsförbytartribunal.

  195. -Det är inte möjligt i dag.
    -Problemet är också...

  196. ...att vi är svenska journalister-

  197. -och har liksom många andra
    internationella journalister...

  198. Vi tycker att vårt oberoende
    och vårt sätt att rapportera-

  199. -vår saklighet är en hederssak.

  200. Men det finns journalister
    i resten av världen-

  201. -som tillhör medier
    som är väldigt partiska.

  202. När man kommer till Syrien och säger
    "oberoende journalister"-

  203. -"kan ni inte ge er på",
    finns inte den traditionen.

  204. De ser alla journalister
    som en part i målet.

  205. Det gör man i nästan alla länder
    som vi har diskuterat.

  206. Ni fick stöd. Ambassadören och
    utrikesministern kom. Efter ett tag.

  207. Men de inhemska journalister som satt
    inspärrade med er som lämnades-

  208. -hur tänker du kring det?

  209. Det är det som driver en att
    fortsätta prata om de kollegorna-

  210. -som sitter för att de gjort
    sitt jobb och är dömda till fängelse.

  211. Det sitter elva kollegor i Etiopien.
    När vi släpptes var det fem.

  212. Det går åt fel håll där.
    Men medielogiken är som den är.

  213. Vi ser till att de genom Kalityfonden
    har käk och mediciner.

  214. Det är en fond som stöttar folk
    som sitter i skiten.

  215. -I Etiopien?
    -Lite överallt. Vi ger folk cash.

  216. Men det är plåster på såren.

  217. Problemet går djupare.
    Journalistiken är kriminaliserad.

  218. Det blir mycket "buzz" när det är
    korrar, men det farligaste är-

  219. -att vara lokal journalist
    och skriva om inrikespolitik.

  220. På Filippinerna eller... Överallt
    i världen är det det farligaste.

  221. Men om man ska vara positiv
    var det fantastiskt att...

  222. Det var fruktansvärt
    med er kidnappning-

  223. -men fantastiskt att se det offi-
    ciella Sverige reagera blixtsnabbt-

  224. -och stringent. Alla stod upp för
    pressfriheten som en man.

  225. Man hade nånstans lärt sig mycket av
    hur man skulle hantera det.

  226. Det fanns en erfarenhet
    att falla tillbaka på.

  227. Nu kanske ni har en annan bild
    inifrån...

  228. Det var fantastiskt. Där hade ni om
    jag får uttrycka det "krattat" lite.

  229. Mycket av hanteringen
    tycker jag har gått framåt.

  230. Den direktsända intervjun med er
    när ni satt i fängelse under hot...

  231. Sånt ska inte finnas i en värld
    där man har reflekterat lite innan.

  232. Det officiella Sverige och
    redaktionen är en sak.

  233. Men man kan inte understryka nog
    att man inte får vänja sig.

  234. Vare sig det är en journalist
    här hemma eller där ute.

  235. Vi är väldigt utlämnade
    om vi bara är utlämnade-

  236. -åt våra redaktioner
    och UD-tjänstemän.

  237. Även de behöver det folkliga stödet.

  238. Vi är väldigt sköra om vi inte har
    stödet från de breda massorna.

  239. En skillnad mellan er är att
    Cecilia kommer från Sveriges Radio.

  240. Ni är frilansjournalister.
    Vad är den skillnaden, tror ni?

  241. Om det nu är nån. - Niclas?

  242. Skillnaden kan vara att som
    fastanställd har du mer hjälp-

  243. -med försäkringar, med säkerhet. En
    frilansare får ta hand om det själv.

  244. Man ska bli expert på att rapportera-

  245. -och även expert på säkerhet,
    på försäkringar...

  246. Man ska vara sin egen resebyrå.
    Det är den stora skillnaden.

  247. Jag jobbade själv som fastanställd,
    men man har backup.

  248. Sen tycker jag... Det känns gammalt,
    den här debatten ibland.

  249. Frilansare som nån sorts kanonmat.
    Vi märkte när vi satt där nere att...

  250. Vi var inte utskickade av Bonnier,
    vi var där på egen hand.

  251. Men vi hade medieorganisationer som
    ställde upp på ett fantastiskt vis-

  252. -så man måste säga...
    Där bara humanismen fick styra...

  253. -...och inga andra agendor.
    -Men det var ni rädda för.

  254. -Skulle ni vara där helt ensamma?
    -Det visste vi inte om i källaren.

  255. Vi hade tankar att ingen bryr sig om
    oss till att de kanske gör nånting.

  256. Så det var fantastiskt att komma hem
    och höra att vi fått det stödet-

  257. -från dag ett.
    Våra familjer framför allt.

  258. Det finns mycket snabb cynism i dag.
    Det märkte vi verkligen.

  259. Ta ett hus som Bonnier som ger ut
    böcker och håller på med tidningar.

  260. De är inte där bara för pengarna.
    Man kan inte säga att vi är inne-

  261. -för de snabba pengarna i det här
    yrket. Det är folk som har ett driv.

  262. Kanske högtravande, men så är det.

  263. Cecilia, hur stor roll spelar
    "Ekots" hemmaredaktion för dig?

  264. Jag tillhör de privilegierade som har
    uppbackning av Sveriges Radio.

  265. Vi har en säkerhetsavdelning,
    vi gör bedömningar innan man åker-

  266. -det finns system för hur man ska
    höra av sig, vi får utrustning.

  267. Inte alla använder det. Det kan vara
    farligare än att inte ha skyddsväst.

  268. -Hur gör du?
    -Jag har aldrig skyddsväst.

  269. Men jag åker inte in i kulregn
    heller. Det har jag inte gjort-

  270. -sen 90-talet. Men...

  271. Ett privilegium som vi också har
    är att jag inte är den-

  272. -som fattar det sista beslutet om jag
    ska åka in i ett farligt område.

  273. Min redaktion gör det.
    För er är det annorlunda.

  274. -Ni måste fatta riskbeslutet.
    -Jag skulle aldrig överlåta...

  275. ...det sista beslutet
    till nån annan än mig själv.

  276. När vi åkte in och om nån kände
    "det här känns fel"...

  277. -...kan ingen chef säga: "Åk dit!"
    -Nej, ingen chef säger så.

  278. Jag menar att man kan luta sig mot
    redaktionens beslut.

  279. När de har sagt "nej, du får inte
    åka till Bagdad just nu"-

  280. -är det skönt att slippa bestämma det
    själv. Det måste ni alltid göra.

  281. Blir du aldrig arg om du vill åka
    och redaktionen säger nej?

  282. Jo, men då brukar jag kunna
    övertala dem.

  283. Om man ska vara konkret finns det
    en policy från Sveriges Radio-

  284. -att inte köpa material från Syrien.
    Ur ett chefsperspektiv ansvarsfullt.

  285. Men när det finns människor som vill
    berätta de här historierna...

  286. Det finns en demokratisk uppgift hos
    frilansarna att göra historierna.

  287. Ingen redaktion skulle ha skickat in
    journalister i Ogaden eller Syrien.

  288. Det är frilansarnas uppgift att känna
    att de här måste ges en röst.

  289. Utan... Era reportage inifrån Syrien
    är bland de sista man sett därifrån.

  290. Det har inte varit nån... Hur går det
    för människorna som ni skriver om?

  291. Det vill man veta.
    Men det är dubbelt.

  292. Är man arbetsgivare är det svåra
    frågor och svåra dilemman.

  293. Men fördelen med att vi har mycket
    bra frilansare i Sverige...

  294. -...är att vi får unika berättelser.
    -Det blir mycket fokus på oss...

  295. ...som är längst fram, men det måste
    vara obekvämt att vara mediechef.

  296. Man får ge cred till dem som vågar
    fatta besluten-

  297. -att sova dåligt och vara oroliga-

  298. -för det är väldigt lätt
    att bara säga nej och sova gott.

  299. -Att våga säga ja kräver också mod.
    -Om de stora mediehusen...

  300. ...eller Sveriges Radio säger nej,
    vad blir konsekvenserna för er?

  301. Nu gör inte jag så mycket radio...

  302. Det skulle väl inte vara så bra
    för nån.

  303. Framför allt inte för oss.

  304. Om Sveriges Radio förbjuder mig
    att åka till Bagdad-

  305. -kan inte Sveriges Radio köpa
    reportage av nån annan från Bagdad.

  306. Så måste det vara. Problemet är att
    det finns frilansare som ändå åker-

  307. -och så får publiken inte ta del av
    deras material-

  308. -för att Sveriges Radio måste ha
    denna policy.

  309. Och finns det nån som har gjort nåt
    som har ett extremt nyhetsvärde-

  310. -kan man diskutera hur fyrkantigt
    såna policybeslut är.

  311. Jag tror mycket på
    från fall till fall.

  312. Det är ett hantverk vi håller på med.
    Principer måste skräddarsys.

  313. När vi pratar om hot,
    pratar vi om hot mot era liv.

  314. Men hoten mot utrikesjournalistiken,
    hur ser ni på dem i dag?

  315. Som frilansare? Ekonomiskt t.ex.

  316. Krasst har väl det fått ett uppsving
    de senaste månaderna.

  317. Kanske vändningen kom med bilden
    på Alan på stranden i Turkiet.

  318. I varje fall Aftonbladet satsar
    mycket nu på utrikesjournalistiken.

  319. -Expressen också.
    -Så just nu är det bra?

  320. Just nu finns det ett stort sug
    för utrikesjournalistik.

  321. Jag kan bara hoppas
    att det håller i sig.

  322. Åtminstone efterfrågan
    bland läsarna/tittarna-

  323. -har nog inte varit så här stor
    på länge.

  324. Mediehusen har kanske t.o.m.
    idiotförklarat många-

  325. -genom att pumpa ut klickartiklar.

  326. Man tänker också att det är dyrt.
    Många tidningar går på knäna.

  327. Jag delar bilden
    att det hänt nånting.

  328. Går man tillbaka ett år när
    mediekrisen var som djupast...

  329. Mediehusen genomgår ett stålbad.

  330. Man började skära på
    utrikesredaktionerna.

  331. Andra gjorde inte det. "Ekot"
    satsar fler korrar i år än i fjol.

  332. Men generellt kände många en oro för
    utrikesjournalistiken.

  333. Jag delar bilden att vi ser nya
    satsningar hos många mediehus.

  334. Man märker... Den fyllda salen här
    är ett manifesterat intresse för-

  335. -att man vill ha journalisten
    och fotografen på plats länge-

  336. -och får tid att bära hem en
    berättelse. Vad är sant och inte-

  337. -och komma bortom
    de korta telegrammen.

  338. Ett sånt sug finns verkligen
    manifesterat.

  339. Du har startat ett annat sätt att få
    in pengar till utrikesjournalistik.

  340. Det tror jag att vi får se fler av.
    Jag kände oron och många delade den.

  341. Ett jätteintresse
    och så skars det ner.

  342. Jag och ett antal kollegor
    drog i gång Blank Spot Project.

  343. Nästa vecka publicerar vi reportage
    från Peru, Thailand och Burma.

  344. Det är en ny affärsmodell. Medborgare
    betalar direkt till journalister.

  345. -Sen kan man följa.
    -Precis, att man...

  346. ...ser den nya journalistrollen
    också som samtalsledare.

  347. Man tar med läsarna från dag ett.
    Lika mycket jobb efter publicering-

  348. -som före och håller liv i
    de frågor man tar tag i.

  349. För de flesta frågor är inte lösta
    för att man har skrivit en artikel.

  350. Det ska bli jättespännande att se
    hur det tas emot. Det är ett sätt-

  351. -att belysa frågor som kanske annars
    inte hade blivit belysta.

  352. Jag tror att vi får se mer av det.

  353. Under kampanjen var det mest fantas-
    tiska det engagemang som väcktes-

  354. -och att många
    utrikesredaktörer kände:

  355. "Det här finns det ett sug efter,
    det finns en betalningsvilja."

  356. -Det bevisade vi.
    -Ni har också nåt projekt på gång.

  357. Ja, det blev spikat för en timme sen.

  358. Det stämmer. Vi ska resa ut i världen
    på olika kontinenter-

  359. -och dokumentera
    barnens situation i konfliktzoner.

  360. Det är ett spännande projekt
    som vi ska göra.

  361. Bl.a. med stöd av en organisation som
    heter War Child som finns i Holland-

  362. -och Storbritannien
    och snart i Sverige.

  363. Även med Postkodlotteriets
    kulturstiftelse som går in.

  364. Så alla söker vi
    möjligheter och muskler-

  365. -där olika sätt att kunna vinn...

  366. Kärnan i det här handlar om tid.

  367. Att kunna ha tid.
    Inte åka ut i fem dagar.

  368. Tanken är att vi ska hänga där
    en vecka, två veckor, en månad.

  369. Den tid det krävs på varje ställe.

  370. Det ska bli fantastiskt
    att kunna göra det-

  371. -och inte ha "nu måste vi leverera"
    och i väg.

  372. Hur ser ni på sponsring av
    utrikeskorrar?

  373. Det här är ett sätt att rädda
    utrikesjournalistiken. Era exempel.

  374. Tidningarna har inte råd
    och då finns det ett nytt system-

  375. -där ett företag sponsrar en korre.
    Är det bra?

  376. Det är att sälja ut
    100 år av trovärdighet-

  377. -att ha företag som sponsrar
    journalistik.

  378. -Ett sätt att komma till platsen.
    -Det finns olika vägar att gå.

  379. Ska vi sälja ut det vackraste
    porslinet direkt eller tro på-

  380. -att vi kan göra reportage
    som folk är beredda att betala för?

  381. Blank Spot Project visar att det
    finns betalningsvilja för kvalitet.

  382. Man behöver inte sälja ut oberoendet.
    Så det är en...

  383. Samtidigt som ni är beroende av
    mecenater och annonsörer...

  384. -Mecenater hoppas jag vi får se...
    -Och stipendier till journalister...

  385. När vi har den krackelerande affärs-
    modellen är det en spännande tid-

  386. -där det måste till nya modeller.

  387. Jag tror inte nån ännu har
    hittat den, förutom public service.

  388. Det ser vi... Jag vet inte...
    Kanske det finns klokare än jag...

  389. Det finns författarstöd.
    Om vi bestämmer oss för-

  390. -att det här är en demokratifråga
    och extremt viktigt för vårt land-

  391. -att det blir god rapportering,
    får man se till att det finns medel.

  392. Om Telia eller kyrkan skulle
    sponsra er att åka till Syrien?

  393. -Skulle du säga ja då?
    -Nej. Det skulle jag inte.

  394. Nej, inte... Det beror på.

  395. Jag har ofta varit kritisk till
    sånt jag kallat för pressresor.

  396. "Nu ska de åka dit
    och titta på nåt center"-

  397. -"och sen tillbaka och skriva om
    det." Vi pratade om det innan.

  398. Där gäller det att vi journalister-

  399. -kan ha vårt oberoende
    gentemot alla aktörer.

  400. Det kan man ha. "Jag är oberoende,
    det är bara det att de betalar."

  401. -Du hör själv hur det lät.
    -Jag provar. Jag argumenterar.

  402. Säg inte att vi... Vi har inte hittat
    den perfekta modellen.

  403. Det enda är
    att vi alla strävar efter-

  404. -musklerna att genomföra
    de reportagen.

  405. Sen om man gör det
    i samarbete med "end user"-

  406. -eller om man gör det med
    stipendiepengar eller "whatever"...

  407. Men till syvende och sist...
    Tittarna, läsare och lyssnare...

  408. De gamla affärsmodellerna funkar
    inte. Då står vi inför ett val.

  409. Antingen betalar vi för
    journalistiken eller ett högt pris-

  410. -i form av okunskap, korruption
    som inte avslöjas och annat.

  411. Man får gå till sig själv. "Vill jag
    ha kvalitetsutrikesjournalistik?"

  412. Då får jag stötta journalistiska
    projekt som jag gillar.

  413. Det är ett ansvar vi alla har.
    Det tror jag att även mecenater...

  414. I England ser det ut så. The Guardian
    har gått med förlust i 300 år.

  415. Det lönar sig inte att vara så bra.

  416. Utan folk som känner att det är
    viktigt donerar pengar till dem.

  417. Vi måste få fler i Sverige att ta
    ansvar för vår bild av omvärlden-

  418. -och för demokratifrågorna.

  419. Hur ser ni på inbäddad journalistik?

  420. Ja, det är väl...ibland sista utvägen
    för att komma åt en story.

  421. Alltså... I Ogaden-reportaget
    bäddar man in sig med armén-

  422. -eller med rebellerna. Pest eller
    kolera. Ibland är det nödvändigt.

  423. Ur ett säkerhetsperspektiv
    var det väl fantastiskt-

  424. -att bädda in sig
    med amerikanska styrkor.

  425. Men sen börjar journalisterna upp-
    fattas som del av ockupationsmakten.

  426. Det ledde till att hotbilden ökade
    mot journalister.

  427. Jag tror att ni har mer erfarenheter
    av den typen av konflikter.

  428. Jag kan se det som att kissa på sig.
    Bra i början men blir problematiskt.

  429. Det är svårt att inte identifiera sig
    med dem som står för ens säkerhet.

  430. Att inte känna den första lojaliteten
    gentemot dem-

  431. -när det är de som skyddar en
    i ett krigsområde.

  432. Jag skulle aldrig bädda in mig.

  433. Det handlar mycket om mitt oberoende
    gentemot dem man möter.

  434. Om jag möter människor
    i Irak eller i Syrien-

  435. -tillsammans med utländska trupper,
    är jag körd för all framtid där.

  436. Samtidigt som under kriget i Libyen-

  437. -när jag kajkade runt där
    i en rostig bil-

  438. -och såg på ett postkontor här
    och nån annanstans där...

  439. Det skulle jag aldrig
    kunna göra i dag.

  440. Skulle jag sätta en fot i Libyen
    i dag ser jag ingen annan möjlighet-

  441. -än inbäddad på nåt sätt.

  442. Såna resor går inte att göra
    under de omständigheter som råder.

  443. Sen oberoende eller inte...

  444. Inbäddade med fria syriska armén
    har alla världens journalister varit.

  445. Så... Det viktigaste är
    att komma hem levande.

  446. Ni skriver i er bok: "Det viktigaste
    är att komma hem levande."

  447. Allt ni ska förändra i livet,
    skriver ni också.

  448. -Vad sa du?
    -När ni sitter som gisslan...

  449. ...funderar ni igenom era liv.
    "Det ska jag förändra."

  450. -Ja...hur blev det?
    -Vi är jättebra människor nu.

  451. -Han är en fantastisk människa nu.
    -Hur påverkade det? Blev det så?

  452. Nu har jag försökt tänka på att göra
    mig till en bättre människa.

  453. -I vilket avseende?
    -Att vara snällare hemma...

  454. ...pussa min fru mer
    och krama mina barn mer.

  455. Sen kommer man hem
    och är tillbaka i gamla Niclas.

  456. Jag är inte en dålig människa, men
    jag har kvar många dåliga egenskaper.

  457. -Har du förändrats?
    -I marginalen.

  458. Man är kanske lite mer medveten om
    de dåliga sidorna.

  459. Är det inte en myt med
    "life changing experiences"?

  460. Man är den man är
    med sina fel och brister.

  461. Men man blir lite mer med...

  462. Eller man kanske blir kramigare
    med familjen.

  463. Jag uppskattar småsaker mer.

  464. Jag är inte fotograf
    men har lärt mig uppskatta ljus mer.

  465. Jag har lärt mig uppskatta ljus mer.
    Vare sig det regnar eller är sol.

  466. -Jag kan stanna till och titta.
    -Du då, Martin?

  467. Första stjärnhimlen
    var fantastisk att se.

  468. Men i dag blir jag fruktansvärt
    irriterad om tunnelbanan är sen.

  469. Det är inte så
    att man tycker att det är okej.

  470. Åka tåg hit i 90 minuter
    är ren tortyr. Man är panikslagen.

  471. Tills man sitter och känner sig
    glad att vara vid liv.

  472. Så nej, jag... Det är nog...

  473. Men när det bränner till...

  474. Man läser sina brev man skrev hem,
    och det är klart att nånstans...

  475. Jag känner igen mig
    när jag lyssnar på dig-

  476. -att det finns en botten kring
    vad som är viktigt.

  477. Man har gjort saker man nog inte hade
    gjort innan. Skaffat barn och sånt.

  478. Men allting i livet förändrar väl en?
    Alla stora händelser förändrar en.

  479. Men man blir ju inte andlig
    av att bli utsatt.

  480. Cecilia, du har ändå varit utsatt
    för risker, du har sett lidande.

  481. Du ska snart tillbaka till Kairo.
    Hur förändrade det dig?

  482. Jag är inte säker på
    att det har förändrat mig.

  483. Jag var orolig när mina barn var små
    när jag var ute i farliga områden-

  484. -och när jag mötte barn som var lika
    gamla som mina som hade utsatts för-

  485. -granatbeskjutning, som hade blivit
    lemlästade eller blinda...

  486. Det gjorde ju... Men också på
    ett ganska temporärt sätt-

  487. -att man uppskattar sitt trygga liv
    och sina barns säkerhet mycket mer.

  488. Men jag är inte säker på
    att det förändrar en så mycket.

  489. Jag tror att uppleva hemska saker
    däremot-

  490. -kan påverka en väldigt mycket.

  491. Där har jag märkt
    att den enda trösten man har-

  492. -om man har upplevt andra människors
    lidande på ett starkt sätt-

  493. -finns det egentligen bara
    ett botemedel för en själv:

  494. Att veta att det fanns nån mening med
    att jag var där.

  495. Att det här har gått ut
    till radiolyssnare.

  496. Då kan jag säga
    att jag inte bara är hyena-

  497. -som har varit där och tittat på
    detta vidriga som har hänt.

  498. Nån annan har faktiskt lyssnat också.

  499. Vi är många som har lyssnat på dig
    och läst er och sett dina bilder.

  500. Tack för att ni kom hit.

  501. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Journalistik till varje pris?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Utrikesjournalistik, Utrikeskorrespondenter
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Spelplanen - om framtiden för tv

Inledning

Per Appelquist, en av arrangörerna, inleder heldagssemnariet Spelplanen, som handlar om framtiden för tv.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.