Jag jobbar på institutionen
för kost- och idrottsvetenskap-

-på Göteborgs universitet.

Där bedriver vi framför allt
utbildning i hälsopromotion-

-d.v.s. förbättring av levnadsvanorna
genom kost och fysisk aktivitet.

I dag är jag här
för att prata om barns sockerintag.

Vi har gjort en studie
med forskare på Sahlgrenska akademin.

En europeisk studie
om barns kostintag-

-där vi har tittat närmare på
deras sockerintag.

Att äta socker är ju inget ovanligt.
Det har vi gjort mycket länge.

Men ibland tenderar det
att skena i väg.

Skiljer det sig mellan barn
i olika europeiska länder?

Studien gjordes
i åtta europeiska länder-

-och barnen
var mellan två och nio år.

Sammanlagt ingick 9 500 barn,
så det var rätt många.

Det gjordes ett slags intervju
under 24 timmar.

Man gick tillbaka och tittade på
vad de ätit det senaste dygnet.

Föräldrarna hjälpte barnen
att rapportera in det via dator.

Hur stort blir då sockerintaget
för barn i europeiska länder?

Om man tittar på det i genomsnitt,
för alla 9 500 barnen-

-blev det totalt sett
motsvarande 26 energiprocent.

Det vill säga: 26 procent av energin
kom från socker.

Det motsvarar mer konkret
29 stycken sockerbitar.

Så här många sockerbitar per dag
åt barnen i Europa.

Det motsvarar 97 gram,
eller 1 hekto, socker.

Nu rekommenderas man ju inte
att äta socker. Socker ger energi-

-men inte nödvändigtvis
några näringsämnen.

Det är inget man behöver äta, men vi
får i oss det naturligt via maten-

-och ibland är det också tillsatt
i olika produkter.

Cirkeln motsvarar
det totala energiintaget för barnet.

Då motsvarar de livsmedel
som bidrar med mycket socker-

-de som har hög andel socker,
26 energiprocent.

Mer än en fjärdedel kommer från
livsmedel med hög sockerandel.

Det är ganska mycket.

Men troligtvis är det faktiskt
ännu högre än så här.

Undersökningen gick ju ut på
att titta på deras kostintag-

-men det var föräldrarna
som rapporterade in det-

-och de vet ju inte alltid
vad barnen äter.

Ibland äter barn saker i smyg,
eller så kanske man inte minns allt.

En annan anledning
till att det nog var högre-

-var att det ingick
många fler vardagar i studien-

-än helgdagar.

Och vi kunde se att sockerintaget
var mycket högre på helgdagarna.

Det är ju ganska vanligt
och ganska naturligt i Sverige också.

Ibland tycks det vara lördag
hela veckan lång-

-men framför allt på fredag, lördag,
söndag blev sockerintaget högt.

Den här figuren visar sockerintaget
på fredagar, lördagar och söndagar.

Vi såg att det inte var nån skillnad
mellan fredag och lördag-

-utan det var lika högt
som på en helgdag.

Även under veckan
fick barnen i sig rätt mycket socker.

De sockerrika produkterna hade
ett högt intag även under veckan-

-och det var ingen skillnad
mellan förskolebarn och skolbarn.

Det var
ingen större skillnad i åldrarna.

Det är intressant att notera att
det här är ett genomsnittsvärde.

Man kunde också titta på
specifika grupper eller individer.

Då var sockerintaget mycket högre.

Av barnen som vi undersökte
hade 30 procent-

-hela 24 energiprocent socker
på vardagar i sitt kostintag.

Hela 34 procent av energiintaget
kom från socker på helgdagarna.

Nära en tredjedel av barnen-

-åt faktiskt väldigt höga andelar.

Hur står sig då de svenska barnen
jämfört med de europeiska barnen?

De tyska barnen
var de med högst sockerintag.

I deras kost
kom 30 energiprocent från socker.

De svenska barnen
låg på 22 energiprocent.

Det land som låg lägst
var Estland med 19 energiprocent.

Sverige kan vara ett föregångsland
i många avseenden-

-men när det gäller sockerintag
har vi en del att jobba på.

Sveriges smågodis gör också
att vi får i oss mycket socker.

Varför bör man inte äta socker, då?

Det finns anledningar till att man
sätter en maxrekommendation.

Den är 10 energiprocent
av tillsatt socker.

Siffrorna som jag visade
utgör total andel socker-

-både naturligt förekommande
och tillsatt.

Men maxrekommendationen
är på 10 energiprocent.

Det är sånt socker som är tillsatt,
i t.ex. bakverk, godis eller läsk.

Man får titta på olika livsmedel-

-och se om det är
naturligt förekommande eller inte.

I frukt finns det bara
naturligt förekommande socker.

Det sockret är helt okej att äta.
Även det ger energi-

-men även vitaminer, mineraler
och fibrer, som är positivt.

Om vi däremot tittar på
en sån här produkt, en glass-

-kan den ge sex sockerbitar
i tillsatt socker.

Inget är naturligt förekommande,
förutom om det är en mejeriglass.

Då finns det laktos,
som är naturligt förekommande.

Annars ger den
sex sockerbitar av tillsatt socker.

En läskedryck
innehåller åtta sockerbitar-

-och det är bara tillsatt socker
i den.

En chokladkaka
innehåller tolv sockerbitar.

Det är alltså inte svårt
att komma upp i en hög sockernivå.

Om man är sju till tio år-

-bör man äta motsvarande
max 15 sockerbitar per dag-

-av tillsatt socker.

Om man äter en chokladkaka har man
fått i sig 12 av 15 sockerbitar.

Likaså om man äter två glassar.
Och en glass och en chokladkaka-

-ger verkligen de mängderna.

Så det är inte så svårt att
komma upp i maxrekommendationen.

Anledningen till maxrekommendationen
är att man-

-inte vill att näringstätheten
ska bli försämrad.

Ju mer energi från socker vi äter,
desto högre andel energi får vi-

-men inga vitaminer och mineraler,
och då minskar näringstätheten.

Och barn behöver ju näring
för att kunna växa och utvecklas.

En annan anledning
till maxrekommendationen-

-är att kariesrisken ökar
om man äter mycket socker.

Man har i senare studier också sett-

-att tendensen att få
för högt energiintag ökar-

-om man har
en hög andel socker i sin kost.

Det kan på längre sikt
leda till fetma och övervikt-

-som i sin tur kan leda till
ökad risk för folkhälsosjukdomar.

I den senaste svenska undersökningen
av barns matvanor-

-tittade man på vilka mellanmål
som var vanligast i olika åldrar.

Frukt och bär låg i topp
hos de yngre barnen.

Alltså 4-åringar och årskurs två.

Men redan i årskurs fem,
alltså i elvaårsåldern-

-blev godis
det vanligaste mellanmålet.

Ju äldre barnen blir, desto högre
blir andelen sockerrika mellanmål.

Saft och läsk var också vanligt.
Det kom på andra eller tredje plats.

Bullar och kakor
var också vanligt förekommande.

Det är ganska vanligt förekommande-

-och om man äter det som mellanmål
är risken att det blir för mycket.

I genomsnitt visar studien att-

-barn äter godis, läsk, glass, snacks
och bakverk tre gånger per dag.

Fruktintaget motsvarade
två gånger per dag.

Så i stället för att äta frukt
fem gånger per dag-

-har de söta mellanmålen
tagit mer plats.

Mer än hälften av platsen
för de här mellanmålen.

Hur lätt eller svårt är det då
att förändra sitt kostintag?

Jag ska visa ett exempel
på hur man kan göra små förändringar.

Det är ett exempel på ett dagsintag.

Här äter ett barn i tioårsåldern
en frukost med kalaspuffar och mjölk.

En middag med läsk till, det är
potatis, korv, tomat och majs.

Lunchen var spaghetti, köttfärssås,
ketchup och morötter.

Mellanmålet var chokladdryck,
bröd med pålägg och frukt.

Det dagsintaget ger 2055 kcal.

Det motsvarar 18 sockerbitar.

D.v.s. fler än de 15 som var
det rekommenderade maxintaget.

Vi gör tre förändringar
i barnets dagsintag.

Vi byter ut flingorna mot cornflakes
och lägger till en banan i frukosten.

Vi byter ut läsken till middagen
mot en osötad dryck, som vatten.

Och i stället för chokladdrycken
dricker vi bara mjölk.

Genom att byta ut
frukostflingorna, en måltidsdryck-

-och en mellanmålsdryck,
blir det faktiskt en förändring.

Inte i energiintaget. Det ligger
på samma nivå, 2050 kcal.

Men antalet sockerbitar
har minskat från 18 till 8,5.

Vi håller oss inom maxgränsen.

Så ganska små förändringar kan ge
en minskning av antalet sockerbitar.

Allt handlar egentligen om
vilket utbud vi har runtomkring oss.

Föräldrar har ansvar för att det
finns tillgång till bra produkter-

-men det har även förskolan, skolan
och samhället i övrigt.

Livsmedelsproducenterna
har också ett ansvar.

Att stödja barn och ge dem
tillgång till bra produkter-

-är en utgångspunkt.

Sammanfattningsvis kan man säga
att ett högt sockerintag bland barn-

-fortfarande är ett stort problem,
nutritionellt sett.

Det bästa är att fokusera på
att få ner andelen tillsatt socker-

-framför allt under helgdagarna-

-då vi har sett
att det största intaget sker.

Därmed tänkte jag avsluta
och öppna upp för frågor.

Textning: Katarina Lundqvist
www.btistudios.com