UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt
Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länkTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Jag heter Mats Hyvönen
och är forskare och lärare--på Mittuniversitetet i medie-
och kommunikationsvetenskap.I dag så kommer jag
att beröra lite grand......medie- och kommunikations
-vetenskapens förhistoria.Jag ska berätta lite grand om
en del av det jag ägnat mig åt--i forskningen under den senaste
tiden eller det senaste året.Den här rubriken "Mediekritik
i pocketformat" är hämtad--från en rubrik till ett kapitel
som jag skrivit i en antologi--som publiceras inom kort. Vi
hoppas den kommer ut i oktober.Där även Lars Nord medverkar.
Den här antologin. Några ord
om den. Observera att boken--kommer att vara snyggare
när den väl kommer.Men jag ville ha med ett fysiskt
objekt för det är pedagogiskt."Massmedieproblem: mediestudiets
formering 1960-1980"--innehåller 14 kapitel
skrivna av medieforskare--som på olika sätt har studerat
hur massmedierna diskuterades--studerades eller kritiserades
under denna intressanta period.Det är en intressant period för
det händer mycket runt medierna.Vi brukar ju säga att i dag
lever vi i en brytningstid.Känslan av att allt förändras,
att det gamla ska bytas ut--och att det kommer att gå fort
är ständigt närvarande.Men det är ingen historiskt unik
tid vi lever i helt och hållet.Utan snarare har mediehistorien
jämt innehållit brytningstider.Och jag vet att Jonas kommer
att beröra det här senare.Den här perioden är intressant
för det händer så mycket--i mediepolitiken, medie-
landskapet och medietekniken.Men det är också en intressant
period för oss här i dag.För det är också
kan man säga förhistorien--till medie- och kommunikations-
vetenskapen som ju är huvudämne--i alla de program som vi ger
här på Mittuniversitetet.Jag hoppades bilden var större.
Ni ska inte kunna läsa titlarna.Meningen är att ni ser
att det är många böcker.Det är egentligen inte böcker
utan offentliga utredningar.Man kan säga att kring 1960
framför allt efter 1960--blir begreppet massmedier ett
modeord i svensk offentlighet.Det talas om massmedier
i princip mest hela tiden--och överallt.
Så här i efterhand kan man
som jag var inne på nyss--tycka att orsakerna till att
massmedierna blir så aktuella--är att det händer så mycket.
Aldrig förr hade så många
plattformar och medietekniker--tävlat om människornas tid
och uppmärksamhet.Återigen nånting vi känner igen
i allra högsta grad från i dag.Det fanns också ett uppenbart
behov av ett språk--för att beskriva den som man då
upplevde turbulenta samtiden.Man behövde ord
och man behövde begrepp--som beskrev
den moderna välfärdsstatens--snabbt föränderliga
medielandskap.Och framför allt
så behövdes det också forskning.Det pågick också häftiga
debatter om massmedierna.Vad är massmedier för nånting?
Hur ska vi förstå massmedierna?Och vilka är
de här massmedieproblemen?Hur ska vi lösa dem och
vems är ansvaret att lösa dem?Den här typen av diskussioner
pågick mest hela tiden.Mer konkreta frågor som fanns
på dagordningen under lång tid--är dels etermediemonopolet
men också presstödet--som det bråkades om en hel del
och tänktes kring.Hur utformas ett presstöd som
fungerar så tidningar inte dör?Det här var en demokratifråga.
Men i bakgrunden
till de här debatterna--fanns också mer tidlösa frågor:
Kring demokrati, kring moral
och kring frihet--om konstnärliga värden
och om kvalitet eller jämlikhet.Men naturligtvis också
ett mer tidsbundet maktspel--om utrymmet i offentligheten
blandat i allt det här.Och det här är alltså
ett exempel på hur centrala--massmediefrågor och -problem
var vid den här tiden.Det publiceras 57 betänkanden
som på olika sätt anknyter--till medier och kommunikation.
Det är anmärkningsvärt.Det fanns hur många frågor
som helst att ta tag i--och problem att lösa.
Men det var inte bara i
offentligheten, alltså i medier--i tidningar, i tidskrifter
och på publicistklubbar--där massmedierna diskuterades.
Ett sånt där nytt medium
för offentlig debatt--som då var nytt, var just
fackboken i pocketformat.Pocketboken kommer
nånstans i slutet--av 1950-talet till Sverige.
Den fanns lite tidigare i andra
länder, men får sitt uppsving--nånstans i mitten på 60-talet.
Och man brukar också
prata om en pocketboksexplosion.Jag ska återkomma
till det senare.I mitt kapitel i antologin som
jag pratade om inledningsvis--kommer jag, eller så har jag...
Jobbet är ju redan gjort--vilket är skönt.
...så har jag studerat
den mediekritiska debatten--i pocketböckerna
i en snävare period--än vad antologin i sin helhet
uppehåller sig vid.Nämligen 1965 till 1975.
Det här är också kanske
en ännu mer händelserik period--i den svenska
efterkrigshistorien--när det politiska klimatet
förändras--samtidigt som medielandskapet
förändras.Ofta brukar man ju prata om
en vänstervåg vid den här tiden.Som alltid i forskning måste vi
göra en undersökning åt gången.När jag började insåg jag att
det fanns inte mycket skrivet--om just den här perioden och
den här typen av mediekritik.Mediekritik i allmänhet
är mycket gjort på, inte minst--på Mittuniversitetet
via Torbjörn von Krogh.Men kring "caset" som jag har
studerat fanns inte så mycket.Vad jag kunde göra i ett första
steg var en översiktlig studie--och försöka skapa mig en bild
av den mediekritiska debatten.Och framför allt då idémässigt.
Vad handlar de här frågorna om?Två ganska enkla frågor
fick vägleda studien:Vad är problemet som gör att man
måste skriva en debattbok?Och vilka lösningar på problemet
presenteras i boken?Men först lite om kontexten.
Jag nämnde vänstervågen.Som de flesta känner till kan
man säga att 1960-talets slut--kännetecknas av
en utrikespolitisk oro.Vi pratar om Vietnamkriget
och alla protester--och massrörelser
som följde med det.Framför allt var det yngre
inte minst vid universiteten--som deltog
i de här olika rörelserna.Med mina urvalskriterier, alltså
sättet på vilket jag letade--efter texter att inkludera
i min studie och analysera--för att nå fram
till svaret på frågorna...Eller för att få en bild
av vad det var för mediekritik--som formulerades
den här spännande perioden--så landade jag på 24 pocket-
böcker. Det är mycket på 10 år.Det här var alltså
24 mediekritiska debattböcker--som presenterar sig själva och
sitt syfte som mediekritiska.Och det var ett av kriterierna
för att välja ut böckerna.Och som det är
med korta presentationer--så slipper man detaljer och
kan hoppa fram till resultaten.Från urval och frågeställning
till resultat.En övergripande bild
av vad jag då fann.Man kan säga att det finns fem
huvudsakliga typer av kritik.Inom de olika delarna finns det
stora variationer--men tematiskt
kan man gruppera dem så här.Press- och journalistikkritiken
är ju urgammal.Den har funnits lika länge
som press och journalister.Den fanns naturligtvis också då,
men den var väldigt intensiv.Tv-kritik, ännu mer självklart
kan man säga--för det här är tv-perioden
i den svenska mediehistorien.Tv:s innehåll ökar för varje år
med många enheter--samtidigt som man också
väntar på nästa kanal:Tv 2 som skulle ha premiär 1969.
Och det diskuteras också mycket.Hur ska kanalerna användas?
Dubbelt så mycket tv som förut.En lite mer övergripande kritik
kallar jag kritik av systemet.Här lyfter man blicken från
enskilda medier, press eller tv--och tittar mer
på en sorts massmediesystem.Och också nyhetsbyråerna.
Den ändå mest
omfattande kritiken--alltså den kritik
som förekommer i flest böcker--har jag valt att kalla
kritik av massmediesamhället.Den kan i sin tur
delas in i tre delar.En del som handlar
om teknikutvecklingen--en annan del som fokuserar
den hotade kulturen.Den tredje är den mest abstrakta
och mest filosofiska kritiken.Den har benämnts som
en sorts civilisationskritik.Och så femte:
I den mediekritiska marginalen:
kvinnorna och barnen.Det finns två böcker bara som
kvalificerar sig för studien--som har det här perspektivet
på just jämställdhet--och också på barnkultur.
Och det är så typiskt--att de här två böckerna
också skrivs av kvinnor.Presskritiken. Nu har jag gjort
ordentliga sammanfattningar.Jag hoppas att jag inte
gjort det intill felaktighet.Men jag skulle kunna beskriva
två problem med pressen.De utför inte sina uppgifter.
Det återkommer i alla böckerna.Pressen funkar inte. Inte minst
när journalister själva skriver.Det handlar i hög grad om den
bristande journalistiska etiken.Vid den här tiden
så inte minst kvällstidningarna--överträffade varandra i
att hänga ut folk och så vidare.Det vill säga
man begår grova övertramp.Ett annat tema som finns med
är att pressfriheten är hotad.Vilka lösningar
hade man på det här då?Här stod två falanger
diametralt mot varandra.En förespråkade ett offentligt
inflytande över pressen.Det vill säga att pressen
på ett eller annat sätt skulle--falla under offentlig kontroll.
För att garantera
pressens möjligheter--att fullgöra
sina demokratiska uppgifter.En annan falang sa att det
handlar om att värna pressen--från dem som påstår att den ska
finnas under offentlig kontroll.Här fanns det en stor konflikt.
Vad alla var överens om var att
på nåt sätt skärpa pressetiken.Både med straff och utbildning.
Man ropar också efter forskning.Vi måste veta mer hur det ser ut
så vi vet hur vi ska ändra oss.Jag hoppar fram.
Kritik av nyhetssystemet.Problemet skulle
kunna sammanfattas så här:Vid den här tidpunkten
så finns det ett nyhetssystem--som är kraftigt bristfälligt
samtidigt som människorna--blir alltmer beroende av medier
i den här moderna tiden.Lösningen här är något mer
akademisk eller ideologikritisk.Här vill man genomföra noggranna
kritiska analyser för att visa--inte bara vad som är falskt
i mediernas innehåll--utan också
visa på systematiska fel.På dysfunktionaliteten
i mediesystemet.Massmediesamhället.
De som fokuserar tekniken
bland annat Harry Schein--men också "Macke" Nilsson
- en eldfängd ideologikritiker--och reklamkritikern
Ragnar Hedlund.De hade gemensamt att de såg den
kommande mediala utvecklingen--den tekniska utvecklingen.
Och de insåg att det här kommer
att förändra våra liv i grunden.Vad alla var oroliga för var
att om man inte tänkte sig för--redan innan allt det här händer
så kommer de att falla--under kommersiell kontroll
vilket i sin tur är ett problem--för demokratin och människorna.
Skillnaden är att Harry Schein
inte var lika starkt--ideologikritiskt influerad.
Han var mer saklig
och mer av en akademiker--med utblick över forskning
i världen och så vidare.Lösningen då? Ja, här fanns
det lite olika lösningar.Ideologikritikerna
förespråkade folkbildning.Vi måste mobilisera folket och
förbereda dem på vad som kommer.Konkret handlar det
om att stoppa reklam-tv.Det finns en stark debatt om man
ska ha tv-reklam i Sverige.Det blev nej, som ni vet.
Man var överens om att
det behövs inte en presspolitik--en filmpolitik, en tv-politik,
utan en mediepolitik.Ett helhetsgrepp.
Den hotade kulturen. Ja, här var
massmedierna också i centrum.Men här handlade det mer
om att de var ytliga--och fjärmade människor
samtidigt som de hade--en otrolig
nästan oemotståndlig dragkraft.Här pratar vi naturligtvis mest
om tv. Tv är den stora boven.Lösningen?
Ja, en genomtänkt kulturpolitik.I det att ha en genomtänkt
kulturpolitik ingick--att man också skulle i högre
grad inkludera massmedierna--i kulturpolitiken
och kulturbegreppet.Och inse att vi lever i en mass-
kultur där medierna är en del.Det går inte bara att ha
en kulturpolitik för finkultur.Som ni märker strävar många
efter helhetsgrepp över läget.Ett konkret förslag hos
Jan Lindhagen och Macke Nilsson--var att mobilisera
arbetarrörelsens organisationer.För att förbereda människorna
för den här vågen av medier--och medieinnehåll som var på
väg att skölja över människor.Till den mest abstrakta kritiken
- den här civilisationskritiken.En stor skillnad mellan de här
författarna och de tidigare--är att man är inte ute efter
att förbättra något system.Man är knappt ens bekymrad
om demokratin.Utan perspektivet
är mer övergripande än så.Och också kritiken
mot massmedierna.Massmedierna är falska,
ideologiskt sövande--och förmedlar världsbilder till
människor som blir förledda.Människor sitter i tv-soffan och
kan bara göra falska klassresor--skriver till exempel Göran Palm
i en av sina tre böcker.Vad var lösningen då? Göran Palm
som skrivit de vita böckerna...Hans lösning var att människorna
måste vända medierna ryggen.Stäng av tv:n, gå ut och möt
den riktiga verkligheten.För att uttrycka det enkelt.
Sven Lindqvist var mer filosof.Han var upptagen med väster-
landets fixering vid subjektet.Vid den här tiden
pratades det om att medierna--knyter samman världen,
inte minst i vänsterrörelserna.Att man kunde liksom ha
nån sorts medierad solidaritet.Det finns inget sånt, sa han.
Man måste träffas på riktigt.Det är bara så
man kan uppleva solidaritet.Kvinnorna och barnen.
Massmedierna cementerar--traditionella könsroller, och
barnkulturen är en skräpkultur.Här är en liknande lösning som
när det gäller nyhetssystemen.Nämligen att genom analys
visa upp och upplysa om--vad medierna egentligen gör
och hur de fungerar.Och återigen då
en efterfrågan efter politik.En genomtänkt kulturpolitik
för barnen.Pocketboken var
en förutsättning--för den här typen
av mediekritik vid den tiden.Dels kunde man skriva
en mer utförlig kritik--och publicera den vid sidan av
de medieföretag man ingick i.För många av dem som skriver
de här böckerna är journalister.Oavsett kritikens utgångspunkt,
perspektiv och abstraktionsnivå:En stark oro
inför medieutvecklingen.Nåt som också är slående, och
där är kanske skillnaden stor--jämfört med då och i dag.
De flesta uttrycker en ganska
stark tro på att med statens--politikens och forskningens
hjälp kan man styra--medieutvecklingen
i den riktning man önskar.För att undvika att massmedierna
fortsätter vara ett problem.Några frågor
att ställa till nutiden:Var formuleras mediekritiken
i dag? Vem formulerar den?Vilka är dagens massmedieproblem
och vem ska lösa dem?Vilka är mediekritikens
förutsättningar i dag?Nätet ger nya möjligheter som
absolut inte fanns 1965-1975.Men kanske är medielandskapet
mer oöverskådligt än då.I dag när vi inte bara pratar
om press, radio, tv och film--och nyhetsbyråer.
Tack.
Textning: Cathrine Comber
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Mediekritik i pocketformat
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Ämnen:
- Information och media > Massmedia
- Ämnesord:
- Masskommunikation, Massmedia, Mediekritik, Mediepolitik, Pocketböcker
- Utbildningsnivå:
- Högskola
Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Gatugräv
Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Dramatik i digitala medier
Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Mediekritik i pocketformat
Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Delad glädje är dubbel glädje
Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Medier genom historien
Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Det som inte dödar oss - om mediedrev
Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Nya medievanor och nygamla effekter
Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Högskola