Titta

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt : Det som inte dödar oss - om mediedrevDela
  1. Jag tänkte börja tala om en bok.

  2. Den här boken har en titel
    som ger vissa associationer-

  3. -men eftersom jag tillhör
    den minoritet-

  4. -som föredrar politiska biografier
    framför deckare-

  5. -tar jag upp en bok som skulle kunna
    ha hetat så, men inte gör det.

  6. Jag talar om vår förre statsministers
    bok "Halvvägs" som kom ut nyligen.

  7. Har nån läst "Halvvägs"?
    Har ni kommit halvvägs i boken? Nej?

  8. Den här boken har fått
    många recensioner.

  9. Genomgående usla recensioner.
    Den sägs vara tråkig.

  10. Det är som om man har publicerat
    de gamla talen igen.

  11. Boken sägs inte innehålla
    nån större dramatik.

  12. Den är skriven på
    ett passionslöst sätt.

  13. Det är en memoar
    som somliga hade kunnat vara utan.

  14. Men på några ställen i boken
    bränner det till rejält.

  15. Här lossnar tungans band.

  16. Mediedrev ägnar Reinfeldt
    rätt mycket utrymme åt.

  17. Detta sagt av en man som brukar prata
    om instegsjobb och jobbskatteavdrag.

  18. Det är ett ganska mustigt språk.

  19. Man måste vara upprörd när man talar
    om mediedrev-

  20. -som nånting så oerhört.
    Det har fått mycket uppmärksamhet.

  21. För Reinfeldt har knappast utsatts
    för nåt mediedrev.

  22. Han har navigerat bra kring medierna.

  23. Medarbetare som Schenström, Borelius,
    Stegö, har varit i mediedreven-

  24. -men själv har han skickligt
    navigerat utanför dem.

  25. Reinfeldt brukar vanligtvis inte
    uttrycka starka åsikter om medier.

  26. Tvärt om var han ganska ointresserad
    av medierna i Sverige.

  27. När han tillträdde 2006 pratade han
    i 90 minuter om olika förändringar.

  28. Han ägnade en enda mening åt
    medierna: "Medierna ska vara fria."

  29. Sen fortsatte han med andra områden.

  30. I dag har ni hört om en
    medieutveckling som går jättesnabbt-

  31. -och påverkar förhållandena
    för det politiska livet.

  32. Han borde vara mer intresserad.

  33. Men just på den här punkten,
    de så kallade mediedreven-

  34. -fann han det värt att säga mycket
    om hur hemska de var-

  35. -och det förkastliga i att ha en
    journalistik som uppstod i drevform.

  36. Han är inte ensam om att skriva
    memoarer efter att ha slutat jobba.

  37. Göran Perssons memoarer hette
    "Min väg, mina val".

  38. Persson koketterar ofta med
    att han inte bryr sig om medier.

  39. "Jag kan inget om det", säger han.

  40. Han kan prata om usla journalister,
    men inte om medier i stort.

  41. Men han skriver hur fasansfullt det
    är när alla medier går åt samma håll.

  42. "De krossar människor." Men han själv
    har inte blivit krossad.

  43. Han var skickligt på att klara av
    journalisternas frågor.

  44. Men det blir tung och eländig,
    drevet krossar människor.

  45. Alla skildrar historien likadant.

  46. Det tycks vara en åkomma
    för före detta statsministrar-

  47. -att man ska man spy galla
    över medierna på det här området.

  48. Men man säger i övrigt inte mycket
    om vikten av fria medier-

  49. -som ska granska makten.

  50. Det kan man tycka är en insikt-

  51. -som är rätt trist att skåda.

  52. Det finns politiker som har hamnat
    i mediedreven.

  53. Minns ni honom,
    längst ner till höger?

  54. Ja, Juholt.

  55. Håkan Juholt blev partiordförande-

  56. -och blev kvar i ungefär ett års tid
    vid makten.

  57. Han sa saker som uppfattades
    som konstiga av medierna.

  58. Han gjorde en del fel. Han fick
    för mycket ersättning för en bostad-

  59. -för att han delade den
    med sin sambo.

  60. Han fick för mycket betalt eftersom
    de bodde där båda två.

  61. Det blev en smärre affär av det.

  62. Han har också beskrivit mediedreven
    på ett inträngande sätt.

  63. Han beskriver hur de kommer hem
    en höstkväll-

  64. -och överallt runt omkring,
    för de bor tyvärr på bottenvåningen-

  65. -är det kameror och det filmas
    rakt in i lägenheten.

  66. Det märker de när de kommer in.

  67. Om man vill ha kaffe släcker man ner-

  68. -och kryper från vardagsrummet
    in i köket.

  69. Juholt är en stor karl,
    som kryper runt för att brygga kaffe.

  70. Sen kryper man tillbaka
    med kaffekopparna i mörkret.

  71. Man kan säga att han får skylla sig
    själv om han gjorde nåt så dumt.

  72. Detta är ett mediedrev
    som går väldigt långt-

  73. -och gör intrång i hans privatliv.

  74. Det är nog få som tycker
    att det är okej att göra så.

  75. 1995 skulle Mona Sahlin bli ledare
    för Socialdemokraterna.

  76. Det var den så kallade
    Toblerone-affären.

  77. Hon anklagades för att ha handlat
    privat på regeringens kontokort.

  78. Hon tyckte att det var rätt
    att hon granskades som makthavare-

  79. -men hade svårt att acceptera
    när det gick in i den privata sfären.

  80. När reportrarna tog tag i hennes barn
    på skolgården-

  81. -och frågade om mamma betalade
    med kontokort på ICA.

  82. Då har en gräns passerats
    för journalistiken, tyckte hon.

  83. Det hade gått alldeles för långt.

  84. Det här är det politiska
    perspektivet.

  85. Är det synd om de här politikerna,
    eller inte?

  86. Har de rätt i sin kritik.

  87. Vem älskar ett mediedrev?

  88. Ändå anklagas medierna ständigt
    för att skapa de här dreven.

  89. De här tre herrarna, och Mona Sahlin,
    är mycket rutinerade politiker.

  90. Det är ingen stackars
    fullmäktigeledamot från Finspång-

  91. -som plötsligt får
    en massa medieexponering.

  92. De är vana vid medier, men känner
    ändå vanmakt inför mediernas makt.

  93. Det är värt att fundera över.

  94. Vanmakten delas även
    av näringslivstoppar.

  95. Sverker Martin-Löf på SCA hamnade
    i en skandal i början av året.

  96. Man använde privatplan och levde
    ett liv som kritiserades starkt.

  97. Man hade levt lyxliv. Svenska
    Dagbladet kom med många avslöjanden.

  98. Martin-Löf sa att de hade utsatts
    för ett mediedrev.

  99. Inte ens ett vanligt mediedrev,
    utan ett "kuppartat mediedrev".

  100. Landets redaktioner skulle gemensamt
    klämma åt SCA. En kupp mot företaget.

  101. Han fann kritiken orättfärdig och sa
    att medierna hade gått för långt.

  102. Intressant är hur han kan använda
    begreppet "mediedrev" i sin kritik.

  103. "Bry er inte om vad som sägs.
    Det är bara ett mediedrev."

  104. Det är nåt som har gått över styr
    och inte längre är relevant.

  105. Här är några tidningar från samma dag
    förra hösten.

  106. Man vill säga att man inte ingår
    i ett mediedrev.

  107. I en diskussion säger de som deltar:

  108. "Jag är inte med i ett mediedrev. Jag
    är kritisk, men det är inget drev."

  109. "Det är inget drev,
    jag vill bara säga det här."

  110. Det är ett begrepp man kan använda
    för att vara väldigt kritisk-

  111. -och vrida granskningsvapnet
    ur handen på medierna.

  112. "Det är ingen som lyssnar,
    för du har startat ett mediedrev."

  113. Den här frågan är ganska intressant.
    Vad är ett mediedrev?

  114. När går en journalistik över till
    att bli ett mediedrev-

  115. -och är inte längre
    granskande journalistik?

  116. Det är inte lätt att svara på.
    Man rör sig i en gråzon.

  117. Jag var inblandad
    i ett forskningsprojekt-

  118. -där vi skulle definiera
    ett mediedrev.

  119. Vår mossiga formulering får stå kvar.
    Vi jobbade med den här definitionen.

  120. Om man tittar på de olika delarna
    säger de lite vad ett mediedrev är.

  121. Det är omfattande.
    En enda artikel är inget mediedrev.

  122. Ibland hävdar politiker att de
    blivit utsatta för ett mediedrev.

  123. Man har rest och tittat
    på bussystemet i Köpenhamn.

  124. Sen skrivs det en artikel om det
    i lokaltidningen.

  125. Sen kallar politikerna
    den enda artikeln för ett mediedrev.

  126. Det är ett sätt att använda retoriken
    för att misskreditera journalistiken.

  127. Ett mediedrev måste såklart vara
    av stor omfattning.

  128. Bevakningen ska också vara ensidig.

  129. En enda aspekt ältas hela tiden.
    Inga nyanser eller olika perspektiv.

  130. Bara att han eller hon har gjort fel.
    Om och om igen, på samma sätt.

  131. "Ledande mediejournalister".
    Om lokal media tar upp en sak-

  132. -kanske inte alla vågar följa efter.

  133. Där fanns det en större skepsis förr.

  134. Sahlin-affären 1995 avslöjades
    i Expressen.

  135. De skrev i sex dagar om den
    innan nån annan hakade på.

  136. Det fanns en skepsis mot om det var
    trovärdigt. Man ville kolla upp det.

  137. I dag skulle det inte dröja sex
    minuter ens-

  138. -förrän andra hade tagit upp
    samma sak.

  139. Kan ett mediedrev gå mot nån annan
    än en enskild person?

  140. Kan Mittuniversitetet råka ut
    för ett mediedrev?

  141. Eller är det vi som jobbar där
    som drabbas?

  142. De flesta exempel jag har tagit upp
    har handlat om enskilda individer.

  143. Det klassiska exemplet är en enskild
    människa som har gjort nåt fel.

  144. Men man kan även tänka sig att
    institutioner eller företag drabbas.

  145. Tänk en hjälporganisation
    som förskingrar pengar.

  146. Då suddas det personliga ansvaret ut
    och drevet går mot organisationen.

  147. Men oftast handlar det om
    en enskild person.

  148. "Normöverskridande"
    kan sammanfatta mycket.

  149. Nån har brutit mot regler.
    Det kan vara lagar eller moral.

  150. Nån har gjort nåt oväntat.

  151. Kritiseras en person för sina åsikter
    eller positioner i sakfrågor-

  152. -är det inget normöverskridande.

  153. Att olika partier inte är överens
    orsakar inget mediadrev.

  154. Det är bara politiska åsikter
    som ställs mot varandra.

  155. Normöverskridande innebär att nån
    gör nåt som vi menar är oriktigt.

  156. Det sista är att utgången på nåt sätt
    måste vara oviss.

  157. Det klassiska är där en minister
    hamnar i en skandal.

  158. Sen kommer snabbt kravet
    att man ska avgå.

  159. Då trissar man upp dramaturgin mot
    att personen ska avgå eller inte.

  160. Bara det kan pågå en längre tid.

  161. Tänk på Littorin-affären 2010.

  162. Aftonbladet påstod att han hade köpt
    sexuella tjänster.

  163. Det är naturligtvis nyheten dag ett.
    Nyheten som den är i sig.

  164. Men nyheterna dag två och tre handlar
    om huruvida han ska avgå eller inte.

  165. Den frågan kommer ständigt upp.
    Utgången är oviss.

  166. Så man kan desarmera drevet
    genom att säga att man avgår.

  167. Då blir det inget utdraget förlopp.
    Skandalförloppet blir kortare.

  168. Så definitionen håller fortfarande.

  169. Minst lika intressant
    är vad som skapar mediedreven.

  170. I grunden finns det två förklaringar.

  171. En faktor som man söker
    inom medierna, och en utom medierna.

  172. När vi diskuterar det här
    med publicistklubbspaneler-

  173. -säger journalister ofta att man
    måste titta på redaktionerna.

  174. Det är där de här dreven uppstår.

  175. Man måste fokusera på vad som händer.

  176. Skandaler säljer.
    Dramatik har alltid sålt väldigt bra.

  177. När konkurrenter som uppfattas som
    nyhetsledande tar upp en händelse-

  178. -ligger det nära till hands
    att man följer efter.

  179. Att vara en avvikande röst, och vilja
    se det hela på ett annat sätt-

  180. -är inte lika vanligt, fast
    journalistiken ska vara allsidig.

  181. Det kanske inte gillas när man har
    en given utgångspunkt från början.

  182. Och det finns ett starkt
    granskningsideal.

  183. Mediedrev är nära förbundna
    med granskning.

  184. Det ena uttrycket är fint och ädelt,
    det andra är uselt.

  185. Ändå hänger de på nåt sätt ihop.

  186. Men mediedrev skulle aldrig uppstå
    utan krafter utanför medierna.

  187. Vid nästan alla stora händelser
    har redaktionerna fått tips utifrån.

  188. Watergate-skandalen 1974.

  189. Sahlin-affären var ingen grävande
    journalistik. Det kom in ett tips.

  190. Bofors-affären. En insidertipsare
    berättade om vapenförsäljningen.

  191. Det är på nåt sätt en grundbult
    i ett fritt samhälle-

  192. -att man kan tipsa redaktioner
    om nyheter.

  193. Naturligtvis kan det ligga
    egenintresse bakom tipsen.

  194. De som berättar om att Sahlin
    använder kontokortet fel-

  195. -vill inte bara vara goda medborgare
    och kanske få en belöning för det.

  196. De vill inte heller att hon
    får jobbet som partiordförande.

  197. De kan tillhöra en annan falang
    i partiet som inte stödjer henne.

  198. Personliga konflikter,
    ideologiska konflikter.

  199. Det finns ett intresse av att styra
    utvecklingen på ett visst sätt.

  200. Medieutvecklingen har omtalats i dag
    så jag konstaterar bara-

  201. -att med det ökade medieutbudet
    skapas nya publiceringsmönster.

  202. Man behöver inte vänta på nyheter.
    Tidspressen är större.

  203. Live-sändningar.
    Snabb nyhetsrapportering.

  204. Det påverkar naturligtvis frestelsen
    att följa med i dreven.

  205. Debattklimatet. Det finns
    en polarisering i dag av åsikter.

  206. Det innebär att olika drev kan uppstå
    på olika sätt snabbare än förut.

  207. Det har inte forskats mycket om det,
    utan vid varje enskild händelse-

  208. -går man in och studerar det fallet.

  209. Vi skulle behöva mycket mer forskning
    om mediedrev.

  210. Man skulle kunna tro...

  211. Mediedrev är inte så vanliga i
    svenska valrörelser som man kan tro.

  212. Det skedde 2006, med den så kallade
    dataintrångsskandalen.

  213. Folkpartiet kom åt
    Socialdemokraternas intranät-

  214. -på nåt fiffigt sätt.

  215. Folkpartiets partisekreterare fick
    avgå. Det var en politisk skandal.

  216. Men det är inte så vanligt, trots att
    man varnar för det inför varje val.

  217. "De som får rösta blir yngre,
    det är stora kullar"-

  218. -"vilket lär göra att många försöker
    plantera skandaler."

  219. "Sociala media kommer att
    generera flera skandaler."

  220. "Det politiska klimatet
    ger fler skandaler."

  221. Men det har inte inträffat. Vi har
    inte haft stora drev i valrörelserna.

  222. Partierna har varit rätt skickliga på
    att parera angrepp och bemöta dem.

  223. Ändå finns det mönster i dreven
    som man kan nämna.

  224. Det är vilka roller aktörerna har.

  225. En studie visar att de
    kommenterande journalisterna-

  226. -de som kommer med avgångskraven
    och beskriver vad som ska ske nu-

  227. -och nästan på förhand
    dömer i utgången, får stort utrymme.

  228. De fungerar både som åklagare
    och domare.

  229. De är viktiga och får stort utrymme
    i den här typen av händelser.

  230. Journalisten är inte bara rapportör,
    utan även analytiker och kommentator.

  231. I de här förloppen är det också
    väldigt viktigt att hitta personer-

  232. -som ger rätt kritik,
    dramaturgiskt sett.

  233. En politisk motståndare är inte
    särskilt intressant-

  234. -för de förväntas ge den kritiken.

  235. Om nån från samma parti ger kritiken
    får det större genomslagskraft.

  236. Man vill hitta nån i det egna partiet
    som är kritisk mot den här personen.

  237. "Aha, nu får hon
    intern kritik också."

  238. Då blir det nåt som får historien
    att utvecklas vidare.

  239. Kvinnor uppmärksammas på annat sätt
    än män, visar det sig.

  240. Det är större fokus på kvinnors
    privatliv kontra yrkeslivet.

  241. Det finns både män och kvinnor
    som klarar av mediedrev-

  242. -men de som systematiskt har tittat
    på detta ser skillnader mellan könen.

  243. Bildmässigt, hur man beskrivs,
    reportage och inslag.

  244. Journalisters attityd till drev
    varierar.

  245. Vem gillar drev, som jag frågade?

  246. Vem kommenderar människor att filma
    in i folks vardagsrum?

  247. Vilka driver en sån utveckling?

  248. Men det är en förenkling.
    Dreven kan vara berättigade-

  249. -för att man försöker få fram kunskap
    om en sak. Då är det förståeligt.

  250. Ibland säger man på redaktionen:
    "Det behövs ett riktigt drev."

  251. "Det rensar luften.
    Det är klart att folk döljer saker."

  252. Ambitionen att avslöja
    ska man inte dämpa.

  253. Det är viktigt att våga sträva efter
    att granska.

  254. Det värsta som kan hända är om
    redaktioner börjar frukta drev.

  255. Det vore en fullständig blockering
    att bromsa upp sig så.

  256. Två saker har påverkat media
    på senare år.

  257. Det ena handlar om utvecklingen
    av PR-industrin.

  258. Det är vanligt i dag att medieträna
    politiker och näringslivschefer.

  259. Mycket handlar om
    hur man ska undvika de här dreven.

  260. Det finns goda råd som man pytsar ut.

  261. Ibland ser vi förfärliga exempel på
    dem som praktiserar de goda råden.

  262. När politiker papegojlikt upprepar
    exakt samma meningar.

  263. Det slår nog tillbaka, för det är så
    uppenbart att man har lärt in nåt-

  264. -om man inte svarar på frågor.
    Så det kan slå tillbaka.

  265. Men kom ihåg att det finns en stor
    potential i dag hos PR-industrin-

  266. -att få nyheter uppmärksammade
    på ett särskilt sätt.

  267. Planterade nyheter.

  268. När vi frågar svenska journalister
    vem som har makten över innehållet-

  269. -de eller krafterna utanför-

  270. -svara de flesta att makter
    utanför redaktionen väljer nyheterna.

  271. Toppnyheterna är nåt som framför allt
    bestäms utanför redaktionen.

  272. Hur nyheterna ska vinklas och
    gestaltas råder de över själva.

  273. Så det är två sorters makt
    över innehållet.

  274. Men krafter utanför redaktionerna
    vill såklart påverka innehållet.

  275. I dag ser vi ett samspel,
    som vi har pratat om-

  276. -mellan nyheter och sociala medier.

  277. Nyhetsmediernas grindvaktsfunktion
    är underminerad, som systemet ser ut.

  278. Uppgifter sprids lättare. Det blir
    fler mediedrev, för allt går fortare.

  279. Men det är också lättare att besvara
    och gå i polemik.

  280. Förr fick man vänta till "Ekot" på
    eftermiddagen för att få en motbild.

  281. Nu kan man gå ut med den direkt-

  282. -och på det viset ändra ett förlopp
    i en diskussion-

  283. -om man är effektiv, snabb
    och kan göra det.

  284. Vi har många skandaler,
    men de tycks gå över fort.

  285. Var gång jag ser "Uppdrag granskning"
    eller lyssnar på "Kaliber"-

  286. -lyckas de göra mig upprörd-

  287. -och jag tänker att i morgon
    kommer alla att prata om det här-

  288. -och vilja gå vidare med historien.

  289. Inte ett pip i "Ekot".
    Inte en rad i Dagens nyheter.

  290. För det är ständigt små skandaler
    som pareras tämligen skickligt-

  291. -av dem som är i mitten av stormen.

  292. Det blir ingen vidare utveckling.
    Vad beror det på?

  293. Vad händer i framtiden?

  294. Dreven är del av kampen om opinionen.
    Man försöker påverka dagordningen.

  295. När vi inför valen
    intervjuar kampanjledarna-

  296. -säger de alltid samma sak
    om relationen till medierna.

  297. Oavsett vad vi gör är syftet alltid
    att få spinn.

  298. Att få en historia berättad
    på ett särskilt sätt.

  299. Allt annat är underordnat
    just den strävan.

  300. Så de tar det här på fullt allvar.

  301. Bilden av politik som syns i medierna
    måste spegla deras intressen.

  302. Ingen kan alltid bestämma den bilden.

  303. Åtta konkurrerande riksdagspartier
    slåss om den bilden, och det är bra.

  304. Men det är en kamp
    om de här gestaltningarna.

  305. Medieträning kan rubba balansen
    om alla blir väldigt skickliga.

  306. Men jag tror inte
    att alla blir så skickliga.

  307. Journalistiken i framtiden, då? Finns
    det plats för kvalitetsjournalistik?

  308. Somliga säger att det alltid kommer
    att finnas, i vissa nischmedier.

  309. Rädslan att journalistiken tunnas ut.

  310. Redaktioner läggs ner. Minskade
    resurser är ett problem i dag.

  311. Fortsätter den utvecklingen blir det
    svårare att stå emot-

  312. -att styra utvecklingen.

  313. Vad skiljer ett mediedrev
    från en kritisk granskning?

  314. Det finns inget säkert svar på det.
    Det är en knepig fråga.

  315. Mediedrev kan bli ett skällsord-

  316. -därför att det låter negativt
    i våra öron.

  317. "Granskning" låter positivt.

  318. Men granskningen som uppgift
    har ett mindre utvecklat stöd-

  319. -hos allmänheten
    än hos journalisterna.

  320. Vi har jämfört attityder
    till granskning.

  321. Enligt journalister
    är det jätteviktigt.

  322. "Rätt viktigt" säger politikerna.
    De svarar som de förväntas svara.

  323. Men för allmänheten är andra saker
    viktigare, som daglig information.

  324. Så granskningsidealet är starkast
    utvecklat hos dem som jobbar med det.

  325. Då kan man alltid, från motparten-

  326. -beskriva granskningar som mediedrev,
    och vinna sympati.

  327. Är man utsatt för ett mediedrev
    kan man ha lättare att argumentera-

  328. -för att det är nåt
    väldigt förkastligt.

  329. Men de stora avslöjandena
    har drag av mediedrev.

  330. När Richard Nixon fick avgå 1975
    var mediebevakandet väldigt ensidigt.

  331. Den var omfattande,
    det var ett normöverskridande.

  332. Det uppfyllde kraven på ett mediedrev
    men ingen beklagade hans avgång.

  333. Det var bara bra, eftersom han var
    skyldig till normbrotten.

  334. Den sista punkten är viktig: Att fria
    medier har en granskande roll.

  335. I en fungerande demokrati
    måste medierna vara fria.

  336. Det har Reinfeldt rätt i.

  337. De har en unik förmåga
    att granska makten.

  338. Revisorer verkar inte i
    offentligheten, som journalister gör.

  339. Det ska vara vattentäta skott mellan
    medier och den politiska makten.

  340. Då får man stå ut med att det ibland
    kan gå snett i såna här processer.

  341. Att man går för långt. Inget kan
    försvara mediedreven jag nämnde-

  342. -men man kan inte alltid,
    när man talar om medier och politik-

  343. -prata om hemska mediedrev.

  344. Tänk om de här herrarna,
    i sina memoarböcker-

  345. -hade skrivit om vikten av fria
    medier och duktiga journalister.

  346. Vikten av medierna
    som politisk motmakt.

  347. Det underbara i att leva i länder
    som har fria medier-

  348. -istället för att gnälla om nån gång
    när det har gått fel.

  349. Man kunde förvänta sig att stora
    statsmän skulle se olika perspektiv.

  350. Jag väntar med spänning
    på Stefan Löfvens memoarer.

  351. De lär heta "Något mer än halvvägs".

  352. Hoppas att han beskriver medierna
    på ett mer sansat sätt. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Mediedrev, Skandaler
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Gatugräv

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Dramatik i digitala medier

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Mediekritik i pocketformat

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Medier genom historien

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Nya medievanor och nygamla effekter

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning