Titta

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt : Nya medievanor och nygamla effekterDela
  1. Jag heter Kajsa Falasca.
    Jag forskar i politisk kommunikation-

  2. -vid DEMICOM på Mittuniversitetet.

  3. I dag tänkte jag snacka lite
    om medievanor och medieeffekter.

  4. Har ni tänkt på varför ni tycker
    som ni tycker i olika samhällsfrågor?

  5. Varför vissa saker
    är viktigare än andra?

  6. Varför ni röstar på det parti
    som ni röstar på i valet?

  7. Ta en sekund och svara
    på en klassisk medieeffektfråga:

  8. Vad är
    dagens viktigaste samhällsfråga?

  9. Ganska många
    svarar nog flyktingkrisen-

  10. -för den frågan ligger högst upp
    på mediernas agenda just nu-

  11. -och har gjort det i några veckor.

  12. Opinionsbildning sker i ett samspel-

  13. -mellan medborgare, politiker
    och medier.

  14. Ni ser att medierna
    tar upp den största delen av bilden-

  15. -för medierna är otroligt centrala
    när det handlar om opinionsbildning-

  16. -vad vi tycker
    är viktiga samhällsfrågor-

  17. -vad vi tycker är politik
    och vilka partier vi röstar på.

  18. Det är i medierna
    vi lever en stor del av vår vardag-

  19. -och där får vi också vår information
    om samhällsfrågor och politik.

  20. Medier är vår
    största informationskälla om politik.

  21. Vi pratar inte så ofta om politik
    med våra kompisar och våra familjer.

  22. Vi sitter inte vid köksbordet
    och pratar politik.

  23. Det är i medierna vi pratar politik
    och tar till oss information-

  24. -och det är dit vi söker oss
    när vi vill veta vad som pågår-

  25. -i vårt lokalsamhälle
    eller i världen.

  26. I Sverige är vi väldigt duktiga på
    att använda medier.

  27. Här ser vi en bild över
    medieanvändning från 1979 till 2013.

  28. Den blå linjen som ligger högst
    är tv. Vi är ett tv-tittande folk.

  29. Det har sjunkit lite grann
    men är fortfarande på en hög nivå.

  30. Radio går ner, tidningar går ner.

  31. Väldigt, väldigt tydlig
    är den rosa raketen som går rakt upp-

  32. -och det är
    medieanvändning av Internet.

  33. Vi tittar inte bara på söta katter-

  34. -utan vi informerar oss
    om politik och samhällsfrågor.

  35. Mycket av nyhetskonsumtionen-

  36. -har flyttat från papper och
    den gamla tv-apparaten in på nätet.

  37. Vi tittar på webb-tv
    och läser nyheterna på webbtidningar.

  38. Varför är medieanvändningen
    så viktig?

  39. Spelar det verkligen nån roll
    för samhället och demokratin?

  40. Ja, för all forskning
    visar på ett positivt samband-

  41. -mellan mediekonsumtion
    och politisk kunskap-

  42. -och även politiskt intresse.
    Och det här är väldigt viktigt.

  43. Ska vi ha ett samhälle med samarbete
    måste vi veta vad som pågår.

  44. Då blir mediekonsumtionen central
    för demokratins framtid.

  45. Vi i Sverige är väldigt intresserade.
    Vi tar inte bara del av medier-

  46. -vi är också duktiga på att rösta-

  47. -att vara engagerade i demokratin
    och lägga vår röst.

  48. Valdeltagandet har stigit
    från 80 procent 2002-

  49. -till dryga 85 procent
    i det senaste valet, 2014.

  50. Den grupp där valdeltagandet
    går upp mest är bland unga väljare.

  51. Det var en tid
    i början av 2000-talet-

  52. -när forskare förfasades
    över det låga valdeltagandet.

  53. Man sa:
    "Ungdomarna är inte intresserade."

  54. "Demokratin går i spillror
    när unga inte vill engagera sig."

  55. Men i dag ser vi att 86 procent
    av befolkningen röstar.

  56. Vi har också ett högt förtroende
    för våra politiker.

  57. När vi frågar människor
    hur stort förtroende de har-

  58. -är det i dag 61 procent som svarar
    "mycket stort" eller "ganska stort".

  59. Även vad gäller politiskt förtroende
    ser vi en ökning.

  60. Vi får mer och mer förtroende
    för våra politiker.

  61. Det här är en bra utveckling
    för ett demokratiskt samhälle.

  62. Så vi tar del av medier, vi röstar,
    och det finns ett engagemang.

  63. Men vi ser en stor förändring
    i typen av medievanor vi har.

  64. Vi har helt enkelt gått från
    analoga medier till digitala medier.

  65. Det här ser många
    som nånting väldigt positivt.

  66. Med digitala medier går det snabbt,
    vi får snabbt information.

  67. Vi kan snabbt få inblick
    i vad som händer i en fråga.

  68. Vi kan söka upp information
    och bli mer informerade.

  69. Svenskar har ett stort förtroende för
    vad Internet kan göra med demokratin.

  70. Det är många som tror att människor
    får det lättare att förstå politik-

  71. -när vi använder oss av nätet.

  72. Det är också många som tror att det
    blir lättare att påverka regeringen-

  73. -när vi använder Internet.

  74. Och många tror också att myndigheter
    bryr sig mer om vad människor tycker.

  75. Det är positivt om Internet kan
    användas som en kommunikationskanal-

  76. -mellan medborgare och politiker-

  77. -för det blir en viktig del
    i det demokratiska samtalet.

  78. På så sätt kan man se
    att digitaliseringen som sker-

  79. -är en väldigt, väldigt
    positiv utveckling.

  80. Men det finns
    en annan sida av digitaliseringen.

  81. Det är inte alla som följer med
    i digitaliseringsutvecklingen-

  82. -och faktiskt använder möjligheterna.

  83. Det finns två viktiga samhällstrender
    när det gäller mediekonsumtion.

  84. Vi ser att andelen människor
    som söker sig till nyheter ökar.

  85. Men samtidigt ser vi den röda linjen.
    Andelen nyhetsundvikare ökar också.

  86. Vad innebär det?
    Jo, att vissa utnyttjar möjligheten-

  87. -som digitaliseringen erbjuder.

  88. Man söker upp nyheter,
    man skapar sig en förståelse-

  89. -man tar reda på saker och utnyttjar
    alla kanaler och plattformar.

  90. Men den andra gruppen, som också
    ökar, är människor som väljer bort.

  91. Det tar inte del av nyheter,
    de följer inte med i det som händer.

  92. Det här ger upphov
    till ganska stor oro.

  93. Vi får två grupper som får
    helt olika verklighetsuppfattningar-

  94. -för vår bild av hur världen ser ut
    och vad som är de viktiga problemen-

  95. -är nånting som vi får från medierna,
    från nyhetsmedierna.

  96. Så om vi får två grupper
    som har helt olika mediekonsumtion-

  97. -så kan det leda till att vi börjar
    leva i olika bubblor, mediebubblor.

  98. Vi får människor som har
    helt skilda verklighetsuppfattningar.

  99. Det leder till ökade kunskapsklyftor-

  100. -för mediekonsumtion leder till
    ökad kunskap om samhälle och politik.

  101. Tar man då inte del av nyhetsmedier-

  102. -kommer man att falla utanför gruppen
    som har en kunskap om samhället.

  103. Det är nånting som oroar demokrati-
    forskare mycket, de här klyftorna.

  104. Och det vi ser är
    att användningen av digitala medier-

  105. -tycks öka på den här utvecklingen,
    att vi får två olika grupper.

  106. Så man kan helt enkelt prata
    om nya medievanor.

  107. Vi använder oss mer och mer
    av digitala och sociala medier.

  108. Vi söker och delar information.
    Informationen kan gå väldigt långt.

  109. Det finns en global delningskultur,
    så saker kan spridas oerhört snabbt.

  110. Vi ser också
    de här gamla medieeffekterna-

  111. -att det som det pratas om i medierna
    är det som vi upplever som viktigt.

  112. Det är det som är vår bild
    av hur verkligheten ser ut.

  113. De medieeffekterna har funnits länge.

  114. Men de nyare medieeffekterna
    är just den här ökningen-

  115. -av gruppen som faller utanför,
    som inte tar del alls.

  116. För dem innebär digitaliseringen
    ett sätt att undvika nyheter.

  117. På så sätt ser vi det man
    kan kalla för nygamla medieeffekter.

  118. Vi har en grupp som tar del av mycket
    och som är politiskt intresserade-

  119. -men samtidigt leder digitaliseringen
    av nyhetsmedierna-

  120. -till att vissa människor
    faller utanför.

  121. Tack så mycket!

  122. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nya medievanor och nygamla effekter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Gatugräv

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Dramatik i digitala medier

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Mediekritik i pocketformat

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Medier genom historien

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Nya medievanor och nygamla effekter

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning