Titta

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Om UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Journalisten Erik Fichtelius går igenom tio regler som han menar är ovärderliga för blivande journalister. Erik Fichtelius liv är ett utsnitt av svensk journalisthistoria. Han plockar flera exempel ur sin egen karriär: Estonia-katastrofen, Mona Sahlin-affären, galna ko-sjukan, Palmeutredningen och dokumentären om Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler : Regel 3: Arbeta systematiskt!Dela
  1. Gyllene regel nummer 3:

  2. Att arbeta systematiskt.

  3. Jag berättade om polisringningen,
    och det är arketypen.

  4. I amerikansk journalistslang
    säger man "to cover a beat".

  5. En patrullerande polis
    "is covering a beat".

  6. Om man är konsumentreporter
    följer man...

  7. ...nyheter från ARN,
    Marknadsdomstolen och Råd & Rön.

  8. Är man politikreporter
    går man runt i riksdagen-

  9. -och bevakar utskotten och kammaren.

  10. Är man lokalreporter
    följer man vad som händer-

  11. -i kommunhus, nämnder
    och näringslivet i området.

  12. Det gäller att definiera
    sitt bevakningsområde...

  13. ...och sen bestämma sig
    för metoder att skanna av detta...

  14. ...med systematik.

  15. En av de mest systematiska reportrar
    jag känner-

  16. -är Jan Mosander på "Dagens Eko".

  17. En riktig grävartyp och arkivhållare.

  18. Jan berättar här om sitt arkivskåp.

  19. Det finns en spänning med min hustru
    eftersom jag-

  20. -klipper sönder tidningarna
    innan hon har hunnit läsa dem.

  21. Det har att göra med
    att jag klipper för mycket.

  22. Jag klipper ut ämnen
    som jag vill ha en överblick av...

  23. ...och jag klipper i ärenden
    som jag har varit inblandad i...

  24. ...eller förväntas bli inblandad i.

  25. Sammantaget
    blir det rätt mycket klippt.

  26. Förutom tidningsklipp sparar Jan på
    allt han skrivit om ett reportage:

  27. Anteckningar, lappar med telefon-
    nummer och kopior av handlingar.

  28. Papperna hamnar sen
    i dokumentskåpen i hans arbetsrum.

  29. Ett bra arkiv är A och O för alla som
    ägnar sig åt fördjupad journalistik.

  30. I hans dokumentskåp ligger
    många reportageidéer och mognar.

  31. Där ligger band, klipp...

  32. ...och dokument av alla de slag...

  33. ...från massor av historier
    som jag har försökt rapportera om.

  34. Kan vi inte titta
    hur det ser ut i en låda?

  35. Här högst har vi
    en låda med skattefrågor.

  36. Rätt välsorterat.
    Hyfsat välsorterat.

  37. Det handlar om skatteproblematik...

  38. ...och skatteärenden
    från ända tillbaks...

  39. ...till början av 80-talet, slutet av
    70-talet, fall som jag sysslat med.

  40. Där har vi lite...
    Här är en låda med korrespondens...

  41. ...och sorterade klipp.

  42. Jag har jobbat på tidningar
    i femton år-

  43. -och det jag har producerat där
    har jag försökt spara.

  44. Det använder jag också som
    arkivmaterial, så att jag minns.

  45. Det är välsorterat.
    Du har gula lappar-

  46. -där det står t.ex. "intervjuer",
    "uttalanden" och "Indien".

  47. Just det här är en av
    de bäst sorterade lådorna.

  48. Här är Bofors,
    ungefär en meter Bofors.

  49. Allting som vi har varit
    inkopplade i och mer till.

  50. Allt från
    debattartiklar, dokumentation...

  51. ...uttalanden,
    pressreleaser och så vidare.

  52. Så åter till frågan
    om den svenska vapenexporten...

  53. Det låter häftigt
    med en meter Bofors i ett arkivskåp.

  54. Metoden kan variera
    men principen är densamma-

  55. -även om du numera bygger
    ett datalagrat arkiv.

  56. Men förhållningssättet
    är det jag är ute efter-

  57. -att faktiskt jobba systematiskt.

  58. När jag följde statsministern i tio
    år fanns det en systematik i det här.

  59. Det fanns också
    en väldigt tydlig koppling till...

  60. ...grundlagens bestämmelser om
    meddelarfrihet och anonymitetsskydd.

  61. Jag ska börja med att fråga er...

  62. Om du och jag...
    Du är källa och jag är reporter.

  63. Och vi bestämmer oss för
    att tala "off the record"-

  64. -vad har vi då bestämt?

  65. Att det vi säger inte ska publiceras.

  66. Är det det som är off the record-

  67. -eller är det att källan får berätta
    anonymt och jag får använda infon?

  68. Är du riktigt säker?

  69. Du får inte använda det jag säger.

  70. Finns det nån annan idé
    om vad off the record kan vara?

  71. Du har läst på.
    Det finns ett Nato-dokument-

  72. -som belyser vad off the record är.

  73. Off the record enligt amerikansk...

  74. ...journalistisk terminologi
    betyder just detta:

  75. Källan berättar,
    och så får man inte använda det.

  76. Var tog läsarna, lyssnarna och
    tittarna vägen i det sammanhanget?

  77. Knappt användbart,
    skulle jag vilja säga.

  78. Det finns ett annat begrepp,
    som går tillbaka på meddelarfriheten-

  79. -som på engelska blir "background"
    och på svenska "bakgrund".

  80. Och ett bakgrundssamtal...

  81. ...betyder att källan är anonym...

  82. ...men allt som källan säger
    kan jag använda i min rapportering...

  83. ...om jag rapporterar så
    att källan inte kan identifieras.

  84. Ibland säger nån
    "mina källor i kanslihuset"-

  85. -eller "i regeringen"
    eller vad man nu talar om.

  86. Jag tycker att man ska vara
    försiktig med att precisera källor.

  87. Jag har ofta nöjt mig med-

  88. -att bara säga "mina källor".

  89. Det här är
    en grundlagsskyddad rättighet-

  90. -för varje medborgare
    att lämna information.

  91. Först meddelarfrihet:
    Det är fritt att lämna information-

  92. -till en journalist för publicering.

  93. Källan har rätt att vara anonym.

  94. Ingen myndighet får efterforska
    vem som kan ha sagt det.

  95. Jag säger "myndighet".

  96. Ett företag och en annan journalist
    kan efterforska källan.

  97. Men myndigheter får inte efterforska.
    Det kan ge ett år i fängelse.

  98. Det är rättsfall på det här varje år.

  99. Sällan fängelse, men böter och
    förlust av jobbet har inträffat.

  100. Nån nitisk polis som vill veta vem
    som läckt i en förundersökning.

  101. De får inte ens ställa frågan.
    Det är meddelarskydd.

  102. Det speglas av ett förbud för
    journalister att avslöja källan.

  103. Det är dels ett juridiskt förbud
    - ett år i fängelse-

  104. -mer sällan rättsfall, därför att
    det också är en gyllene etisk regel-

  105. -en helig regel för journalister
    överallt att inte avslöja källor.

  106. Jag återkommer till det
    vad gäller Watergate.

  107. De dolde sin huvudkälla, Deep Throat-

  108. -som visade sig vara vice FBI-chefen.

  109. Som politisk reporter jobbade jag
    mycket med bakgrundskällor.

  110. Vad händer i det här partiet?

  111. Och även om du var glasklar-

  112. -så råder det i samhället i gemen
    en viss förvirring om begreppen.

  113. En del tror
    att off the record är bakgrund.

  114. Och tror man det kan man hamna
    i en prekär situation.

  115. Jag är väldigt tydlig.
    "Jag pratar med dig"-

  116. -"för att få reda på vad som hänt,
    men du får vara anonym."

  117. Som politisk reporter följde jag
    bland annat Socialdemokraterna-

  118. -och en snubbe där som blev
    ekonomisk-politisk talesperson-

  119. -som jag kom att börja prata med.
    Han blev sen finansminister.

  120. När Göran Persson blev statsminister-
    kandidat fick jag idén-

  121. -att fråga honom om den här sortens
    bakgrundssamtal som vi haft-

  122. -"tänk om vi skulle spela in dem
    och sända dem när du har slutat?"

  123. "Fullkomligt vansinnig idé", tyckte
    Göran. "Men jag pratar med min fru."

  124. Hon tyckte att det var
    en ännu vansinnigare idé-

  125. -men då tyckte han
    att det var kanske lite spännande.

  126. Så här förklarar han själv varför
    han ställde upp på intervjuerna.

  127. Varför ställde du upp?

  128. Av det enkla skälet
    att det finns anledning att...

  129. ...vara öppen för...

  130. ...nya medias möjligheter...

  131. ...potential
    när det gäller att skildra...

  132. ...så komplexa sammanhang...

  133. ...som politiska processer
    och personer är.

  134. Vi har
    kunnat läsa Erlanders dagböcker-

  135. -som ju är en longitudinell skildring
    av ett politiskt skeende.

  136. Det här är ju rätt likt det,
    fast i intervjuns form-

  137. -som med den regelbundenhet
    som vi av och till har orkat med-

  138. -faktiskt kommer i kvalitet,
    tycker jag, rätt nära en dagbok.

  139. -Är det i stället för dagbok?
    -Nej, det är det inte.

  140. Jag skriver också dagbok,
    men inte varje dag.

  141. Jag skriver med större,
    sammanhängande perioder.

  142. Jag har nu framför mig
    vecka 8, en sportlovsvecka-

  143. -och då skriver jag igenom
    det som har hänt sen valet.

  144. Det kan väl bli en 10-15 A4-sidor.

  145. Den typen av text
    som jag då lägger undan-

  146. -blir ju också,
    precis som den här typen av samtal-

  147. -ett sätt att bearbeta
    en händelse, ett skeende.

  148. Man får distans till det-

  149. -och ser plötsligt ett och annat
    som man förut inte har sett.

  150. Man reflekterar inte över saker och
    ting förrän man samtalar kring dem.

  151. Så i det perspektivet
    är ju det här också viktigt.

  152. Jag har uppenbart tagit en risk,
    som jag fått ta konsekvensen av.

  153. Du tar också en risk. Du berättar för
    nån som du inte har kontroll över-

  154. -saker och ting som är väsentliga.
    Hur har du sett på risken?

  155. Jag har aldrig någonsin...

  156. ...trott att vi ska hamna i ett läge
    som skapar några problem...

  157. ...därför att jag är erbjuden av dig
    en anonymitet.

  158. Därmed vet jag att din yrkesetik
    faktiskt skyddar mig.

  159. Jag har aldrig lagt restriktioner
    på hur du får använda materialet.

  160. Det är upp till dig.
    Men jag har alltid känt mig trygg.

  161. En samtalsserie av det här slaget-

  162. -skulle den missbrukas,
    då avbryts den ju.

  163. Och då har den förlorat sin mening.

  164. Det finns ett osynligt kontrakt,
    eller "checks and balances"-

  165. -som är av det slaget att jag inte
    är med en sekund längre i samtalen-

  166. -än jag känner trygghet för dem.

  167. Men om jag hade gjort en kommentar
    som du tyckt vansinnigt illa om-

  168. -eller en utfrågning, alltså
    vid sidan om vårt projekt här-

  169. -hade du kunnat avbryta
    intervjuerna på grund av det?

  170. -Nej.
    -Varför inte det?

  171. Så gör man inte -
    det håller man i sär.

  172. Du har gjort ohyggligt
    många dumma kommentarer genom åren-

  173. -men det innebär inte...
    Så är det ju.

  174. Men det innebär inte att jag tappar
    förtroendet för dig som journalist.

  175. Vem fan kan prestera på topp jämt?

  176. Även jag har begått
    en lång rad dumheter.

  177. Men det finns nån kvalité
    om man tar bort dumheterna.

  178. Så att nej,
    det där måste man se bort ifrån.

  179. Skulle jag använda det
    som nån slags pistol mot ditt huvud-

  180. -"första negativa kommentaren
    så klipper jag"-

  181. -det går ju inte. Det måste bygga på
    ett ömsesidigt förtroende.

  182. Allt vad man gör är inte bra. Så är
    det ju, och det gäller oss båda.

  183. För mig har en viktig utgångspunkt
    varit att allt som sägs kan användas-

  184. -med hänsyn till anonymiteten.

  185. Det är samtidigt en historisk
    restriktion på vårt material.

  186. Hur mycket är det du känner
    att du inte har kunnat berätta?

  187. Det har funnits en del sånt,
    naturligtvis.

  188. Fråga mig bara inte vad, men
    jag är medveten om den dimensionen.

  189. Vilken karaktär på saker är det
    du inte har kunnat berätta?

  190. Jag har varit försiktig med sånt som
    ligger i gränssnittet politik/privat.

  191. Min skilsmässa vill jag till exempel
    inte prata om inför kameran.

  192. Jag har också varit försiktig-

  193. -med omdömen om
    politiskt närstående personer.

  194. Jag har varit försiktig med
    att uttala mig om Mona Sahlin.

  195. -Du har sagt ett och annat om henne.
    -Ja, men inte så mycket.

  196. -Du hade kunnat säga mer, alltså?
    -Naturligtvis.

  197. Om andra också.
    Mona var bara ett exempel.

  198. Det är en restriktion
    man ålägger sig.

  199. Jag ska ju inte låta dig
    sitta med nån slags...

  200. ...jättenyhet, där du inser
    att jag gick för långt...

  201. ...men
    att du avstår från att använda det.

  202. Det är subtilt var
    den där balanspunkten går nånstans.

  203. Jag har sagt mycket men inte allt.

  204. Allt som jag sagt har varit sant,
    men jag har inte sagt allt sant.

  205. Hur ska vi lösa det
    för att få en historiskt sann bild?

  206. Ja, man får ju fortsätta samtalen.

  207. För successivt
    växer det ju fram också...

  208. ...en tid då man kan säga mer
    än vad man sa tidigare.

  209. Det känns inte så konstigt.
    Jag kan inte berätta allt.

  210. Det blir ju lustigt när han säger
    att han hållit igen om andra.

  211. De som har sett dokumentären
    har hört honom tala om Bildt:

  212. "Det är ju synd om grabben."

  213. Och Sahlin: "Hennes styrka var ju
    inte tänkandet över huvud taget."

  214. Men det här projektet-

  215. -har omgärdats av
    en osedvanlig öppenhet.

  216. Vartenda ord
    som är inspelat med Göran Persson-

  217. -är publicerad
    som en vetenskaplig dokumentation-

  218. -av Samtidshistoriska institutionen
    vid Södertörn. Det finns på dvd.

  219. Det finns en bok som innehåller
    en fjärdedel av samtalen-

  220. -där man har tagit
    bort vissa språkliga tics.

  221. Men i utskrifterna finns allt med,
    så den som vill forska om-

  222. -hur Socialdemokraterna ändrade sig
    om EMU har nu en kronologi.

  223. Det här tror jag blir av
    stigande värde för forskningen.

  224. Så i den meningen var det
    ett ovanligt projekt.

  225. Det var svårt att prata om det
    innan det var publicerat-

  226. -men när det väl var gjort
    skedde nånting i debatten.

  227. En del av ett systematiskt
    förhållningssätt till uppdraget.

  228. Men det här är också en del
    av svensk journalistikhistoria-

  229. -och det är synd
    att ingen har följt Reinfeldt.

  230. Jag vet inte om han eller
    Stefan Löfven hade varit lika öppna.

  231. Men nånting liknande har inte gjorts,
    vad jag vet.

  232. Ja? Ska du ha en mikrofon? Nä?

  233. Inte främst nyhetsmässigt utan
    personligt, vad var intressantast?

  234. Vad var det mest intressanta?
    Jo, det var att förstå...

  235. ...utsattheten.

  236. Det får ju... Du kunde inte
    överklaga mer än till Göran Persson.

  237. Att sitta där
    på yttersta grenen är knepigt.

  238. Han hade nån slags känsla av-

  239. -att de som har varit statsministrar
    har nån slags gemenskap.

  240. Sen var det intressant att se
    den aggregerade informationen.

  241. Han sitter på toppen av
    en informationspyramid-

  242. -och det blir väldigt avskalat
    på vägen dit.

  243. Ska han träffa en regeringschef
    har han talepunkter med sig.

  244. Att få insyn i hur det går till
    var intressant-

  245. -och det bidrog till att jag
    fungerade bättre som kommentator.

  246. Men det var viktigt att...
    Allt han sa...

  247. Han sa att
    "allt jag säger har varit sant".

  248. Ja, ur hans perspektiv.
    Men det jag uppfattade ofta var-

  249. -att om han sa att nåt hänt i ett
    visst parti gällde det att kolla det.

  250. Det gällde för mig
    att balansera det han sa-

  251. -med att ha källor
    i Vänsterpartiet och Moderaterna.

  252. Jag förstod lite mer.

  253. När jag sen blev vd för UR fattade
    jag lite mer av hur makten fungerar.

  254. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regel 3: Arbeta systematiskt!

Avsnitt 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bestäm dig för ett bevakningsområde och scanna av det systematiskt. Erik Fichtelius ger exempel från både sitt eget och andra journalisters sätt att arbeta systematiskt. Han berättar också om sitt tio år långa arbete med att intervjua före detta statsminister Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Källkritik, Massmedia, Meddelarskydd, Nyhetsjournalistik, Nyhetsprogram, Publicistik, Radio, TV, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 1: Engagera dig!

Avsnitt 1

Vad är en nyhet? De klassiska journalisterna Buzz Merritt och Carl Bernstein besvarar denna fråga i ett par av de filmsnuttar som Erik Fichtelius visar. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 2: Rapportera det viktiga

Avsnitt 2

Vad ska man rapportera som nyhetsjournalist? Vad är det stora just nu och vad är det viktiga för just din redaktion? Det beror på den tilltänka publiken. Erik Fichtelius berättar om både helikopterperspektivet och det nära. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 3: Arbeta systematiskt!

Avsnitt 3

Bestäm dig för ett bevakningsområde och scanna av det systematiskt. Erik Fichtelius ger exempel från både sitt eget och andra journalisters sätt att arbeta systematiskt. Han berättar också om sitt tio år långa arbete med att intervjua före detta statsminister Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 4: Var konkret!

Avsnitt 4

Erik Fichtelius om vikten av att gå från det abstrakta till det konkreta för att nå ut genom bruset. Vi får se flera filmexempel på detta från hans egna karriär. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 5: Förbered, strukturera och lyssna!

Avsnitt 5

Vad är de viktigaste frågorna och de värsta fallgroparna i en intervju? Erik Fichtelius illustrerar olika intervjusituationer genom att visa exempel ur sin egen långa karriär som journalist. Intervjuer med Mona Sahlin, Percy Barnevik och John Sawatsky analyseras och dissekeras. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 6: Låt det hända!

Avsnitt 6

Stå inte i vägen för det som händer, det är händelsen som man vill se och höra, inte journalisten. Detta berättar Erik Fichtelius, journalist, utifrån exempel på nyhetshändelser från framförallt etermedia. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 7: Vårda språket!

Avsnitt 7

Det talade språket är annat än det skrivna och det spelar roll hur man använder sin röst, säger Erik Fichtelius. Här ger han en snabblektion i hur man låter och kanske borde låta på nyheterna. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 8: Gör nya versioner!

Avsnitt 8

När man jobbar i radio och tv är det viktigt att göra nya versioner av samma nyheter när man sänder många gånger under samma dag. Detta blir ännu viktigare när man publicerar på nätet. Journalisten Erik Fichtelius ger tips och exempel på detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 9: Var konsekvensneutral!

Avsnitt 9

Något av det svåraste och viktigaste som journalist är att vara konsekvensneutral. Om en nyhet gynnar eller missgynnar någon ska inte avgöra om den publiceras. Det är allmänintresset som ska styra. Journalisten Erik Fichtelius ger flera exempel på detta genom historien, bland annat då New York Times troddes riskera John F Kennedys anfall i Grisbukten 1961. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 10: Häng med!

Avsnitt 10

Som journalist måste man hänga med i förändringar av teknik och nya digitala modeller. Journalisten Erik Fichtelius åkte till USA när de började med datorer i nyhetsproduktionen i början av 1980-talet för att studera detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning