Titta

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Om UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Journalisten Erik Fichtelius går igenom tio regler som han menar är ovärderliga för blivande journalister. Erik Fichtelius liv är ett utsnitt av svensk journalisthistoria. Han plockar flera exempel ur sin egen karriär: Estonia-katastrofen, Mona Sahlin-affären, galna ko-sjukan, Palmeutredningen och dokumentären om Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler : Regel 5: Förbered, strukturera och lyssna!Dela
  1. Gyllene regel nummer 5
    handlar om intervjumetodik.

  2. Jag har valt att kalla det för
    "Förbered, strukturera och lyssna".

  3. Jag vill ställa en fråga till dig.

  4. -Drack du kaffe till frukost i morse?
    -Nej.

  5. -Åt du en fralla med ost och skinka?
    -Nej.

  6. -Drack du juice?
    -Nej.

  7. Hur ska jag kunna få reda på
    vad ni åt till frukost?

  8. Nämligen så här:
    Vad åt du till frukost?

  9. Jag åt stekta ägg och kaffe och te.

  10. Det hade jag aldrig kunnat gissa.

  11. Det här är grundfrågan
    i nyhetsmetodik.

  12. Om man vill ha reda på något-

  13. -så ska man fråga om det
    och ingenting annat.

  14. "Drack du kaffe? Åt du den frallan?"
    Då gissar jag med förbundna ögon.

  15. Vad är det för fel på frågan?

  16. Det är en ja- och nej-fråga.

  17. Trots allt ni tror om journalistik-

  18. -så är det fullkomligt värdelöst
    att ställa en ja- och nej-fråga-

  19. -i princip i alla sammanhang.

  20. Det finns ett viktigt undantag
    i det civila livet.

  21. Inför Gud
    och i denna församlings närvaro-

  22. -frågar jag dig,
    Olof Daniel Westling:

  23. Vill du ta Victoria Ingrid
    Alice Désirée till din hustru-

  24. -och älska henne i nöd och lust?

  25. Ja.

  26. Inför Gud
    och i denna församlings närvaro-

  27. -frågar jag dig,
    Victoria Ingrid Alice Désirée:

  28. Vill du ta Olof Daniel Westling
    till din man-

  29. -och älska honom i nöd och lust?

  30. Ja.

  31. Ett tydligt ja eller nej.
    Det var tur att det blev ett ja, va?

  32. Det är det enda tillfället när det
    funkar. I övrigt är frågan bannlyst.

  33. Jag vet att det finns invändningar,
    vi kommer att kunna ta dem-

  34. -men det här bygger på
    solid empirisk vetenskap.

  35. Det finns en kanadensisk journalist
    och forskare, John Sawatsky-

  36. -som rest runt i Sverige och världen
    och undervisat i intervjumetodik.

  37. Jag och Björn Häger
    är hans "followers" i Sverige.

  38. Så mycket utav det jag har att säga
    bygger på John Sawatsky.

  39. Han gjorde
    ett stort undersökande projekt-

  40. -där journalister hjälpte honom med
    att göra researchintervjuer-

  41. -som de bandade och skrev ut.

  42. En del kom hem
    med fullkomligt värdelöst material.

  43. Andra kom hem med guldägg.

  44. Vad John gjorde var
    att han systematiserade-

  45. -vilka frågor som producerade bra
    svar och vilka som inte gjorde det.

  46. Utifrån det har han utarbetat ett
    system för att kunna bedöma detta.

  47. John har formulerat
    intervjuarens dödssynder.

  48. Först skrev han tio dödssynder.

  49. Det var jag som sa:
    "Hör du, dödssynderna är enbart sju."

  50. Så han har redigerat ner dem
    till sju nu-

  51. -och tre gyllene regler.

  52. Hans första dödssynd är
    ja- och nej-frågan.

  53. Vi ska lyssna på John Sawatsky själv,
    på vad han har att säga.

  54. John Sawatsky är en av världens mest
    anlitade lärare i intervjumetodik.

  55. Hans budskap är att intervjuaren
    ska hålla sig i bakgrunden-

  56. -och han varnar reportrarna för
    synder de kan begå som intervjuare.

  57. Jag kallar dem "de tio dödssynderna",
    men den största synden vi stötte på-

  58. -var den slutna frågan.
    Ja- och nej-frågan.

  59. Hur undviker man att synda, då?

  60. Det finns tre principer att följa
    när det gäller frågeformuleringar.

  61. Först och främst
    måste man ställa öppna frågor.

  62. För det andra ska de vara neutrala.

  63. För det tredje
    ska de vara så enkla som möjligt.

  64. Enkla frågor
    gör det lättare för folk att svara.

  65. Ju enklare frågor vi ställer,
    desto mer berättar de.

  66. -Hur formulerar man en neutral fråga?
    -Undvik laddade ord och överdrifter.

  67. När man använder sådant
    börjar det hända saker.

  68. -Vad är en öppen fråga?
    -Det är en fråga...

  69. ...som inte begränsar svaret.

  70. Om jag frågar dig
    "Har du haft en bra dag i dag?"-

  71. -begränsas du till
    att svara ja eller nej.

  72. Frågar jag "Hur har du haft det
    i dag?" har du möjlighet att säga-

  73. -vad du vill. Då får jag veta
    hur du verkligen har haft det.

  74. Vad är ditt bästa råd
    till en reporter inför en intervju?

  75. Mitt bästa råd är:

  76. När du gör intervjun,
    försök inte vara stjärnan.

  77. När du tittar rakt in i kameran
    kan du vara stjärnan-

  78. -men när du intervjuar en gäst,
    var reportern.

  79. Tack så mycket, John. Tack.

  80. -Toppen. Var det här en bra intervju?
    -Ja, den var bra.

  81. Varför? Varför var den bra?

  82. Det var ett skämt.
    "Was this a good interview?"

  83. Där bröt jag omedelbart mot reglerna.

  84. Jag har en liten djävul inbyggd
    i min axel.

  85. Så fort jag ställer en bra fråga
    som är öppen, neutral och enkel-

  86. -då vaknar djävulen och viskar dåliga
    frågor i örat och förstör intervjun.

  87. Jag har flera exempel på detta.

  88. Men min uppfattning är,
    eller mitt intryck är-

  89. -att journalistikutbildningen inte
    ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt-

  90. -systematisk intervjumetodik.

  91. Andra yrkesgrupper
    förstår det här bättre.

  92. Läkare, som ska göra diagnoser.
    Advokater, poliser, psykologer-

  93. -som jobbar mycket medvetet
    med öppna frågor.

  94. Min dotter Ebba-

  95. -som vid det här tillfället
    var åtta år och hade gått ut tvåan-

  96. -är bättre än de flesta journalister
    på att ställa frågor.

  97. När de började tvåan
    fick hennes klass göra en mindmap.

  98. "Vad vill ni lära er
    det kommande året?"

  99. Titta på de här frågorna.
    "Varför finns det killar och tjejer?"

  100. "Hur vet man vad som är giftigt
    eller inte?" Det är Ebbas fråga.

  101. "Vem uppfann ord? Hur görs glas?"

  102. "Varför ruttnar kroppen
    bara när man är död?"

  103. "Vem eller vad skapade jorden och hur
    vet man det?" Här har vi källkritik.

  104. Alla frågor de här åttaåringarna
    ställer är öppna frågor.

  105. De vill veta
    och ställer öppna frågor.

  106. Det här ligger i människokroppen på
    något sätt, men vi journalister tror-

  107. -att vi är tuffa
    om vi ställer andra sorters frågor.

  108. Sawatskys regler.

  109. I boken "Nyhetsjournalistik"
    finns de här väl sammanfattade.

  110. Både Sawatskys dödssynder
    och rekommendationer.

  111. De ska vara öppna,
    neutrala och avskalade.

  112. Det engelska ord
    Sawatsky använder är "lean".

  113. "Keep it simple and lean". Inte
    bara enkla. De ska vara avskalade.

  114. Vi har systematiskt försökt
    använda oss av den här metoden-

  115. -i ett program som vi först gjorde
    på SVT och som UR tog över:

  116. "En bok, en författare".

  117. Där intervjuar vi en författare
    om hens bok-

  118. -i 25 minuter.

  119. Jag ska ta några exempel.

  120. Det här är faktiskt
    ett gott exempel på-

  121. -hur öppna, avskalade
    och neutrala frågor funkar.

  122. Du har skrivit en bok med Jan Bylund:

  123. "Den lyckliga pessimisten: varför
    negativt tänkande är positivt".

  124. Varför är negativt tänkande positivt?

  125. Vi skrev boken av två anledningar.
    Vi har velat ifrågasätta-

  126. -den allmänrådande sanningen
    om det positiva tänkandet:

  127. Att det enda sättet att bli lycklig
    är att tänka positivt.

  128. Och vi vill uppmärksamma pessimisten-

  129. -som har fått en oförtjänt dålig bild
    av sig, hur den är och fungerar.

  130. -Det är huvudanledningarna.
    -Varför behöver de uppmärksammas?

  131. Pessimisten har fått en bild av sig
    att vara olycklig-

  132. -att vara den
    som aldrig följer med på afterwork-

  133. -eller säger nej till alltihop.
    Det är en felaktig bild.

  134. Pessimisten, det handlar om
    ett sätt att betrakta världen.

  135. Vad den gör av det kan vara
    väldigt många olika saker.

  136. Hur tänkte du
    när du skulle åka hit i dag?

  137. Jag utgår ju från att saker och ting
    kommer att gå åt skogen.

  138. Det vill säga att jag bokar inte
    sista flighten.

  139. Jag bokar gärna två flighter innan.

  140. Skulle det bli försenat så kan jag
    alltid ta en senare flight.

  141. Vi lyckliga pessimister
    använder vår pessimism-

  142. -för att skapa vår egen lycka.

  143. Hur fick ni idén
    att ni skulle skriva den här boken?

  144. Det var också tufalt.

  145. Ja, ni hör.

  146. Hon utgår från bokens titel.
    Bara det.

  147. Ett annat alternativ
    är att börja med frågan:

  148. "Varför har du skrivit
    den här boken?"

  149. När frågorna är öppna,
    neutrala och avskalade-

  150. -funkar det i alla sammanhang.

  151. Det är dessutom en hjälp
    för den lata journalisten-

  152. -för att det är mycket lättare.

  153. Då är det den som svarar på frågorna
    som får välja ord och som får jobba.

  154. Detta i motsats till
    de sju dödssynderna.

  155. Ja- och nej-frågan
    är den första dödssynden.

  156. Laddade ord, eller på engelska
    "trigger words".

  157. Trampmineord. Sawatsky säger
    att numera undrar han-

  158. -om inte "trigger word"-synden
    är den värsta av alla.

  159. Trampminan är ett laddat ord,
    och när man trampar på den...

  160. Man ser den inte. Man vet inte
    vilket ord som är laddat.

  161. Trampar man på det så exploderar det
    och intervjuare och intervjuad dör.

  162. Det är inte bra för intervjun.

  163. Jag skulle undervisa ett gäng
    politiska journalister i Vietnam-

  164. -tillsammans med
    ett antal parlamentariker.

  165. Det var ett gemensamt
    demokratiprojekt mellan Fojo-

  166. -och svenska riksdagen. För att visa
    hur bra jag var på att intervjua-

  167. -så intervjuade jag kulturutskottets
    ordförande, en riktig politrukdam.

  168. En öppen, enkel fråga:
    "Vilka förändringar krävs"-

  169. -"i det vietnamesiska parlamentets
    arbete?"

  170. Hon blev fullkomligt vansinnig.
    "Förändring?"

  171. "Skulle det behövas förändring
    i denna socialistiska mönsterstat?"

  172. Jag kunde inte föreställa mig
    ordet "förändring" som en trampmina.

  173. Att intervjua Carl Bildt är
    att gå på trampminor hela tiden.

  174. Han är en mästare i
    att hitta de här orden.

  175. Finns det ett värdeladdat ord
    i frågan så förstör det intervjun.

  176. Framför allt om intervjupersonen
    inte vill samverka eller samarbeta.

  177. En väldigt vanlig synd är att det
    inte är någon fråga över huvud taget.

  178. Den grammatiska formen är
    ett påstående.

  179. Då kan den som ska svara
    egentligen säga vad som helst.

  180. Den är dubbelpipig. Det betyder
    att det är två frågor på en gång.

  181. Två eller till och med flera.

  182. Den här mekanismen
    när man ställer en bra fråga:

  183. Djävulen vaknar, ropar in en ja-
    och nej-fråga med "trigger words" i-

  184. -och så ställer man två frågor på en
    gång och förstör den första frågan.

  185. Det svar man får är förstås
    på den sista dåliga.

  186. Dubbelpipigt är
    en mycket vanlig synd.

  187. Det är ett påstående. Det kan sluta
    med ett frågetecken eller inte-

  188. -men man säger
    att det är på ett visst sätt.

  189. Sådant brukar Carl Bildt slå ner på.
    "Det är inte alls så som du säger."

  190. Och så diskuterar man frågans
    premisser i stället för frågan.

  191. Överdrifter är besläktade med den
    sista synden, att den är överlastad-

  192. -vilket är en manlig synd.

  193. Manliga ekonomijournalister
    som håller en lång föreläsning-

  194. -för att visa sig märkvärdiga och
    kunniga. Fullkomligt ointressant.

  195. Överlastad
    eller att den innehåller överdrifter.

  196. Man påstår att det är på ett visst
    sätt med alltför starka ord.

  197. De här sju synderna
    ska man vara uppmärksam på.

  198. Det här är också ett analysschema
    ni kan använda.

  199. Titta på "Agenda",
    titta på "Aktuellt"-

  200. -eller lyssna på morgonprogrammen
    så hittar ni de här synderna.

  201. Ni kommer också att kunna förutse
    hur svaren blir.

  202. Det finns ett tillfälle
    när frågan är grundlagsreglerad.

  203. Riksdagsordningen är en grundlag-

  204. -och varje torsdag är det frågestund
    i riksdagen.

  205. Vilken ledamot som helst
    får ställa vilken fråga som helst-

  206. -till de närvarande statsråden,
    och statsrådet måste svara.

  207. Den som har ställt frågan
    har en uppföljningschans.

  208. Sedan är det någon annans tur.

  209. Vi ska lyssna på
    riksdagens frågestund-

  210. -och den då unge vänsterpartisten
    Tasso Stafilidis-

  211. -som ställer följande fråga.

  212. Varsågod.

  213. Herr talman, jag vill rikta min fråga
    till statsrådet Maj-Inger Klingvall.

  214. Förra året ställde jag en fråga
    till utrikesminister Anna Lindh-

  215. -om de homosexuellas situation
    i Uganda.

  216. Sedan dess har ju statsrådet
    Klingvall hunnit besöka Uganda-

  217. -och i sitt svar
    sa utrikesminister Anna Lindh-

  218. -att vid alla de bilaterala kontakter
    som Sverige skulle ta med Uganda-

  219. -så skulle också Sverige påtala
    de här problemen-

  220. -som Ugandas president
    har utsatt de homosexuella för.

  221. Och min fråga är
    till statsrådet Klingvall:

  222. Var det några sådana kontakter
    som togs under ditt besök i Uganda-

  223. -med statsledningen där?

  224. Vad var frågan?
    Den var överlastad, va?

  225. Så det var ju en dödssynd.
    Kommer ni ihåg frågan?

  226. "Togs det några sådana kontakter?"
    Frågan kan besvaras med ja eller nej.

  227. Statsrådet,
    som måste svara på frågan-

  228. -kan ju svara ja eller nej
    och så går hon och sätter sig.

  229. Eller så gör hon någonting annat.

  230. Vi ska titta igen. Njut utav frågan.

  231. Varsågod.

  232. Herr talman, jag vill rikta min fråga
    till statsrådet Maj-Inger Klingvall.

  233. Förra året ställde jag en fråga
    till utrikesminister Anna Lindh-

  234. -om de homosexuellas situation
    i Uganda.

  235. Sedan dess har ju statsrådet
    Klingvall hunnit besöka Uganda-

  236. -och i sitt svar
    sa utrikesminister Anna Lindh-

  237. -att vid alla de bilaterala kontakter
    som Sverige skulle ta med Uganda-

  238. -så skulle också Sverige påtala
    de här problemen-

  239. -som Ugandas president
    har utsatt de homosexuella för.

  240. Och min fråga är
    till statsrådet Klingvall:

  241. Var det några sådana kontakter
    som togs under ditt besök i Uganda-

  242. -med statsledningen där?

  243. Statsrådet Klingvall.

  244. Ja, herr talman. Mitt svar
    är väldigt enkelt: Ja.

  245. Tasso Stafilidis.

  246. Tack, herr talman. Tack, herr talman.
    Då undrar jag ju givetvis-

  247. -vad det var som statsrådet Klingvall
    fick möjlighet att belysa-

  248. -för statsledningen i Uganda
    kring de homosexuellas situation där?

  249. -Nu måste hon svara.
    -Statsrådet Klingvall.

  250. Herr talman, vid de samtal som fördes
    påtalades naturligtvis den situation-

  251. -som vi har uppfattat finns
    för den här gruppen i landet-

  252. -i Uganda.

  253. "Vi tog upp det som du frågade om."
    Hon ville inte samarbeta.

  254. Ja- och nej-frågan ger ju all makt
    över svaret till den som ska svara.

  255. På första frågan
    hade Klingvall kunnat svara:

  256. "Ja. Självklart, Tasso Stafilidis,
    så tog vi upp det här."

  257. "Vi tog upp de homosexuellas
    situation i Uganda. Vi protesterade."

  258. "Dessutom tog vi i vår godhet upp
    det brunnsborrningsprojekt"-

  259. -"som de socialdemokratiska kvinnorna
    bedriver i Afrika."

  260. "Och det, Tasso, skulle du kanske
    tänka på, du din urbenade kommunist."

  261. Hon skulle kunna vara på offensiven.
    Nu valde hon bara ja eller nej.

  262. Det som gör att en ja- och nej-fråga
    inte funkar är just-

  263. -att all makt över svaret
    lämnas till den som ska svara.

  264. Så tro inte på
    de här tuffa skjutjärnsreportrarna-

  265. -som säger att ja- och nej-frågor är
    bra. De lämnar ifrån sig kontrollen.

  266. Alltså,
    första synden är ja eller nej.

  267. Den andra synden
    är alltså "trigger words".

  268. Percy Barnevik plockade ut
    nästan en miljard i pension.

  269. Det blev ett himla liv om det för ett
    antal år sedan. Han var chef för ABB.

  270. Han jagades för detta, och till slut
    ställde han upp på en intervju.

  271. För många har du nu blivit
    något slags illustration på-

  272. -att det är girigheten som styr
    högt upp i näringslivet.

  273. Vad säger du om det?

  274. Mitt pensionsavtal har ingenting att
    göra med det svenska näringslivet.

  275. Absolut inte.

  276. Och det är djupt tragiskt
    om det här används som ett slagträ-

  277. -för att ifrågasätta de svenska
    pensionsavtalen som finns nu.

  278. Sådana här avtal har man inte
    i Sverige nu. De är borta.

  279. Nu har man pensionsavtal
    på de allra flesta ställen-

  280. -som är nere på en del av baslönen,
    och så har man optionsprogram.

  281. Å andra sidan, om man inte är girig
    så skulle man kunna gå ut och säga:

  282. "Jag avstår från de här pengarna."

  283. Visst kan man säga det, men jag vill
    inte gå in på de här resonemangen.

  284. -Är du en girig person?
    -Det ska ju inte jag svara på själv.

  285. Det får du fråga andra
    som känner mig närmare.

  286. Jag har säkert
    många dåliga egenskaper.

  287. Dominant, otålig och så vidare.

  288. Men jag tror att väldigt, väldigt få
    av de människor som känner mig-

  289. -skulle säga att jag är girig.

  290. Men man kan inte tala i egen sak
    om detta.

  291. "Är du en girig person?"

  292. "Tack, snälla Lars,
    för att du ställde den frågan."

  293. "Jag är glad att få erkänna och lägga
    korten på bordet. Jag är girig."

  294. Vad har vi för dödssynder här?

  295. Ja och nej
    och "trigger word", laddat ord.

  296. Vad vi bevittnar är ett försök
    till offentlig förnedring.

  297. Vi trycker ner ordet "girig" i
    hans hals. Vad ska han svara på det?

  298. "Är du en girig person?"
    Han svarar det enda han kan svara.

  299. "Ja, det får andra bedöma."

  300. På ett seminarium sa en av ekonomi-
    reportrarna på "Aktuellt": "Jag vet."

  301. För ordet "girig" fanns i luften.

  302. Han är girig.
    Han har stuckit med en miljard.

  303. Tar vi ordet själva och trycker ner
    i honom då har han alla sympatier.

  304. Den här ekonomireportern föreslog:
    "Vi frågar så här."

  305. "'Vad är ditt förhållande
    till pengar?'"

  306. När man ställer den frågan tänker
    publiken: "Ja, han är ju girig."

  307. Han måste då förhålla sig till ordet.

  308. "Vad är ditt förhållande till
    pengar?" Han skulle ha kunnat svara:

  309. "Ja, jag är ju inte girig."

  310. Men då är det han själv som tagit
    ordet, och då kan man fråga:

  311. "Jaha? Hur tänker du då?"

  312. Det finns en fantastisk historia. Jag
    har tyvärr inte hittat det klippet-

  313. -men det är "ABC" som ska sända-

  314. -från någon brandhistoria
    i Norrtäljetrakten.

  315. Man ser i förväg
    hur brandbefälet säger så här:

  316. "Det är ju fruktansvärt förfärligt
    det här som har hänt."

  317. Men intervjun har inte börjat.
    När reportern väl kommer i gång...

  318. "Är det inte fruktansvärt förfärligt
    det som har hänt?", säger hon.

  319. "Nej, så starka ord
    vill jag inte använda", säger han.

  320. När man får dem nedtryckta i halsen
    reagerar man mot dem-

  321. -och det exploderar i ansiktet.

  322. Det är den som ska svara
    som ska få välja ordet.

  323. Vad du åt till frukost
    måste du få svara på-

  324. -inte svara ja eller nej på mina
    mer eller mindre begåvade gissningar-

  325. -eller fördomsfulla beskrivningar
    av värdet på frukosten.

  326. Laddade ord.

  327. Jag hade gått på en Sawatsky-kurs,
    och det Sawatsky lärde ut-

  328. -var bland annat just det här
    att de själva ska få välja ordet.

  329. Det får vara utgångspunkt.

  330. Så om det är ett problem-

  331. -så är det den som ska svara på
    frågan som får definiera problemet.

  332. Då kan det vara
    ett avstamp för intervjun.

  333. Gudrun Schyman var då vänsterparti-
    ledare med alkoholproblem-

  334. -och hade fått sluta, kommit tillbaka
    och dykt upp berusad en gång till.

  335. Krismöte på Vänsterpartiets kursgård
    i Syninge.

  336. Det är återigen Norrtäljetrakten.

  337. Hela partistyrelsen är där. I parti-
    styrelsen finns det en alkoholläkare.

  338. Det vore väl underbart
    att få höra hans bedömning?

  339. Nu är det paus,
    klockan är strax efter tolv-

  340. -och denna alkoholläkare kommer ut
    och möter oss reportrar-

  341. -och nu vill vi ha reda på
    vad som har hänt.

  342. Vi kommer att fortsätta sammanträdet
    så jag har inga kommentarer just nu.

  343. Tror du att ni blir klara före lunch?

  344. -Det tror jag.
    -Vad är det som är problemet?

  345. Det finns många problem
    i sådana här sammanhang.

  346. Hur vill du definiera dem, då?

  347. Det är ju en besvärlig situation, men
    jag tycker att det är väldigt bra-

  348. -att man får diskutera igenom den
    innan man säger något definitivt.

  349. Men vad är det som är besvärligt?

  350. Ja, jag tycker
    att situationen är väldigt besvärlig.

  351. Men hur då?

  352. Ja, det är väl ganska uppenbart
    för de flesta.

  353. Nej, berätta.

  354. Jag tycker
    att det är väldigt besvärligt-

  355. -att jobba med alkoholproblem inom
    politiken. Det är väl helt klart.

  356. Det är ingen lätt sak.
    Man stöter på många problem.

  357. Det vet alla
    som har jobbat med alkoholproblem-

  358. -att det ofta finns en komplicerad
    bakgrund till problematiken-

  359. -att återfall förekommer-

  360. -att det krävs mycket arbete
    för att komma igenom det här.

  361. Jag hoppas att man ska hitta en metod
    och komma igenom de här problemen.

  362. Detta säger alkoholläkaren
    i Vänsterpartiets styrelse.

  363. Han säger: "Inga kommentarer."

  364. Jag har ändå 45 sekunder
    klockren kommentar från honom-

  365. -om alkoholproblematik
    i politisk ledning.

  366. Det fullkomligt sugande i frågan,
    också för hans vetenskapliga ådra...

  367. "Vad är problemet?"
    Han kan inte låta bli att svara.

  368. Ni hörde en annan fråga.
    Hanna Stjärne, Ekoreporter, frågade-

  369. -"Är ni klara till halv ett?"
    Hon har ju "Lunchekot" att tänka på.

  370. Men det var ju ingen bra fråga
    att sända i radio.

  371. "Vad är problemet?" Bär med er det.
    Få dem att komma med ordet.

  372. Jag ska ha ett ytterligare exempel
    på det så småningom.

  373. Sahlin kommer jag att återkomma till
    i det här intervjuavsnittet.

  374. Mona Sahlin
    har en lång historia bakom sig.

  375. Hon var ju på väg att bli partiledare
    1996, men fick ta en timeout.

  376. Sedan kom hon tillbaka
    i regeringen några år senare-

  377. -på Näringsdepartementet, där hon
    fick hand om utredningen om Estonia.

  378. Vad ska vi göra med Estonia?
    Det ligger där, vraket-

  379. -med de döda kropparna i fartyget.
    De är ju inte bärgade.

  380. Det var en stor fråga. Ska man bärga
    kropparna? Ska man cementera vraket?

  381. En etisk kommission utredde detta och
    lämnade sitt förslag till regeringen.

  382. Nu är det presskonferens i Rosenbad.

  383. På tre minuter lyckas den samlade
    eliten av politiska reportrar-

  384. -begå samtliga dödssynder som finns.

  385. Så ni ska få njuta av
    denna syndfulla församling.

  386. Den första frågan...

  387. Det kallas "tekning". Den som tar
    första frågan vinner tekningen-

  388. -och får göra en uppföljningsfråga.
    Sedan måste man släppa in kollegerna.

  389. Den första frågan är bra,
    och den ställer jag.

  390. Sedan ställer jag den andra frågan,
    och den är fullkomligt värdelös-

  391. -därför att den innebär en synd.

  392. Vi ska analysera fråga efter fråga
    när vi har lyssnat på hela-

  393. -men tänk på det här i termer av
    vilka synder det är som begås.

  394. ...skydda gravfriden. Men rent
    tekniskt, då? Hur ska det gå till?

  395. I dag finns det ingen enkel
    teknisk lösning.

  396. Det trodde man när man diskuterade
    och beslutade om-

  397. -övertäckning med betong.

  398. Det vi i dag kan se är att
    varje försök att närma sig Estonia-

  399. -syns på radar i Finland.

  400. Om det är en medborgare i något av
    de länder som har skrivit på avtalet-

  401. -som finns där så kan den avvisas.

  402. Det är det som är slutsatsen i dag.
    Fler länder som skriver på avtalet.

  403. Och den tekniska utvecklingen
    gör det säkert enklare i framtiden-

  404. -att gå ner till vraket. Möjligen
    blir det också enklare i framtiden-

  405. -att tekniskt skydda graven.

  406. Men jag har inget enkelt svar i dag
    på hur detta kan se ut.

  407. Hur föreställer du dig
    att övervakningen ska gå till-

  408. -och vem ska ansvara för det?

  409. Jag föreställer mig att det är
    Finland, Estland och Sverige.

  410. Tror du att detta är det slutgiltiga
    politiska beslutet angående Estonia?

  411. Ja, det tror jag.

  412. Ni gör en sorts självkritik över
    hur ni hanterade frågan tidigare.

  413. Upprepar ni inte misstaget nu?
    Även om du skyller på media-

  414. -kunde ni inte ha meddelat de
    anhöriga först, före riksdagsgruppen?

  415. Jag skyllde inte på media.
    Det gjorde jag inte.

  416. Jag tog på mig
    den politiska delen av det-

  417. -nämligen att försöka förankra
    och beskriva ett politiskt beslut-

  418. -för riksdagsgrupperna.

  419. Jag trodde att det skulle resultera i
    en respekt från alla ledamöter-

  420. -att låta informationen gå
    till de anhöriga först.

  421. I den svenska lagstiftningen
    går ju bevissäkring före gravfrid.

  422. -Hur menar du nu?
    -En åklagare som vill bevissäkra...

  423. ...har ju rätt att gå ner och göra
    en brottsplatsundersökning.

  424. Det är ungefär samma sak som om man
    tar upp en grav på en kyrkogård.

  425. Jag kan bara säga att jag förutsätter
    att inga hinder läggs i vägen-

  426. -för en rättslig prövning.

  427. Var det ett misstag att tillsätta
    analysgruppen när ni kör över den?

  428. Det var absolut inget misstag
    att tillsätta analysgruppen.

  429. De har gjort ett oerhört bra arbete,
    ett viktigt arbete.

  430. Och vi kör inte över dem.

  431. Det kan vara nyttigt att få ta del av
    originalinspelningarna.

  432. Vi ska analysera detta.
    Min första fråga...

  433. Det är den knepiga frågan. De ska
    utlysa gravfrid. Hur ska det gå till?

  434. Frågan är öppen,
    neutral och avskalad.

  435. Hon ger ett långt, komplicerat svar.

  436. Då frågar jag "Hur föreställer du dig
    att det här ska gå till"-

  437. -"och vem ska ansvara för det?"
    Den är alltså dubbelpipig.

  438. Och fråga nummer två, "Vem ska
    ansvara?", den är mycket lättare.

  439. Hon svarar: "Jag föreställer mig
    att det är Finland."

  440. Därmed kommer hon ur den här
    första frågan om hur det ska gå till.

  441. Nästa fråga är:

  442. "Tror du att detta är det slutliga
    politiska beslutet om Estonia?"

  443. "Slutlig" är ett laddat ord,
    och det är en ja- och nej-fråga.

  444. Jag kommer inte ens ihåg
    om det var ja eller nej.

  445. Hon går ju inte in på någonting.
    Hon svarar bara ja eller nej.

  446. Sedan har vi en lång fråga från TT.
    "Upprepar ni inte misstaget?"

  447. "Ni skyller på medierna. Kunde ni
    inte meddelat anhöriga först?"

  448. Den är dubbelpipig, den har
    laddade ord och den är ja och nej.

  449. Vad är den värsta synden?
    Jo, det är förstås de laddade orden.

  450. "Nej, vi skyller inte på medierna."

  451. Hon måste förhålla sig till
    trampminan och det är där vi stannar-

  452. -på den frågan.

  453. Sedan kommer Erik Ridderstolpe
    på "Ekot".

  454. "Enligt svensk lagstiftning
    går bevissäkring före gravfrid."

  455. Vad är felet? Det är inte en fråga.

  456. "Hur menar du då?", frågar
    Mona Sahlin. Det är inget bra svar.

  457. Då berättar han för henne
    hur svensk lagstiftning fungerar.

  458. "Det är som att ta upp en grav på
    en kyrkogård." Återigen ingen fråga.

  459. Hon säger "Jag kan bara säga att..."
    Intervjun kommer inte vidare.

  460. Sedan kommer mästaren K-G
    Bergström.

  461. "Var det ett misstag att tillsätta
    analysgruppen när ni kör över den?"

  462. Två värdeladdade begrepp
    och en ja- och nej-fråga.

  463. "Nej, det var inget misstag.
    Vi kör inte över."

  464. Hon förhåller sig till påståendet.

  465. Hur vi ska klippa ihop och göra
    nyheter av den här presskonferensen-

  466. -det vete fåglarna.
    Så här är det hela tiden.

  467. Använd det här. Pröva det här själva
    när ni tittar på nyheterna-

  468. -så ska ni se hur läskigt det är
    och vad det leder till.

  469. För vad Sawatsky gör med sin grund
    är ju att...

  470. Med det empiriska underlaget kan man
    med 95-procentig säkerhet förutse-

  471. -hur svaret blir
    när frågan är på det här sättet.

  472. Och Ebba, åtta år, är bättre än de
    flesta av oss - inklusive mig själv.

  473. Bra frågor är öppna,
    neutrala och avskalade.

  474. I politiken... Jag hävdar-

  475. -att politiker ofta är bättre
    än journalister på att värdera ord.

  476. De är noggrannare med orden
    än vad vi är.

  477. Inom utrikespolitiken
    fungerar det så-

  478. -att om vi ska förhålla oss till
    något som har hänt i omvärlden-

  479. -så sker det en beredning mellan UD
    och statsrådsberedningen.

  480. Vad tycker Sverige
    om det som har hänt?

  481. Är det för jävligt
    eller är det toppen?

  482. Och så hittar man ett ord
    eller ett begrepp-

  483. -som uttrycker
    den svenska hållningen.

  484. Så här fungerar politiken,
    inte bara utrikespolitik.

  485. Så har jag också lärt mig
    att fungera.

  486. Vad tycker vi nu om regeringens
    förslag om public service?

  487. Ja, då sitter jag på kammaren med min
    ledningsgrupp och bestämmer ett ord-

  488. -som vi väljer att använda.

  489. Får jag sedan som intervjuad
    inte tillfälle att använda det ordet-

  490. -så uppstår en onödig brottningsmatch
    mellan makthavaren och reportern.

  491. Makthavaren vill säga ordet och
    reportern vill trycka fram sina egna.

  492. Och då kommer man ingenstans.

  493. Att i stället börja med tanken
    "Vad är problemet? Vad är ordet?"-

  494. -gör att du sedan kan ta det
    som avstamp för att komma vidare.

  495. Inom socialdemokratin finns det
    två saker en ledare inte får göra.

  496. Han får inte tala skit om Olof Palme-

  497. -och han får inte säga att EU har
    begränsat vår nationella suveränitet.

  498. Göran Persson bryter mot
    dessa två lagar-

  499. -inom loppet av några minuter
    genom att jag frågar om ett ord-

  500. -efter det att USA har gått in i Irak
    för andra gången.

  501. -Vad ska vi göra?
    -Stoppa kriget!

  502. -Vad ska vi göra?
    -Stoppa kriget!

  503. I dag finns vi över hela världen.

  504. Framför Palazzo Venezia i Rom...

  505. Vilka politiska termer skulle du
    vilja använda för att beskriva-

  506. -din inställning till
    vad USA nu har gjort?

  507. Det är ganska lätt.
    Detta är orättfärdigt.

  508. Det är dessutom, som jag sa förut,
    farligt för dem själva.

  509. "Orättfärdigt" är det bästa
    uttrycket. Det är ett brett uttryck.

  510. Det rymmer både en legal dimension
    och en moralisk.

  511. Det är inte "dessa satans mördare".
    Du använder försiktiga ord.

  512. Ja, jag har aldrig använt
    den typen av uttryck.

  513. Nej. När vi väl är igenom det här
    ska vi bygga relationer igen.

  514. Jag kan inte inse att vi ska under-
    trycka vad vi anser rätt och riktigt-

  515. -i en för världsfreden
    avgörande fråga.

  516. Nu har Amerikas, Förenta staternas,
    trovärdighet som nation-

  517. -helt försvunnit.

  518. Det fantastiska är ju
    att detta fortsätter-

  519. -att dessa satans mördare
    ska få hålla på som det sker.

  520. Hur skulle Palme
    ha gjort i dag, tror du?

  521. Jag vet inte, men...

  522. Nej, jag vet inte.
    Det har hänt så mycket.

  523. Det är ett helt annorlunda Sverige.
    Ta bara EU-medlemskapet-

  524. -och den närhet vi har till varandra
    och den integrering vi har.

  525. Det lägger band på oss, samtidigt
    som det ger möjlighet att påverka.

  526. Det kan i efterhand visa sig
    att det krig som nu inletts-

  527. -var nödvändigt
    för att avväpna Saddam Hussein.

  528. Det kan visa sig
    att Irak gömde massförstörelsevapen.

  529. Också månader av vapeninspektioner
    kunde ha lett till en militär insats.

  530. Men inget av detta rättfärdigar-

  531. -att USA och dess allierade nu på
    egen hand går till angrepp mot Irak.

  532. Det är väldigt lätt
    att vara tuff och hård.

  533. Vinna en inrikesopinion?
    Visst, på kort sikt.

  534. Men den vinner du inte på lång sikt
    om du inte kan leverera-

  535. -någonting av det du talar om.

  536. Nej, jag är inte en plakatpolitiker-

  537. -och jag kommer inte att formulera
    de här stora slagorden.

  538. "Jag är inte en plakatpolitiker."

  539. Vem var det som var
    en plakatpolitiker? Vad var frågan?

  540. "Vad skulle Palme ha gjort?"
    En öppen, enkel, avskalad fråga-

  541. -och ett ärligt svar,
    med all respekt.

  542. Ja, han har valt
    en annan utrikespolitisk linje.

  543. Inte de starka orden. Bygg
    relationer, påverka inifrån.

  544. EU ger oss inflytande
    men också restriktioner.

  545. Så är det nog, men det är inte alltid
    man säger hur det är.

  546. Men frågan var: "Vad är ordet?
    Vad skulle Palme ha gjort?"

  547. Och då får vi
    en helt annan dimension.

  548. Skulle jag ha gått in med
    värdeladdade ord och ja och nej-

  549. -då hade jag kanske aldrig fått
    ett sådant ärligt, öppet svar.

  550. Det jag vill tillföra är
    strukturen på intervjun.

  551. Sawatsky har också det här i en
    makromodell, men de ord som jag valt-

  552. -är "förbered",
    "strukturera" och "lyssna".

  553. En intervju kan alltså förberedas.

  554. Nu vill jag
    att vi ska ha ett rollspel.

  555. Vi ska hålla på till kvart över,
    så ni får en lite kortare lunch.

  556. Ni får ändå en timme,
    men vi håller på till kvart över.

  557. Vi ska nu ägna oss åt att förbereda
    en intervju med Mona Sahlin.

  558. Då går vi tillbaka till Sahlinaffären
    -96, när hon har avslöjats med-

  559. -att ha använt regeringens kontokort
    på ett felaktigt sätt.

  560. Hon har köpt mat och kläder
    för kontokortet.

  561. Hon har gjort utlandsresor
    för tiotusentals kronor.

  562. Hon har hyrt en bil för 9 000 kronor.

  563. Så ett ganska omfattande missbruk
    av regeringens kontokort avslöjas-

  564. -och det är det som är Sahlinaffären.

  565. Hon tvingas avgå som kandidat
    och i stället blir det Göran Persson.

  566. Och hon tar en timeout.

  567. Riksåklagaren utreder
    om hon har begått något brott-

  568. -och några månader senare,
    jag tror att det är i februari -97-

  569. -så ska riksåklagarens beslut
    komma klockan två.

  570. Riksåklagaren har en presskonferens-

  571. -och jag ska försöka få Mona Sahlins
    kommentarer. Jag får tag på henne-

  572. -och säger: "Jag vill intervjua dig
    när åklagarens beslut har kommit."

  573. "Det går bra. Kom hit ut då så är jag
    beredd att svara", säger hon.

  574. Vi står på redaktionen
    och pratar om det här-

  575. -och då säger
    redaktionens researcher:

  576. "Du, passa på att fråga henne
    om dagisräkningen också."

  577. "Dagisräkningen?"

  578. "Vet du inte?
    Vi har ju haft koll på det här."

  579. "Hon har ju inte betalat
    sin dagisräkning på flera månader."

  580. "Är det verkligen möjligt
    efter allt tjafs?"

  581. "Jo."

  582. "Ja, det vill jag ha dubbelkollat.
    Kolla det igen", sa jag.

  583. Jag kollade med Nacka kommun.
    2 196 kronor i månaden.

  584. Och så säger de: "Hon har inte
    betalat på flera månader."

  585. "Vi skickade en påminnelse i går,
    så i dag bör hon ha den i brevlådan."

  586. "Om hon inte betalar nu
    så går det till Kronofogden."

  587. Storyn är att åklagaren
    kommer med sitt beslut.

  588. Det kan antingen vara friande
    eller fällande.

  589. Samtidigt har jag nu uppgifter om
    hennes dagisräkning.

  590. Nu ska jag förbereda intervjun.

  591. Om ni vore jag i detta läge,
    hur gjorde ni? Vad ska ni fråga om?

  592. Man bör ju tänka igenom
    hur man ska fråga.

  593. Är det någon som har någon idé?
    Vad ska jag fråga Mona Sahlin?

  594. Ja?

  595. Vad är första frågan?

  596. Nu får jag snart tvinga er. - Vad är
    din första fråga till Mona Sahlin?

  597. "Vad är problemet?"

  598. Den är lite allmän
    i det här sammanhanget.

  599. "Vad har du för förhållande
    till pengar?"

  600. Ja, den är bra. Men det som har hänt
    är ju att jag har dagisräkningen-

  601. -och jag har riksåklagaren.

  602. Ska jag börja med dagisräkningen
    eller med riksåklagaren?

  603. Vad säger du?

  604. Jag skulle inte börja med räkningen.
    Den är mer känslig och ny för henne.

  605. -Hon förväntar sig inte den frågan.
    -Vad kan hända om jag börjar med det?

  606. Hon blir fientligt inställd och vill
    kanske inte svara på andra frågor.

  607. Bra.

  608. Åklagaren har kommit med ett beslut
    och så kommer jag till redaktionen:

  609. "Hon blev arg på mig,
    så jag fick inget svar."

  610. "Vi får använda
    K-G Bergströms intervju i stället."

  611. Nej, det är en praktisk aspekt
    på det här.

  612. Okej. Men ska jag fråga om
    dagisräkningen över huvud taget?

  613. Är den relevant i sammanhanget?
    - Vad tror du?

  614. Om den är relevant?

  615. Det känns lite som en annan vinkel.

  616. Det är en annan vinkel, ja.
    Ska jag strunta i det då?

  617. -Nej.
    -När ska jag ta det?

  618. -I slutet kanske.
    -Ja, okej.

  619. Jag tar det mot slutet. Då ska vi
    börja med åklagarens beslut.

  620. Vad ska jag fråga då?

  621. -Ja. Ingen aning.
    -Ja, men...

  622. Åklagaren har kommit med ett beslut.
    Jag vill ha hennes kommentar.

  623. -"Vad tycker du om beslutet?"
    -Ja.

  624. Det behöver inte vara krångligare
    än så. "Vad tycker du om beslutet?"

  625. Väj inte för det självklara.

  626. Vi börjar med: "Vad säger du?
    Vad tycker du om...?"

  627. "Vad är din kommentar
    till åklagarens beslut?"

  628. Sedan så borrar vi lite grann
    i det där.

  629. Sedan kommer vi in på dagisräkningen.

  630. Hur ska jag komma in på den, då?

  631. Det är känsligt, sa du.
    Hon kan bli arg.

  632. Så hur ska jag formulera mig
    kring dagisräkningen?

  633. Tänk efter nu. Jag ska komma in på
    dagisräkningen utan att hon blir arg.

  634. Vad säger du?

  635. Det bästa är väl att låta henne nämna
    dagisräkningen?

  636. Ja, och hur ska jag göra det?

  637. Jag vet inte. Jag hängde inte riktigt
    med när du gick igenom det.

  638. Det blir svårt. Jag vet inte. Men på
    något sätt låta henne nämna ordet.

  639. Det är svårt, och just därför är det
    så bra om man förbereder sig innan.

  640. Är det någon annan som har en idé?

  641. Vad säger du?

  642. Som sagt, du får väl hitta
    någon bra formulering.

  643. Okej. Jag får hitta
    en bra formulering.

  644. Ja, det är det som är utmaningen.
    Tack för den.

  645. Det här är svårt. Det innehåller
    alltså moraliska aspekter.

  646. Det innehåller aspekter om
    att hon kan bli arg-

  647. -och praktiska aspekter: Vad ska jag
    komma hem med till redaktionen?

  648. Ni ska få se hur det blev.
    Ni ska få se hela intervjun-

  649. -för den utvecklar sig
    till en rysare.

  650. -Har du fått beskedet nu?
    -Ja, det har jag fått.

  651. -Det känns så skönt.
    -Du suckar.

  652. Ja. Även om man har trott
    att de skulle lägga ner det-

  653. -så har det varit en oro. Jag minns
    mina första ord på presskonferensen:

  654. "Jag må ha varit slarvig med mitt
    eget liv, men jag är ingen fifflare."

  655. Har du fått ordning på din ekonomi?

  656. Ja, det har jag fått. Det hade jag
    redan när affären brakade loss.

  657. Jag har ju försökt förklara att
    jag har inga betalningsanmärkningar.

  658. Det är inget moras i min ekonomi-

  659. -utan det är ett allmänt slarvigt
    och mycket rörigt liv.

  660. -Är det fortfarande det?
    -Inte ekonomiskt.

  661. Jag är nog den mest räkningstrogna
    medborgaren som finns numera.

  662. Vi kollade din dagisavgift.

  663. Du lär i dag få ett påminnelsebrev
    från Nacka kommun-

  664. -att du ännu inte har betalat
    dagisavgiften för november.

  665. -Det tror inte jag stämmer.
    -Nacka kommun säger det.

  666. -Ja, de har sagt mycket.
    -1 890 kronor...

  667. -...har du inte betalat för november.
    -Då ska jag kolla det.

  668. Jag är 100 procent säker på att jag
    har betalat alla dagisräkningar.

  669. -De säger att den återstår.
    -Då ska jag kolla det genast.

  670. Jag får erkänna att jag inte var
    särskilt Sawatsky-inspirerad-

  671. -på första frågan.
    "Har du fått beskedet?"

  672. Ja- och nej-fråga. Vad ska hon svara?

  673. Det intressanta i det här fallet är
    att Mona Sahlin har bestämt sig för-

  674. -att om hon blir friad
    så ska hon vara glad.

  675. Så i praktiken spelar det ingen roll
    att första frågan är usel-

  676. -för hon svarar ändå.
    "Jag är så glad."

  677. Och så försöker jag förstärka det.
    "Du suckar."

  678. Sedan har jag några andra frågor och
    så kommer jag in på dagisräkningen.

  679. Om vi analyserar det här
    i ett schema-

  680. -i termer av "förberett",
    "oförberett"-

  681. -och "förberedd uppföljning"
    så ser det ut så här.

  682. Huvudfältet är de väl förberedda
    grundfrågorna från början till slut.

  683. Men reportern måste vara beredd på
    uppföljningsfrågor-

  684. -som också går att förbereda. Det
    tredje frågefältet är det svåraste:

  685. När svaret är överraskande och
    reportern måste följa upp oförberedd.

  686. Då gäller det att lyssna
    och hitta på nya frågor.

  687. -Har du fått beskedet nu?
    -Ja, det har jag fått.

  688. -Det känns så skönt.
    -Du suckar.

  689. Ja. Även om man har trott
    att de skulle lägga ner det-

  690. -så har det varit en oro. Jag minns
    mina första ord på presskonferensen:

  691. "Jag må ha varit slarvig med mitt
    eget liv, men jag är ingen fifflare."

  692. Och det har undersökningen belagt.

  693. Hoppade du av regeringen
    och kandidaturen för tidigt?

  694. Nej, det hade ju inte med
    den juridiska prövningen att göra.

  695. Det var en bedömning av hur mycket
    mitt politiska liv hade tagit skada-

  696. -och hur mycket det skulle skada
    regeringsarbetet om jag var kvar.

  697. Men nu när det inte blir åtal, ångrar
    du att du lämnade kandidaturen?

  698. Nej. Det var andra saker också. Det
    var inte bara den juridiska delen.

  699. Det känns oerhört skönt
    för mig som person.

  700. Har du fått ordning på din ekonomi?

  701. Ja, det har jag fått. Det hade jag
    redan när affären brakade loss.

  702. Jag har ju försökt förklara att
    jag har inga betalningsanmärkningar.

  703. Det är inget moras i min ekonomi-

  704. -utan det är ett allmänt slarvigt
    och mycket rörigt liv.

  705. -Är det fortfarande det?
    -Inte ekonomiskt.

  706. Jag är nog den mest räkningstrogna
    medborgaren som finns numera.

  707. Vi kollade din dagisavgift.

  708. Du lär i dag få ett påminnelsebrev
    från Nacka kommun-

  709. -att du ännu inte har betalat
    dagisavgiften för november.

  710. -Det tror inte jag stämmer.
    -Nacka kommun säger det.

  711. -Ja, de har sagt mycket.
    -1 890 kronor...

  712. -...har du inte betalat för november.
    -Då ska jag kolla det.

  713. Jag är 100 procent säker på att jag
    har betalat alla dagisräkningar.

  714. -De säger att den återstår.
    -Då ska jag kolla det genast.

  715. En del har tolkat det här...
    Hon sa själv i sin bok efteråt:

  716. "I denna lyckans stund
    när jag har blivit friad"-

  717. -"så står Erik Fichtelius där
    med en stor kniv och hugger ner mig."

  718. Som om det var ett planerat överfall.

  719. Det var inte det. Om ni analyserar
    den här situationen...

  720. Det är en ja- och nej-fråga,
    men vi skippar den analysen nu.

  721. "Har du fått ordning på din ekonomi?"

  722. Hon säger
    att det är ett slarvigt liv.

  723. Hon hade kunnat säga: "Och om du
    fortsätter leta hittar du säkert"-

  724. -"en och annan dagisräkning
    som jag inte har betalat."

  725. Och så kommer jag tillbaka till
    det här med dagisräkningen-

  726. -och hon säger att den är betald.

  727. Hon kunde ha sagt: "Nu kommer du
    dragande med privata utgifter."

  728. "Ni har förföljt mig länge,
    och du är en av de värsta."

  729. "Du kan nog hitta en och annan
    dagisräkning om du fortsätter."

  730. "Men nu är jag så glad över
    att jag är friad."

  731. Hon hade kunnat svara på det sättet.
    Det var hennes val-

  732. -att svara så som hon gjorde.

  733. "Jag är den mest räkningstrogna
    person som finns."

  734. Det var inte mitt svar, det var
    hennes. Därmed blev det förödande.

  735. Det var beroende på hur hon svarade
    hur det här hade blivit.

  736. Och man ska alltså inte
    falla i farstun för...

  737. Ifrån min sida
    var det ingen sådan avsikt.

  738. Jag tyckte att det viktiga var att få
    en kommentar på åklagarens beslut.

  739. Sedan beroende på hur hon svarar
    på dagisavgiftsfrågan-

  740. -så får vi ta med den eller inte.

  741. Hon ringde före sändningen och sa:
    "Nu kom jag hem, och det stämmer."

  742. "Det låg ett brev
    från Nacka kommun här."

  743. Så hon ringde och bekräftade
    att hon hade haft fel i intervjun.

  744. Men det belyser
    hur man kan förbereda en intervju-

  745. -som innebär etiska överväganden.

  746. I vilken ände ska man börja?
    Vad är viktigast-

  747. -och hur formulerar man frågorna?

  748. Och det behöver inte ta mer.
    Vi höll på i några minuter.

  749. Sitter man med en kollega
    kan det räcka med fem minuter-

  750. -och det bör man alltid ha för att
    tänka igenom: Var ska jag börja?

  751. Var ska jag sluta? Vad finns det för
    möjliga uppföljningsfrågor?

  752. Samtidigt som man är beredd på
    att haka på saker och ting-

  753. -som man inte riktigt
    har kunnat förbereda.

  754. De där fälten finns där.
    Det är otroligt viktigt-

  755. -i etermediesammanhang särskilt,
    men även för tryckta intervjuer-

  756. -att ha en ordning som är logisk
    och som gör att det byggs upp-

  757. -ett förtroende mellan
    den intervjuade och intervjuaren.

  758. Ställer man frågorna hipp som happ
    framstår man som en idiot-

  759. -inför den man pratar med,
    och de blir förvirrade.

  760. Jag tror att när en journalist dör-

  761. -så är risken stor
    att man hamnar i helvetet.

  762. Och då finns det ett eget rum,
    en egen sektion, i helvetet-

  763. -för nyhetsreportrar.

  764. I det första rummet
    så är man först med en nyhet-

  765. -men medan man förbereder
    publiceringen-

  766. -så är det en konkurrent
    som publicerar den.

  767. Det är plågsamt. Och där i helvetet
    så pågår ju det här i evighet.

  768. Men det finns ett ännu värre rum.
    Där har någon elak person sparat-

  769. -samtliga originalintervjuer
    man har gjort-

  770. -och så tvingas man lyssna igenom dem
    hela tiden.

  771. Då får man höra alla sina dödssynder.

  772. Efter några hundra år i det helvetet
    längtar man till skärselden.

  773. En bra metod för er
    att bli bättre som intervjuare-

  774. -är faktiskt att lyssna igenom
    egna originalinspelningar.

  775. Då kommer ni att höra: "Aj! Där
    ställde jag en dubbelpipig fråga."

  776. "Där kom jag med ett 'trigger word'."

  777. Bästa sättet att lära sig är
    att höra sina egna intervjuer.

  778. Jag undervisar mycket i intervju-
    metodik just för att lära mig själv.

  779. Att bekämpa den här egna djävulen
    på axeln är en livsuppgift.

  780. Hela tiden bryter man mot det här
    och hamnar i ja- och nej-frågor.

  781. Och ni ser att när jag ställer frågor
    till er så halkar jag dit.

  782. Ni samarbetar med mig, så det funkar
    ändå. När man inte har samarbete-

  783. -kan det bli katastrofalt.

  784. Det är då statsrådet Klingvall
    bara säger ja och går och sätter sig.

  785. Det Sahlin gör...

  786. ...är ju att hon använder en metod,
    som jag ska komma tillbaka till-

  787. -som Richard Nixon etablerade.

  788. Jag säger "Sahlinaffären", men
    den kallas också "Tobleroneaffären".

  789. Varför kallas den "Tobleroneaffären"?

  790. Vilken tidning var det som avslöjade
    att hon hade köpt Toblerone?

  791. Vad var det för tidning som avslöjade
    att hon hade köpt Toblerone?

  792. Var det Expressen?
    Eller var det Aftonbladet?

  793. "Expressen kan i dag avslöja:
    Mona Sahlin köpte två Toblerone!"

  794. Var det en Expressen-artikel?

  795. Var det ett legitimt avslöjande?

  796. Vad sa jag? Hon hade hyrt bilar,
    åkt på resor, köpt mat och kläder-

  797. -missbrukat regeringens kontokort.

  798. Och det kallar vi
    för "Tobleroneaffären".

  799. Vem har hittat på det?

  800. Skärpning, hör ni.

  801. Det lät nonchalant.

  802. Det kan ju faktiskt vara så
    att jag både då och också nu-

  803. -inte tycker att jag har gjort
    något fel som har använt detta kort-

  804. -redovisat och betalat.

  805. Jag ska kommentera några fakturor.

  806. Det finns några fakturor
    som är en taxfree-affär-

  807. -och en faktura som är blöjor,
    Toblerone, cigaretter.

  808. Två Toblerone, till och med.
    Om jag hade avsett att göra något...

  809. "Två Toblerone, till och med."

  810. Det var Mona Sahlin som avslöjade
    att hon hade köpt två Toblerone-

  811. -och vi döper det till
    "Tobleroneaffären".

  812. Det förminskar ju hela historien.
    Journalisterna är dumma.

  813. Det är en liten skitsak. Det handlar
    bara om några Toblerone och blöjor.

  814. Därmed har vi fallit för
    ett retoriskt trick.

  815. Den som var mästare på detta-

  816. -och som etablerade genren
    "tycka synd om och förminska"-

  817. -han heter Richard Nixon.

  818. Richard Nixon var kandidat
    för att bli vicepresident 1952-

  819. -på Eisenhowers "ticket",
    som de säger.

  820. Nixon var senator,
    men var anklagad för-

  821. -att ha tagit emot illegala kampanj-
    bidrag på flera miljoner dollar.

  822. Nixon håller ett av tv-historiens
    första direktsända tal till nationen-

  823. -och journalisterna är dumma. De har
    till och med anklagat honom för-

  824. -att ta emot den lilla svartvita
    cockerspanielvalpen Checkers.

  825. Ni ska få se
    delar av Nixons Checker-tal.

  826. Det blåser på toppen. Det är hårt för
    en offentlig person att kritiseras.

  827. Det kan vändas mot journalisterna
    som avslöjar oegentligheter.

  828. Att makthavare gråter ut om
    hur synd det är om dem-

  829. -kallas "Checker-metodiken"
    efter Richard Nixon.

  830. När han som vicepresidentkandidat-

  831. -anklagades för att ha tagit emot
    illegala kampanjbidrag-

  832. -slog han tillbaka
    i ett unikt direktsänt tv-tal.

  833. Nixon vann stor sympati på
    att berätta att han tagit emot-

  834. -en liten svartvit cockerspaniel.

  835. Ja, Nixon blev vald och historien
    fick ett annat förlopp.

  836. "Tycka synd om"-metodiken
    var etablerad.

  837. Den används fortfarande. Vi kan bara
    ta ett exempel nyligen i Sverige.

  838. Tolgfors.

  839. När Sten Tolgfors tillkännagav
    sin avgång hänvisade han till-

  840. -hur medietrycket kring Saudiaffären
    påverkat hans barn.

  841. Det är ett grepp
    som är väl använt bland politiker.

  842. Jag begär mitt entledigande
    som statsråd av privata skäl-

  843. -med omedelbar verkan.

  844. Det finns tre skäl till det,
    och de tre skälen...

  845. ...det är mina tre barn,
    som har fått betala priset.

  846. Mediedrev är inget en 4-åring förstår
    men han ser hur mamma och pappa mår.

  847. När 2-åringen slutar peka på tv:n
    när pappa är med-

  848. -och stänger av för att han förstår
    att det innebär trubbel-

  849. -då inser man att det har
    konsekvenser för den egna familjen.

  850. I hela världen, i alla länder,
    när makthavare är angripna-

  851. -så är det väldigt synd om dem.

  852. Det är en retorisk figur som används.
    Det får man respektera att så är det.

  853. Om man som reporter uppfattas
    att man står där med en kniv-

  854. -och hugger ner folk så har man ju
    också hamnat i den fällan-

  855. -som är gillrad av Checker-metodiken.

  856. Den finns där och är en realitet
    i intervjusammanhang.

  857. Man ska vara medveten om
    att det här är-

  858. -en väl etablerad retorisk figur
    i politiken.

  859. Låt oss glädjas åt lite öppna,
    enkla, neutrala frågor i stället.

  860. Du har skrivit den här boken,
    "Mellan 55 och 60".

  861. Hur gammal är du?

  862. 56.

  863. Vad hände med dig när du fyllde 55?

  864. Det kändes som en tröskelålder
    på något sätt.

  865. Jag tyckte att 30, 40 och 50
    var inga större problem.

  866. Men när jag var mellan 55 och 60
    kände jag-

  867. -att det var svårt att visualisera
    mig själv om 10 år eller om 5 år.

  868. Jag kände att det som är framför mig
    är ålderdomen.

  869. Jag hör inte till de gamla ännu-

  870. -men jag är definitivt
    en annan sort än de unga-

  871. -och det jag har framför mig är
    ålderdomen. Det skakade om mitt liv.

  872. -Vad är ålderdomen?
    -Ni hör. Hela tiden öppna frågor.

  873. Jag själv försöker hålla mig till det
    i de här intervjuerna.

  874. Vi ska ta ett sista exempel på det.

  875. Du har skrivit den här boken,
    "Lyhörda lärare".

  876. Vad är det läraren
    ska vara lyhörd för?

  877. Det är så enkelt och roligt, och det
    är den som sitter och ska svara-

  878. -som med respekt får svara för sig.

  879. Jag ska ta upp ytterligare en avart
    inom politiken.

  880. Det handlar om medieträning.

  881. Numera, även som lägre handläggare
    på Landstinget Västernorrland-

  882. -så har man antagligen fått
    medieträning av någon överlöpare-

  883. -ifrån journalistkåren-

  884. -hur de ska svara.

  885. Då lär de sig anti-Sawatskymetoden.

  886. Ställs det en ja- och nej-fråga,
    svara ja och nej-

  887. -och sedan kan du köra
    ditt eget "message".

  888. Just det här med "message track"
    är svårt att tränga igenom.

  889. En avigsida på detta med att en
    makthavare bestämmer sig för ordet-

  890. -är att de har bestämt sig för: "Vad
    de än frågar så svarar jag det här."

  891. Och det har gått så långt-

  892. -att man kan tala om
    inbyggda prompters.

  893. När man sitter i en tv-studio som
    reporter så har man en teleprompter.

  894. Och när en politiker håller tal
    så har de plexiglasskärmar-

  895. -och så rullar texten där.

  896. Medieträning innebär
    att ledande politiker har fått-

  897. -något slags inbyggd prompter
    i huvudet.

  898. Så vad de än frågar så kommer
    makthavaren att läsa upp någonting-

  899. -från sin inre prompter.
    Man kan se det på ögonen.

  900. Jag ska spela upp två exempel för er-

  901. -där ni framför allt kan titta på
    ögonen på de här två som svarar-

  902. -och tänka efter: Varifrån kommer
    det här svaret som de kommer med?

  903. Nu är hon partiledarkandidat.
    Hon ska tala om migrationsfrågor-

  904. -och det ena och det andra.
    Då har hon memorerat det i huvudet.

  905. Hon får en öppen fråga från reportern
    och då kör hon det här.

  906. Det blir än mer påtagligt
    när vi ser hon som vann striden.

  907. Jag har inga belägg för det här,
    men när jag hör det här så låter det-

  908. -som om det här är
    väldigt genomtänkt i förväg.

  909. Och då blir det något slags stumhet
    i det offentliga samtalet.

  910. Det är ingen höger- och vänsterfråga.
    De är söndermedietränade hela gänget.

  911. Det är problematiskt,
    för det blir inget samtal.

  912. Alf Svensson var en sådan som svarade
    på frågor. Även Göran Persson-

  913. -ansträngde sig att svara på frågan
    som den faktiskt var formulerad.

  914. När de gör det blir det mer spännande
    och det blir personer som framträder.

  915. Men om man har tänkt ut svaret-

  916. -och ser journalistiken som en
    främmande makt som ska nedkämpas-

  917. -med ett förberett svar-

  918. -då blir det en stumhet i dialogen
    i samhället som är problematisk.

  919. Så det här är någonting som man
    som intervjuare måste försöka förstå.

  920. Ett sätt att närma sig det hela
    kan vara: "Vad vill du ha sagt?"

  921. När de väl har sagt det
    så kan den riktiga intervjun börja.

  922. Det är problematiskt
    när det är direktsändning.

  923. Men det här är en del utav
    verkligheten i intervjuandet.

  924. Frågor eller kommentarer
    kring intervjumetodik?

  925. Ja? Du får en mikrofon här först.

  926. Jag funderar mest på:
    De som är väldigt medietränade-

  927. -är det för att de upplever
    att det har ett positivt resultat?

  928. Det blir ju, som du säger,
    väldigt hackigt och inte så flytande.

  929. Tror du att de tjänar på det?
    Är det därför de gör det-

  930. -eller är det bara för att de
    vill vara väldigt förberedda?

  931. Jag tror inte att de tjänar på det.

  932. De verkar ju mer som robotmänniskor
    än levande varelser.

  933. Jag tror att det är en föreställning
    om kontroll och makt.

  934. "Jag har bara 30 sekunder på mig"-

  935. -"och då gäller det att få sagt det
    jag och partistyrelsen ska säga."

  936. "Vad de än frågar
    så ska jag säga det."

  937. Jag tror att man lurar sig själv. Det
    är en industri som har gått överstyr.

  938. De här råden som man lär ut,
    anti-Sawatskymetodik-

  939. -är i själva verket skadliga
    för demokratin.

  940. De politiker
    som i stället uppfattas tala-

  941. -icke-medietränat klarspråk
    de vinner i trovärdighet.

  942. Man kan ju vara helt tossig, som
    Donald Trump som säger vad som helst.

  943. Det vinner ju något slags
    populistisk respekt i alla fall.

  944. Ja?

  945. Om någon kör "tycka synd om"-metoden
    på dig, vad gör du då?

  946. "Hur menar du då?
    Vem var det som...?"

  947. "Tydliggör. På vad sätt lider du?"

  948. "Vem är det
    som har pekat ut dina barn?"

  949. I stället för att man stannar vid
    att det är synd om dem-

  950. -utveckla det in absurdum-

  951. -så att det blir tydligt för publiken
    att det är ett trick.

  952. Men det bygger på
    att du har tid också.

  953. Ja? Du kan ta micken direkt.

  954. Hur ser du på jämställdhet
    inom media?

  955. Hur kopplar du det
    till intervjumetodik?

  956. Fria associationer.

  957. Lyft det här
    till den systemkritiska nivån-

  958. -till normkritik.
    Hur undviker vi stereotyper?

  959. Vad det gäller ras, ideologier,
    sexuell läggning men också kön-

  960. -så är det oerhört viktigt
    att ha en medvetenhet om-

  961. -hur vi gestaltar,
    vilka som framträder.

  962. Kopplingen till intervjun är
    intressant på det sättet att...

  963. Och det här är
    ett väldigt svårt område: sexualitet.

  964. Sexuell attraktion eller icke-
    attraktion i intervjuögonblicket-

  965. -är en realitet.

  966. Är du en ung, vacker kvinna-

  967. -så kan intervjupersonen uppfatta dig
    som mindre farlig.

  968. Det kan också gälla om du är
    en snäll gosse som ställer frågorna.

  969. Det påverkar intervjusituationen.

  970. Man måste vara medveten om
    att det här kan vara en faktor.

  971. Du får inte missbruka det
    som intervjuare-

  972. -och du får inte använda det som
    ett övergrepp om du är makthavare.

  973. Men det finns där som ett problem
    som man måste vara medveten om.

  974. Men jämställdhet i meningen norm-
    kritik för stora nyhetsredaktioner-

  975. -är oerhört viktigt.

  976. Jag har en följdfråga på det.

  977. I de klipp som vi har sett hittills
    så är det i majoritet män.

  978. Hur ser du på det?

  979. Många utav de klipp som jag har visat
    handlar om makthavarsituationer-

  980. -och fortfarande är det så
    att män oftare är i den situationen.

  981. Jag kan inte ändra på det
    i efterhand.

  982. Så det är en majoritet män
    men inte en förkrossande majoritet.

  983. Det är mycket Mona Sahlin och de här
    två partiledarkandidaterna på slutet.

  984. Så frågan är
    hur ojämnt det egentligen är.

  985. Men jag är medveten om
    att ska jag ha med exempel-

  986. -så ska jag ha med
    utav flera sorter än en.

  987. Textning: J. Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regel 5: Förbered, strukturera och lyssna!

Avsnitt 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är de viktigaste frågorna och de värsta fallgroparna i en intervju? Erik Fichtelius illustrerar olika intervjusituationer genom att visa exempel ur sin egen långa karriär som journalist. Intervjuer med Mona Sahlin, Percy Barnevik och John Sawatsky analyseras och dissekeras. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Intervjuteknik, Journalistik, Massmedia, Nyhetsjournalistik, Nyhetsprogram, Publicistik, Radio, TV, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 1: Engagera dig!

Avsnitt 1

Vad är en nyhet? De klassiska journalisterna Buzz Merritt och Carl Bernstein besvarar denna fråga i ett par av de filmsnuttar som Erik Fichtelius visar. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 2: Rapportera det viktiga

Avsnitt 2

Vad ska man rapportera som nyhetsjournalist? Vad är det stora just nu och vad är det viktiga för just din redaktion? Det beror på den tilltänka publiken. Erik Fichtelius berättar om både helikopterperspektivet och det nära. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 3: Arbeta systematiskt!

Avsnitt 3

Bestäm dig för ett bevakningsområde och scanna av det systematiskt. Erik Fichtelius ger exempel från både sitt eget och andra journalisters sätt att arbeta systematiskt. Han berättar också om sitt tio år långa arbete med att intervjua före detta statsminister Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 4: Var konkret!

Avsnitt 4

Erik Fichtelius om vikten av att gå från det abstrakta till det konkreta för att nå ut genom bruset. Vi får se flera filmexempel på detta från hans egna karriär. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 5: Förbered, strukturera och lyssna!

Avsnitt 5

Vad är de viktigaste frågorna och de värsta fallgroparna i en intervju? Erik Fichtelius illustrerar olika intervjusituationer genom att visa exempel ur sin egen långa karriär som journalist. Intervjuer med Mona Sahlin, Percy Barnevik och John Sawatsky analyseras och dissekeras. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 6: Låt det hända!

Avsnitt 6

Stå inte i vägen för det som händer, det är händelsen som man vill se och höra, inte journalisten. Detta berättar Erik Fichtelius, journalist, utifrån exempel på nyhetshändelser från framförallt etermedia. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 7: Vårda språket!

Avsnitt 7

Det talade språket är annat än det skrivna och det spelar roll hur man använder sin röst, säger Erik Fichtelius. Här ger han en snabblektion i hur man låter och kanske borde låta på nyheterna. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 8: Gör nya versioner!

Avsnitt 8

När man jobbar i radio och tv är det viktigt att göra nya versioner av samma nyheter när man sänder många gånger under samma dag. Detta blir ännu viktigare när man publicerar på nätet. Journalisten Erik Fichtelius ger tips och exempel på detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 9: Var konsekvensneutral!

Avsnitt 9

Något av det svåraste och viktigaste som journalist är att vara konsekvensneutral. Om en nyhet gynnar eller missgynnar någon ska inte avgöra om den publiceras. Det är allmänintresset som ska styra. Journalisten Erik Fichtelius ger flera exempel på detta genom historien, bland annat då New York Times troddes riskera John F Kennedys anfall i Grisbukten 1961. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 10: Häng med!

Avsnitt 10

Som journalist måste man hänga med i förändringar av teknik och nya digitala modeller. Journalisten Erik Fichtelius åkte till USA när de började med datorer i nyhetsproduktionen i början av 1980-talet för att studera detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning