Titta

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Om UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Journalisten Erik Fichtelius går igenom tio regler som han menar är ovärderliga för blivande journalister. Erik Fichtelius liv är ett utsnitt av svensk journalisthistoria. Han plockar flera exempel ur sin egen karriär: Estonia-katastrofen, Mona Sahlin-affären, galna ko-sjukan, Palmeutredningen och dokumentären om Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler : Regel 9: Var konsekvensneutral!Dela
  1. Gyllene regel nummer nio
    som handlar om...

  2. ...objektivitetsproblematiken och
    det journalistiska grunduppdraget.

  3. Jag har valt att kalla regel nummer
    nio för "var konsekvensneutral".

  4. För att börja med ämnet tänkte jag
    att vi prövar ett rollspel.

  5. Jag ska se
    om du är beredd med mikrofonen.

  6. Så tänkte jag att ni skulle få vara
    USA:s president.

  7. "Ja", säger du.

  8. Om vi ska ta en fin president,
    vem ska vi ta då?

  9. Kan jag få förslag på en fin
    amerikansk president? - Vem då?

  10. -Abe Lincoln.
    -Ja.

  11. En lite modernare, som inte krigade
    och inte var ihop med fruntimmer.

  12. John F. Kennedy, en fin president.

  13. John F. Kennedy, en fin president.
    Härmed utnämner jag er studenter-

  14. -vid Mittuniversitetets journalist-
    utbildning till president i USA.

  15. Ni ska nu tänka och agera
    som om ni vore John F. Kennedy.

  16. Läget är följande:
    Vi befinner oss på vårkanten 1961-

  17. -och ni mr president har vunnit
    valet. Mot Richard Nixon dessutom.

  18. Ni har vunnit valet hösten -60.

  19. Ni tillträder den 20 januari.

  20. Samma dag som du ska hålla
    "the inauguration speech"-

  21. -briefar den avgående presidenten
    Dwight Eisenhower dig-

  22. -om en del projekt som pågår.

  23. Eisenhower har sagt okej till
    ett projekt-

  24. -att göra sig av med en kommunistisk
    diktator i närheten av USA.

  25. Som heter
    och fortfarande heter Fidel Castro.

  26. Idén är att man ska störta Castro.

  27. Men man ska inte göra det med
    en fullskalig invasion.

  28. Utan CIA har räknat ut att vi gör det
    som en hemlig operation.

  29. Vi rekryterar exilkubaner
    som legosoldater.

  30. Sen tränar vi dem i hemlighet-

  31. -och sen skickar vi dem till
    nån undangömd strand på Kuba.

  32. Där de ska uppträda som
    en spontan, folklig bondearmé.

  33. Och, hävdade CIA, när de gör det-

  34. -kommer folket än en gång
    att resa sig mot diktaturen.

  35. Ungefär som Castro
    hade lett bönderna-

  36. -mot Batista-diktaturen.
    CIA trodde att det fanns-

  37. -ett folkligt motstånd mot Castro,
    så man skulle bara tända en gnista.

  38. Lenin sa att en gnista kan tända
    en präriebrand.

  39. Vi skickar
    den hemliga styrkan med exilkubaner.

  40. Vi låtsas att det är ett spontant
    uppror. Vi backar upp dem med vapen-

  41. -med båtar, med flyg som vi målar om
    så att det ser ut som kubanska plan.

  42. När de väl har etablerat ett brofäste
    på stranden på Kuba-

  43. -kan de utropa en ny regering
    som kan be oss om hjälp-

  44. -och då kan vi gå in
    med full amerikansk styrka.

  45. Kennedy var tveksam. Men han ville
    inte verka svag inför militären-

  46. -så efter diskussioner och motstånd
    i hans egen administration-

  47. -bestämmer sig Kennedy för
    att acceptera projektet.

  48. Då bar det sig inte bättre än att
    en journalist fick reda på alltihop.

  49. Tad Szulc, Latinamerikakorrespondent
    för New York Times-

  50. -åker hem på semester påsken -61
    och mellanlandar i Miami i Florida.

  51. Han träffar gamla kompisar
    på barerna i Miami-

  52. -som då surrar av rykten
    om en förestående invasion.

  53. Tad Szulc undrar vad som är på gång.

  54. Ska USA invadera Kuba?
    Han börjar samla information-

  55. -och får klart för sig
    att här finns det en CIA-ledd-

  56. -och CIA-tränad invasionsstyrka
    som befinner sig i Guatemala-

  57. -snart beredda att åka över till
    Grisbukten på Kuba.

  58. Redaktionen sätter sin främste poli-
    tiske reporter på det - James Reston-

  59. -som börjar kolla med sina kontakter,
    och ganska snart har tidningen...

  60. Står det klart att man vet
    att det är CIA.

  61. Man vet att det är 1 500 exilkubaner,
    att det är en hemlig operation-

  62. -vilken dag och vilken plats
    de ska åka till.

  63. Men enligt god amerikansk tradition
    kontaktar James Reston-

  64. -CIA-chefen Dulles.

  65. Om jag förstått det rätt, knackar
    Reston på Dulles dörr en kväll.

  66. Det är några dagar kvar till
    invasionen.

  67. Reston säger till Dulles:
    "Jag har en enda fråga."

  68. "Varför ska ni invadera Kuba?"

  69. Shit, liksom.
    Hur fan vet han om det här?

  70. Dulles ber Reston vänta
    innan han säger nånting.

  71. Dulles ringer till er,
    mr president i Vita huset.

  72. CIA-chefen säger till er: "Reston
    står här. Det är helvetes skit."

  73. "Han vill veta varför vi ska
    invadera Kuba. Vad gör vi?"

  74. Om ni vore Kennedy
    i detta ögonblick-

  75. -vad gjorde ni? Kan jag få förslag?

  76. De drastiska tankar som dyker upp
    i era huvuden. - Du skrattar.

  77. Vad tänker du?

  78. Vad kan en amerikansk president göra
    i detta läge?

  79. Du... Tänkte du nånting?

  80. Du där bakom... Nej.

  81. Ja, okej.

  82. -Kan man inte blåsa av allting?
    -Det kallar jag ledarskap!

  83. Vi blåser av allting.
    En enda sketen journalist-

  84. -och du låter bli att rädda världen
    från en kommunistisk diktator.

  85. Klart du kan. Men ska presidenten
    ge sig så snabbt? - Bättre förslag?

  86. Ja?

  87. -Jag skulle rekrytera honom.
    -Hur då?

  88. Inte jobba för sin tidning,
    utan egentligen för dig-

  89. -så att han skulle propagera för och
    kanske håller tyst tills det passar.

  90. -Vad skulle du erbjuda honom?
    -Ett bra jobb.

  91. Alltså nån slags muta. "Du får bli
    informationschef i Vita huset."

  92. Ja. Vad är finast? Att avslöja
    en illegal, militär operation-

  93. -eller att vara informationsknutte
    i Vita huset?

  94. -Det beror på vad han får betalt.
    -Okej. Vad kostar mutan? Ja.

  95. Ja, det är klart.
    Vi kan på nåt sätt muta journalisten.

  96. Men det är osäkert. - Ja?

  97. -Ljuga. Jag ljuger.
    -Du ljuger! Jaha. Vad händer med...

  98. ...amerikanska presidenter som
    ljuger? Hur gör du när du ljuger?

  99. Jag får väl säga...

  100. Nu är jag Kennedy. Då är det inte jag
    som pratar med journalisten.

  101. Du ger Dulles order att ljuga.
    Vad säger du till Dulles?

  102. -Att inte berätta vad vi ska göra.
    -Hur säger du det till Reston?

  103. -Jag får förneka allting.
    -Okej. Bra.

  104. Här har New York Times
    väl dokumenterat, vet allting.

  105. Kennedy och CIA säger:
    "Nej, det är fel alltihop."

  106. Vad gör tidningen då?
    Vad gör tidningen då?

  107. Du? Ja, nu tar vi...

  108. Tidningen vet allt,
    presidenten förnekar. Vad händer då?

  109. Jag är John F. Kennedy, jag är fin.
    Jag tar en självkritisk stund-

  110. -och bestämmer mig för
    att inte ockupera Kuba.

  111. Du kommer på bättre tankar.
    Men vad händer med förnekandet?

  112. Är det nån som kan tala om
    vad som händer?

  113. Tidningen vet allt,
    man har fått chans att svara.

  114. New York Times publicerar, med
    kommentaren "CIA-chefen förnekar".

  115. Castro läser New York Times.
    "Fan, ska de invadera oss?"

  116. Han kommer att skicka ut sina
    trupper. 30 000 i en reguljär armé-

  117. -med god sovjetisk beväpning
    och en bondearmé på över 200 000.

  118. Han kommer att möta styrkan för-
    träffligt när han läst i tidningen.

  119. Genom att förneka stoppar du inte
    publiceringen. - Bättre förslag?

  120. Kom igen nu. - Ja?

  121. Kom på nån anledning
    att invadera Kuba.

  122. -Ljug ihop nånting.
    -Behöver du ljuga?

  123. Vad tycker amerikanerna om att ha
    en kommunistdiktatur på sin bakgård?

  124. De behöver väl inte ljuga,
    men de kan väl...

  125. ...be honom vänta att publicera
    till efter de har gjort det.

  126. Aha, vi ber honom vänta!
    Med lite goda motiv.

  127. Vi hänger det förslaget
    som en möjlighet.

  128. Men finns det nåt annat man kan göra?

  129. Jag var inne på samma sak. En bättre
    historia om de publicerar den senare.

  130. En bättre historia än vad?
    Vilken historia då?

  131. "Jag ska berätta allt
    om Marilyn Monroe."

  132. -Nej, men mer information.
    -Men hindrar det...

  133. Problemet är att publicering gör
    att Castro läser det-

  134. -och så kommer han att möta 1 500 man
    med full styrka.

  135. Där har vi ett förslag.
    - Vi tar det först.

  136. Typ samma spår.
    Varför ska ni invadera Kuba?

  137. Castro är ond
    och jag ska rädda världen.

  138. Spela upp "the red herring"-kortet.
    Vi måste stoppa dem.

  139. Du får återkomma till den argumenta-
    tionen. Det finns andra förslag-

  140. -som jag vet brukar cirkla i folks
    huvuden. - Du hade en tanke.

  141. Jag tänker
    den patriotiska, amerikanska...

  142. Skulle man inte försöka vädja till
    den sidan av honom?

  143. För att förklara
    vad konsekvenserna blir.

  144. Samma förslag som på den kanten.
    Finns det mer drastiska åtgärder?

  145. Ni är alldeles för snälla. - Ja?

  146. Att man invaderar Kuba
    innan publiceringen hinner gå.

  147. Var gjorde du lumpen?
    Inte i marinen, va?

  148. Vi talar om trupptransport över hav.
    Det är långt mellan Guatemala-

  149. -och Grisbukten. Så även om du skulle
    skynda på invasionen rent operativt-

  150. -hinner du inte komma fram innan tid-
    ningen kommer ut. Bra tanke, men...

  151. ...rent marinmilitärt funkar det
    inte. - Du hade ett förslag.

  152. -Kan vi inte låsa in journalisten?
    -Äntligen lite rejäl repression!

  153. Vi låser in honom! Enligt vilka...
    - Vänta. - Enligt vilka lagar då?

  154. -Ja...det är inte jag expert på.
    -Hur skulle en sån lag kunna se ut?

  155. -Rikets säkerhet brukar vi prata om.
    -Vad är tidningen på väg att avslöja?

  156. -En militär operation.
    -Vad är det för operation?

  157. Den strider mot folkrätten,
    den strider mot amerikansk lag.

  158. Vi talar om ett folkrättsbrott,
    en invasion av ett annat land.

  159. Tidningen är på väg att avslöja
    dessa brott.

  160. Hur ska den lagstiftning se ut som
    förbjuder tidningen att publicera?

  161. -Jag har ingen aning.
    -Jag höll en föreläsning...

  162. ...för en grupp studenter i Odessa
    i Ukraina.

  163. De sa: "Vi förbjuder journalisten."
    Det finns snabbt i deras huvuden.

  164. Då frågade jag: "Enligt vilka lagar?"
    "Sovjetisk lag, förstås."

  165. "Det är förbjudet att avslöja
    illegala handlingar av presidenten."

  166. Så skulle lagen behöva se ut, och
    vara svår att få igenom i kongressen.

  167. Därför att "the first amendment"
    är att du har en fri press.

  168. Den lag som skulle förbjuda detta
    är inte förenlig med-

  169. -ett demokratiskt samhällsskick.

  170. Ändå dyker det här med... Ni är så
    försiktiga... - Hade du nån tanke?

  171. Mera repression vill jag ha.

  172. Om jag vet att tidningen
    kommer att avslöja sanningen-

  173. -kan presidenten hålla presskonferens
    och avslöja allt själv.

  174. Så man manipulerar så att medborgarna
    tror på regeringen i stället.

  175. Så jag har nån balans
    att medborgarna vet...

  176. Vi kan driva händelsen i stället.

  177. Så vi har...olika spår-

  178. -hur vi kan manipulera, på vilket
    sätt vi kan avslöja sanningen.

  179. Om jag vet att tidningen kommer
    att avslöja sanningen-

  180. -och jag säger ingenting,
    då är det stor risk för regeringen-

  181. -att få en stor demonstration.

  182. Och...ja. Hålla presskonferens.

  183. Problemet är att det inte handlar om
    att övertyga det amerikanska folket.

  184. Det handlar om att förhindra
    att Castro får informationen.

  185. För om Castro har informationen,
    kommer han att agera militärt.

  186. Finns det nåt sätt att stoppa
    journalisten?

  187. Vet ni vad det första förslag
    jag brukar få är?

  188. Väl uttryckt av företagarföreningen
    i Leksand.

  189. "Det är lätt. Skjut honom.
    Ta honom bara rakt upp och ner."

  190. Döda journalisten.
    Vi kan skratta åt det-

  191. -men det är en realitet
    i många delar av världen.

  192. Så tanken finns i svenska samhället.
    De enda som inte brukar föreslå det-

  193. -är generalerna i generalstaben.
    De vet att skjutvapen är farligt.

  194. Om vi stannar vid...
    Vad skulle hända? På riktigt?

  195. Vi provar tanken. Vi skjuter Reston.

  196. Dulles lägger på luren med Kennedy,
    tar upp pistolen ur skrivbordslådan-

  197. -och går ut och skjuter Reston.
    Vad händer då?

  198. -Några år senare är det karma.
    -Några år senare är det...?

  199. -Karma.
    -Karma.

  200. Hur var det nu med Tad Szulc?
    Man måste väl knäppa honom också?

  201. Om tidningen är på väg att trycka
    detta, hur många vet om det?

  202. Chefredaktören,
    några till på redaktionen.

  203. Redigerarna, deras familjer kanske.
    Vi talar om att inom en timme-

  204. -knäppa femton utav
    USA:s ledande journalister.

  205. Även om Kennedy skulle vilja det
    och vara fräck nog att göra det-

  206. -skulle han få problem
    med det omgivande samhället.

  207. Rent operativt funkar det inte.

  208. Du hade nån tanke.
    Vänta så ska du få...

  209. Jag misstänkte att du var ute efter
    att man skulle mörda honom.

  210. Jag tror inte att man själv skulle
    lösa det så, utan man skulle peka på-

  211. -att det inte var jag som fattade
    beslutet, utan föregående president.

  212. Då har man också möjligheten
    att gå in och förklara-

  213. -att jag är en god och
    sanningssägande president.

  214. Det är det jag är ute efter.
    Repression funkar inte, inte döda.

  215. Det som återstår är att vädja till
    journalistens patriotism.

  216. Du som sa "vi spelar the red card"...
    - Skicka mikrofonen bakåt.

  217. Om du reser dig upp nu.

  218. Du är nu mr president.

  219. Ni andra är samtliga Orwell Dreyfuss,
    "publisher of New York Times".

  220. Presidenten har fått reda på
    att ni är på väg att publicera.

  221. Presidenten kallar upp er till
    ovala rummet-

  222. -och säger: "Orwell, jag har nånting
    viktigt att prata med dig om."

  223. Mr president, nu har du
    chefredaktören framför dig.

  224. Vad säger du?
    Vänd dig... "Kära Orwell."

  225. Ställer du dig emot världsfred
    och alla amerikanska ideal?

  226. Frihet, kapitalism, pengar
    och allt fint?

  227. Står du emot
    det amerikanska folkets frihet?

  228. Vad säger ni
    till den här presidenten?

  229. Vad svarar ni presidenten
    som vädjar till er patriotism?

  230. Vad betalar du?

  231. Vill du sätta en summa på amerikanska
    folkets frihet? Är du korrumperad?

  232. "Ja", säger han. Okej.

  233. Vad säger ni andra?

  234. Folket har rätt att veta.
    - Vad säger du om det, presidenten?

  235. Det innebär
    ett krig med kommunisterna.

  236. Har folket rätt att dö och gå i krig?

  237. Kom med micken. - Presidenten
    vädjar till din patriotism.

  238. De kommer att dö.

  239. Vi kanske redan är i krig.
    Det är bättre att minska lidandet.

  240. Han försöker övertyga dig om
    att inte göra det här hemska.

  241. Vad säger du nu?

  242. Då låter vi de kubanska bönderna
    dö i svält i stället.

  243. Vad säger du om det?

  244. Det är bara hypotetiska
    frågeställningar du kommer med.

  245. Vad har du mer i skjortärmen?
    "The red card" skulle du spela.

  246. Vi vet att kommunisterna är onda.
    Folk dör under kommunistiska regimen.

  247. Ska vi verkligen låta det fortgå?

  248. Hur många länder har Kuba invaderat?

  249. Diktatorskapet på Kuba har invaderat
    själva Kuba och kidnappat folket.

  250. -Hur många länder har USA invaderat?
    -Inga. Vi har utövat frihet.

  251. -Med vapen?
    -Orelevant.

  252. Hur då?

  253. Om de som hotar friheten har vapen,
    måste vi också ha vapen.

  254. Du debatterar som en diktator.

  255. Nej, jag är amerikansk president.

  256. Ja... Du vädjar...

  257. -Han kallar mig diktator.
    -Grip honom, skjut honom omedelbart.

  258. Nej, hör ni.
    Den enda makt presidenten har...

  259. Vad heter du? Sebastian.
    - Du heter? Kaj.

  260. Tack för att ni gjorde detta.

  261. Den enda makt presidenten har
    är att vädja till patriotismen.

  262. "Amerikanska pojkar kommer att dö."

  263. Och...du stod emot, Kaj. Varför det?

  264. Det enda man kan göra som journalist
    är att ställa obekväma frågor.

  265. Vad ska du göra efter detta?
    Publicera eller inte?

  266. -Ja. Folket har rätt att få veta.
    -Folket har rätt att få veta.

  267. Men hör ni, vem har valt presidenten?

  268. Folket har valt presidenten.
    Vem valde Kaj?

  269. Vem valde den här obstinate slyngeln?
    Vem har valt Kaj?

  270. -Kaj är folket.
    -Kaj är folket. Jaha.

  271. -Enligt vilken logik?
    -Han är en del av folket.

  272. Presidenten tycker inte
    att man ska trycka nyheten.

  273. Kaj tycker att han ska trycka detta.

  274. Vem har rätt att bestämma detta?

  275. Vem har rätt att bestämma detta?
    - Vad säger du?

  276. -Presidenten.
    -Presidenten?!

  277. I en demokrati bestämmer presidenten
    vad tidningarna ska trycka?

  278. Om det blir ett olyckligt ström-
    avbrott, går det inte att publicera.

  279. Ja, den serbiska lösningen! När jag
    träffade serbiska journalister sa de:

  280. "Stäng av strömmen
    till tidningen och tryckeriet."

  281. Det är väl en mer praktisk lösning.

  282. Men tillbaka till
    den konstitutionella frågan.

  283. Vem bestämmer vad tidningarna ska
    trycka och på vilka grunder?

  284. Vad säger du?
    - Skicka bak mikrofonen.

  285. Folk har röstat och bestämt
    vilken president det kan bli.

  286. Och folk har röstat om
    att när det finns regler-

  287. -har tidningar rätt
    att trycka och ge information.

  288. Vad säger presidenten, vi bryr oss
    inte. Vi måste ta vårt ansvar.

  289. Samma ansvar när presidenten säger:
    "Jag är en demokratisk president."

  290. Så det är vårt ansvar
    vad de tänker och tycker.

  291. Vi tar bara vårt ansvar.
    Vi publicerar.

  292. Bra. - Man talar i USA
    om de fyra statsmakterna.

  293. Presidenten, kongressen,
    domstolarna och den fria pressen.

  294. Poängen är att ingen
    står över den andra.

  295. Presidenten kan inte säga åt pressen
    vad de ska trycka.

  296. Det är därför repression
    inte fungerar.

  297. Så vad är legitimiteten för Kaj? Kaj
    representerar folket i den mening-

  298. -att den fria pressen representerar
    folkets rätt att uttrycka sig.

  299. Så denna gudomliga makt kommer från
    en idé om demokrati.

  300. Presidenten kan inte och får inte
    bestämma vad tidningen ska trycka.

  301. Tidningen bestämmer det själv.

  302. Den enda makt presidenten har
    är att vädja till tidningen.

  303. Av helt andra skäl: att låta bli.

  304. Det intressanta i den här historien
    är att New York Times-

  305. -som har devisen
    "all the news that's fit to print"...

  306. Det är en slags
    konsekvensneutralitet.

  307. Det gick till så här.
    Presidenten kontaktar Dreyfuss-

  308. -och vädjar till honom att inte
    publicera. Tidningen har hela storyn.

  309. Men...gör honnör...för presidenten.

  310. Och...publicerar en liten notis...

  311. ...inne i tidningen.
    Rykten om invasion.

  312. Ingenting om CIA, platsen, tidpunkten
    eller invasionsstyrkans storlek.

  313. Så lite...så att Kennedy tycker
    att det här har nog Castro inte sett.

  314. Invasionen genomförs som planerat
    i mitten av april -61.

  315. Castro vet om alltihop redan.

  316. Det har ingenting att göra med vad
    som står i New York Times eller inte.

  317. Jag var i Dnipropetrovsk - också i
    Ukraina - och pratade om det här-

  318. -och sa nånting om var
    invasionsstyrkan låg nånstans.

  319. Då var det en äldre, mörklagd herre
    som reste sig och sa:

  320. "Nej, professor Fichtelius. Vi låg
    inte där, vi var i Guatemala."

  321. "Vilka vi?" Det var en sovjetisk
    f.d. underrättelseagent.

  322. Den här styrkan med 1 500 man
    var infiltrerad utav KGB.

  323. Castro visste om alltihop. Piloterna
    väntade bara på att de skulle komma.

  324. De visste inte exakt platsen eller
    tidpunkten, men det var nära.

  325. Så Castro mötte invasionsstyrkan-

  326. -dödade över 200 direkt, grep resten
    och förde dem till Havanna-

  327. -där de satt i flera år innan
    amerikanerna fick köpa loss dem.

  328. Total katastrof för Kennedy.
    Brott mot folkrätten-

  329. -bråk i FN:s säkerhetsråd
    och generalförsamling.

  330. Debatt på National Press Club
    några veckor senare.

  331. Kennedy i talarstolen,
    Dreyfuss längst fram.

  332. Kennedy säger: "Orwell, varför
    publicerade inte du det här?"

  333. "Du visste om alltihop.
    Hade du publicerat"-

  334. -"hade vi aldrig invaderat och ameri-
    kanska liv inte gått till spillo."

  335. Det var journalistens fel
    i alla fall.

  336. Konsekvensneutralitet innebär-

  337. -att journalisten publicerar
    det som är sant och relevant-

  338. -utan hänsyn till vem eller vad-

  339. -som gynnas eller drabbas
    av denna nyhet.

  340. Det journalistiska uppdraget är
    ett annat än lagstiftarens uppdrag.

  341. Håller vi inte det tydligt, förstår
    vi inte det journalistiska uppdraget.

  342. För det spelar en roll
    för att demokratin ska fungera.

  343. Det räcker inte att välja en ledare.
    Systemet måste fungera under hand.

  344. En del av demokratin är
    att vi har en press som är oberoende.

  345. På gott och ont, förstås.

  346. En del felaktigheter kommer att
    publiceras. Men det är bättre-

  347. -att vi bestämmer det själva
    än att statsmakten bestämmer.

  348. Ni hörde ett inslag om grisar.

  349. Vet ni att det var förbjudet...

  350. ...i Polen under kommunismen
    att visa bilder på grisar i tv?

  351. Varje dag tittade censorerna igenom
    vad som skulle komma i tv.

  352. Var det bilder på grisar,
    tog de bort det. Varför det?

  353. Jo, då skulle polackerna bli
    påminda om att det fanns griskött.

  354. Men griskött exporterades
    till Sovjetunionen-

  355. -och nomenklaturan åt upp det.
    Skulle de bli påminda om-

  356. -att det fanns griskött, skulle de
    bli förbannade på diktaturen.

  357. Så långt gick censuren.
    Konsekvensen av att visa grisar-

  358. -var farlig för kommunistdiktaturen.

  359. Håll isär det här.

  360. Men med det här vred Kennedy
    med sin skicklighet undan...

  361. ...uppdraget för journalistiken.
    New York Times svek sitt uppdrag-

  362. -genom att inte publicera
    av hänsyn till nationens intresse.

  363. Men vad är nationens intresse? Det
    kan Kaj, som representant för folket-

  364. -med lika stor rätt bedöma
    som presidenten i en demokrati.

  365. Det är konsekvensneutralitet.

  366. Är det nåt avslöjande som haft stora
    konsekvenser, är det Watergate.

  367. Det ledde till Nixons fall.

  368. Jag har drömt om att få intervjua
    Watergate-avslöjarna.

  369. "Hur tänkte ni
    när det gällde konsekvenserna?"

  370. I våras var Carl Bernstein
    på Mediedagarna i Göteborg.

  371. Då fick jag en intervju med honom.
    Hans berättelse om hur de tänkte-

  372. -kring konsekvenserna är intressant.
    Här är frågan till Carl Bernstein.

  373. Såg ni konsekvenserna av ert
    avslöjande kring Watergate-

  374. -när ni jobbade med detta?

  375. Inte i början.

  376. Men en dag ungefär tre månader
    efter inbrottet på Watergate...

  377. Bob Woodward och jag tog kaffe
    varje dag i ett varuautomatrum-

  378. -bredvid redaktionen. Vi hade
    precis fått veta om en hemlig fond-

  379. -som Nixons närmaste medarbetare
    kontrollerat.

  380. Den betalade för Watergate-avlyss-
    ningen och annan olaglig verksamhet.

  381. Jag lade ett mynt i kaffemaskinen
    och fick rysningar efter ryggen.

  382. Vi skulle precis publicera
    nyheten om den hemliga fonden.

  383. Jag sa: "Herregud, presidenten
    kommer att ställas inför riksrätt."

  384. Woodward sa: "Herregud, du har rätt."

  385. Vi kunde inte använda ordet riksrätt
    på redaktionen.

  386. För vi har ingen agenda,
    vi vill bara få fram fakta.

  387. Vi vill inte att våra chefer ska tro
    att vi har en agenda.

  388. Men när ni förstod det,
    hur gick diskussionerna?

  389. De påverkades inte,
    vi ville få information-

  390. -och fortsätta rapportera.
    Om man tittar på artiklarna-

  391. -står det inte att USA:s president
    är brottsling. Inte nånstans.

  392. Vi visade hur det ena
    ledde till det andra-

  393. -och inom några månader kunde vi
    säga att inbrottet på Watergate-

  394. -var en del av politiskt spionage
    och sabotage-

  395. -som iscensattes av
    USA:s presidents närmaste män.

  396. Du säger att det var viktigt
    att folk förstod-

  397. -att ni inte hade nån egen agenda.
    Varför då?

  398. Journalisten ska få fram den bäst
    tillgängliga versionen av sanningen.

  399. Oavsett vilka fakta är.
    Om fakta hade rentvått Nixon-

  400. -skulle vi ha lagt fram dem. Vårt
    jobb är att få fram vad som hände.

  401. -Oavsett konsekvenserna?
    -Javisst.

  402. Jag anser att man inte rapporterar
    för att skapa-

  403. -ett visst resultat
    inom det politiska systemet.

  404. Man gör det för att få ut fakta så
    folk får bilda sin egen uppfattning.

  405. -Varför är den skillnaden så viktig?
    -Vi är inte domstolen.

  406. Vi är inte väljarna.
    Vi är bara reportrar.

  407. "Vi är bara reportrar."

  408. Det här lever starkt i den
    amerikanska journalisttraditionen-

  409. -som innebär att det inte är vi
    som ska ange lösningarna.

  410. Han har en formulering
    som han återkommer till.

  411. "Den bäst tillgängliga versionen
    av sanningen."

  412. Ödmjukt och kaxigt på en gång.

  413. Vi ska berätta fakta
    enligt vårt bästa förstånd.

  414. Om det sen leder till hurra
    eller för jävligt för presidenten-

  415. -är det inte vår sak. Så här ser ame-
    rikanska journalister sin yrkesroll.

  416. Det är mer oklart här.
    Konsekvensneutralitet-

  417. -är inte glasklart för alla kollegor.
    För det innebär också att jag säger-

  418. -att det är en potentiell makt
    som inte tillkommer journalisten.

  419. När statsvetarna formulerar begreppet
    makt är det ofta kopplat till effekt.

  420. Den som utövar makt gör nåt i avsikt
    att uppnå en viss effekt.

  421. Det är maktutövning.
    Journalister har makt av olika slag-

  422. -men det är inte vår makt att ha
    en avsikt beträffande effekten.

  423. Den distinktionen är så viktig
    för legitimiteten i vårt yrke-

  424. -och i vår yrkesetik.
    Det här fångar han bra.

  425. Vi talade om att döda journalister.
    Jag sa att vi leker med tanken.

  426. Vad händer om man skulle skjuta
    Tad Szulc och James Reston?

  427. Till demokratins försvar hör
    en känsla av-

  428. -att protestera mot-

  429. -att journalister dödas. Ni har nog
    hört talas om Grävande Journalister.

  430. Många av er kanske är medlemmar eller
    tänker bli. Grävande Journalister-

  431. -finns i Skandinavien, men det finns
    en amerikansk moderorganisation.

  432. Som har inspirerat oss att skapa
    Grävande Journalister.

  433. Som heter IRE. Investigative
    Reporters and Editors.

  434. Den grundades
    efter att Don Bolles hade dödats.

  435. Don Bolles var reporter
    på Philadelphia Inquirer.

  436. Det här är... Han var på
    Arizona Republic, förlåt mig.

  437. Det här är Newseum i Washington.

  438. Nyhetsmuseet,
    som jag verkligen kan rekommendera.

  439. Är ni nån gång i Washington,
    besök Newseum på The Mall.

  440. Det är en fantastisk resa genom
    journalistikhistorien.

  441. En hel monter ägnas åt Don Bolles.

  442. Med artiklar.

  443. Det här är hans bil,
    som sprängdes av maffian i Arizona.

  444. Bilen har transporterats till museet
    och står där.

  445. Det här är Don Bolles sista brev.

  446. "Jag har gått för att träffa den där
    killen som skulle informera mig."

  447. Don Bolles får ett tips av nån som
    säger sig ha information om maffian.

  448. De ska träffas på ett hotell
    inne i stan. Don Bolles kommer dit-

  449. -väntar i en kvart, och det kommer
    ingen. Han går ut till bilen-

  450. -som sprängs i luften
    när han tänder den.

  451. Medan han suttit och väntat
    har de satt en bomb i bilen.

  452. Den amerikanska journalistkåren
    startar då The Arizona Project.

  453. Flera hundra frivilliga journalister
    från hela USA samlas i Arizona-

  454. -fortsätter Don Bolles arbete
    och röker ut maffian i Arizona.

  455. Som ett svar på mordet på Don Bolles.

  456. Den här känslan gör att skulle
    Kennedy döda Reston och Szulc-

  457. -kan ni vara övertygade om
    att nåt sånt skulle hända.

  458. Därför är det så viktigt
    att världen reagerar-

  459. -när journalister i Azerbajdzjan
    eller i Moskva-

  460. -dödas, fängslas och torteras.

  461. Att vi har en ständig beredskap att
    protestera mot mord på journalister-

  462. -för det är sabotage mot en
    demokratisk informationsförmedling.

  463. Det här lever starkt i traditionen.

  464. Det är viktigt att känna till Arizona
    Project som en del av vår historia.

  465. Samtidigt kan man förstå
    som ett gränsdragningsproblem-

  466. -när det gäller
    konsekvensneutraliteten...

  467. "Om du publicerar det här,
    dödar jag din familj."

  468. Då är det inte så lätt längre.

  469. När jag har föreläst inför
    journalister i forna Sovjetunionen-

  470. -är det här en realitet för dem.
    "Det är lätt för dig, Erik."

  471. "Men om jag trycker det här,
    vet jag att de dödar mig."

  472. Det är lätt att vara tuff
    när man kommer utifrån.

  473. Jag har inget bra svar,
    men jag skulle nog backa-

  474. -om de skulle döda det här gänget.

  475. Det här är motsatsen. Det är censur.

  476. Den polska, kommunistiska censuren
    förbjöd bilder på grisar.

  477. Det har polska kollegor berättat.

  478. De har också berättat vad som hände
    när Karol Wojtyla valdes till påve.

  479. Karol Wojtyla var kardinal i Krakow.

  480. Den polsk-katolska kyrkan var i
    opposition mot kommunistregeringen.

  481. När Wojtyla valdes, utbröt panik
    på den polska statstelevisionen.

  482. "Vad får det för konsekvenser
    om vi berättar?"

  483. "Jo, då skulle den katolska kyrkan"-

  484. -"och därmed oppositionen kunna
    stärkas. Det är bäst att ligga lågt."

  485. De sa ingenting.

  486. Den vita röken från Vatikanen
    signalerar att en ny påve är vald.

  487. 1978 utsågs polacken Karol Wojtyla
    till påve. En sensation i Polen-

  488. -där katolska kyrkan var ledande
    i kampen mot kommunismen.

  489. Men på den polska televisionen utbröt
    panik. Gick denna nyhet att berätta?

  490. Det skulle kunna stärka kyrkan
    och oppositionen.

  491. Tv-cheferna var rädda
    och väntade på politiska direktiv.

  492. Av hänsyn till konsekvenserna
    teg tv om nyheten den första dagen.

  493. Men nyheten om den polska påven
    sipprade in.

  494. Dag två publicerade polsk stats-tv
    en notis om saken.

  495. Strax före vädret. "Och så har Karol
    Wojtyla blivit vald till påve."

  496. De låg lågt i flera år.
    Censurlagen fick ett nytt kapitel.

  497. Påven får inte fotograferas framför
    folkmassor, men nedifrån och ensam.

  498. Han ska helst beskrivas
    som Karol Wojtyla, inte påve.

  499. Han är helgonförklarad. Jag var
    i Paris och utanför Notre Dame-

  500. -står en stor bronsstaty
    med den helige Sankt Paulus.

  501. Jag tror att regimen hade rätt.
    Början på kommunismens fall-

  502. -var Wojtylas upphöjelse till påve.

  503. Det förebådade murens fall o.s.v.

  504. Men att den tänkta, möjliga
    konsekvensen ska avgöra-

  505. -om det ska publiceras, är motsatsen
    till en demokratisk nyhetsförmedling.

  506. Vad är mediernas roll?

  507. Det är häftigt att fälla en
    tolvtaggare, är det en del som tror.

  508. Mona Sahlin utsattes för ett drev
    som hon skulle säga själv.

  509. Eller hon väljer en annan metafor:
    överkörd av 100 små ångvältar.

  510. Men vad säger hon i efterhand?
    Hon kom ju tillbaka.

  511. Var det medierna som fällde
    Mona Sahlin?

  512. Det är intressant att höra henne.

  513. Nej, orsaken till att jag fick avgå
    var vad jag hade gjort-

  514. -men också hur stort det blev. Det är
    en väldig skillnad från att säga:

  515. "Medierna avsatte mig."

  516. Det finns en konvention att det är
    häftigt att fälla en tolvtaggare.

  517. Du var en tolvtaggare. Tyder inte det
    på att det finns en strömning-

  518. -att det är häftigt
    att avsätta nån från makten?

  519. Då har man ju avsikt
    beträffande effekten.

  520. Jag har hört det där. En tolvtaggare
    kan väl bara vara en manlig älg.

  521. Men jag upplevde aldrig
    att jag mötte den känslan-

  522. -hos de journalister som jag bitvis
    var mycket förbannad på.

  523. Att såna saker drev dem.
    Däremot att nyheten var stor-

  524. -och att det förstås är spännande
    att vara först med nån ny vinkling-

  525. -just för att jag var
    så medialt intressant-

  526. -är en väldig skillnad från att tro
    att man vill avsätta mig.

  527. Hur ser du på om journalister
    ändå driver nånting-

  528. -för att avsätta nån
    eller få nåt visst gjort-

  529. -har journalisten rätt att göra det?

  530. Nej. Om man driver en sak just
    med avsikten att man ska förändra-

  531. -avsätta, driva fram
    ett visst ställningstagande-

  532. -det tycker jag inte journalistiken
    ska göra i en demokrati.

  533. Framför allt inte när så många andra
    institutioner i dag är ifrågasatta.

  534. Vem litar människor på?
    Skulle allmänheten börja tvivla på-

  535. -att det vi hör och läser i nyhets-
    journalistiken inte är sanningar-

  536. -utan åsikter, och därmed börjar
    tappa tron på media, är det farligt.

  537. Det viktigaste är att journalistiken
    orkar fortsätta vara-

  538. -det du kallar konsekvensneutral.
    Ta upp sanningar, visa alla sidor-

  539. -men aldrig bli mer politiker än
    journalist. Alltså ha en avsikt.

  540. Vad svarar Bernstein på frågan om det
    är häftigt att fälla en tolvtaggare?

  541. På 30 sekunder förklarar han det
    som jag har försökt ägna en timme åt.

  542. Det är inte vårt jobb att fälla nån.

  543. Vi är inte jägare, vi är reportrar.

  544. Om ett stort odjur i vildmarken fälls
    under rapporterandets gång-

  545. -är det en del av processen.

  546. Är det målet att fälla stora odjur
    i vildmarken? Nej, knappast.

  547. "Vi är inte jägare, vi är reportrar."

  548. Det är snyggt sagt.

  549. Det är beklagligt-

  550. -när vi belönar avslöjare
    för att de har fällt tolvtaggare.

  551. Det är ett missförstånd av journali-
    stiken. Det är kontroversiellt-

  552. -för samtidigt ska journalister avstå
    den makt som inte tillkommer dem.

  553. Varifrån kommer begreppet
    konsekvensneutralitet?

  554. Jo, jag var ny som "Eko"-chef -87.

  555. Vi drar i gång ett jättestort,
    undersökande projekt om Bofors.

  556. Vi får fram att Bofors betalat mutor-

  557. -för att få den dittills största
    svenska exportordern.

  558. Denna nyhet får stora konsekvenser.

  559. Palmes minne smutsas. Svenska
    regeringens ställning ifrågasätts.

  560. Svenskt näringsliv
    förknippas med korruption.

  561. Bofors tappar helt anseendet.
    Bofors blir ett indiskt ord.

  562. "Bofors. Birdie num num, Bofors.
    To do a Bofors."

  563. Att betala en muta.
    Det blir ett verb.

  564. Rajiv Gandhi förlorar makten
    i det nästkommande valet-

  565. -och säger själv att det beror på
    Bofors-affären.

  566. Det påverkar regeringar, företag-

  567. -störtar en av världens mest folkrika
    demokratiska ledare.

  568. När min mamma är på en middag
    den här våren-

  569. -är det nån som är från näringslivet.

  570. "Journalisterna borde tänka på
    vad de ställer till med."

  571. "Ta nu senast det här med Bofors
    vad det har förstört."

  572. "De borde verkligen tänka på
    konsekvenserna, de jävlarna."

  573. Just det, de borde tänka på
    konsekvenserna. Nej!

  574. Det borde de som betalar mutor göra.

  575. Mitt uppdrag som reporter är att
    berätta det som är sant och relevant.

  576. Vi ska stå neutrala
    till konsekvenserna.

  577. Då föddes begreppet i mitt huvud. Ett
    sätt att föra tanken om objektivitet-

  578. -ett snäpp vidare.
    Att operationalisera begreppet.

  579. Bofors-affären
    hade stor betydelse för detta.

  580. Bofors har skakats av skandaler.
    Först uppgifter om smuggling-

  581. -och 1987 avslöjade "Ekot"
    att Bofors betalat mutor-

  582. -för att få Indien-ordern. Den
    största svenska exportaffären nånsin.

  583. Fälthaubitsar för 8 miljarder kronor.
    Anklagelserna väckte uppmärksamhet.

  584. Premiärminister Gandhi
    hade framstått-

  585. -som han som skulle
    bekämpa korruption.

  586. Bofors blev ett skällsord.
    "Bofors" betyder mutor.

  587. Nyheten ledde till att Rajiv Gandhi
    förlorade nästa val.

  588. Historien fick konsekvenser
    för Bofors som märks än i dag.

  589. När det har gått tio år
    kan man lugnt konstatera-

  590. -att på nåt sätt dras alla i bolaget
    omedvetet med dåligt samvete.

  591. Vi har bytt ledning
    och många nya har kommit hit.

  592. Men ändå
    får den här affären aktualitet.

  593. Nån gång per år
    eller t.o.m. några gånger.

  594. Det känns besvärande för de flesta
    i företaget-

  595. -att påminnas om nånting som kan
    liknas vid en brottslig handling.

  596. Kan man säga att avslöjandena
    ställde till skada?

  597. -Ja.
    -Vems ansvar var det?

  598. Jag kan inte påstå
    att det är så lätt att definiera det.

  599. Men jag tror att Bofors tveksamhet
    inför nyheten när den dök upp-

  600. -och oviljan
    att vilja kommentera omedelbart-

  601. -kanske fällde
    det största avgörandet.

  602. Var det mediernas fel
    som avslöjade detta?

  603. Nej. Media kan inte utan vidare
    sägas förfölja Bofors.

  604. Vi får den uppmärksamhet
    vi förtjänar.

  605. Det är intressant hur Bofors ledning
    efteråt när man reflekterar över det-

  606. -ändå förstår vad uppdraget är.
    Det hedrar dem.

  607. Men det krävs nog en ny ledning.

  608. Det intressanta är var gränserna går.

  609. Bofors handlade om
    svensk vapenindustri.

  610. Det är ett legitimt avslöjande
    att tala om att de har betalt mutor.

  611. En utav mina utgångspunkter
    när jag drog i gång projektet var-

  612. -att det var märkligt-

  613. -att Bofors dels betalade mutor-

  614. -men också att de smugglade en hel
    del av produktionen via Östtyskland.

  615. Det här borde vara en verksamhet-

  616. -som är väl penetrerad
    av säkerhetspolis.

  617. Att det här kunde ske
    är fortfarande en varböld-

  618. -i svensk politisk historia.

  619. Det är ändå intressant... Jag visade
    min familj. Om de blir dödade-

  620. -har jag svårt att vara
    konsekvensneutral. Hur är det i krig?

  621. Militär och operativ information
    under pågående krig.

  622. Är det en legitim nyhet? Om svensk,
    militär trupp under pågående krig-

  623. -skulle begå folkrättsbrott, är hela
    tanken med totalförsvarsplaneringen-

  624. -att journalisterna
    ska kunna berätta det.

  625. Tidningarna sitter i ett bergrum
    med de gamla chefredaktörerna-

  626. -som ansvariga utgivare. När jag var
    "Eko"-chef var jag ansvarig utgivare.

  627. Sittande i ett bergrum skyddad av
    svensk militär, men med frihet-

  628. -att avslöja missförhållanden
    i det egna landet.

  629. Därför att det inte bara är
    territoriet vi skyddar-

  630. -utan det är framför allt
    vårt statsskick.

  631. Därför har svenska generaler svårare
    att säga "skjut journalisterna"-

  632. -för de har tänkt igenom
    vad det är vi försvarar och inte.

  633. Det har också Watergate-avslöjarna
    funderat på.

  634. Även Bernstein drar upp
    en intressant gräns.

  635. Vi måste vara ansvarsfulla
    när det gäller rikets säkerhet.

  636. Bob Woodward, jag och några andra
    reportrar visste under kalla kriget-

  637. -att USA avlyssnade
    undervattenskabeln-

  638. -som möjliggjorde kommunikation
    mellan Sovjets ubåtar.

  639. Med hjälp av den avlyssningen
    fick vi mycket information.

  640. USA:s underrättelsetjänster...

  641. Ivy Bells var namnet på programmet
    för underrättelseinsamlandet.

  642. Givetvis skrev vi inte om det.

  643. Man gör inte sånt som är ogynnsamt
    för ens rikes säkerhet.

  644. Det är grundläggande.

  645. Så givetvis finns
    en självpåtagen återhållsamhet.

  646. Men det betyder inte...
    Om en president eller senator säger-

  647. -"det här är farligt
    för rikets säkerhet"-

  648. -"tryck det inte
    och lägg inte ut det på nätet"-

  649. -måste man själv avgöra
    om det skadar rikets säkerhet.

  650. Mannen som fällde USA:s president
    skulle inte avslöja-

  651. -att USA har knäckt
    den sovjetiska undervattenskabeln.

  652. Jag skulle inte avslöja var berget
    ligger där "Ekot" ska finnas i krig.

  653. Det är militär operativ information
    som är en legitim hemlighet.

  654. Det förstör inte för demokratin
    genom att låta bli att berätta det.

  655. Gränsdragningarna blir svårare.

  656. Nästa projekt för mig
    är att försöka skriva en essä-

  657. -om konsekvensneutralitetens dilemma.
    Sanning eller konsekvens?

  658. Det är en av mina planer.

  659. Den journalistiska vardagen är full
    med avgöranden och bedömningar-

  660. -som har att göra med
    konsekvensneutralitet.

  661. Det finns en föreställning om att den
    lokala tidningen ska hjälpa kommunen-

  662. -att lyckas med arbetstillfällen
    och annat.

  663. Det här fick Britt-Marie Citron
    känna på.

  664. Boken om hennes avslöjanden av
    Motalaskandalen är väl värd att läsa.

  665. De socialdemokratiska partipamparna
    söp upp kommunens pengar.

  666. Men det var ett avslöjande som var
    fyllt av dilemman för reportern.

  667. Vad är det de håller på med?
    Här plockar jag ut och hittar beslut-

  668. -eller förslag på neddragningar
    inom skolan och äldreomsorgen.

  669. Jag får ständigt höra:
    "Det finns inga pengar."

  670. "Vi måste skära ner,
    försämra servicen."

  671. Samtidigt inser jag
    att de har supit upp-

  672. -tiotusentals kronor.

  673. Britt-Marie började skriva om slarvet
    i bokföringen.

  674. Men hon behövde entydiga bevis
    för att kunna säga-

  675. -att politikerna medvetet fifflade.

  676. Motala delades i två läger:
    för eller mot Britt-Marie.

  677. Många slutade hälsa på henne
    och bemötte henne med iskyla.

  678. Men det fanns folk som tröttnat på
    politikernas framfart. En tipsade om-

  679. -att Sölve Conradsson
    sände sina krognotor-

  680. -till den ekonomiska föreningen
    Motalaföretag i samverkan.

  681. En samarbetsorganisation för att
    främja det lokala näringslivet.

  682. MFS skickade sen fakturor på beloppen
    till kommunen.

  683. Då förstår jag
    att här förekommer en tvätt.

  684. Här tvättas kommunala pengar
    på Motalaföretag i samverkan.

  685. Här måste ligga mycket underlag
    som inte finns synligt på kommunen.

  686. Jag går upp igen till mina ekonomer.

  687. Jag sprang väl där
    nästan varenda dag ett tag-

  688. -och ber att få ut alla räkningar.
    MFS-räkningarna, då.

  689. Bland de räkningarna, inte bokfört
    under administrativa tjänster-

  690. -utan bokfört under annonser och
    reklam, ligger en räkning på 84 000.

  691. På räkningen står det "konferens-
    resa, besök handelskammaren Berlin."

  692. Ingenting annat. Det finns inte
    ett underlag. Inte en nota-

  693. -ingenting som visar
    vad man gjort för de här 84 000.

  694. Den är så ren, så ren. Kritvit.

  695. Och då blir det väldigt uppenbart-

  696. -att det förekommer ett bedrägeri.

  697. Britt-Marie hade hittat nåt som det
    skulle bli svårt att vifta bort.

  698. Nu var hon dessutom inte ensam i sitt
    sökande om politikernas fiffel.

  699. Ekonomen Gösta Blom
    hade kommit till hennes hjälp.

  700. Citron och Blom
    kom snart underfund med-

  701. -att några även tagit med sig fruarna
    på sin nöjesresa till Berlin.

  702. Vid det här laget hade Britt-Marie
    skrivit om fifflet i några veckor.

  703. Politikerna kände sig tvungna
    att hålla presskonferens.

  704. Killen från "Östnytt" frågar
    mitt i presskonferensen:

  705. "Var det fruar eller anhöriga
    med till Berlin?"

  706. Jag ser att de bandar, kameran går.

  707. Jag väntar på kommunalrådets svar.

  708. Han säger: "Svar nej."

  709. Och att jag inte fick en hjärtattack
    då...

  710. Resten av presskonferensen... Jag
    säger inget under presskonferensen.

  711. Det sitter i ryggmärgen på oss
    journalister. Här är det kollegor.

  712. Jag säger ingenting. Jag väntar
    tills presskonferensen är slut.

  713. Då springer jag till redaktionen och
    kastar mig på telefon till Gösta.

  714. "Gösta, nu har vi dem."

  715. "För nu har han ljugit
    och kameran gick."

  716. Då säger Gösta:

  717. "Jag har fått kontakt med resebyrån
    i Tyskland som ordnade resan."

  718. "Jag har fått upp bokningslistan.
    Alla fruarna var med."

  719. "Men herregud, vad säger du?
    Kom till redaktionen omedelbart."

  720. Gösta slänger sig i bilen och åker
    från sin byrå i Vadstena till Motala.

  721. I 120 knyck tror jag.

  722. Det är helt otroligt. "Sieben dobbel-
    zimmer fur diese kleine gruppe."

  723. Och uppräknat alla namn på både
    männen och fruarna. Ett klart bevis.

  724. Efter Citrons avslöjande blev det
    en ny revision av kommunens ekonomi.

  725. En revision som inte var utförd av
    revisorer som stod politikerna nära.

  726. Berlinresan var toppen på ett isberg.
    Motalapolitikerna hade förslösat-

  727. -hundratusentals kronor. Revisionen
    ledde till en polisutredning.

  728. Britt-Marie Citrons artiklar blev en
    tjänstemans och åtta politikers fall.

  729. Det var så
    att väldigt tidigt förstod jag-

  730. -att Sölve skulle få avgå
    och att jag skulle förstöra hans liv.

  731. Jag skulle göra honom till en som
    aldrig mer skulle få ett jobb-

  732. -och betraktas som en skummis.

  733. Jag tyckte att det var jättejobbigt
    att utsätta en människa för det här.

  734. Ärligt talat var jag rädd för
    att han skulle ta livet av sig.

  735. För då skulle det bli nåt
    som jag skulle få leva med sen.

  736. Så jag funderade mycket på hur det
    skulle drabba de här personerna.

  737. Men däremot tvekade jag aldrig
    att publicera.

  738. För det är två helt olika saker
    för mig. Att jag är människa...

  739. Att jag kan förstå vad det innebär
    för den här personen är givet.

  740. Men det är lika självklart
    att jag måste.

  741. Det är självklart att motalaborna
    måste få veta det här.

  742. De här personerna har de röstat på-

  743. -de har litat på dem, lämnat
    sina pengar i deras händer-

  744. -och förutsätter att de ska ge dem
    en god kommunal service.

  745. Och de har svikit det här förtroendet
    nåt så fruktansvärt.

  746. Det är självklart
    att motalaborna måste få veta.

  747. Ni förstår hur hon kan känna sig som
    person men ändå känna sitt uppdrag.

  748. Det är intressant...

  749. När de fått reseräkningarna
    och förstår att de har ljugit...

  750. Ni kommer ihåg att Bernstein stoppar
    ner en dime i kaffeapparaten-

  751. -och förstår att presidenten kommer
    att bli ställd inför riksrätt.

  752. Men det är inte vår sak,
    vi ska berätta det vi vet.

  753. Det går som en tråd genom det här,
    men det innehåller känslor.

  754. Men uppdraget måste vara klart.

  755. Gränsdragningarna är intressanta.

  756. Nationell säkerhet, militär operativ
    information, den egna familjen.

  757. Den egna kroppen.
    Hur är det vid gisslansituationer?

  758. 1973 låg den gamle kungen för döden
    i Helsingborg.

  759. Samtidigt hade en rånare
    - Jan Olsson-

  760. -tagit gisslan i ett bankvalv
    i Norrmalmstorg.

  761. Han krävde att Clark Olofsson skulle
    komma dit. Regeringen beordrar-

  762. -att han ska föras till bankvalvet.

  763. Där kan man ha synpunkter på
    vad det var för rättsliga åtgärder.

  764. Nu är tre eller fyra personer
    som gisslan-

  765. -en bankrånare och en frisläppt fånge
    i valvet.

  766. Polisen genomför en stormning
    av valvet.

  767. Lägg ut Norrmalmstorg.

  768. Har du några uppgifter om detta?

  769. ...sekunder för sent
    för att få höra en smäll.

  770. Alla har krupit ner
    i skyddsställning.

  771. Jag kan härifrån min position
    inte se nån detonation.

  772. Detonationen har jag inte sett,
    ingen rökutveckling, inget splitter.

  773. Men definitivt kom denna detonation
    ifrån banklokalen-

  774. -eller bankhuset.
    Här står vi och vet ingenting.

  775. Men för tillfället följs det inte av
    nya detonationer. Vi vet att rånaren-

  776. -hade sprängmassa och har hotat med
    att mellan sju och åtta-

  777. -göra en demonstration
    om han inte fick som han ville.

  778. Man kan tänka sig vad som kan ha
    hänt. Det var en kraftig smäll.

  779. Om nån person var i närheten,
    kan en olycka ha inträffat.

  780. Såvitt jag förstår har också...
    Konstruktionen av byggnaden-

  781. -är så att polisledningen sitter
    ovanpå den lokal där rånaren är.

  782. -Ulf Gudmundsson, du var nyss där.
    -Ja.

  783. Strax före den tidpunkt där rånaren
    antytt att ödestimman kunde börja.

  784. Polisen genomför
    en stormning av valvet.

  785. Och tv sänder direkt.

  786. Radion vill också sända direkt.

  787. Problemet är bara
    att det finns en radio i valvet.

  788. Så rånaren lyssnar på "Ekot".

  789. Skulle "Ekot" säga
    "nu kommer polisen att storma"-

  790. -är frågan
    vad som händer med gisslan.

  791. Kommer de att dödas
    i det ögonblicket?

  792. Tv har de inte där nere,
    så tv är ofarligt att sända.

  793. Men radion skulle kunna
    äventyra gisslans liv.

  794. Monica Boethius är programdirektör
    och fattar beslut om extrasändningar-

  795. -den här förmiddagen.
    "Ekot" vill sända direkt.

  796. Om ni vore Monica Boethius...

  797. ...som har att fatta ett beslut
    om man ska direktsända-

  798. -eller lyda polisledningen som sagt:
    "Nu kommer vi att storma valvet."

  799. "Om ni sänder det i radio,
    kommer gisslan att dö."

  800. Och så ska vi vara
    konsekvensneutrala.

  801. Vad tycker ni att Monica Boethius
    ska göra?

  802. Ja. En sekund.

  803. -Hon är väl människa först.
    -Var hon inte programdirektör också?

  804. -Så hur skulle du göra?
    -Jag skulle ha sänt det efteråt.

  805. -Och låta tv vinna matchen?
    -Strunt i det.

  806. -Varför det?
    -Det handlar om nåns liv.

  807. Vad händer med svensk demokrati om vi
    väntar en halvtimme med denna nyhet?

  808. -Ingenting.
    -Nån som tycker att vi ska sända?

  809. "Ekot" tyckte det då. När jag i
    efterhand gör ett reportage om det-

  810. -hittar jag ingen som kommer ihåg
    att de stod för den linjen.

  811. Jag har i efterhand kommit tillbaka
    till vad som hände.

  812. Det är intressant att höra
    vad de säger i efterhand.

  813. Den här killen sitter vådligt till
    förhandlingsmässigt.

  814. Han släpper två gisslan direkt,
    begär att få mig som chaufför-

  815. -att få ta med sig pengarna och
    gisslan i bilen och åka härifrån.

  816. Norrmalmstorg 1973.

  817. Clark Olofsson ringer "Ekot"
    från Kreditbankens valv.

  818. Han framför kraven från Janne Olsson,
    som rånat banken och tagit gisslan.

  819. Clark Olofsson har kommit till valvet
    från norrköpingsfängelset.

  820. Dramat pågår i sex dagar. Det över-
    skuggar alla andra nyhetshändelser.

  821. T.o.m. rapporterna
    från kungens dödsbädd.

  822. Det finns en radio i valvet, där
    rånaren kan följa "Ekots" rapporter-

  823. -om vad polisen förbereder. Yukiko
    Duke har träffat en i gisslan.

  824. Det var för jävligt.
    Janne gör vad han gör.

  825. Det kommer ett lass med sandsäckar
    och brandbilar har kört fram.

  826. Man sa också i sändning
    att det är en stormning på gång-

  827. -och man planerade att släppa in gas.
    Janne varvade upp. Och inte bara han.

  828. Det är klart att vi blev jätteskraja.
    För det var så att Janne hade sagt-

  829. -att om polisen släppte in gas,
    skulle han skjuta oss.

  830. Polisen beslutade sig för att storma.

  831. Den tog kontakt med Monica Boethius-

  832. -och krävde radiotystnad
    före stormningen.

  833. Annars skulle gisslans liv äventyras.

  834. Monica Boethius ställdes inför
    ett kvalfyllt val.

  835. Skulle hon låta "Ekot" sända direkt,
    eller sända ett kulturprogram?

  836. Jag bestämde
    att vi gör som polisen vill.

  837. D.v.s. tar den här novellen
    och lägger ut den-

  838. -och låtsas
    som om det är ett vanligt program.

  839. Varken drama eller kungen
    eller nånting.

  840. Jag visste att jag skulle få kritik.
    Men hade jag tagit motsatt beslut-

  841. -och nånting hade hänt
    hade jag fått värre kritik.

  842. Jag vågade icke riskera
    de här människornas liv.

  843. -Vad sa "Eko"-redaktionen?
    -De sa inte, de skrek.

  844. Jag hade dem i telefon när jag var på
    redaktionen. "Hur fan, vad tänker..."

  845. Det var ett utsatt ögonblick,
    det var det.

  846. Monica Boethius oroade sig i onödan,
    menar Clark Olofsson.

  847. Han överdrev Janne Olssons farlighet
    när han talade med polisen och media.

  848. Janne Olsson hade aldrig skjutit nån
    oavsett vad som hade hänt.

  849. -Det säger du?
    -Ja, det vet jag. Jag känner honom.

  850. -Du själv skulle aldrig göra det?
    -Vad fan ska jag göra det för?

  851. Det fanns inte med på kartan.
    Jag måste spela med de kort jag fick.

  852. Jag kunde inte säga att Janne Olsson
    aldrig skulle göra nånting.

  853. Kristin Enmark tror att dramat
    hade kunnat sluta i ett blodbad.

  854. Hon menar att Boethius
    räddade livet på gisslan-

  855. -när "Ekot" inte fick direktsända
    stormningen.

  856. Men för Monica var de där minuterna
    några av de värsta i hennes liv.

  857. Då satt jag verkligen och lyssnade
    på den där novellen.

  858. Och så hade jag en tv på.

  859. Där sprang reportrarna omkring
    och följde varenda steg.

  860. De gjorde det som radioreportrarna
    hade velat göra.

  861. -Hur kändes det?
    -Det var inte roligt.

  862. Jag vill inte ha tillbaka
    de minuterna.

  863. Vad tycker du nu? Gjorde du rätt?

  864. Ja, nu vågar jag säga det
    alldeles bestämt.

  865. Man kan inte vara konsekvensneutral
    om man riskerar andras liv?

  866. Så kom jag fram till. Jag tycker
    att det är det som är rätt.

  867. Lite svajigt.

  868. Det går inte att formulera principen
    så där glasklart.

  869. I en gisslansituation måste det vägas
    mot det journalistiska uppdraget.

  870. Men presidenten vädjade till
    New York Times-

  871. -med tanke på
    amerikanska pojkars liv.

  872. Men den här bedömningen är svår.

  873. Och nu i efterhand kan alla tycka
    att Monica Boethius hade rätt.

  874. Men uppenbarligen var det svårare då.

  875. Och Norrmalmstorgsdramat är
    en del av vår samtidshistoria.

  876. Konsekvensneutralitet innebär
    att reportern ska stå neutral-

  877. -i förhållande till den som drabbas
    av en nyhet som är sann och relevant.

  878. Har ni kommentarer, synpunkter
    eller frågor kring detta?

  879. För det är en knepig fråga.

  880. Jag är serbisk, tydligen,
    men kan man inte bara bryta strömmen?

  881. Är det verkligen de här människornas
    liv mot demokratin? Jag tänker...

  882. Vi stänger av strömmen.
    Jag är inne på det serbiska spåret.

  883. -Vem ska stänga av strömmen?
    -Reinfeldt? Jag vet inte. Nån.

  884. Jamen... Du förstår hur jag tänker,
    det hänger på den lilla radion.

  885. I dagens läge...
    Det här är 40 år sen, drygt.

  886. ...förefaller det lätt absurt. Monica
    Boethius kan beordra radiotystnad.

  887. Vem ska polisen ringa i dag?
    100 miljoner twittrare-

  888. -arton tv-kanaler och fyrtiofjorton
    radiokanaler? Det går inte.

  889. Men då kunde du ringa Monica Boethius
    och be om radioskugga.

  890. Så det finns ingen sån knapp i dag
    för det första. För det andra-

  891. -måste det vara utgivarens beslut.
    Hon fattade ett riktigt beslut.

  892. Det är lättare att förstå
    i efterhand.

  893. Jag tycker inte att det ska finnas
    en sån knapp för statsministern.

  894. Ja? Fler frågor och synpunkter?

  895. Jag kan inte ha övertygat er helt,
    i såna fall är ni för trötta.

  896. Vad tänker ni? Ska ni vara ute i
    livet och vara konsekvensneutrala?

  897. Mr President. Vad säger du?

  898. Sebastian som så vältaligt talade om
    att vi skulle ta hänsyn till-

  899. -nationens intresse. Jag anar att det
    inte var din egen uppfattning.

  900. Det kan jag inte påstå. Konsekvens-
    neutralitet är ingenting man är.

  901. Den gränsdragningen
    går inte att göra.

  902. När ska jag offra nåns liv
    för att berätta nånting?

  903. Jag strävar efter att vara men aldrig
    säga att jag är konsekvensneutral.

  904. Bra uttryckt. För vad jag beskriver
    är nåt slags yrkesideal.

  905. Så här borde det vara.

  906. Så här bör vi förstå
    vårt yrkes uppdrag.

  907. Sen ska vi vara ödmjuka nog att inse
    att det inte alltid är så lätt.

  908. Så "sträva efter" är ett bra sätt
    att formulera det.

  909. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regel 9: Var konsekvensneutral!

Avsnitt 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Något av det svåraste och viktigaste som journalist är att vara konsekvensneutral. Om en nyhet gynnar eller missgynnar någon ska inte avgöra om den publiceras. Det är allmänintresset som ska styra. Journalisten Erik Fichtelius ger flera exempel på detta genom historien, bland annat då New York Times troddes riskera John F Kennedys anfall i Grisbukten 1961. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Nyhetsjournalistik, Nyhetsprogram, Publicistik, Radio, TV, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 1: Engagera dig!

Avsnitt 1

Vad är en nyhet? De klassiska journalisterna Buzz Merritt och Carl Bernstein besvarar denna fråga i ett par av de filmsnuttar som Erik Fichtelius visar. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 2: Rapportera det viktiga

Avsnitt 2

Vad ska man rapportera som nyhetsjournalist? Vad är det stora just nu och vad är det viktiga för just din redaktion? Det beror på den tilltänka publiken. Erik Fichtelius berättar om både helikopterperspektivet och det nära. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 3: Arbeta systematiskt!

Avsnitt 3

Bestäm dig för ett bevakningsområde och scanna av det systematiskt. Erik Fichtelius ger exempel från både sitt eget och andra journalisters sätt att arbeta systematiskt. Han berättar också om sitt tio år långa arbete med att intervjua före detta statsminister Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 4: Var konkret!

Avsnitt 4

Erik Fichtelius om vikten av att gå från det abstrakta till det konkreta för att nå ut genom bruset. Vi får se flera filmexempel på detta från hans egna karriär. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 5: Förbered, strukturera och lyssna!

Avsnitt 5

Vad är de viktigaste frågorna och de värsta fallgroparna i en intervju? Erik Fichtelius illustrerar olika intervjusituationer genom att visa exempel ur sin egen långa karriär som journalist. Intervjuer med Mona Sahlin, Percy Barnevik och John Sawatsky analyseras och dissekeras. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 6: Låt det hända!

Avsnitt 6

Stå inte i vägen för det som händer, det är händelsen som man vill se och höra, inte journalisten. Detta berättar Erik Fichtelius, journalist, utifrån exempel på nyhetshändelser från framförallt etermedia. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 7: Vårda språket!

Avsnitt 7

Det talade språket är annat än det skrivna och det spelar roll hur man använder sin röst, säger Erik Fichtelius. Här ger han en snabblektion i hur man låter och kanske borde låta på nyheterna. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 8: Gör nya versioner!

Avsnitt 8

När man jobbar i radio och tv är det viktigt att göra nya versioner av samma nyheter när man sänder många gånger under samma dag. Detta blir ännu viktigare när man publicerar på nätet. Journalisten Erik Fichtelius ger tips och exempel på detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 9: Var konsekvensneutral!

Avsnitt 9

Något av det svåraste och viktigaste som journalist är att vara konsekvensneutral. Om en nyhet gynnar eller missgynnar någon ska inte avgöra om den publiceras. Det är allmänintresset som ska styra. Journalisten Erik Fichtelius ger flera exempel på detta genom historien, bland annat då New York Times troddes riskera John F Kennedys anfall i Grisbukten 1961. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 10: Häng med!

Avsnitt 10

Som journalist måste man hänga med i förändringar av teknik och nya digitala modeller. Journalisten Erik Fichtelius åkte till USA när de började med datorer i nyhetsproduktionen i början av 1980-talet för att studera detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning