Titta

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Om UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Våra livsvillkor förändras av befolkningsökningar, urbanisering och klimatförändringar. Hur möter vi de hälsoutmaningar som blir följden av denna utveckling globalt och lokalt? Forskare, trendspanare och beslutsfattare föreläser och diskuterar. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa : Adjö vodkabältetDela
  1. Hej. Vad roligt att få vara med-

  2. -när vi uppmärksammar
    att Systembolaget fyller 60 år.

  3. Roligt, men också rätt.

  4. När mina två specialintressen
    på det här sättet konvergerar-

  5. -alltså historia och sprit-

  6. -så känns det som sagt helrätt.

  7. Jag tänker så här:
    Var ska sleven vara om inte i grytan?

  8. Det är ett ordspråk.

  9. Den amerikanska politiska aktivisten
    och kändisförfattaren Susan Sontag-

  10. -skrev en essä som publicerades 1969,
    som hette "A Letter from Sweden".

  11. Den handlade om ett märkligt folk
    som bodde väldigt långt borta.

  12. Den handlade om oss. I den
    skriver Susan Sontag om svenskarna-

  13. -och svenskarnas konstiga relation
    till alkohol.

  14. Det verkade som att vi svenskar-

  15. -såg på alkohol lite
    som vi ser på att resa utomlands.

  16. Det var som att alkohol
    erbjöd oss semester från oss själva.

  17. Susan Sontag
    besökte också Systembolaget 1969.

  18. En dyster plats.
    Hon beskrev Systembolaget 1969-

  19. -som en blandning mellan illegal
    abortklinik och begravningsbyrå.

  20. Det är inte som Systembolaget i dag-

  21. -som vinner priser för sin service
    och har läckra självplocksbutiker.

  22. Behöver man kunna vår alkoholhistoria
    från vikingatiden och framåt-

  23. -för att klaga på killar
    med tjejkompisarna-

  24. -över en låda Chill Out Shiraz?

  25. Nej, det går jättebra ändå.

  26. Däremot är svensk festhistoria
    ett väldigt bra sätt att...

  27. ...komma i kontakt
    med vår kulturhistoria.

  28. Och också träffa svensken
    när hen är som mest avspänd-

  29. -social och sprallig.

  30. Jag heter Erik Haag, och är tack vare
    tv-programmet "Historieätarna"-

  31. -den enda svensken
    som har erfarenhet av-

  32. -att ha varit på fyllan i tusen år.

  33. Jag tänkte dela med mig lite
    av mina erfarenheter.

  34. Jag ska prata
    om svensk alkohol- och kroghistoria.

  35. Mycket av mitt festande
    har skett på olika krogar.

  36. Hur har vi festat från vikingatiden
    och framåt? Det tar fyra timmar.

  37. Nej, det är ganska översiktligt.
    Det ska gå att göra på tid.

  38. Formen är som följer: Jag pratar
    om varför människor har druckit.

  39. Sen bryter jag ner en vanlig utekväll
    i beståndsdelar.

  40. Kan man spåra dem tillbaka-

  41. -utifrån mina erfarenheter
    av tusen års festande?

  42. Jag har också en hemlig agenda,
    att göra reklam för historia-

  43. -som ett vaccin
    mot främlingsfientlighet.

  44. Nånting som vårt samhälle
    behöver mer i dag än på mycket länge.

  45. Det händer nåt i oss när man lär sig
    att se förbi konstiga vanor-

  46. -och konstiga kläder, som blygd-
    kapseln som 1500-talspersonen har.

  47. Ett slags kombinerat pungskydd
    och portmonnä.

  48. Och ser att människor historiskt
    är lika oss själva.

  49. Vi verkar i stort sett
    historiskt ha velat samma saker.

  50. Det tycker jag gör det lättare
    att tänka och känna gemenskap-

  51. -också med människor som lever i dag.

  52. Till och med kärlek, kan man nästan
    säga, till människor som lever i dag.

  53. Även om de är annorlunda
    mot hur vi upplever att vi är.

  54. Kanske från en annan kultur.

  55. Jag vill peppa er, så att ni känner-

  56. -att när ni nästa gång
    står och häller i er slattarna-

  57. -på nåt kusinbarns studentfest,
    eller hur ni...

  58. Jag vet inte hur ni förhåller er till
    alkohol, men det är en kulturgärning.

  59. Ni ska gå härifrån och tänka att ni
    ingår i en stolt kulturtradition.

  60. Här är Systembolagets butik
    på Kungsholms torg när det öppnades-

  61. -1 oktober 1955.

  62. Nej, det är en historisk krog.

  63. Man kan se det
    eftersom det är en hund där.

  64. Sen ser man att ett barn
    får en stor starköl av...

  65. ...kanske en skolsköterska.
    Jag vet inte.

  66. Mycket av mitt historiska festande
    har skett på krogar.

  67. Jag ska definiera vad en krog är.

  68. Det är en lokal
    där man mer eller mindre på arslet-

  69. -träffar folk man känner eller inte
    känner. Det stämmer in på fester.

  70. Det kan också stämma in på Tvärbanan.
    Det beror lite på tid på dygnet.

  71. Men krogen är en speciell plats
    där speciella regler gäller.

  72. Regler
    som inte gäller nån annanstans.

  73. Kulturhistorikern
    Wolfgang Schivelbusch-

  74. -har sagt att på krogen
    lever arkaiska förhållningsätt kvar.

  75. Gammaldags förhållningssätt.

  76. Schivelbusch säger att krogen är ett
    reservat där speciella regler gäller.

  77. Man kan gå fram till vem som helst
    och börja prata. Den måste svara.

  78. Oberoende av hur gammal, rik...
    Eller om den är från Göteborg.

  79. Man kan fortfarande mötas på krogen.

  80. Det gör att
    det blir en speciell stämning på...

  81. När man går ut och träffar folk.
    Alkoholen som serveras där-

  82. -infriar människors sökande efter en
    förhöjd närvaro och existenskänsla-

  83. -och befriar oss från ansvar. Det
    var vad Susan Sontag var ute efter-

  84. -när hon sa att alkohol
    ger oss semester från oss själva.

  85. På krogar och fester
    är det som att vi lajvar.

  86. Vi är en trevligare
    och roligare version av oss själva.

  87. Så tänker inte ni när ni går ut. Det
    har man inte gjort historiskt heller.

  88. De har mer tänkt:
    "Kommer det att komma några tjejer?"

  89. Det är ett deppigt svar. Det
    kommer inte att komma några tjejer.

  90. Det kommer inga tjejer
    förrän långt fram i historien.

  91. Inte förrän på 70-talet
    kommer det tjejer.

  92. Det är på 70-talet, i samband
    med en allmän frigörelseprocess-

  93. -som kvinnor börjar gå ut
    som de gör i dag.

  94. Att man har anammat en dryckeskultur
    som förut var uteslutande för män.

  95. Om man innan 70-talet gick ut
    på lokal i Sverige och festade-

  96. -var det mer
    som att gå på krogen i Afghanistan.

  97. Här är en bild från en nattklubbs-
    invigning i Malmö på 60-talet.

  98. Alltså...

  99. Om vi tar han som sitter
    med glasögonen här, om ni ser honom.

  100. Om man tänker sig att han undrar:
    "Varför gick jag hit?"

  101. "Vad trodde jag skulle hända?"

  102. Ja, varför
    har historiens människor festat?

  103. Det finns olika anledningar.
    Man kan till exempel...

  104. ...hoppas på att nån ska lägga
    en Rohypnol i ens drink.

  105. Eller hitta nån och
    lägga Rohypnol i den personens drink.

  106. Eller också vill man visa upp
    sina nya tänder.

  107. Eller så vill man bli kär i nån.

  108. Vi som lever i dag
    lever i en bekräftelsekultur.

  109. Unga människor som ni vill bli
    bekräftade som sexuella varelser.

  110. Det är genom att gå ut... Krogen är
    främsta scenen för den bekräftelsen-

  111. -som är så viktig
    för oss unga människor i dag.

  112. Det gäller speciellt i storstäder
    som Västervik och New York.

  113. Om man inte känner igen sig
    i det här med Rohypnolen-

  114. -eller att man vill bli bekräftad
    som sexuell varelse-

  115. -kan det vara att ni är född
    i fel tid. Det händer.

  116. Jag tänkte gå igenom varför människor
    genom svensk historia har gått ut.

  117. Vi börjar för tusen år sen i
    den fornnordiska tiden, vikingatiden.

  118. Man vet väldigt lite om vikingatiden.

  119. Om man ska prata om festandet
    på den tiden så får man spekulera.

  120. Man vet att där det fanns
    flera människor, där det var en by-

  121. -fanns det ofta en stor hall.
    Man kan tänka sig att det där-

  122. -ordnades nån form av pubkvällar,
    lite som i Folkets hus kanske.

  123. Varför gick man på dem?

  124. Ett skäl till att man använde alkohol
    under vikingatiden-

  125. -var för att komma i kontakt
    med gudar.

  126. Om man blev full, hamnade man
    i ett tillstånd där man kom...

  127. Där man kom närmare gudar. Det är kul
    att tänka sig att en full person...

  128. Man ser en full person och tänker:
    "Där går en religiös människa."

  129. En sak som man hör
    är att de berusade sig med flugsvamp.

  130. En sak vill jag att ni ska ta med er
    från det här föredraget.

  131. Man hör att vikingar åt flugsvamp
    innan de gav sig ut i strid-

  132. -för att försätta sig
    i bärsärkartillstånd.

  133. Flugsvamp
    visar sig vara ett nedåttjack-

  134. -som man blir däst av,
    man nästan somnar.

  135. Man får svårt att andas,
    och man tappar känseln i armarna.

  136. Det verkar dåligt att om
    man ska slåss mot nån med en yxa...

  137. Då ska man inte äta flugsvamp.
    Ta med er det:

  138. Ät inte flugsvamp
    innan ni strider på liv och död.

  139. Det är ett påhitt
    av en av Linnés lärjungar.

  140. Han hittade på det här med flugsvamp
    och vikingar och bärsärkagång.

  141. Det är från 1700-talet
    som det ryktet uppstod.

  142. Kommer det då att komma några tjejer
    under vikingatiden?

  143. Man vet inte riktigt,
    men det fanns en strikt uppdelning-

  144. -mellan manligt och kvinnligt.
    Kvinnor bestämde i det privata.

  145. Kvinnan hade ofta nycklar
    till visthusbodar och sånt.

  146. Hon bestämde hemma,
    mannen i det offentliga.

  147. En manlig viking som ville träffa
    tjejer var hänvisad till hemmafester.

  148. För manliga vikingar som gillade
    killar var det julafton året runt.

  149. Vi hoppar vidare
    till den glada medeltiden.

  150. Det här är Bockstensmannen.
    Här finns de första beläggen-

  151. -för det som vi i dag kallar krogar.

  152. Då fanns det i svenska byar,
    ofta nära kyrkan, en krog-

  153. -där man kunde dricka efter kyrkan.
    Alla gick i kyrkan-

  154. -sen gick många män till krogen
    och fortsatte umgänget.

  155. Bockstensmannen
    drack för att bli full-

  156. -och för att nåt kul skulle hända,
    men också för att behålla sin plats-

  157. -i den sociala gemenskapen.
    Man drack med folk man arbetade med.

  158. Var man till exempel copywriter,
    drack man med andra copywriters-

  159. -för att vara säker på att
    få fortsätta verka som copywriter.

  160. Det kan vi i dag känna igen oss i.
    En slags tvångsmässig after work.

  161. "Kommer det några tjejer?
    Får han träffa Bockstenskvinnan?"

  162. Nej. Nu har de katolska idealen
    slagit igenom.

  163. Kvinnor, alkohol och offentligt
    festande blir omgärdat av ett tabu.

  164. Kvinnligt festande stigmatiseras
    i flera hundra år framåt.

  165. Allt det roliga med mixade fester
    missar Bockstensmannen.

  166. Det är ganska deppigt.

  167. När man har fått upp ögonen för
    ojämlikheten i svensk festhistoria-

  168. -är det en ganska deppig grej
    att resa runt och föreläsa om det.

  169. Vi hoppar framåt i tiden.
    Det blir rättvisare efter ett tag.

  170. 1700-talet!
    Här är jag i svenska dräkten.

  171. På 1700-talet finns
    en vital svensk offentlig festscen.

  172. De flesta som går på lokal
    går fortfarande på sunkkrogar.

  173. En slags svartklubbar,
    fuktiga och muggiga.

  174. Men det börjar finnas ställen
    för eliten att visa upp sig på.

  175. Om man har en ny peruk kan man
    visa upp sig på flotta ställen.

  176. Det gäller bara en liten procent
    av den svenska befolkningen.

  177. Man kan tänka sig att det motsvaras
    av styrelsen för SEA.

  178. Eller Laila Bagge.

  179. Man undrar
    om det kommer några tjejer?

  180. Det kan komma tjejer på 1700-talet.

  181. Om man går på en sån här sunkkrog-

  182. -är det oftast en tjej där.
    Hon som bor där.

  183. Sunkkrogarna var i lägenheter hemma
    hos folk. Det var ett kvinnoyrke.

  184. Sen kunde det finnas prostituerade.

  185. Den här grejen med prostituerade på
    krogen är en central del i stigmat-

  186. -kring kvinnor och alkohol.
    En ensam kvinna i krogmiljö-

  187. -eller en ensam kvinna
    som dricker alkohol...

  188. ...ska man tänka sig
    kanske är en prostituerad.

  189. Vi hoppar framåt. Om man frågar
    svensken under nationalromantiken-

  190. -sekelskiftet 1800 till 1900:
    "Varför festar du?"

  191. Man kan tycka att det här med tider
    inte spelar nån roll för mig.

  192. Men just slutet på 1800-talet
    och början på 1900-talet...

  193. Många säger att den tiden är extra
    intressant för oss som lever i dag.

  194. Vissa säger att vi är på väg tillbaka
    till Selma Lagerlöfs Sverige.

  195. Alltså ett samhälle med svag välfärd-

  196. -och stora skillnader mellan fattiga
    och rika. Ett hårdare Sverige.

  197. Då var det så att man ofta träffades
    på krogen. Alla bor så himla trångt.

  198. Tänk på "Röda rummet"
    och dem som Strindberg skildrade.

  199. De lever sina liv på Berns.
    De bor inackorderade i små hyresrum.

  200. En mörk tid för lägenhetsfester, kan
    ni som antecknar skriva upp. Du där.

  201. Det känns kul för mig.
    En dålig tid för lägenhetsfester.

  202. I och med att allt fler flyttar till
    städerna slås bygemenskapen sönder.

  203. Då blir supandet ett nytt sätt att
    nätverka på i de växande städerna.

  204. Genom att bjuda på brännvin
    försäkrade man sig om lojalitet-

  205. -om man skulle bli arbetslös.

  206. Nån vidare hjälp från samhället
    kunde man inte vänta sig.

  207. Så kommer vi till frågan:
    Kommer det några tjejer?

  208. En fråga
    som var central för Selma Lagerlöf.

  209. Nej, det kommer det inte.
    Under sena 1800-talet-

  210. -"peakar" separationen mellan könen.
    Att dricka alkohol...

  211. En kvinna som gjorde det
    bröt mot det sant kvinnliga.

  212. Kvinna plus alkohol plus offentlighet
    gick bara inte-

  213. -på tidigt 1900-tal. Det är därför
    Selma Lagerlöf ser så sammanbiten ut.

  214. Vi hoppar framåt till 70-talet.

  215. Nu äntligen känner man igen sig.

  216. Nu börjar svenskarna gå på krogen
    för att dansa och ragga.

  217. Det blir mer lättraggat om det är...

  218. ...större urval. Det där
    får man göra hur fan man vill med.

  219. Det centrala för revolutionen
    för offentligt festande-

  220. -är att nattklubbarna slår igenom
    på bred front.

  221. Alexandra's öppnar i Stockholm 1968.

  222. Ett inneställe.
    Såna hade vi inte haft innan.

  223. Där kunde man träffa
    Monica Zetterlund och Manolito-

  224. -från tv-serien "High Chaparral".

  225. Och Jan Stenbeck
    och hans sex bassethundar.

  226. Jan brukade på Alexandra's
    dricka kejsargrogg.

  227. Jag vet inte om ni blir bjudna på det
    av Systembolaget. Det hade passat.

  228. Annars kan ni blanda till det själva.
    En sexa svart Renault-cognac-

  229. -toppad med Dom Pérignon-champagne.
    Fint ska det vara.

  230. Kommer det tjejer? Ja, nu kommer de.

  231. En applåd, tycker jag.

  232. Den här förlegade könsbaserade
    gränsen mellan offentligt och privat-

  233. -har bit för bit monterats ner.
    På 70-talet ser vi en revolution.

  234. Stigmat kvinnor-alkohol luckras upp.

  235. Svensk krogkultur
    blir även kvinnornas.

  236. Det finns fortfarande ett men. Vi är
    inte jämställda i hur vi dricker.

  237. Det lever kvar stigman
    knutna till kvinnor och alkohol.

  238. Samma skumma associationer-

  239. -som de som förmörkade Selma
    Lagerlöfs möjligheter att slappna av-

  240. -på fest.

  241. Nu tänkte jag gå över till
    att vi bryter ner en vanlig utekväll.

  242. Jag har valt 15 oktober 2007.

  243. Här är en bild från 15 oktober 2007.

  244. Den är tagen alldeles innan
    utekvällen spårar ur och slutar.

  245. Jag blev utslängd.

  246. Att ta av sig tröjan och låtsas
    spela skivor var jättekänsligt.

  247. Jag går igenom utekvällen och spårar
    dess beståndsdelar bakåt i historien-

  248. -för att ni ska lära er mer
    om svensk alkoholkultur.

  249. Hajar du upplägget? Ja.

  250. Kvällen började klockan 19.00
    med förfest.

  251. Den svenska förfesten
    har en lång historia.

  252. Om man ska hitta dess rötter
    ska man titta på brännvinsbordet.

  253. Här ser vi ett från "Historieätarna".

  254. Det var föregångaren
    till smörgåsbordet.

  255. En rätt som man serverade
    när man tog emot gästerna.

  256. Man åt stående. Det var öl, smör,
    bröd, kallskuret och sill.

  257. När brännvin slår igenom
    på 1700-talet tar det över.

  258. Brännvinsbordet
    börjar heta brännvinsbordet.

  259. Innan dess
    hette det antagligen nåt annat.

  260. Brännvinsbordet, det är som
    att ställa fram en skål med chips.

  261. Bryter isen perfekt.
    Kolla upp brännvinsbordet-

  262. -och servera när ni till exempel...

  263. ...fyller år nästa gång.
    Jättetrevligt.

  264. Vi fortsätter utekvällen.
    Reggaetaxi till stan klockan 21.

  265. Man kan fortsätta tänka på
    brännvinsbordet. När man serverade-

  266. -var det en sittning.
    Det var fel ord, man stod ju.

  267. Den kunde pågå i fem, sex timmar.
    Middagen kanske pågick i två timmar.

  268. Precis som en förfest var brännvins-
    bordet mer lyckat än middagen.

  269. Det hade den smarta funktionen
    att i en tid innan klockor-

  270. -och när folk
    skulle ta sig med häst och vagn...

  271. Det var skillnad på när folk kom.

  272. De kunde inte åka reggaetaxi.

  273. Här minns vi brännvinsbordet igen.

  274. "Barhäng, kul" har jag skrivit.
    Det illustreras så här.

  275. De här glada pajsarna
    får då symbolisera-

  276. -en sak som har präglat...
    En företeelse som man kan säga-

  277. -är anledningen till att vi är här.
    Nämligen motboken.

  278. Nåt som präglade farmors offentliga
    festande i hög utsträckning-

  279. -på samma sätt som Systembolaget har
    präglat min inställning till alkohol.

  280. Motboken var viktig för generationer,
    äldre släktingar.

  281. Motboken kom till mot en bakgrund
    av 1800-talets supande.

  282. Det dracks väldigt mycket i Sverige.
    Historiskt har det druckits mycket.

  283. Svårt att säga hur mycket. Alkohol-
    procenten i brännvin har ändrats.

  284. Men vi var en nation
    där människor söp ihjäl sig.

  285. Vårt land höll på att supa ihjäl sig.
    Det ledde till krav på restriktioner.

  286. I Norge valde man totalförbud.
    Det gjorde man i USA.

  287. Det har ni sett i gangsterfilmer.

  288. I Sverige valde vi motboken.
    Motboken infördes 1917.

  289. Motboken finns i Sverige
    från 1917 ända fram till 1955.

  290. Det är ganska länge.

  291. Det var en ransonering av
    hur mycket starksprit man fick köpa-

  292. -i butik och på krogen.

  293. Stämplarna
    visar hur mycket man får köpa.

  294. Den genomsnittliga kvoten
    med motboken-

  295. -var 1,8 liter per månad.

  296. Det är ganska mycket, det är mer
    än vad jag får i mig i dag.

  297. Men ändå så hör man om motboken
    som ett gissel.

  298. Hur mycket man fick handla,
    hur stora ransoner man fick-

  299. -styrdes av inkomst, kön och ålder.
    Motboken är ett orättvist system.

  300. För att få motbok
    måste man vara ordentlig, nykter-

  301. -ha fast inkomst
    och framför allt vara man.

  302. Motboken designades för att stoppa
    arbetarklassen från att dricka.

  303. Rika människor
    kunde få tag på alkohol ganska lätt.

  304. De rika människorna under den här
    perioden kunde dricka obehindrat.

  305. Men rika kvinnor
    fick ingen egen motbok.

  306. Det var sällan kvinnor fick motbok.

  307. Motboken är diskriminerande mot
    kvinnor, det var ett av problemen.

  308. Som kvinna förväntas man dricka, om
    man nu ska dricka, på mannens ranson.

  309. Man kunde tjata till sig en motbok,
    men då fanns det regler.

  310. Om man till exempel som kvinna
    i Södertälje ville ha en egen motbok-

  311. -fick man först motivera det länge.
    Sen fanns det en åldersgräns:

  312. Man måste ha fyllt 40 år.

  313. För mig som har tonårsbarn-

  314. -tycker jag att 40 år låter perfekt
    för att själv få handla.

  315. Det kan ni ta med er,
    ni som jobbar på Systembolaget.

  316. Vi fortsätter. En mäklarbricka!
    Den är från Kissies blogg.

  317. "Vi drar vidare. God stämning.
    Sammanstrålar med tjejer."

  318. Det har ju varit svårt för tjejer
    att dricka alkohol i offentligheten.

  319. Det hänger ihop
    med det totala tämjandet av kvinnan.

  320. Man tänkte sig
    att kvinnors plats var i hemmet.

  321. En kvinna som dricker alkohol
    bryter mot en naturlag.

  322. Man tänkte sig att kvinnan är ett
    särskilt väsen som genom att dricka-

  323. -blir av med sin kvinnlighet.
    Och så det här med-

  324. -att kvinnor som står själva med
    ett glas i handen är prostituerade.

  325. Långt in på 1900-talet...
    Det är "mind-blowing" för mig.

  326. Min pappa är född 1938.
    Hela hans uppväxt...

  327. När han gick ut, måste han
    ha träffat väldigt lite tjejer.

  328. Långt in på 1900-talet var det sällan
    man träffade på kvinnor på lokal.

  329. En kvinna på lokal riskerade stämpeln
    "fyllekärring" eller "prostituerad".

  330. För att visa hur rotad
    den här föreställningen var...

  331. 1926 inför restaurang Mäster Anders
    ett damrum-

  332. -som ett radikalt motdrag
    mot den här orättvisan.

  333. Man tvingas stänga damrummet.
    Några blir säkert förbannade-

  334. -för att de inte tycker
    att kvinnor ska vara där-

  335. -men framför allt vill ingen gå dit.
    Det finns inget positivt för kvinnor-

  336. -att hämta på Mäster Anders.

  337. Det säger nåt om hur djupt rotad
    den här föreställningen var.

  338. "Köar" står det. Vi byter ställe.

  339. Det här är från Nalen.
    En jättelång kö.

  340. Det är efter det som skämtsamt kallas
    svenska flaskans dag, 1 oktober 1955-

  341. -när motboken avskaffas
    och Systembolaget kommer in på banan.

  342. Man var rädd för
    att svenskarna skulle bli galna-

  343. -och att det skulle bli
    som på "Apornas planet".

  344. Därför hittade man på mycket regler.

  345. Köerna är inte för
    att stället är så otroligt populärt.

  346. Nalen var populärt, men köerna
    är för att man hittar på regler-

  347. -för hur många man får vara
    per kvadratmeter.

  348. Det fanns regler för antal personer
    per meter bardisk.

  349. Det var förstås fortfarande förbjudet
    att dansa och dricka samtidigt.

  350. Man fick inte heller gå runt
    med ett glas i handen.

  351. Det räknades som...

  352. "Gå runt med glas i handen,
    "Apornas planet"."

  353. Nu har vi kommit in på nya stället.
    Vi tappar bort varandra. Jättefull!

  354. Här är en mini-föreläsning om öl.
    En kvart lång.

  355. Den har ni inte betalat för,
    men jag kan säga-

  356. -att de har räknat ut att
    på 1500-talet kissade en vuxen man-

  357. -åtta liter om dagen.

  358. I dag har nån räknat ut att en vuxen
    man kissar en och en halv liter.

  359. "Utkastad." Det är lätt att tro
    att historiskt festande-

  360. -var friare och mindre regelstyrt.
    Att det var lite mer avspänt.

  361. Till exempel om nån ville ta
    en rolig bild och låtsas vara dj.

  362. Men festande har alltid i Sverige
    omgärdats av regler och förordningar.

  363. Nedskrivna eller oskrivna.
    Här är nånting som kallas spyabalken.

  364. Jag måste berätta vad gillesdrickning
    var. Sverige hade...

  365. ...länge europarekordet
    i antalet helgdagar vigda åt helgon.

  366. Det var som Sankt Patriks dag,
    fast året runt.

  367. Det var svårt att få nåt gjort,
    det var sånt festande.

  368. Gillesdrickningarna
    var att man i föreningar festade-

  369. -för att uppmärksamma olika helgon.

  370. Det var ett väldigt festande.

  371. Gillesdrickningarna var reglerade.
    Man visste att de brukade spåra ur.

  372. Man hade ett system
    för hur man kunde festa-

  373. -utan att bli ledsen,
    eller hur man ska säga.

  374. Det kallades spyabalken.
    Det fanns olika regler.

  375. Man kan tro att det är regler
    för vad som händer om man spyr.

  376. Om man satt vid bordet och sov
    fick man böta en tredjedels öre.

  377. Om man sover med fötterna på bänken
    får man böta en halv pund malt.

  378. Om man kissar i nån annans sko
    får man böta två pund malt-

  379. -och två öre i penningar.

  380. Larva sig bakom bardisken utan tröja
    finns inte med.

  381. Det är ganska gulligt
    att man är så lösningsinriktad.

  382. Man blir inte så kränkt
    om nån kissar i ens sko.

  383. "Okej, det här har hänt.
    Du böter två pund malt och två öre."

  384. "Så fortsätter vi att festa."
    Det är gulligt att de ska böta malt.

  385. Det är ju bara
    för att de ska kunna göra mer öl.

  386. "Vi irrar på stan. Rånad
    på nattbussen, de tar min mobil."

  387. Man kan säga att festande, våld och
    kriminalitet har gått hand i hand.

  388. Det finns otaliga exempel
    på hur jakten på ruset-

  389. -slutar i en fyllecell,
    eller ännu värre.

  390. Bockstensmannen kan ha varit
    ett sånt exempel på nån...

  391. ...vars festkväll slutade illa.

  392. Man ska säga till motbokens försvar,
    den får ju ta mycket skit-

  393. -att fylleriet minskade
    med mer än 50 %.

  394. Nu var... Man kan bevisa mycket med
    statistik, så man vet inte riktigt.

  395. Allt går att bevisa, säger Sören.

  396. Siffror säger att 50-60 % av de
    alkoholrelaterade brotten gick ner-

  397. -på 30-talet.
    Det kan kanske tillskrivas motboken.

  398. Det fungerade till viss del,
    även om den var väldigt orättvis.

  399. Man kan inte prata
    om svensk alkoholkultur-

  400. -utan att nämna nykterhetsrörelsen.
    Det står på tröjan "varannan vatten".

  401. Nykterhetsrörelsen har varit viktig
    för Sverige som nation.

  402. En kul grej var att på 1800-talet
    var den inte lika sträng-

  403. -som den sen blev.
    Det fanns nykterhetsklubbar-

  404. -som bara krävde måttlighet.
    Man kunde vara med i en sån förening-

  405. -och endast dricka öl och vin.

  406. Eller så sa man att man bara drack
    tre supar. Då var man nykterist.

  407. Det här säger nåt
    om att fylla var normen.

  408. Att tänka sig att man inte drack alls
    i Sverige historiskt...

  409. Den tanken
    gick inte riktigt att ta in.

  410. Här är en historisk fest.

  411. Det kan man se eftersom
    det är en hund med på bilden.

  412. Jag tänkte sluta med den här bilden.

  413. De här människorna
    kan man tycka ser...

  414. Jag ska inte recensera hur de ser ut.

  415. Man ser de här människorna.
    Om man vill veta hur de tänker-

  416. -har vi det så lyxigt att vi har Carl
    Michael Bellman, vår mest kända poet.

  417. Hans epistlar utspelar sig
    till stor del i sån här miljö.

  418. På sunkställen på 1700-talet.

  419. Där kommer människors drömmar
    och önskningar...

  420. De uttalas i epistlarna. Om man kokar
    ner 1700-talsmänniskans tankar-

  421. -om vad en schyst utekväll
    innehåller, får man fyra punkter:

  422. Första punkten
    är jakten på rusets eufori.

  423. Alltså att bli full och glad.

  424. Den andra saken som Bellman
    ofta sjunger om är musiken.

  425. Att man vill lyssna på
    och dansa till toner.

  426. Det tredje handlar om kärlek, lycklig
    som olycklig. Jakten att träffa nån.

  427. Ibland, eller oftast, misslyckas man.

  428. Det fjärde handlar om att slutligen
    ligga slagen, pank och blodig-

  429. -bland soporna i rännstenen.
    Bildligt som bokstavligt.

  430. Även en modern människa kan relatera
    till 1700-talsmänniskans beskrivning-

  431. -av förväntningarna på en utekväll.
    Jag tycker...

  432. Det är lite min poäng.
    Rätt använt blir historia ett kitt-

  433. -som kopplar ihop människor från
    vår tid med dem från förfluten tid.

  434. Och som får oss att inse att
    i grund och botten är vi likadana.

  435. Historia är en empatiskola. Ett
    vaccin som hindrar oss från att tro-

  436. -att människor från andra tider,
    kulturer eller "Paradise Hotel"-

  437. -är idioter
    som vi inte har nåt gemensamt med.

  438. Det finns väldigt lite oss och dem.
    Det finns mest vi.

  439. Tack så mycket.

  440. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Adjö vodkabältet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Historia
Ämnesord:
Dryck, Etnologi, Kosthåll, Mat, Mat och dryck, Matkultur, Matvanor, Socialantropologi, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Att ge hopp och rädda liv

Anna Carlstedt, ordförande för Svenska Röda Korset, intervjuas av statsvetaren Cecilia Garme om hur organisationen arbetar i Sverige och världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Alkohol som en risk för folkhälsan

Robin Room, professor vid La Trobe University of Melbourne, presenterar ny forskning om hur alkohol påverkar folkhälsan. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Experter om global hälsa

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Restriktiv alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

Sören Holmberg, seniorprofessor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redogör för den svenska alkoholopinionen och berättar om alkoholkonsumtionen i Sverige. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Adjö vodkabältet

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.