Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:

2015

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 10

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 10

Enligt läroplanen ska sex och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 10

Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 10

Normer och hbtq är en viktig del av sex och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 10

Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 10

Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex och samlevnad även innefattar den digitala arenan.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 10

Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 10

Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 10

Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 10

Relationer är det område inom sex och samlevnad som flest unga vill veta mer om. Men hur undervisar man om något så brett och komplext? I Angeredsgymnasiet gör lärarna egna filmer för att konkretisera ämnet. Det är ofta scener där relationer ställs på sin spets. Efteråt diskuterar eleverna och ibland har man också olika övningar för att få igång reflektioner. Filmerna är en del i skolans särskilda satsning på sex och samlevnad. Navet i arbetet är ett ambulerande sex och samlevnadsteam som håller i undervisningen för alla klasser. Charlotte Persson är samordnare. "Det viktigaste är att få eleverna att tänka själva", säger hon.

Produktionsår:

2018

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 10

Vad kan man göra åt den stress som många lärare, speciellt de nya, känner? Helena, med mångårig erfarenhet som NO-lärare, betonar hur viktigt de är med ömsesidig respekt och en god kännedom om läroplanen. Mikael, rehabiliteringskonsult, förklarar hur man kan hitta återhämtning i själva arbetet. Och Alex, författare till boken "Den trygga läraren", ger en del konkreta tips men konstaterar också att åtta timmars sömn och ett liv utanför skolan är av största betydelse för att orka bli kvar i yrket.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 10

Forskning visar att goda relationer till eleverna är avgörande för skolresultatet. Några lärare och forskare har ur olika aspekter fördjupat sig i detta. Jobbar man aktivt med relationer resulterar det i en arbetsmiljö som blir väldigt trygg, säger Isabella, specialpedagog i Örebro. I sin avhandling menar Ann-Louise, lektor, att lärarnas fokus på det didaktiska ibland kan göra dem omedvetna om de relationer som skapas.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 10

Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 10

Att läraren är en tydlig ledare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i undervisningen menar skolinspektionen, men hur gör man för att bli en bra ledare? Och vilken typ av ledarskap är det som krävs? Marcus, professor i pedagogik poängterar vikten av att vara väl förberedd och ha tydliga ramar, men att ett gott ledarskap också innebär att få eleverna att trivas, utvecklas och lära sig. Ann-Sofie, lärare i Motala, betonar vikten av att se eleverna när de kommer, "... och inte bara se, utan verkligen se", säger hon.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 10

Hur vet man vad man som lärare får och inte får göra? Kristina, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund redogör för de juridiska aspekterna i kontakten med elever. Och vad är lärarens ansvar vid riktigt farliga situationer? För tre år sedan dödades en av Göingeskolans elever av en annan elev, och nu för man regelbundna diskussioner om tryggheten på skolan. Försteläraren Magnus, betonar vikten av samsyn, "eleverna märker direkt om lärarna gör på olika sätt", säger han. I Finland har en ny lag ökat lärarnas befogenheter - det så kallade skolfredspaketet.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 6 av 10

Hur ger man bra feedback till sina elever? Att ge bra återkoppling kan vara båda svårt och tidskrävande. Enligt aktuell forskning är den processorienterade återkopplingen - som fokuserar på styrkor, svagheter och råd - mycket mer användbar för eleverna än den återkoppling som består av betyg. Återkopplingen blir än mer effektiv om man jämför elevens aktuella kunskapsnivå med inlärningsmålet och sedan ger eleven strategier för hur de ska kunna uppnå målet.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 7 av 10

Att ha en bra arbetsmiljö i klassrummet kan vara avgörande för hur man lyckas i klassrummet. Så hur skapar man en god fysisk lärmiljö åt sina elever? Malin Valsö tar bland annat upp hur man kan minska det visuella bruset i klassrummet. Forskaren Peter Barrett har studerat hur man skapar smarta klassrum. Hans studie visar att 16 procent av elevernas studieresultat beror på klassrumsmiljön. Peter redogör för vad man som lärare kan göra för att förbättra den fysiska lärmiljön.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 10

Läxor är ett återkommande debattämne. Vissa lärare är för, andra emot. Men hur ser en bra läxa ut? Och vad är egentligen syftet med den? Cathy Vatterott, professor i pedagogik vid University of Missouri, går in på vilka egenskaper en bra läxa ska ha. Bland annat säger hon att läxan ska göra att eleven känner sig smartare, inte dummare. En läxa ska heller inte öka på frustrationen vid inlärning. Enligt John Hatties stora metastudie med över 100 000 elever har läxor en positiv, men begränsad effekt, på elevers lärande.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 10

Forskning visar att grupparbeten utvecklar viktiga förmågor, men de skapar ofta svårigheter när det gäller samarbete och bedömning. Karin Forslund Frykedal, professor i pedagogik, har ägnat sin forskning åt grupparbete. Hon menar att det är bra om det finns ett ömsesidigt positivt beroende i gruppen och att rollfördelningen i gruppen är viktig. Jennifer Langer-Osuna, biträdande lektor i matematikstudier vid Stanford University, menar att en gruppuppgift ska vara så komplex att den stimulerar till diskussion.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 10

Många elever behöver mer utmaningar i undervisningen, enligt Skolinspektionen, annars går de miste om det lärande och den utveckling de har rätt till. Fem procent av alla elever kan räknas som särskilt begåvade. Simon Hjort är lektor vid didaktikcenter i Linköpings kommun. I sin bok "Effektiv undervisning, meningsfullt lärande" beskriver han hur man kan använda sig av differentierad undervisning för att utmana alla elever i en klass, oberoende av vilka förutsättningar de har.

Produktionsår:

2019

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning