Lärlabbet

Om Lärlabbet
Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länkTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Nej, de är inte det.
De skulle bli det.Veckans panelgäster i "Lärlabbet":
Maria Kempe Olsson
är rektor på Bergsjöskolan.Att må bra i skolan
är varje elevs rättighet.Det ges genom elevhälsa, inkluderande
undervisning och goda relationer.Maja Lindqvist är specialpedagog
och svenska som andraspråkslärare.Hon föreläser om hälsofrämjande
och förebyggande elevhälsoarbete.Ska vi köra i gång?
Skolan utgör en viktig skyddsfaktor
i unga människors liv.Skolan måste ha
ett fungerande arbete--i att förebygga ohälsa
och främja sunda beteenden.Vi pratar om hur pedagogik och stöd
kan verka för elevhälsa.Hur hänger
pedagogik och elevhälsa ihop?Väldigt tätt, skulle jag säga.
Specialpedagogen
är en del av elevhälsan--så där kommer
den pedagogiska kompetensen in.För att det ska bli riktigt bra
behöver man jobba tillsammans--elevhälsan och pedagogisk personal.
Det hänger ihop med hälsofrämjande
och förebyggande arbete--att vara ett stöd i undervisningen
för att hitta andra vägar--så att det inte blir
så mycket åtgärdande insatser.Vad betyder "inkluderande pedagogik"
för er?Tillgänglighet-
-att skolan skapar en tillgänglig
pedagogisk och social miljö.Tillgänglighet har mycket handlat om
det fysiska--att man ska anpassa
för rullstolsburna, men det är mer.Där kommer inkludering in,
en lärmiljö som möter alla elever.Inkludering handlar om
att vi vuxna ska anpassa oss--utifrån de behov vi ser hos eleverna
och inte tvärtom.För att uppnå inkludering
behöver vi ta det ansvaret.Och vända spegeln mot det vi gör
i våra lärmiljöer i undervisningen.Har ni nåt exempel på när
inkluderande undervisning funkar bra?Det är när det finns en tydlig
struktur som alla kan ta del av.Vad ska vi göra?
Vad är syftet med att vi sitter här?Att man använder
varierade arbetssätt.Vi har en tradition med lärare
som står och har föreläsningar.Det är inte inkluderande för alla,
så man kan hitta andra vägar.Jag tänker också
att det handlar om att förekomma--att man inte sätter in åtgärder
när det inte längre fungerar--utan att det finns en medvetenhet-
-så att man möter behoven
innan de uppstår.Vi vet vad de här eleverna behöver.
Att våga pröva.
Om det inte funkar
kan man pröva nåt annat.-Att vi törs.
-Ja, det är viktigt.-Och att fråga eleverna.
-Tack!Går det att minska behov av åtgärder
genom att ändra klassrumssituationen?Ja, säger man i Östersund där skol-
psykologerna jobbar med pedagogerna--för att förebygga koncentrations-
svårigheter direkt i klassrummen.Vi ska besöka Friggaskolan.
Eleverna som ni ser i bild har inget
med reportagets ämne att göra.Jag heter Niklas Fröst och är
skolpsykolog i Östersunds kommun.Jag har jobbat i skolan i 15 år.
Jag är specialist
i klinisk psykologi--och i neuropsykologiska frågor,
kunskap om hjärnan och beteendet.Vi är sex skolpsykologer i Östersund.
Vi upptäckte att vi jobbar mest
med åtgärdande frågor--att utreda barn och screena
för neuropsykiatriska svårigheter.Det blev en dissonans i vårt uppdrag.
Vi skulle jobba förebyggande
men hamnade i åtgärder.Då valde vi att titta på
hur vi kunde förändra den obalansen.Vi kom fram till att det skolor
och lärare ofta ville ha hjälp med--var neuropsykiatriska diagnoser
och även beteendeproblem.Vi valde att försöka vända skutan-
-och tänka att vi förekommer frågorna
om att diagnostisera och remittera.Vi gör om det
till en utbildningsinsats.Vi har skapat två utbildningsmoduler-
-en om koncentrationssvårigheter
och en om beteendesvårigheter.En viktig faktor var att få det-
-till nåt som var
konkret och praktiskt--för det saknades och efterfrågades
av lärarna.Vi gör ett program tillsammans.
Psykologen står för teorin bakom
och läraren för pedagogiska frågor.Ni ska ju berätta för de andra
utifrån de tankegångar ni har fått.Konkreta exempel på
hur vi bygger upp de här modulerna--är att hitta modeller för att hjälpa
barnen att reflektera över lärandet.Barn med koncentrationssvårigheter
hoppar gärna rakt in i en uppgift.Genom olika övningar i klassen kan
eleverna dela den typen av kunskap.Hur påbörjar man en uppgift bäst?
Då skiftar vi perspektiv
till ett mer metaperspektiv--där eleven lär sig strategier för
var vi börjar och hur vi löser det.Då får man feedback av lärare eller
elever på strategier som funkar.En annan sak utifrån perspektivet
vad hjärnan behöver--så jobbar vi mycket med
att bryta och hitta vilostunder--i den konkreta,
pedagogiska verksamheten.Det kan vara korta lekar
eller en kort rörelseaktivitet--där elever hittar på nåt
för att ladda upp energin--och hålla koncentrationen längre.
En spännande effekt som vi har sett
är att det här sprider sig.Det är inte bara
den specifika eleven.Läraren upptäcker att det är en
metodik som funkar för många andra--som de kanske inte hade tänkt på.
Vi har fått höra av mer än en person-
-att det är det största och bästa
som har hänt elevhälsan på många år.Då känner vi oss trygga med
att det är en modell som fungerar.De upplever att det är bra med
teoretisk grund och konkreta verktyg.Det saknar de.
År 1353 föddes kung Byxlös.
Lärare är pressade
och har höga krav på sig själva.Vi behöver jobba i klassrummet.
Det är där elever kan göra framsteg.Jag ser en stor svårighet. Hur kan vi
experter hjälpa och stötta pedagoger--när det inte finns utrymme
att jobba med det vi föreslår?På Friggaskolan har man minskat
behovet av åtgärder och diagnoser--efter att ha ändrat pedagogik.
Vad tänker ni om det?Det första jag tänker är
att man har gjort nåt väldigt klokt--när man har insett
vart man är på väg.Man är i det åtgärdande arbetet
och är på väg mot mer.Man stannar upp och funderar och har
kommit fram till vad man ska göra.Man har lyckats ta en väg som är mer
förebyggande och närmare klassrummet.Det var en central elevhälsa. De är
inte med i den dagliga verksamheten.Det vore toppen om den lokala
elevhälsan jobbade med lärarna--för att utveckla lärmiljöerna
så att de möter behovet.Du handleder många lärare.
Vilka verktyg och stöd är det lärare
behöver för att kunna jobba så här?Ofta är det
att man tänker lite bredare.Det som den enskilda eleven behöver
kan gynna de andra eleverna.Man kan finna olika strategier
i undervisningen.Vi är vana vid
att undervisa på ett sätt--men det finns stationsundervisning
där man kan vara fler lärare.Nån som är ämnesspecifik
kan arbeta med några elever--och nån har nåt annat
och eleverna får gå runt.Att försöka hitta olika arbetssätt
att jobba i klassrummet--det är nånting som man söker.
Här kommer
det kollegiala lärandet in.Elevhälsans roll
är att vara en del i det här arbetet--och utveckla arbetssätten
i undervisningen.Annars när det blir svårt
blir stödinsatserna åtgärdande.Då lämnar vi över till
specialpedagogen eller psykologen--i stället för att de professionerna
tillsammans jobbar kring frågorna.Man behöver få känna
att man inte är ensam--att man inte behöver fixa det själv
och hantera eleverna själv.Det ska finnas möjlighet
att samverka tidigt med elevhälsan.Man ska få lov att inte kunna-
-och att det finns ett forum där man
får lära sig hantera de här eleverna.Det tror jag är ett bra stöd.
Hur organiserar man det för att
få in elevhälsan i klassrummet?Det krävs
att man tänker på ett annat sätt.Vi måste jobba tillsammans och hitta
en struktur för att samverka--elevhälsa, rektor, pedagoger
och även andra professioner.Det kan vara elevassistenter
som behöver vara med.Det behöver vara
innan problem uppstår.Behoven kan finnas men innan
det blir hinder för lärande--behöver vi hitta forum
för att jobba tillsammans.Det krävs att man skapar tid för det-
-och att man fyller forumen med
innehåll som gör att vi kan lära oss--så att vi genom det vi har lärt oss
kan göra på ett annat sätt.Så att vi inte hamnar i åtgärderna.
Vi kanske har en organisation där
elevhälsan kommer in i arbetslagen.De kanske är med i ledningsgruppen,
men vi pratar fortfarande åtgärder.Det blir klasskonferenser
om en elev i taget--i stället för att dela upp det.
Hur kan vi forma våra lärmiljöer
och arbeta förebyggande?Det finns en lång tradition
av att arbeta på det sättet.Det kräver
att vi släpper på prestigen.Lärare är vana
att leda arbetet i sitt klassrum--men andra professioner kanske tänker
att man kan göra på annat sätt.-Då måste man vara lite prestigelös.
-En samsyn kring de här frågorna!-Hur får man ihop det, då?
-Det åtgärdande och hälsofrämjande?Jag tror att när man träffar
lärare och elevhälsan--ska man sätta ord på
vad som är hälsofrämjande.Fråga hur de jobbar hälsofrämjande
i undervisningen.Man kan arbeta med argumenterande
texter i stället för att slåss.Det är ju hälsofrämjande.
Att lära sig att arbeta i grupp
är också hälsofrämjande.Allt det vet vi, som i Östersund.
De visste vad de behövde
men hamnade ändå i det åtgärdande.Då behöver man tänka efter
och sätta sig ner i lugn och ro.Vad behöver vi göra
för att ta oss nån annanstans?Det handlar ofta
om att lära sig nåt nytt.Det kan vara nya metoder
eller ett nytt sätt att tänka.Förhållningssättet! Där måste vi
börja. Det är bottenplattan.Hur ser vi på skolsvårigheter
och elever i behov av stöd?Om vi har en samsyn blir det
ett svar på hur vi ska agera.Tack!
Nästa gäst är professor i pedagogik
och har forskat om elevhälsoarbete.Hon heter Eva Hjörne och har sen 2004
varit i 70 olika kommuner och skolor--för att prata om elevhälsa.
Välkommen, Eva!
Hur skulle du beskriva hur
elevhälsoarbetet ser ut i Sverige?Det jag har sett är att elevhälsan-
-jobbar med åtgärdande insatser.
Man utreder och definierar
elevers svårigheter.Det har inneburit att svårigheterna
hamnar inuti barnen.Det är sällan man analyserar-
-kamratrelationer,
vad som händer i klassrummet--relationen med läraren
eller hemförhållanden.Det är eleven som bär på problemet.
Går det trender i hur man ser på barn
med skolsvårigheter?Det har funnits
så länge skolan har funnits.Hur man förklarar det har varierat.
Tidigare sa man
att det var de fattiga barnen--att fattigdomen orsakade problemen.
Längre fram sa man
att barnen var sinnesslöa, idioter--eller utomäktenskapliga barn.
De var ordblinda under en period.
I dag förklarar man det
med en neuropsykiatrisk diagnos.Hur ser du på
att allt fler barn diagnostiseras?Jag tycker kanske att det har blivit
väldigt mycket av den varan.Det har blivit så-
-att om man inte har en medicinsk
diagnos har man inget problem.Det blir väldigt...
Med den typen av fokus försvinner
fokus från andra typer av problem.Det kanske finns problem i familjen.
Jag har sett fall där pappan
misshandlar mamman eller missbruk--men fokus försvinner från stöd till
familjen när barnet får en diagnos.Då är det i stället pojken
som har problem.Det har gått så långt
att på en skola i Stockholmsregionen--var det 60 procent av barnen
som hade en neuropsykiatrisk diagnos.Det låter väldigt mycket.
Hur ska skolorna jobba
mer inkluderande i klassrummet?Man skulle kunna utnyttja elevhälsan
mycket mer--och koppla ihop den
med klassrummet och läraren.Att vara stöd och hitta på
nya pedagogiska modeller.Tänka utanför boxen.
Titta på vad man gör utomlands.
I USA har man utvecklad en modell som
heter RTI, Responce to intervention.Det är en modell i tre steg.
Första steget är att alla elever
ska rymmas i det vanliga klassrummet.Då tänker man: Barnen med problem
som koncentrationssvårigheter--vad mår de bra av?
Till exempel tydlig struktur.Struktur är att man vet
vad som ska hända under dagen.Man talar om
varför vi gör det vi gör--att det finns fler än en vuxen
i klassrummet och mindre klasser.Det är exempel på första steget,
men vissa barn behöver lite extra.Då kanske de får en intervention-
-en insats på två veckor
att lära sig läsa eller räkna.Man har sett att många elever
inte behöver fler insatser.Man har minskat andelen barn som
behöver särskilt stöd med 25 procent.I Finland har man gjort det till sitt
och kallar det "trestegsmodellen".Det skulle vara kul att se
om den fick fotfäste i Sverige.Vad krävs för att det ska fungera?
Jag tror att man skulle kunna byta-
-och tala om lärare i behov av stöd
i stället för elever.Då flyttar man fokus från individen
och kanske stöttar läraren mer.Sen den nya skollagen 2011,
kan du se nån förändring?Det finns en enorm energi där ute.
Man vill gärna förändra arbetet--och utveckla elevhälsan så att det
blir mer så att man ser helheten.Man ändrar också perspektiv-
-så att man ser styrkor hos barnet
och tittar på gruppen.-Det är inspirerande.
-Så det är på gång?Tack, Eva!
Du får följa med till panelbordet.Har ni nån kommentar
på det som Eva berättade?Det är jättespännande att höra.
Du pratade om att man behöver göra
den här synvändan--att det inte är stöd till elever-
-utan stöd till lärare, verksamheter
eller organisationen.Det är där vi behöver samtala och
vara modiga och titta på sig själv.Jag kan se hos oss
att när lärare får träna sig på det--är det väldigt utvecklande, och man
blir inte så ensam när man vågar.Jag tänkte på en sak som vi inte har
lyft - att skolan inte alltid är kul.Man kan tänka på
när man själv gick i skolan.Man måste våga tänka
nytt och annorlunda--och utnyttja att elever
inte orkar sitta still och lyssna.De kanske kan göra andra saker.
Man måste försöka hitta sakerna
som stimulerar och inspirerar.Då måste lärarna känna sig trygga.
Man kanske måste läsa böcker
om den senaste forskningen--eller prata om filmen om Östersund.
Hur skulle vi kunna göra
för att bli som dem? Det tror jag på.Det är viktigt.
För att kunna ha det samtalet kan man
inte vara i det åtgärdande skedet.Då orkar man inte bjuda på sig själv,
för då är det panik.Om vi kan ligga steget före
orkar man ha de samtalen.Man kan orka erkänna att man inte vet
hur man ska hantera en elev.Har man jobbat några år vet man vilka
problem som uppstår och när.Då kan man vara ute i bättre tid-
-och hitta på nåt
som är annorlunda och nytt.-Förebygga!
-Ja.Flickor med diagnoser
får sällan hjälp i tid.Det menar Svenny Kopp, specialist
i barn- och ungdomspsykiatri.Hon har skrivit en avhandling
om flickor med autism och ADHD--som ofta helt missas
eller feldiagnosticeras inom vården.-Hej, Svenny!
-Hej!Varför har vården svårare att
upptäcka ADHD och autism hos flickor?Det finns många skäl-
-men det första är att flickor
har varit utelämnade ur forskningen.Det betyder att kunskapen
har varit bristfällig--och att mycket av kriterierna
är satta efter pojkars beteende.Det som kanske påverkar det mest
just nu--är att pojkars beteende är av mer
utagerande och dominerande karaktär--ett beteende som flickor sällan
visar i skolan men kan visa hemma.Pojkar blir uppmärksamhetskrävande
och ett större problem för lärarna--framförallt i de yngre åldrarna.
Finns det några tecken
för att upptäcka de här flickorna?Ja, det finns många tecken.
Man ska se om flickan klarar målet.Får hon saker gjorda
eller ser det bara ut så?Är de med i gymnastiken? Det är
det första ämnet man ofta skippar.Titta på frånvaro!
Flickor med autism--börjar vara frånvarande
redan i fjärde klass--och kan vara borta från skolan
i lång tid.Man kan titta på ströfrånvaro
som många med ADHD har.De skolkar och kommer för sent.
Man kan se om flickorna
egentligen sitter still på stolen.Oftast håller de på och kladdar,
håller på med håret--biter på naglarna
eller tuggar tuggummi.De har svårt för att sitta still
även om de inte far runt.De kanske pratar oerhört mycket.
Man kan se om det är en ensam flicka.
Flickor med autism
har sällan kamrater.När de kommer upp över tredje-fjärde
klass är de ensamma.Det sociala samspelet flickor emellan
är svårt för dem.Det är en av anledningarna att de
inte klarar av att gå till skolan.Det är några år sen din avhandling.
Vad har hänt sen dess?Det har hänt väldigt mycket.
Det som har bidragit
är att genusmedvetenheten har ökat--vilket är viktigt
för att flickor ska få rätt hjälp.-Tack för att du var med oss.
-Tack!Vad säger ni?
Vi behöver ha verktyg för att följa
upp verksamheten så att vi ser alla--och att vi är nyfikna på vad det
handlar om, så att vi inte tolkar.Jag är ute i ett elevhälsoteam nu-
-och där jobbar de mycket med
att notera.De ser nån flicka
och ställer de här frågorna.Har hon några kamrater?
Vem leker hon med på rasterna?De noterar det i en loggbok
och följer detta.De har koll på eleven över tid-
-och ser om det eskalerar
och om det behövs andra insatser.De har annan personal än lärare.
De har nån dramapedagog
och nån fritidspedagog--som kan gå in och hjälpa flickan
att bli del i aktiviteter.De organiserar lekar ibland
för att de inte ska få leka fritt--för då kanske de här flickorna
blir bortvalda.Det är konkret, handfast
och spännande att följa.Observationer också, att det kommer
personal som tittar i undervisningen.När man har tagit sig
en bit från det åtgärdande--och har en organisation
som kan prata förebyggande--då hinner man ställa de frågorna.
Då måste vi inte använda tiden
till att prata om det mest akuta--utan kan unna oss att ställa de här
frågorna som hur flickorna har det.Om vi lyckas hamna
i ett mer förebyggande arbete--kommer det att gynna de flickorna.
Tack för att ni kom hit!
Ni ska strax få prata mer.Nästa program fortsätter vi med elev-
hälsa och skolan som skyddsfaktor.Dela gärna med er av tankar om
elevhälsa och inkluderande pedagogik--på sociala medier under "Lärlabbet".
Kolla in eftersnacket på vår blogg!
Ha det bra!Ja! Hur känns det?
Ja, det känns väl bra.
Det fanns ju mer att säga.Precis, det finns mycket mer
som borde upp till ytan.-Vad bubblar mest?
-Det som bubblar bäst...mest......är att vi fastnar i åtgärdande.
Vi undrar: "Hur gör vi?"Det slutar med särskilt stöd.
Där hamnar vi alldeles för mycket.
Självklart ska vi arbeta åtgärdande,
men vi måste även jobba förebyggande.Det är vår största utmaning.
Och det kanske
ska kopplas ihop med diagnoser.En diagnos kanske är en resurs.
Vad gör barnen som stör i klassen?De sitter inte stilla
och är okoncentrerade.Men hemma kanske de sitter
med en iPad eller spelar datospel.De twittrar, bloggar, facebookar
och pratar i mobilen.De gör hundra saker,
det är verkligen multitasking.Det vill vi ju ha sen i arbetslivet.
En förstagare
kallar det "ADHD-generationen"--och han vill att de ska jobba hos
honom. Han vill ha den typen av folk.-Aktiva.
-Energi. De gör mycket på en gång.En pilot måste ju
kunna ha många bollar i luften.Men i skolan är det ett jätteproblem.
Vi måste undvika att barnen ska
anpassa sig efter vår verksamhet.Skolan.
Ja, skolan måste anpassa sig
för att möta barnen--som måste göra tusen saker
på en gång.Vi kan ju lära oss lite av dem.
Men det kan ju vara betungande
för vissa att det är så splittrat.Då behöver man vilan
som de pratade om i Östersund.Det kanske är nåt
som behöver schemaläggas.Övergripande krävs ju
att vi samarbetar.Elevhälsan, rektor, ledningsgrupp
och lärare.Lite plutt här och lite plutt där
och lite konsensus...Det hjälper inte oss i vårt över-
gripande arbete i de här frågorna.Vi måste också lära oss nåt och gå
igenom samma process som eleverna.Hur ska vi lära oss nya saker
och få den där vilan också?Det krävs att rektor
och skolledning aktivt leder arbetet.Tillsammans med en socialpedagog,
eller nåt. Eller hur?In i ledningsgruppen... En special-
pedagog kan representera elevhälsan.Då kan man ju bevaka de här frågorna
om hälsofrämjande.Och man kan utnyttja
den specialpedagogiska kompetensen--men även psykologens, kuratorns
och skolsköterskans.De kan andra saker än lärarna.
Barnets perspektiv har vi inte
pratat om. Det står ju i skollagen.Det är ju sånt jag har tittat på.
Barnets perspektiv finns inte med.
Ingen representerar barnet.Det tror jag man ska ta med sig.
Det kan ju vara en specialpedagog
som företräder barnet--och lyssnar in vad det säger
och representerar det.Jag tror även att man ska engagera
föräldrarna mer i skolarbetet.Så att man inte bara talar om
när det har hänt nåt.Man får ge och ta,
så att de känner sig delaktiga.Och det måste också upp i gymnasiet.
Även där ska vi
samarbeta med vårdnadshavarna.Det här med
att man diagnostiserar barn...Underlättar eller förvårar det
arbetet för elevhälsan?Om man tittar på särskilda
undervisningsgrupper--är det ju enligt eleverna själva så
att kraven är mycket lägre.Man lär sig mycket om
hur man ska bete sig--men mycket mindre matte,
skrivning och läsning.Det är svårt att återvända
till en vanlig klass.Det är ingen belöning
att hamna i en sån klass.Läraren kanske har mer tid
och bryr sig mer--men om det blir färre elever och mer
personal i de vanliga klasserna--så tror jag
att det gagnar de här eleverna.Det är ju det att skolan
gör sånt väsen av diagnoser.Jag tror att skolan
fungerar utmärkt utan diagnoser.Många elever behöver ju olika saker.
Om nån har koncentrationssvårigheter
kanske särskilda insatser krävs.Men diagnosen ska inte vara styrande.
I dag pratas det mycket om medicin...
"Han har inte tagit sin tablett."Det medicinska är inte
skolans uppdrag egentligen.Det blir väldigt konstigt.
Men allt vi vet om eleven
underlättar ju vårt arbete.Och en diagnos
säger ju nånting om eleven.Det kan hjälpa oss i såna lägen.
Men sen kan man ju hamna
i nåt slags utredningsvakuum också--i väntan på en diagnos.
Frågan är om det finns en diagnos.-Man väntar med att hjälpa.
-Ja, för att utredningen pågår.Och då blir det ju ett hinder.
Man väntar på ett svar.Enligt vårt uppdrag ska vi ju inte
göra så, utan vi ska göra insatser.Det är ju konstigt, tycker jag.
Om man tror att ett barn har ADHD-
-men man väntar på svar...
Om man då vet vad man borde göra--kan man inte sätta in
insatserna i förväg?Och sen kanske man får ett kvitto på
att på att det var som man tänkte.Men om man har en missionsstruktur,
en tydlig start och ett avslut--inte för mycket eget arbete där
eleverna lämnas ensamma, variation--så kanske inga
ytterligare insatser krävs.Koncentrationssvårigheterna
kanske blir bättre-eller läs- och skrivsvårigheterna,
om man använder andra verktyg.Ju mer vi gör i den vardagliga under-
visningen, desto mindre svårigheter.-Men nånstans cyklar vi på.
-Det omfattar ju allt fler elever.Men insatserna
är ju inriktade på ett fåtal.Men stimulans i den vanliga
undervisningen kommer alla till del.Det betyder inte
att diagnoser inte ska få finnas.Det kan ju vara
för föräldrar och andra...För föräldrar och barn kan det
vara skönt att få en förklaring.Man får en förklaring
och lär sig kanske att bemästra det.Men skolan behöver det ju inte.
Lagen är ju på våra barns
och elevernas sida.Vi ska "motverka funktions-
nedsättningens konsekvenser".För det behövs ju ingen diagnos
för att lagen ska träda i kraft.Men när man slåss om resurserna
blir det ju viktigt.Vi skulle kunna prata länge.
Men tack för att ni kom hit.Tack.
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Pedagogik och särskilt stöd
Avsnitt 16 av 29
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Ämnen:
- Pedagogiska frågor
- Ämnesord:
- Elever med särskilda behov, Elevvård, Inlärning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Alla program i Lärlabbet
- Säsong 1
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSe mobbning
BeskrivningAvsnitt 1 av 17
Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 2 av 17
Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNätmobbning
BeskrivningAvsnitt 3 av 17
Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSkolmiljö
BeskrivningAvsnitt 4 av 17
Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNormer
BeskrivningAvsnitt 5 av 17
Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAnsvar
BeskrivningAvsnitt 6 av 17
Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeknikstöd
BeskrivningAvsnitt 7 av 17
Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkluderande pedagogik
BeskrivningAvsnitt 8 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFlerspråkighet
BeskrivningAvsnitt 9 av 17
Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTidigt stöd
BeskrivningAvsnitt 10 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevens förståelse
BeskrivningAvsnitt 11 av 17
Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetOlika bedömningsunderlag
BeskrivningAvsnitt 12 av 17
Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSambedömning
BeskrivningAvsnitt 14 av 17
Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt erövra yrket
BeskrivningAvsnitt 15 av 17
Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDen lärande läraren
BeskrivningAvsnitt 16 av 17
Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 2
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetMottagandet
BeskrivningAvsnitt 1 av 29
Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkludering
BeskrivningAvsnitt 2 av 29
Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärandet
BeskrivningAvsnitt 4 av 29
Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 5 av 29
Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigitalisering och demokrati
BeskrivningAvsnitt 6 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDatalogiskt tänkande
BeskrivningAvsnitt 7 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritik
BeskrivningAvsnitt 8 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEleven som producent
BeskrivningAvsnitt 9 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital didaktik
BeskrivningAvsnitt 10 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetikens kraft
BeskrivningAvsnitt 11 av 29
Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetiska lärprocesser
BeskrivningAvsnitt 12 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetik för alla
BeskrivningAvsnitt 13 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevhälsans betydelse
BeskrivningAvsnitt 14 av 29
Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÖkad psykisk hälsa
BeskrivningAvsnitt 15 av 29
Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetPedagogik och särskilt stöd
BeskrivningAvsnitt 16 av 29
Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 3
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSteget till ordinarie klass
BeskrivningAvsnitt 1 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetVara trygg och höra till
BeskrivningAvsnitt 2 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt utveckla kunskaperna
BeskrivningAvsnitt 3 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHitta till forskningen
BeskrivningAvsnitt 4 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeori i praktiken
BeskrivningAvsnitt 5 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEtt forskande förhållningssätt
BeskrivningAvsnitt 6 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärande för hållbar utveckling
BeskrivningAvsnitt 7 av 22
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbart i alla ämnen
BeskrivningAvsnitt 8 av 22
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbara initiativ
BeskrivningAvsnitt 9 av 22
Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och inlärning
BeskrivningAvsnitt 10 av 22
Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och motivationen
BeskrivningAvsnitt 11 av 22
Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnans kondition
BeskrivningAvsnitt 12 av 22
Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritisk förmåga
BeskrivningAvsnitt 13 av 22
Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetProgrammering
BeskrivningAvsnitt 14 av 22
Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital undervisning
BeskrivningAvsnitt 15 av 22
På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 4
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - målstyrt lärande
BeskrivningAvsnitt 1 av 9
Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - samverkan med skolan
BeskrivningAvsnitt 2 av 9
När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - leken
BeskrivningAvsnitt 3 av 9
Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetBeskrivningFritidshem - sociala relationer
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFöräldrasamverkan - goda relationer
BeskrivningAvsnitt 5 av 9
Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFöräldrasamverkan - när det brister
BeskrivningAvsnitt 6 av 9
På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSYV - hela skolans ansvar
BeskrivningAvsnitt 7 av 9
Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetVägledning för nyanlända
BeskrivningAvsnitt 8 av 9
Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetValkompetens
BeskrivningAvsnitt 9 av 9
Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 5
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNormkritisk vägledning
BeskrivningAvsnitt 1 av 10
I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - hela skolans ansvar
BeskrivningAvsnitt 2 av 10
Enligt läroplanen ska sex och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - religion och kulturskillnader
BeskrivningAvsnitt 3 av 10
Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - normer och hbtq
BeskrivningAvsnitt 4 av 10
Normer och hbtq är en viktig del av sex och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÖvergrepp, trakasserier och samtycke
BeskrivningAvsnitt 5 av 10
Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex på nätet - porr, kränkningar och källkritik
BeskrivningAvsnitt 6 av 10
Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex och samlevnad även innefattar den digitala arenan.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad för lågstadiet
BeskrivningAvsnitt 7 av 10
Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad i särskolan
BeskrivningAvsnitt 8 av 10
Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - elevinflytande
BeskrivningAvsnitt 9 av 10
Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - relationer
BeskrivningAvsnitt 10 av 10
Relationer är det område inom sex och samlevnad som flest unga vill veta mer om. Men hur undervisar man om något så brett och komplext? I Angeredsgymnasiet gör lärarna egna filmer för att konkretisera ämnet. Det är ofta scener där relationer ställs på sin spets. Efteråt diskuterar eleverna och ibland har man också olika övningar för att få igång reflektioner. Filmerna är en del i skolans särskilda satsning på sex och samlevnad. Navet i arbetet är ett ambulerande sex och samlevnadsteam som håller i undervisningen för alla klasser. Charlotte Persson är samordnare. "Det viktigaste är att få eleverna att tänka själva", säger hon.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 6
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetPlanering och stresshantering för lärare
BeskrivningAvsnitt 1 av 10
Vad kan man göra åt den stress som många lärare, speciellt de nya, känner? Helena, med mångårig erfarenhet som NO-lärare, betonar hur viktigt de är med ömsesidig respekt och en god kännedom om läroplanen. Mikael, rehabiliteringskonsult, förklarar hur man kan hitta återhämtning i själva arbetet. Och Alex, författare till boken "Den trygga läraren", ger en del konkreta tips men konstaterar också att åtta timmars sömn och ett liv utanför skolan är av största betydelse för att orka bli kvar i yrket.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHur skapar man goda relationer med sina elever?
BeskrivningAvsnitt 2 av 10
Forskning visar att goda relationer till eleverna är avgörande för skolresultatet. Några lärare och forskare har ur olika aspekter fördjupat sig i detta. Jobbar man aktivt med relationer resulterar det i en arbetsmiljö som blir väldigt trygg, säger Isabella, specialpedagog i Örebro. I sin avhandling menar Ann-Louise, lektor, att lärarnas fokus på det didaktiska ibland kan göra dem omedvetna om de relationer som skapas.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetOrdning och arbetsro i klassrummet
BeskrivningAvsnitt 3 av 10
Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLedarskap i klassrummet
BeskrivningAvsnitt 4 av 10
Att läraren är en tydlig ledare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i undervisningen menar skolinspektionen, men hur gör man för att bli en bra ledare? Och vilken typ av ledarskap är det som krävs? Marcus, professor i pedagogik poängterar vikten av att vara väl förberedd och ha tydliga ramar, men att ett gott ledarskap också innebär att få eleverna att trivas, utvecklas och lära sig. Ann-Sofie, lärare i Motala, betonar vikten av att se eleverna när de kommer, "... och inte bara se, utan verkligen se", säger hon.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärarens rättigheter och skyldigheter
BeskrivningAvsnitt 5 av 10
Hur vet man vad man som lärare får och inte får göra? Kristina, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund redogör för de juridiska aspekterna i kontakten med elever. Och vad är lärarens ansvar vid riktigt farliga situationer? För tre år sedan dödades en av Göingeskolans elever av en annan elev, och nu för man regelbundna diskussioner om tryggheten på skolan. Försteläraren Magnus, betonar vikten av samsyn, "eleverna märker direkt om lärarna gör på olika sätt", säger han. I Finland har en ny lag ökat lärarnas befogenheter - det så kallade skolfredspaketet.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHur ger man effektiv återkoppling till sina elever?
BeskrivningAvsnitt 6 av 10
Hur ger man bra feedback till sina elever? Att ge bra återkoppling kan vara båda svårt och tidskrävande. Enligt aktuell forskning är den processorienterade återkopplingen - som fokuserar på styrkor, svagheter och råd - mycket mer användbar för eleverna än den återkoppling som består av betyg. Återkopplingen blir än mer effektiv om man jämför elevens aktuella kunskapsnivå med inlärningsmålet och sedan ger eleven strategier för hur de ska kunna uppnå målet.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFysisk lärmiljö i klassrummet
BeskrivningAvsnitt 7 av 10
Att ha en bra arbetsmiljö i klassrummet kan vara avgörande för hur man lyckas i klassrummet. Så hur skapar man en god fysisk lärmiljö åt sina elever? Malin Valsö tar bland annat upp hur man kan minska det visuella bruset i klassrummet. Forskaren Peter Barrett har studerat hur man skapar smarta klassrum. Hans studie visar att 16 procent av elevernas studieresultat beror på klassrumsmiljön. Peter redogör för vad man som lärare kan göra för att förbättra den fysiska lärmiljön.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHur ser en bra läxa ut?
BeskrivningAvsnitt 8 av 10
Läxor är ett återkommande debattämne. Vissa lärare är för, andra emot. Men hur ser en bra läxa ut? Och vad är egentligen syftet med den? Cathy Vatterott, professor i pedagogik vid University of Missouri, går in på vilka egenskaper en bra läxa ska ha. Bland annat säger hon att läxan ska göra att eleven känner sig smartare, inte dummare. En läxa ska heller inte öka på frustrationen vid inlärning. Enligt John Hatties stora metastudie med över 100 000 elever har läxor en positiv, men begränsad effekt, på elevers lärande.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHur skapar man bra grupparbete som lärare?
BeskrivningAvsnitt 9 av 10
Forskning visar att grupparbeten utvecklar viktiga förmågor, men de skapar ofta svårigheter när det gäller samarbete och bedömning. Karin Forslund Frykedal, professor i pedagogik, har ägnat sin forskning åt grupparbete. Hon menar att det är bra om det finns ett ömsesidigt positivt beroende i gruppen och att rollfördelningen i gruppen är viktig. Jennifer Langer-Osuna, biträdande lektor i matematikstudier vid Stanford University, menar att en gruppuppgift ska vara så komplex att den stimulerar till diskussion.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDifferentierad undervisning för att utmana alla elever
BeskrivningAvsnitt 10 av 10
Många elever behöver mer utmaningar i undervisningen, enligt Skolinspektionen, annars går de miste om det lärande och den utveckling de har rätt till. Fem procent av alla elever kan räknas som särskilt begåvade. Simon Hjort är lektor vid didaktikcenter i Linköpings kommun. I sin bok "Effektiv undervisning, meningsfullt lärande" beskriver han hur man kan använda sig av differentierad undervisning för att utmana alla elever i en klass, oberoende av vilka förutsättningar de har.
- Produktionsår:
- 2019
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning