Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Elevaktiv undervisningDela
  1. Veckans panelgäster i lärlabbet:

  2. Jimmie Nordberg,
    lärare i årskurs 4-

  3. -på Lucksta skola
    utanför Sundsvall.

  4. Ellinor Lundsten,
    lärare i årskurs 3-

  5. -på Abrahamsbergsskolan
    i Stockholm.

  6. -Ska vi dra i gång?
    -Ja.

  7. Nytt tema i lärlabbet:
    elevinflytande.

  8. Vad krävs för att utgå
    från eleven i en aktiv roll?

  9. Hur kan elevaktiv undervisning
    se ut i klassrummet-

  10. -och bidra till elevinflytande?

  11. Detta och mycket mer
    ska vi prata om i tre program.

  12. Vad tycker ni
    att elevinflytande handlar om?

  13. Det handlar om
    att känna sina elever.

  14. Att vara intresserad
    av sina elever-

  15. -för att kunna guida dem på
    bästa sätt genom sin utveckling.

  16. Det handlar om
    att vara en engagerad pedagog.

  17. Och för mig handlar det mycket
    om att veta vem de är.

  18. -Vad säger du, Jimmie?
    -Jag tänker också...

  19. ...att det är viktigt
    att man tänker utifrån dem.

  20. Att man är en pedagogisk ledare
    i klassrummet.

  21. Att man låter dem få ta plats
    och man själv får backa ibland.

  22. Varför är det här
    med elevinflytande så viktigt?

  23. Det är viktigt för att det är ju
    de som ska göra jobbet.

  24. Det är deras vardag,
    deras framtid-

  25. -som de har chansen att påverka.

  26. Och vi ska leda dem fram i det.

  27. Vi ska inte göra jobbet åt dem.
    De måste göra det.

  28. Och då måste de vara delaktiga
    och aktiva i det redan nu.

  29. Och förutom kunskapsuppdraget
    som skolan faktiskt har-

  30. -så har vi också ett uppdrag
    att de ska bli unika individer-

  31. -och samhällsmedborgare. Då är
    elevinflytande en stor grej.

  32. Det finns ju både informellt
    och formellt elevinflytande.

  33. Det formella är det
    som sitter i skolans väggar:

  34. Elevråd, matråd, klassråd.

  35. Men det informella
    tror jag är det viktigaste.

  36. Och det är ju att låta dem ha
    inflytande under hela skoldagen-

  37. -på det sätt de kan,
    och att man släpper in dem.

  38. Så det är ju
    tre stötestenar egentligen.

  39. Det här med att de ska bli
    unika personer-

  40. -och funka i samhället
    och inhämta en massa kunskap.

  41. Så det gäller att tänka när man
    sätter ihop de beståndsdelarna.

  42. Lusten att lära ökar om eleverna
    själva får vara med och påverka.

  43. Men vad krävs för att eleverna
    ska ta en aktiv roll?

  44. Vi besökte Årstaskolan, i Stockholm
    där språkläraren Lotta Bohlin-

  45. -jobbar med
    elevaktiv undervisning.

  46. Jag heter Lotta Bohlin och jobbar
    på Årstaskolan i Stockholm.

  47. Jag undervisar i årskurs 4-6, och
    just nu i tre stycken årskurs 4.

  48. Jag har svenska och engelska
    och har blivit-

  49. -en riktig språklärare,
    och det är så kul.

  50. "Welcome, good to see you."

  51. Om jag ska få eleverna aktiva
    under lektionen-

  52. -måste jag ha
    en god relation till eleverna.

  53. Vi måste ha god kontakt och vara
    överens om lektionens innehåll.

  54. Och de måste också känna:
    "Här finns det utrymme för mig."

  55. Det måste finnas
    lite öppna dörrar.

  56. Jag har en grundplanering, men
    vet inte riktigt var vi slutar.

  57. Jag tror eleverna känner
    att de kan påverka innehållet.

  58. Vi kan plötsligt fastna
    vid nånting vi samtalar om-

  59. -och så forsar vi vidare
    på det spåret.

  60. Så det är inte säkert vi hamnar
    just där jag har tänkt mig-

  61. -men det skapar en nerv,
    en nyfikenhet hos många elever.

  62. -"See, saw, seen".
    -En gång till.

  63. "See, saw, seen".

  64. Jag arbetar ofta
    med uppgifter som få ta tid.

  65. Jag brukar prata
    om rika uppgifter.

  66. Vi har jobbat med projektet
    "London tour guide".

  67. Under några veckor får eleverna
    läsa på om Londons sevärdheter-

  68. -skriva texter,
    öva på att presentera-

  69. -och sen ha en egen guidetur
    i korridoren.

  70. Det som gör den uppgiften så bra
    är att den får ta tid.

  71. Alla elever hinner landa i vad
    det är och vad det handlar om.

  72. Och sakta men säkert...
    En del växer in i det fort-

  73. -och för en del tar det tid.
    Man lyssnar och funderar lite.

  74. Men i och med att det får ta tid
    hinner alla elever bli aktiva-

  75. -och en del
    av undervisningen och lärandet.

  76. Jag har sett
    många goda exempel på det.

  77. Det är ofta diskussioner
    om man ska hinna med-

  78. -och om det centrala innehållet
    och kunskapskrav.

  79. Men i årskurs fyra handlar det
    mycket om att skapa trygghet-

  80. -skapa nyfikenhet
    och lust att lära.

  81. Om jag slaviskt bara skulle stå
    och räcka fram kunskapskrav-

  82. -och uppnåendemål, då dödar jag
    lite av det. Jag har det i mig.

  83. Jag skapar förutsättningar
    för att de får öva på det.

  84. Tids nog blir de bedömda.

  85. Så fort man lär sig ett nytt ord
    tänker jag: "Vilka fler ord"-

  86. -"skulle vara bra att kunna
    om jag kan "funny"?"

  87. Vinsterna är framför allt
    att varje individ får möjlighet-

  88. -att växa utifrån
    sina förutsättningar.

  89. Det är ju ett av skolans huvud-
    uppdrag. Det står i läroplanen-

  90. -att varje individ ska få växa
    utifrån sina förutsättningar.

  91. Det kan ju vara svårt
    i en grupp med många barn.

  92. Men om man ger eleverna
    förutsättningarna och ramarna-

  93. -för jag tror på tydliga ramar.

  94. Har man förstått
    förutsättningarna och ramarna-

  95. -kan man stretcha sig ut ur dem,
    men då gör man det medvetet-

  96. -i stället för
    att bara driva i väg.

  97. Det är så att i läroplanen står
    ju innehållet eleverna ska möta.

  98. Men det står ju inte hur
    de ska möta det här innehållet.

  99. Det finns alltid en fråga om hur
    man lägger upp undervisningen.

  100. Och de projekt som jag driver-

  101. -har jag svårt
    att lämna till nån annan.

  102. Det bygger på vår relation och
    arbetssättet vi har jobbat upp.

  103. Och jag skulle gärna
    titta på former-

  104. -för hur den här typen
    av undervisning fungerar.

  105. Kan man formalisera det
    på nåt sätt?

  106. Hur jobbar ni för att få era
    elever aktiva under lektionen?

  107. Jag jobbar på lite olika sätt,
    men i matte jobbar vi-

  108. -med EPA-struktur:
    enskilt, par, alla.

  109. Först får de jobba enskilt
    med ett matematiskt problem.

  110. För att få dem aktiva
    får de tänka en stund själva.

  111. Sen sätter jag ihop dem i par.
    Då måste de diskutera matten.

  112. Det är inte bara det klassiska
    räknandet. Man får dem aktiva.

  113. De använder matematiska språket
    och förklarar för varann.

  114. Sen lyfter vi
    alla olika lösningar-

  115. -både de korrekta och de som
    är på väg att bli korrekta.

  116. Så lyfter vi dem tillsammans.

  117. Då får vi
    många aktiva i klassrummet.

  118. Hur ser du att det väcker
    deras engagemang och vilja?

  119. Från början är det lite svårt.
    De kan bli lite passiva.

  120. Men så fort det släpper,
    och man känner att:

  121. "Man får tycka olika. Man kan
    lösa uppgiften på olika sätt."

  122. Då släpper det. De blir aktivare
    och vågar ställa frågorna-

  123. -som de normalt håller inom sig
    om man diskuterar i helgrupp.

  124. Men här sitter de två och två
    och vågar kanske fråga:

  125. "Varför räknade du så där?
    Varför gjorde du så där?"

  126. Och de blir mer på.
    De tycker det är intressantare-

  127. -när de blir delaktiga
    på ett annat sätt.

  128. -Hur jobbar du då, Ellinor?
    -Ja, det som är grunden...

  129. ...är ju det här
    att samtala, samtala, samtala.

  130. Dialog i klassrummet, och det
    kopplar till det du sa, Jimmie.

  131. Det om att de pratar i par och
    sen lyfter man det i helklass.

  132. Jag har även börjat jobba med
    att de hjälpt mig-

  133. -...att planera områden.
    -Hur då?

  134. Vi har jobbat med forntiden
    och ska börja med Stockholm nu.

  135. Jag har sagt: "Vi ska jobba
    med Stockholm i några veckor."

  136. Vilka källor kan vi använda?
    Vilka byggnader vill vi besöka?

  137. Vi skulle göra en utflykt också.
    Då sa jag att då röstar vi fram-

  138. -nåt ställe snarare än att jag
    säger: "Vi ska gå i Gamla Stan."

  139. Utan att man
    tar med eleverna där också.

  140. Så att samtala,
    och som det du säger också-

  141. -det här med demokrati
    och att man pratar tillsammans.

  142. Det är viktigt att allas röster
    får bli hörda, för det är ju så-

  143. -när man jobbar
    med elevinflytande.

  144. Man måste avväga: "Vilka ska
    prata nu? Vilka ska jag lyfta?"

  145. Det är lite som att vara
    en dirigent, kan jag tycka.

  146. Jag samtalar mycket med dem och
    har tagit in dem i planeringen.

  147. Och det funkar om man bara
    ger dem tid, så funkar det.

  148. De blir också lite så där att:
    "Åh! Får jag bestämma utflykt?"

  149. Jag har även plockat in dem
    i läxplanering.

  150. Sista tiden i 3:an hade vi
    åtta läxor som vi skulle ha-

  151. -och då sa jag:
    "Vad kan vi göra?"

  152. "Vad kan vi ha för läxor?
    Vad önskar ni?"

  153. Sen gjorde vi en planering ihop
    som blev helt fantastisk.

  154. -Men vill alla vara aktiva?
    -Ja, det vill de!

  155. De har jobbat så i tre år nu.
    Jag har haft dem i åk 1 till 3.

  156. Och som du säger,
    i början är det svårt...

  157. Hur gör man för att de ska vilja
    och veta hur de ska vara aktiva?

  158. Jag tror
    att jag undervisar mycket...

  159. Jag är som en modell för lärande
    i mitt klassrum-

  160. -och då visar jag
    hur man kan göra.

  161. Och mina fraser
    kan ju eleverna sen ta över.

  162. Så om jag är tydlig
    och har strukturer och ramar-

  163. -och visar hur man gör, då vågar
    de mer och mer försöka själva.

  164. Då blir det naturligt. Det är
    häftigt att se dem i 3:an-

  165. -när de växt upp med det här.
    Det är ingenting konstigt.

  166. Och nu när andra lärare
    har ämnen med dem-

  167. -då ställer de krav på dem.

  168. De säger:
    "I dag fick vi inte bestämma."

  169. "Det hade läraren bestämt."
    Så det är också lite det där...

  170. Det blir som en vana för dem.
    Att de betyder nåt och att de...

  171. Hur gör du då för att få dem
    att våga och vilja vara aktiva?

  172. Man måste vara...

  173. Jag tror också man måste
    bjuda på sig själv som pedagog.

  174. Att man vågar göra misstag,
    vågar...

  175. -Räkna fel, liksom!
    -Ja, ja. Absolut!

  176. Våga göra de där sakerna
    som är lite obekväma ibland.

  177. Jag brukar säga
    att jag gör fel varje dag.

  178. Då måste man bjuda på det
    och försöka få dem att tänka:

  179. "Om han kan göra misstag
    gör det inget om jag gör fel."

  180. Då blir direkt tryggare,
    och får man den tryggheten-

  181. -så blir allt mycket lättare.

  182. Hur får man
    en blyg elev att våga?

  183. Det finns ju olika hjälpmedel.

  184. Man kan använda sig
    av digitala hjälpmedel-

  185. -som en anslagstavla på nätet
    där man lägger in sina tankar-

  186. -om man har svårt
    att ta för sig på det sättet.

  187. Eller när vi till exempel kör...

  188. Vi räcker inte upp handen
    utan drar analoga glasspinnar-

  189. -om vem som ska svara på frågan.
    Är man osäker-

  190. -måste man få betänketid
    och möjlighet att fundera.

  191. Kan man inte
    får man fråga en kompis.

  192. Ta del av sina medarbetare.
    Så är det väl för alla?

  193. Jag är inte expert på allt.
    Jag bollar ju med mina kollegor.

  194. "Hur gjorde du det där? Den här
    lektionen gick jättebra."

  195. "Den här lektionen
    blev inte bra. Hur gjorde du?"

  196. Så måste ju de också få göra.
    Det tror jag är jätteviktigt.

  197. Hon är lärare, författare
    och Sveriges läsambassadör.

  198. Anne-Marie Körling har funderat
    över det elevnära perspektivet.

  199. -Välkommen hit.
    -Tack. Roligt att vara här.

  200. Vad är elevnära undervisning
    för dig?

  201. Elevnära undervisning är
    att alla i klassen involveras-

  202. -och att vi har gemensamt fokus.

  203. Dvs. starka innehåll för under-
    visningen där vi alla tillåts-

  204. -att möta innehållet på olika
    sätt och i olika takt faktiskt.

  205. Men om man har en elev som stör
    och avbryter hela tiden.

  206. Ja, men jag väljer
    förhållningssätt och tänker:

  207. "De är intresserade.
    Då måste jag handskas med det."

  208. -Hur då?
    -Om de säger:

  209. "Varför har du skrivit så?"
    tänker jag: "De har läst"-

  210. -"och är involverade".
    Då säger jag: "Berätta mer"-

  211. -i stället för att säga "tyst"
    och ger dem mer talutrymme-

  212. -i stället för att minska det.
    Så det gör jag med alla.

  213. De har rätt till sitt talutrymme
    och sitt möte med innehållet.

  214. Men det måste vara starkt.

  215. Finns det ingen risk
    att några tar över?

  216. Det handlar om ledarskap.
    Att alla får möjlighet.

  217. Då måste man fundera på i vilka
    former man ska låta eleverna-

  218. -möta det här. Kan alla prata?
    Två och två, tre och tre?

  219. Välja ut nån som för ordet
    i gruppen, och helst...

  220. Och mitt mål när jag
    utvecklar undervisningen-

  221. -är att alla får tillgång
    till talutrymme.

  222. Och det är mitt mål
    i klassrummet.

  223. Hur får man eleverna
    att verkligen bli engagerade då?

  224. Feta frågor är jätteintressant.
    Tre ord på tavlan.

  225. Högläsa ett stycke så att man
    börjar undervisningen direkt.

  226. Man kan se vilken grupp man har
    och hur de agerar.

  227. En del vill ha talutrymme,
    en del vill vänta lite.

  228. Men man får se till
    att alla involveras i sin takt-

  229. -och får prata
    om det som de tänker på.

  230. Barn och unga
    ställer väldigt många frågor.

  231. Vi måste ta vara
    på frågeställningarna-

  232. -för det är det som också
    talar om att de är vetgiriga.

  233. Att hela tiden bejaka relationen
    även om den är kantig eller...

  234. -Det måste vara svårt.
    -Ja.

  235. Ingen har sagt att det är lätt
    utan det är svårt att undervisa.

  236. Men jag tänker att
    om det är saker jag funderar på-

  237. -lägger jag det
    till mitt efterarbete.

  238. Jag går inte in i situationen
    i klassrummet utan jag tänker:

  239. "Men, vänta. Om jag gör så nästa
    gång, hur skulle det kunna bli?"

  240. Så jag lägger utvecklingen
    av undervisningen i klassrummet-

  241. -i efterhand.

  242. Sen samtalar jag med eleverna
    om undervisningens innehåll-

  243. -och vad de har förstått och vad
    de själva skulle vilja påverka.

  244. Men jag tänker ofta
    på tysta elever-

  245. -som plötsligt tar till orda.

  246. Man får se till att de får
    göra det, och det kan ta tid.

  247. Och att den som har
    stort talutrymme, har haft det-

  248. -börjar tona in och förstå:
    "Vi är 28 i klassen"-

  249. -"och jag är en av dem."

  250. Det tar tid men det går absolut
    att få ett sånt klassrumsklimat.

  251. Det handlar om relation
    och kittlande innehåll.

  252. -Tack.
    -Tack.

  253. Du får följa med mig
    bort till de andra gästerna.

  254. Hur gör ni för att skapa ett
    bra arbetsklimat i era klassrum?

  255. Jag visar det
    när jag kliver in i klassrummet-

  256. -med det jag har med mig,
    det vi ska göra.

  257. Jag tycker det här är jättekul.

  258. Jag är jättetaggad på morgonen
    när jag går in, och det ser de.

  259. På nåt sätt blir det
    så att det fångas upp av dem.

  260. "Åh! Vad ska vi göra i dag?
    Det här ser kul ut."

  261. "Där sitter Elli och ler.
    Det här ser spännande ut."

  262. På nåt sätt triggar jag ju
    i gång dem med sättet jag är på.

  263. Ett tillåtande klimat är viktigt
    och det vill jag skapa-

  264. -så att alla vet
    att alla får vara med-

  265. -att allas åsikter är viktiga.

  266. Och när vi har det där roliga
    tillsammans, när vi har kul-

  267. -och får skratta och gråta
    och får vara rädda tillsammans-

  268. -så blir det naturligt.
    Det faller sig så.

  269. Och att man hela tiden
    vill att eleverna är aktiva-

  270. -genom att ställa
    de där obekväma frågorna.

  271. Jag kommer in på matten igen,
    så klart.

  272. "Jamen, hur tänkte du
    när du gjorde det här?"

  273. Och så låter man det
    vara så här tyst ett tag.

  274. -"Vadå? Jag har räknat ut det."
    -"Men hur tänkte du och varför?"

  275. Att få dem aktiva i klassrummet,
    och börja förstå och tänka...

  276. Men det krävs att man är trygg
    så man vågar säga hur man tänkt.

  277. Jag tror inte mina elever
    känner rädsla och de blyga-

  278. -vet också att de får prata
    och att det inte är så farligt-

  279. -eftersom vi gjort det
    tillsammans så många gånger.

  280. Elevnära tänk
    har man ju hela tiden.

  281. Det är ju inget man plockar fram
    första passet på fredagar.

  282. "Nu ska vi tänka elevnära,
    och jobba med elevinflytande."

  283. Det är ju nånting
    som sitter i hela skoldagen.

  284. På nåt sätt är det
    det de känner till-

  285. -och de blir de trygga i det.

  286. Du har sagt att det är viktigt
    att behålla sin inre kompass.

  287. Vad menar du med det?

  288. Att veta vilket innehåll
    som vi cirkulerar kring-

  289. -och att återknyta till det
    hela tiden och inte överge det.

  290. Jag liknar det vid ett glas
    vatten. Jag måste hålla det-

  291. -för om jag släpper skvalpar
    det över, och det blir oreda.

  292. Så att befria eleverna från:
    "Det är du som stör nu."

  293. Utan: "Åter till det här!"

  294. "Berätta mer om hur man löser
    det här mattetalet."

  295. Att man fördjupar kontakten
    med innehållet hela tiden.

  296. Sen är det jätteviktigt att
    som lärare själv vara nyfiken-

  297. -på det som kommer att hända.
    Både i förhållande till ämnet-

  298. -men också i relation
    till vad eleverna frågar-

  299. -och hur de är nyfikna.

  300. Vi speglar ju det
    när vi kommer in.

  301. Jag är otroligt nyfiken.
    "Vad händer i dag?"

  302. Och det syns
    på min kroppshållning och så.

  303. Tack.

  304. Forskning visar att upplevelse-
    baserad, s.k. 3D-undervisning...

  305. ...kan öka elevers koncentration
    men också lärande.

  306. Sofia Kruth är lärare på
    Sandhultskolan i Borås-

  307. -och använder 3D i klassrummet
    för att engagera sina elever.

  308. -Hej, Sofia.
    -Hej.

  309. Kan du först kort berätta
    vad 3D i klassrummet är.

  310. "The 3D classroom" är en svensk
    programvara, ett dataprogram-

  311. -med olika lärmoduler.

  312. Det fins i matematik,
    fysik, kemi, teknik-

  313. -geografi och biologi.

  314. Jag använder främst
    biologimodulen med mina elever.

  315. Vi tittar på kroppen,
    skelettet och matspjälkningen-

  316. -ögat, örat, ljudets väg.

  317. I den interaktiva programvaran
    som jag klickar runt i-

  318. -kan jag zooma in och ut
    och påverka olika delar:

  319. Lägga till ljus eller mörker
    eller skärpan i ögat.

  320. Kan du ge exempel på
    hur du använder verktyget-

  321. -i din undervisning?

  322. Oftast använder jag den
    som en intresseväckare-

  323. -alltså i starten på ett område.

  324. Vi tar fram programvaran
    och öppnar upp en modul.

  325. Sen undersöker och utforskar vi.
    "Vad är det? Hur ser det ut?"

  326. "Vad händer? Vad är det i luften
    som kommer in i bladet?"

  327. "Vad är det som bildas
    inne i bladet? Vad kommer ut?"

  328. Och när vi har intresset uppe
    då tar vi reda på-

  329. -vad det är vi har sett efteråt.

  330. Ibland använder jag det också
    för att avsluta området.

  331. Det som vi har läst om,
    utforskat och lärt oss om:

  332. "Hur ser det ut?"
    Förstår vi det bättre i slutet-

  333. -när vi knyter ihop säcken
    med det här programmet?

  334. Vad kan du se
    att det här ger eleverna?

  335. De är väldigt aktiva
    och tar ansvar i programmet.

  336. Jag kan klicka runt
    och bestämma innehåll.

  337. Jag kan också låta eleverna
    komma med feedback och frågor.

  338. Jag kan också låta dem styra
    själva, klicka sig runt själva.

  339. Det är inte
    som en lärobok eller film.

  340. Man måste inte spela tillbaka
    i filmen eller läsa om en sida-

  341. -utan de skapar själva
    sammanhanget utan text och ljud.

  342. Sen efteråt så tar man reda på-

  343. -det man vill
    ta reda på saker om.

  344. Vad är det som gör att eleverna
    blir mer aktiva av det här?

  345. Det skapar nyfikenhet.
    Och för att få aktiva elever-

  346. -behöver vi nyfikna elever,
    och det här gör dem nyfikna.

  347. Det går snabbt
    och sen är det ju häftigt-

  348. Det är häftigt att se
    hur nåt kommer ut ur bilden.

  349. Man kan vrida, vända och zooma
    så det blir en wow-effekt också.

  350. Men just det
    att de själva kan styra det-

  351. -och vill se det om och om igen.

  352. Jag kan läsa en jätteintressant
    text i en lärobok-

  353. -eller vi kan titta på en
    spännande film om fotosyntesen.

  354. Men då säger de aldrig: "Kan du
    visa det avsnittet igen?"

  355. "Kan du spola tillbaka
    och visa det igen?"

  356. "Kan du läsa den där sidan
    en gång till, snälla fröken."

  357. Det gör de inte.
    Men i det här säger de:

  358. "Klicka igen. Vänd där,
    vrid där, zooma in här"-

  359. -"zooma ut där,
    gör mörkt, gör ljust."

  360. Hela tiden vill de påverka
    och undersöka vad som händer.

  361. Och det är ju en aktivitet
    som jag vill ha.

  362. -Tack för att du var med oss.
    -Tack så mycket.

  363. Hur kan digitala verktyg
    få i gång-

  364. -elevers engagemang
    och nyfikenhet?

  365. Det handlar mycket om att göra
    det tillsammans med läraren-

  366. -och att få styra ett innehåll.

  367. Och alla de här frågorna
    som ställs hela tiden.

  368. Jag håller med om att man ska
    väcka nyfikenhet i klassrummet.

  369. Man måste kittla i gång systemet
    och reta det lite.

  370. Och det gör ju det digitala
    för det erbjuder-

  371. -ytterligare möjligheter.

  372. Jag kan vända och vrida på saker
    och undervisning-

  373. -som vänder och vrider på saker
    är engagerande.

  374. Det kopplar ju mycket
    till deras värld utanför skolan.

  375. Det kan bli ämnesövergripande
    när man har digitala verktyg.

  376. Vår datakille på skolan
    gjorde en forntidsfrågesport-

  377. -med grupper i klassrummet
    och när det var klart-

  378. -klickade de in sina svar
    som kom upp i diagramform.

  379. De ser hur många som svarat
    och vad de svarat.

  380. Då hade vi plötsligt matematik
    på smartboarden.

  381. Jag tror också att när man
    ska bedöma och rangordna-

  382. -och som du sa att alla, blyga
    också, ska få komma till tals-

  383. -kan man använda det digitala
    så de slipper ha handen uppe.

  384. Utan man kan få bli lyssnad på
    på ett lite bättre sätt-

  385. -om man nu inte
    vågar prata inför klassen.

  386. Det blir nära dem. De sitter ju
    med mobiler och plattor hemma.

  387. Det är nåt de kan relatera till
    på ett annat sätt.

  388. När de ser att de kan användas
    för att lära sig - vilket lyft.

  389. I stället för att man ser det
    som en lekmaskin.

  390. Och nu är det plötsligt nåt
    man använder för att lära sig.

  391. Då har vi kommit långt för då kan de
    använda det hemma.

  392. Då blir det intressant
    att använda det så också.

  393. Det finns många vinningar i det.

  394. Finns det nåt ni vill säga kort
    om elevaktiv undervisning-

  395. -elevinflytande innan vi slutar?

  396. Ja, att man förbereder sig
    och är beredd att möta eleverna-

  397. -som de är runt nåt starkt inne-
    håll som vi presenterar ihop.

  398. Det handlar om att inte ha
    förutfattade meningar-

  399. -utan våga vara öppen
    här och nu. Så vill jag säga.

  400. Ha en grundplan, men våga släppa
    kontrollen. Det får spreta lite.

  401. "Nu hittade de nåt intressant
    som jag inte tänkt på."

  402. "Då följer vi det spåret och
    återkommer till det vi tänkt."

  403. Det är viktigt. De blir aktivare
    och tycker det är roligare.

  404. Jag vill avsluta med en fråga:

  405. Vad är inte
    elevnära undervisning?

  406. Hur är det ens möjligt?

  407. Så känner jag lite
    som ser vinningarna i det här-

  408. -och ser glädjen verkligen i hur
    roligt det är att vara i skolan.

  409. Hur kul det är att vara lärare
    och elev i ett sånt klimat.

  410. Stort tack för att ni kom hit.

  411. Ni får snart prata mer
    i vårt eftersnack.

  412. Fortsätt dela med er av tankar
    kring det vi pratat om-

  413. -på sociala medier
    under hashtag lärlabbet.

  414. Nu följer eftersnacket. Hej då!

  415. -Ja, då var det slut.
    -Jaha.

  416. Jag tänker på elevernas... Vi
    pratar om att de ska ta ansvar-

  417. -och när vi pratar om de här
    sakerna så kommer den frågan...

  418. Men de tar ansvar, de vill
    ta ansvar och vara delaktiga.

  419. Oftast försöker vi
    göra nån form av det.

  420. Det är nånting som pågår
    hela tiden i klassrummet.

  421. Ansvarstagande,
    att få ta ansvar-

  422. -att man ges möjlighet till det
    är ett elevnära perspektiv med.

  423. Att få önska
    och att läraren hör önskemålet-

  424. -och försöker få in det
    på nåt sätt.

  425. Det är härligt när de kommer
    med sina frågor och önskningar-

  426. -och ser att vi kan föra in det
    i undervisningen under dagen.

  427. Det är också ett demokratitänk.
    Man får önska-

  428. -men det är inte alltid
    det blir som man önskat.

  429. Precis, det måste ju
    vara jätteviktigt också.

  430. Man måste ju känna det också
    och inte alltid få som man vill-

  431. -men att alltid få vara med
    och tycka och tänka.

  432. Sen är det nåt annat kanske
    som styr ibland.

  433. Jag väljer ju oftast innehåll.
    Jag kommer med ett innehåll.

  434. Det är hur vi möter det som...
    Det kan ske på så olika sätt.

  435. Så ledarskapet i klassrummet
    är ju jätteviktigt.

  436. Att man leder
    men också lämnar utrymme.

  437. -Ja, en bra balansgång.
    -En väldigt viktig balansgång.

  438. Du var inne på stökiga elever
    som man upplever vill förstöra-

  439. -och hur man hanterar det.
    Du ska inte gå in i det.

  440. Jag går inte in i stökiga...
    gör inga omedelbara försök-

  441. -att justera beteenden
    förrän jag vet-

  442. -hur jag gör det
    i undervisningen.

  443. Då betyder det
    att jag tittar på engagemanget.

  444. Man sätter sig längst bak
    och kommenterar tavlan.

  445. Då tänker jag: "Det är bara
    att fortsätta i den andan."

  446. Men på sikt vill jag ju skapa
    en dynamik där man kanske-

  447. -sitter längst fram, men det
    bygger jag upp i undervisningen.

  448. -Om en elev vill ta över...
    -Då låter jag den ta över.

  449. ...pratar för mycket,
    tar för mycket av lektionen?

  450. Men är det demokratiskt
    mot de andra eleverna?

  451. Då blir det ett innehåll, inte
    att man tar över i talutrymme.

  452. Alltså, vad är innehållet?
    Jag vill att alla mina elever-

  453. -ska kunna leda undervisning.
    Det är mitt mål.

  454. Det ska de få göra. Då kan man
    börja med den som vill först.

  455. Ja, då får man organisera
    så den eleven också får plats.

  456. När den eleven fått sin plats
    brukar det lugna sig.

  457. Då kan de andra ta över.
    Och man lär sig som lärare-

  458. -när man känner sina elever:
    "Han behöver sina fem minuter"-

  459. -"inför klassen".
    Sen kan de andra ta över.

  460. Men det handlar också
    om att barn och vuxna-

  461. -ser olika på vad vi
    ska vara med och bestämma.

  462. När det handlar om vuxna är det:
    Klassrådet ser ut så här-

  463. -och elevrådet så här.

  464. I går berättade
    mina treor för oss-

  465. -vad de hade pratat om
    på elevrådet i måndags.

  466. Två killar är representanter
    och vi samtalade om-

  467. -vad de pratade om på elevrådet.

  468. Deras protokoll var så tydligt.
    De hade skrivit upp-

  469. -vad de pratat om, viktiga saker
    och sista meningen var:

  470. "Och en massa andra oviktiga
    saker" stod det i protokollet.

  471. Jag älskar det. Det berättade ju
    hur oviktiga de sakerna var-

  472. -som inte var så viktiga.
    Att få uttrycka det.

  473. Och vi skrattade väldigt mycket
    åt det och sa:

  474. "Vi skrattar här lite
    bakom den stängda dörren."

  475. De förstår varför man måste
    prata om sånt. Det var härligt.

  476. "Och en massa andra
    oviktiga saker." Det tyckte de.

  477. Jag tänker på elever
    som pratar mycket.

  478. De får kanske inte
    säga nånting egentligen.

  479. Hur menar du nu?

  480. Man kanske tror att de pratar
    mycket men att vi inte visar-

  481. -så hög tolerans för vad de
    säger utan: "Nu pratar du igen!"

  482. Att fundera på hur man kan
    bemöta det på annat sätt.

  483. Och att över tid
    ska alla få samma talutrymme.

  484. Det är mitt mål, absolut.

  485. Då kan det betyda frustration
    för den som haft...

  486. Om man fått en klass
    där bara fyra pratar-

  487. -måste deras talutrymme minska.

  488. Men då måste jag göra det...
    Det kan jag inte göra så här.

  489. Jag tonar in för att tona upp.
    Jag måste hela tiden-

  490. -hålla på med klassrumsklimatet.
    Det är ett pågående arbete.

  491. Det är en balansgång.

  492. Den här personen behöver utrymme
    så den måste få det.

  493. Men hur kan jag lära den
    effektivisera det den vill säga?

  494. Såna elever har man. De vill
    berätta, men det tar sån tid.

  495. Vi måste kanske lära dem
    att kanske vänta två minuter-

  496. -och så får de tänka lite grand
    i stället för att prata direkt.

  497. Så får den betänketid
    och säger nåt hur bra som helst-

  498. -som den inte fått utrymme för
    annars. Det tog för lång tid.

  499. Men det är ju
    så relationsbundet också.

  500. Elever räcker ju upp handen,
    inte för att svara på frågan-

  501. -utan de vill ju bara
    ha kontakt med läraren.

  502. "Ser du mig?"
    Så man får tänka noga på-

  503. -att det här kanske ändå är:
    "Hej, jag finns. Jag ser dig."

  504. Därför är relationsskapandet
    så oerhört betydelsefullt.

  505. Vi får aldrig glömma det.

  506. Är det viktigt under en lektion
    att alla kommer till tals?

  507. Kan nån få ta ett större utrymme
    nån lektion och sen...?

  508. Tittar ni på lång sikt hur
    mycket eleverna får inflytande-

  509. -eller tittar ni också
    på kort sikt?

  510. Jag försöker se en dag
    för jag tycker det är viktigt-

  511. -att man möter
    alla elever varje dag.

  512. Även om jag hälsar på alla
    och känner av hur de mår-

  513. -så är det ändå viktigt
    att de inför sina kompisar-

  514. -får bli sedda under en dag.

  515. Så jag brukar faktiskt
    också säga:

  516. "Är det nån som inte
    har pratat så mycket i dag?"

  517. Då tänker de ju extra på det.
    Jamen, de vill också.

  518. Och nu har jag faktiskt inga
    tysta längre utan alla vill.

  519. Men jag tänker: "Vill vi säga
    nåt mer om innehållet?"

  520. "Berätta mer
    om sakerna som vi pratar om."

  521. Att man hela tiden
    inte stannar vid ett svar-

  522. -utan: "Berätta lite mer
    om din frågeställning."

  523. Så talutrymmet för läraren
    måste man ju också fundera på.

  524. Använder jag mitt talutrymme
    effektivt och generöst-

  525. -och tolerant?
    Är mitt talutrymme för stort?

  526. Eller avbryter jag för mycket?

  527. Det är viktigt att deras frågor
    får komma när som helst.

  528. Inte bara när vi sitter
    i den stora samlingssituationen-

  529. -utan kommer de på en fråga
    och vill springa bort till mig-

  530. -under lektionen
    så är det ju fritt att göra det.

  531. Om var bläckfiskens bläcksäckar
    sitter t.ex. Då säger jag:

  532. "Då kan vi googla tillsammans.
    Vi tar reda på det"-

  533. -så man får svar på sin fråga.

  534. Och har min inte tid i stunden
    kan man skriva den på tavlan.

  535. Jag säger: "Behåll det i tanken
    så det inte försvinner."

  536. Det är när man jobbar intensivt
    ihop som frågor dyker upp.

  537. Och de frågorna vill man ha.
    Man vill att de är intresserade.

  538. Det kommer frågor man inte kan.
    "Vi tar reda på det ihop".

  539. Har vi inte tid nu
    skriver vi upp på tavlan.

  540. Jag vill ju ställa
    obekväma frågor till eleverna-

  541. -så de börjar tänka, och de
    måste få göra samma sak med mig.

  542. Jag gör alltid samma uppgifter
    som de jag gett mina elever.

  543. Jag gör samma. Ska vi göra
    mattefunderingarna gör jag dem-

  544. -är det dikt så skriver jag.

  545. Jag slår mig ner nånstans
    och de får titta på vad jag gör.

  546. Då säger de: Får jag låna?
    Ja, låna på, säger jag.

  547. "Varför skriver du så där?"

  548. Det blir många frågor om inne-
    hållet, vilket är intressantare-

  549. -än att hålla på med vem du är
    eller om du är tyst.

  550. Utan vi diskuterar innehållet.
    Jag vill att man släpper...

  551. Målet är att man släpper medvet-
    enheten om att "Nu pratar jag."

  552. Det ska vara naturligt, komma så
    nära undervisningen som möjligt.

  553. Det får bli slutord.
    Tack för att ni kom hit.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Elevaktiv undervisning

Avsnitt 19 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till, och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning. Grundstenarna i hennes undervisning är en god relation till eleverna och tydliga ramar för undervisningen. Det är viktigt att eleverna känner att det finns utrymme för dem. Studion gästas av Jimmie Nordberg, lärare i årskurs 4, och Ellinor Lundsten, lärare i årskurs 3. Övriga medverkande: Anne-Marie Körling, lärare och författare, och Sofia Kruth, lärare.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever, Elevinflytande, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 5
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normkritisk vägledning

Avsnitt 1 av 10

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - hela skolans ansvar

Avsnitt 2 av 10

Enligt läroplanen ska sex och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - religion och kulturskillnader

Avsnitt 3 av 10

Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - normer och hbtq

Avsnitt 4 av 10

Normer och hbtq är en viktig del av sex och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Övergrepp, trakasserier och samtycke

Avsnitt 5 av 10

Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex på nätet - porr, kränkningar och källkritik

Avsnitt 6 av 10

Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex och samlevnad även innefattar den digitala arenan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad för lågstadiet

Avsnitt 7 av 10

Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad i särskolan

Avsnitt 8 av 10

Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - elevinflytande

Avsnitt 9 av 10

Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - relationer

Avsnitt 10 av 10

Relationer är det område inom sex och samlevnad som flest unga vill veta mer om. Men hur undervisar man om något så brett och komplext? I Angeredsgymnasiet gör lärarna egna filmer för att konkretisera ämnet. Det är ofta scener där relationer ställs på sin spets. Efteråt diskuterar eleverna och ibland har man också olika övningar för att få igång reflektioner. Filmerna är en del i skolans särskilda satsning på sex och samlevnad. Navet i arbetet är ett ambulerande sex och samlevnadsteam som håller i undervisningen för alla klasser. Charlotte Persson är samordnare. "Det viktigaste är att få eleverna att tänka själva", säger hon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 6
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Planering och stresshantering för lärare

Avsnitt 1 av 10

Vad kan man göra åt den stress som många lärare, speciellt de nya, känner? Helena, med mångårig erfarenhet som NO-lärare, betonar hur viktigt de är med ömsesidig respekt och en god kännedom om läroplanen. Mikael, rehabiliteringskonsult, förklarar hur man kan hitta återhämtning i själva arbetet. Och Alex, författare till boken "Den trygga läraren", ger en del konkreta tips men konstaterar också att åtta timmars sömn och ett liv utanför skolan är av största betydelse för att orka bli kvar i yrket.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur skapar man goda relationer med sina elever?

Avsnitt 2 av 10

Forskning visar att goda relationer till eleverna är avgörande för skolresultatet. Några lärare och forskare har ur olika aspekter fördjupat sig i detta. Jobbar man aktivt med relationer resulterar det i en arbetsmiljö som blir väldigt trygg, säger Isabella, specialpedagog i Örebro. I sin avhandling menar Ann-Louise, lektor, att lärarnas fokus på det didaktiska ibland kan göra dem omedvetna om de relationer som skapas.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ordning och arbetsro i klassrummet

Avsnitt 3 av 10

Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 4 av 10

Att läraren är en tydlig ledare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i undervisningen menar skolinspektionen, men hur gör man för att bli en bra ledare? Och vilken typ av ledarskap är det som krävs? Marcus, professor i pedagogik poängterar vikten av att vara väl förberedd och ha tydliga ramar, men att ett gott ledarskap också innebär att få eleverna att trivas, utvecklas och lära sig. Ann-Sofie, lärare i Motala, betonar vikten av att se eleverna när de kommer, "... och inte bara se, utan verkligen se", säger hon.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärarens rättigheter och skyldigheter

Avsnitt 5 av 10

Hur vet man vad man som lärare får och inte får göra? Kristina, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund redogör för de juridiska aspekterna i kontakten med elever. Och vad är lärarens ansvar vid riktigt farliga situationer? För tre år sedan dödades en av Göingeskolans elever av en annan elev, och nu för man regelbundna diskussioner om tryggheten på skolan. Försteläraren Magnus, betonar vikten av samsyn, "eleverna märker direkt om lärarna gör på olika sätt", säger han. I Finland har en ny lag ökat lärarnas befogenheter - det så kallade skolfredspaketet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur ger man effektiv återkoppling till sina elever?

Avsnitt 6 av 10

Hur ger man bra feedback till sina elever? Att ge bra återkoppling kan vara båda svårt och tidskrävande. Enligt aktuell forskning är den processorienterade återkopplingen - som fokuserar på styrkor, svagheter och råd - mycket mer användbar för eleverna än den återkoppling som består av betyg. Återkopplingen blir än mer effektiv om man jämför elevens aktuella kunskapsnivå med inlärningsmålet och sedan ger eleven strategier för hur de ska kunna uppnå målet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fysisk lärmiljö i klassrummet

Avsnitt 7 av 10

Att ha en bra arbetsmiljö i klassrummet kan vara avgörande för hur man lyckas i klassrummet. Så hur skapar man en god fysisk lärmiljö åt sina elever? Malin Valsö tar bland annat upp hur man kan minska det visuella bruset i klassrummet. Forskaren Peter Barrett har studerat hur man skapar smarta klassrum. Hans studie visar att 16 procent av elevernas studieresultat beror på klassrumsmiljön. Peter redogör för vad man som lärare kan göra för att förbättra den fysiska lärmiljön.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur ser en bra läxa ut?

Avsnitt 8 av 10

Läxor är ett återkommande debattämne. Vissa lärare är för, andra emot. Men hur ser en bra läxa ut? Och vad är egentligen syftet med den? Cathy Vatterott, professor i pedagogik vid University of Missouri, går in på vilka egenskaper en bra läxa ska ha. Bland annat säger hon att läxan ska göra att eleven känner sig smartare, inte dummare. En läxa ska heller inte öka på frustrationen vid inlärning. Enligt John Hatties stora metastudie med över 100 000 elever har läxor en positiv, men begränsad effekt, på elevers lärande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur skapar man bra grupparbete som lärare?

Avsnitt 9 av 10

Forskning visar att grupparbeten utvecklar viktiga förmågor, men de skapar ofta svårigheter när det gäller samarbete och bedömning. Karin Forslund Frykedal, professor i pedagogik, har ägnat sin forskning åt grupparbete. Hon menar att det är bra om det finns ett ömsesidigt positivt beroende i gruppen och att rollfördelningen i gruppen är viktig. Jennifer Langer-Osuna, biträdande lektor i matematikstudier vid Stanford University, menar att en gruppuppgift ska vara så komplex att den stimulerar till diskussion.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Differentierad undervisning för att utmana alla elever

Avsnitt 10 av 10

Många elever behöver mer utmaningar i undervisningen, enligt Skolinspektionen, annars går de miste om det lärande och den utveckling de har rätt till. Fem procent av alla elever kan räknas som särskilt begåvade. Simon Hjort är lektor vid didaktikcenter i Linköpings kommun. I sin bok "Effektiv undervisning, meningsfullt lärande" beskriver han hur man kan använda sig av differentierad undervisning för att utmana alla elever i en klass, oberoende av vilka förutsättningar de har.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Inkludering

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.