Titta

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Om UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Linköpings universitet firade 40 år och bjöd in till en jubileumskonferens fylld av vetenskap, nya lärdomar och många möten. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken : Djur som mat och sällskapDela
  1. Tack för chansen
    att få ge en snabb överblick-

  2. -över forskningen
    som vår grupp sysslar med.

  3. Det är kanske inte det man
    förknippar med Linköpings universitet:

  4. Arbete med djur som producerar mat
    eller utgör sällskap-

  5. -och hur det
    kan vara relevant för deras välfärd.

  6. Jag gör en snabb genomgång
    av några viktiga saker i vårt arbete.

  7. Ni kommer nog att förstå
    hur den här forskningen är intressant.

  8. Vi är generellt intresserade
    av domesticerade djur.

  9. Djur som lever hos människor.

  10. Djur som tas om hand av människor
    och som vi ansvarar för.

  11. Det här är våra två modellarter.
    Vi jobbar med kycklingar.

  12. Kycklingar som härstammar från den
    röda djungelhönan i sydöstra Asien.

  13. Vi arbetar också med hundar,
    som ju härstammar från vargar.

  14. Det här kanske kan framstå
    som två väldigt olika arter-

  15. -men jag hoppas kunna övertyga er
    om att båda har fördelar-

  16. -om man vill studera djurs beteende
    och vad som ligger bakom det.

  17. Det här är våra modelldjur,
    men i periferin-

  18. -har vi det som väl gör mig kvalificerad
    att hålla den här föreläsningen om etik.

  19. Som ni alla vet
    är uppfödningen av produktionsdjur-

  20. -förknippat med många etiska frågor.

  21. Djurhållningen har förändrats drastiskt
    de senaste femtio åren.

  22. Livet för ett produktionsdjur
    är helt annorlunda nu jämfört med då.

  23. Det gäller hela livet.

  24. Trängsel, torftiga miljöer,
    transporter och allt möjligt.

  25. Det här har dykt upp som problem
    de senaste femtio åren.

  26. Så här ser det ut inne
    på en relativt vanlig, svensk grisfarm.

  27. Vi inte arbetar direkt med grisarna,
    men de finns med där i bakgrunden.

  28. Vårt vetenskapliga intresse
    kan sammanfattas med den här bilden.

  29. Jag kallar det
    "livsutmaningarnas molekylärbiologi".

  30. Det händer mycket i ett djurs liv
    - för produktionsdjur och andra djur.

  31. Djuret utsätts för saker
    som det påverkas av.

  32. Sådana livshändelser eller stressande
    händelser påverkar djurets välfärd.

  33. Det här får molekylära följder.

  34. Jag förklarar snart vad vi menar med
    epigenetik och epigenetiska effekter.

  35. Jag kan hur som helst säga direkt
    att ett djurs genom-

  36. -inte förblir så opåverkat av händelser
    i den yttre världen som vi förr trodde.

  37. Det här förändrar fenotyperna -
    hur djur agerar i olika situationer-

  38. -vilket i sin tur påverkar
    hur det klarar av andra livsutmaningar.

  39. Vi är intresserade av den här cirkeln.

  40. Vad händer då
    i ett nutida produktionsdjurs liv?

  41. Vi kan ta de här små gynnarna
    som exempel - kycklingar.

  42. Med tanke på vad nykläckta kycklingar
    råkar ut för under sina första dagar-

  43. -så är det ett under att de överlever
    och producerar ägg och mat.

  44. Det första en nykläckt kyckling råkar ut
    för är att den inte ser en mamma.

  45. En röd djungelhöna
    hade sett en mamma-

  46. -men inte moderna kycklingar.
    De berövas sina mödrar.

  47. Sen hamnar de på ett löpande band
    och sorteras utifrån kön.

  48. Det är en ganska grym behandling,
    kort efter kläckningen.

  49. Sen lastas de i lådor,
    som i sin tur lastas på en lastbil.

  50. Efter flera timmar lämnas de av i en
    främmande miljö utan sina mammor.

  51. Det här är exempel på tidig stress,
    och vi vill förstå-

  52. -vilka följder det här får.

  53. Det här är kycklingar,
    men det gäller alla produktionsdjur.

  54. Tidig avvänjning för grisar,
    kalvar utan mödrar etc.

  55. Sådana saker är typiska tidiga
    stresshändelser för produktionsdjur.

  56. Vi vet att djuren inte
    förblir opåverkade av det här.

  57. Det uppstår många beteendeproblem
    när djuren växer upp.

  58. Det här är två ganska typiska
    beteendeproblem på gårdar i dag.

  59. Slaktsvinet till vänster
    har råkat ut för svansbitning.

  60. Den blöder för att en annan gris
    har bitit av svansen.

  61. Hönan till höger har fått fjädrarna
    avryckta av andra i flocken.

  62. Det kallas fjäderplockning.

  63. Sådant här kan möjligen orsakas-

  64. -av tidigare händelser i djurens liv.

  65. Vi är främst intresserade
    av molekylärgenetiken.

  66. Nyckelbegreppet är epigenetik.
    Förr trodde vi-

  67. -att genomet innehöll koden för
    proteiner som skapar djurets fenotyp.

  68. Det var det.
    Genomet reagerade inte på händelser.

  69. Här har vi
    en DNA-sekvens som exempel.

  70. Den är proteinkodande.

  71. När genen transkriberas
    får vi en massa proteiner i cellerna.

  72. De förändrar
    djurets beteende och fenotyp.

  73. Vi har upptäckt att det här inte
    är så odynamiskt som vi trodde.

  74. Det kan hända att vissa delar av DNA:t
    modifieras kemiskt.

  75. Här har vissa av cytosingrupperna
    fått en extra metylgrupp.

  76. Det kallas DNA-metylering.

  77. Det är samma sekvens och protein,
    men genen är nedreglerad.

  78. Förändringarna kan uppstå till följd
    av stress och annat djuret råkar ut för.

  79. De kan dessutom ärvas av avkomman,
    vilket vi har studerat i flera försök.

  80. Här är resultatet från ett av försöken.

  81. Vi studerade kycklingar
    som utsatts för tidig stress.

  82. När de var vuxna utsatte vi dem
    för en stressande utmaning-

  83. -och mätte nivåerna
    av stresshormonet kortikosteron.

  84. Den vänstra grafen över föräldrarna
    visar att tidig stress-

  85. -påverkar stressystemets reaktion
    på den här senare utmaningen.

  86. Men framför allt ser man till höger att
    avkomman, som aldrig upplevt stress-

  87. -har ärvt samma
    modifierade stressreaktionsmönster.

  88. Hur kan det vara så?

  89. Vi studerade genuttrycket i hjärnan
    för tusentals gener.

  90. Den här grafen är lite komplicerad.

  91. Ni får tro mig
    när jag berättar vad den visar:

  92. Gener som har modifierats epigenetiskt
    av stress och föräldrar-

  93. -ärvs med modifikationerna
    av avkomman.

  94. Avkomman till en stressad kyckling
    ärver åtminstone vissa-

  95. -av de epigenetiska förändringar
    i hjärnan som uppstått hos föräldrarna.

  96. Den här epigenetiska ärftligheten-

  97. -kan vara oerhört viktig för att förstå
    det som händer på gårdarna.

  98. Några ord om vår andra modellart,
    och varför den intresserar oss.

  99. Vi är ute efter djur-

  100. -som gör det möjligt att studera hur
    genetik påverkar beteendevariationer.

  101. Hundar är
    planetens mest variationsrika art.

  102. Ingen annan art kommer i närheten
    av skillnaden mellan olika hundraser.

  103. De är även experter på kommunikation
    - framför allt med människor.

  104. Under 15 000 år av domesticering -
    det är vårt äldsta husdjur-

  105. -har människor valt ut de hundar
    som är bäst på att kommunicera.

  106. De förstår människor,
    kan göra sig förstådda och samarbetar.

  107. Vi är intresserade
    av den bakomliggande genetiken.

  108. Vi använder ett beteende
    som är särskilt intressant.

  109. Jag ska visa ett filmklipp-

  110. -för att visa
    vilken sorts beteende vi studerar.

  111. Det här är mopsen Bosse,
    som deltar i ett försök.

  112. Bosse löser en enkel uppgift.

  113. Han måste skjuta locket åt sidan
    för att få tag på godiset.

  114. Det är inga problem för Bosse.
    Han klarar det på egen hand.

  115. Nu kommer han till locket i mitten,
    som sitter fast.

  116. Det här är omöjligt.
    En varg skulle bara fortsätta-

  117. -men hundar har en egen lösning.

  118. Såja! Så här löser en hund problemet.

  119. Vi kallar det att be om hjälp.

  120. Vargar gör aldrig så.
    Man har gjort flera försök med vargar-

  121. -och de vänder sig aldrig till ägare
    eller ber om hjälp.

  122. Det intressanta är att vi har studerat
    det här med hundratals hundar-

  123. -och upptäckt att det
    har mycket med ärftlighet att göra.

  124. Mycket av skillnaden mellan hundar
    beror alltså på genetiska faktorer.

  125. De ärver förmågan att kommunicera
    med människor och be om hjälp.

  126. Det häftiga med hundar
    är att deras genom - deras DNA-

  127. -är särskilt väl lämpat
    för molekylära analyser.

  128. Jag hinner inte förklara varför,
    men jag kan visa ett färskt resultat.

  129. Det är inte ens publicerat än.
    Vi håller på med rapporten.

  130. Det här är en
    associationsstudie över hela genomet.

  131. Vi mätte "be om hjälp"-beteendet
    hos ett par hundra beaglar.

  132. Vi gjorde genotypningstester
    för hundratals markörer och upptäckte-

  133. -att det i alla de 39 kromosomerna
    i hundens genom finns ett samband-

  134. -mellan genotypen i genomet och
    benägenheten till det här beteendet.

  135. Man kan se ett par ställen
    där det finns ett påtagligt samband.

  136. Det är de här prickarna.

  137. De här två positionerna i DNA:t,
    vid kromosom 26-

  138. -verkar höra samman
    med det här beteendet.

  139. De här två generna är
    starkt sammanlänkade med beteendet.

  140. Vad är då så häftigt
    med några akronymer?

  141. Det är att både hundar och människor
    har dem - vi har samma gener.

  142. Man har studerat de här generna
    hos människan.

  143. Båda är förknippade
    med autistiska störningar.

  144. Hos människor
    har variationer i de här generna-

  145. -ett samband med sociala störningar.

  146. Hos hundar hör generna ihop
    med förmågan att be om hjälp.

  147. Det är häftigt och visar att hundar
    inte bara är trevliga att arbeta med-

  148. -utan också kan
    säga något om mänskligt beteende.

  149. Min tid i rampljuset är nog slut.

  150. Bilden visar The Avian Behavioural
    Genomics and Physiology Group.

  151. Vi är en del av Linköpings universitet
    och Excellenscentrum för djurvälfärd-

  152. -ett samarbete
    med Sveriges lantbruksuniversitet.

  153. Forskningen genomförs
    inom ramarna för projektet Genewell.

  154. Det var allt.
    Tack för uppmärksamheten.

  155. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Djur som mat och sällskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel
Ämnesord:
Djurhållning, Etologi, Husdjurslära, Köttproduktion, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Kan datorer minska segregation?

Vad menar vi med segregation och hur har begreppet förändrats över tid? Peter Hedström, professor i analytisk sociologi vid Nuffield College i Oxford, berättar här hur man kan använda stora mängder data och kraftfulla datorer för ringa in begreppet och varför detta är så viktigt. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

När mobbning plötsligt verkar ok

Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat vilka konsekvenser mobbning har för de inblandade. Mobbning i olika former förekommer på de flesta skolor idag. Nästan var tionde elev blir utsatt någon gång under sin skoltid. Lärare, föräldrar och elever som tvingas bevittna mobbning står ofta handfallna. Tillsammans med sitt team har Robert Thornberg undersökt hur människor beter sig när de blir vittne till mobbning. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Betydelsen av ett framgångsrikt universitet

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, berättar i sitt inledningsanförande till Linköpings universitets jubileumskonferens att ungdomars val av utbildningar fortfarande är stereotypa. Män måste bli bättre på att ta för sig och välja de utbildningar som anses typiskt kvinnliga, som förskollärare och sjuksköterska. Invigningstal: Helen Dennetun, rektor för Linköpings universitet. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.