Titta

Grym kemi

Grym kemi

Om Grym kemi

Vi bekantar oss med kemins värld bortom ämnesbeteckningar och det periodiska systemet. Kemin spelar en betydande roll och finns överallt i vår vardag. Programledaren Brita Zackari tar med hjälp av kemiprofessorn Ulf Ellervik med oss på en resa genom teman som sex, krig, skönhet, träning, droger, njutning och brott. De testar olika saker och gör experiment för att illustrera hur kemin fungerar.

Till första programmet

Grym kemi : BrottDela
  1. Mitt namn är Brita.
    Jag är på ett superviktigt uppdrag.

  2. Min partner, kemiprofessor
    Ulf Ellervik, är bäst i branschen.

  3. Jag hade inte gjort det här
    med nån annan.

  4. Tillsammans ska vi undersöka
    hur kemi hänger ihop med brott.

  5. En kemist borde ju ändå vara
    den ultimata mördaren.

  6. Hela Sverige dör av en matsked.

  7. Du kan inte
    packa in en expert i sopsäckar!

  8. Jag tycker nog att jag är
    en relativt psykiskt stabil människa.

  9. Men jag är fascinerad av tunga brott
    och då kan man snacka om kemi.

  10. Vilket gift är farligast?
    Hur blir man av med en död kropp?

  11. Man blir nyfiken på
    den grymma sidan av kemin-

  12. -men det betyder ju inte
    att jag skulle kunna mörda nån.

  13. -Vad har vi här, då?
    -Ja...

  14. Vad tror du själv?

  15. Jag skulle inte utesluta mord.

  16. -Vågar du säga en dödsorsak redan nu?
    -Yxan där kanske hade nånting...

  17. Men vi kan utesluta arsenik? Säkert?

  18. Jag är hyfsat säker på det, ja.

  19. -Vi behöver inte bestämma nåt nu.
    -Nej.

  20. Ni gör ett jättebra jobb.
    "Keep on keeping on." Heja!

  21. Anders Lindbäck blir kyrkoherde
    i den värmländska socknen Silbodal.

  22. En mycket fattig socken.
    Det är superi och brottslighet.

  23. Att ge fattigvård är dyrt så Anders
    vill minska på fattighjonen.

  24. Han förgiftar nattvardsvinet.

  25. Två hjon avlider, men ingen bryr sig.

  26. När handlare Lysén dör börjar man
    misstänka saker och rykten sprids.

  27. Han hade kräkts på ett konstigt sätt.

  28. Dessutom är kyrkoherden arvtagare.

  29. Släktingarna kräver att graven
    grävs upp och kroppen obduceras.

  30. Man konstaterar arsenikförgiftning.

  31. Kyrkoherden döms till döden
    för tre mord och tre mordförsök.

  32. Men det är inte konstigt
    att arsenik är populärt vid giftmord.

  33. Arsenik är lukt-, färg-, och smaklöst
    och mycket, mycket giftigt.

  34. Just arsenik spelar en stor roll
    i Sveriges mest berömda giftmord.

  35. För att undersöka det beger vi oss
    till det mörka 1500-talet.

  36. Nu står vi här vid Örbyhus slott,
    och jag är som ni ser Erik XIV.

  37. -Ulf är...Ulf. - Ska vi gå in?
    -Absolut.

  38. Tror du att kanonerna är laddade?

  39. Jag är alltså Erik XIV, son till
    Gustav Vasa och avsatt svensk kung.

  40. Jag är fängslad av mina bröder
    och troligtvis psykiskt sjuk.

  41. Men tack och lov får man mat ändå.
    - Då var det två ärtsoppa beställt.

  42. -Det här ser smaskigt ut.
    -Varför äter vi ärtsoppa?

  43. I det här rummet, 1577, förgiftades
    eller avrättades Erik XIV-

  44. -Sveriges avsatte kung, på uppdrag
    av sin yngre bror Johan III.

  45. Han sägs ha fått ärtsoppa
    med arsenik.

  46. -Fick han allt på en gång?
    -Man vet inte.

  47. Vi tänker oss att han blev förgiftad.

  48. Ärtsoppa döljer rätt mycket.

  49. Den döljer inte sin dåliga smak.
    Lite arsenik kanske piffade upp?

  50. Den är rätt bra.

  51. Så man vet inte,
    men man tror att han dog av arsenik?

  52. Det är mer eller mindre säkerställt.

  53. Han begravdes i Västerås domkyrka.
    På 1950-talet gjordes en gravöppning.

  54. Man undersökte skelettet,
    kistrester och klädrester-

  55. -och den mängden arsenik kan inte
    ha hamnat där av nån annan anledning.

  56. Så 400 år senare-

  57. -kan man fortfarande se
    arseniken i liket?

  58. Det är det som är så bra med arsenik.

  59. Grundämnen försvinner inte.

  60. Organiska gifter bryts ner,
    men arsenik blir kvar för evigt.

  61. Man kan öppna graven igen för analys.

  62. -Så man ska inte mörda nån med det?
    -Det är jättelätt att analysera.

  63. Det får vara nog med ärtsoppa nu.
    Jag vill sitta på tronen.

  64. Mig hade man inte lurat med ärtsoppa.
    Det hade nog gått med chokladbollar.

  65. Men vilka funderar på sånt?
    Vad är mördare för typer, egentligen?

  66. En kemist borde ju vara
    den ultimata mördaren.

  67. -Ni kan en massa om gifter.
    -Ja, vi kan en massa om gifter.

  68. Annars är vi inte bättre mördare
    än andra.

  69. Vad händer i huvudet på en mördare?
    Kan alla bli mördare?

  70. I teorin kan vem som helst bli det,
    men det finns gemensamma kännetecken.

  71. Impulskontrollen är svag.

  72. För att gå över den gränsen
    måste du ha en svag impulskontroll.

  73. Det är det som håller oss borta.
    Man kan inte komma över den gränsen.

  74. Vår impulskontroll hindrar oss?

  75. -Men teoretiskt sett är alla mördare?
    -Ja, teoretiskt sett.

  76. Alla är mördare...

  77. -Nej.
    -Nej, inte nåt som är registrerat.

  78. Nej.

  79. -Aldrig. Hundra procent ängel.
    -Inget grovt.

  80. Jo... Smällt till ett par människor-

  81. -och kanske dödat några djur.
    Nej, jag skojar.

  82. Nu ska Ulf göra det han gör bäst:

  83. Hälla upp farliga ämnen
    som jag inte får röra.

  84. Jag ska bli ordentligt omskakad.

  85. -Vill du visa mig lite gift?
    -Jag tänkte så här...

  86. Ett glas, en dunk... Så där.

  87. -Varsågod och prova, Brita.
    -Nej. Säg vad det är först.

  88. -Prova. Det är ett gift.
    -Om du dödar mig så har vi vittnen.

  89. Det är lugnt.

  90. -Det var vatten.
    -Vanligt vatten.

  91. Det är också giftigt.

  92. Här har vi 5-6 liter vatten. Dricker
    du det på ett par timmar kan du dö.

  93. Celler innehåller vatten, och dricker
    man för mycket så sväller cellerna.

  94. Sitter du stilla och dricker mer
    än en liter i timmen så dör du.

  95. Inte ens vatten är säkert.

  96. Nu ska vi ta lite tyngre gifter.

  97. En dödlig mängd salt - 300 gram.

  98. Skulle du äta upp allt så skulle du
    med största sannolikhet dö.

  99. -Vad händer?
    -Vi har en saltbalans.

  100. Cellernas vatten jämnar ut balansen.

  101. Om vatten ger en översvämning inuti-

  102. -så torkar saltet ut cellerna?

  103. Äter du en matsked salt så kräks du.
    Man kan ta livet av sig med salt.

  104. -Acetylsalicylsyra.
    -Det finns i huvudvärkstabletter.

  105. Pappa är allergisk mot det. Det är
    kul att säga det: Acetylsalicylsyra.

  106. 25 gram är en dödlig dos.
    Det här är ett otrevligt ämne.

  107. Det bryts ner och bildar salicylsyra.

  108. Syran förändrar pH-värdet i blodet
    och man dör av att det blir för surt.

  109. -Varför dör man av det?
    -Kroppen är finjusterad i sitt pH.

  110. Om det rör sig så mår vi dåligt.

  111. En tablett är inget problem.
    Det är alltid dosen det beror på.

  112. Vi har en massa gifter hemma?
    Jättemycket gifter?

  113. Nu har vi inte ens varit in
    i städskåpet eller under diskhon.

  114. Ska vi trappa upp?

  115. Nu börjar det bli riktiga gifter.

  116. En dödlig dos cyanid
    är 300 milligram.

  117. Cyanid luktar väldigt speciellt.

  118. Men kanske 20 % av befolkningen
    kan inte känna den lukten.

  119. -Det är väl ingen risk att jag dör?
    -Nej, nej.

  120. Du får vifta med handen.
    Jag håller den helt stilla.

  121. -Det är inte starkt.
    -Jag känner det.

  122. -Lite mandelaktigt?
    -Lite juligt.

  123. Vi jämför högarna
    för att se hur lite 300 milligram är.

  124. Jämför hur mycket mindre det är.

  125. -Jag vågar inte gå för nära.
    -Nej.

  126. Hade man tagit cyaniden som ett gift-

  127. -hade det tagit 20 minuter innan man
    märker något. Det måste ner i magen.

  128. Där bildas cyanväte, som är giftigt.

  129. Vad händer i kroppen av cyangasen?

  130. Det slår till mot en väsentlig kugge
    i vår andningskedja.

  131. Utan den kan vi inte använda syrgasen
    i luften utan kommer att kvävas.

  132. -Och det går snabbt?
    -Du blir medvetslös på minuter.

  133. -Fler dödliga gifter, Ulf.
    -Nu är det en klassiker - stryknin.

  134. -En Agatha Christie-gift-grej?
    -En typisk Agatha Christie-gift-grej.

  135. Den har vi också i en säkerhetsburk.

  136. Så där. 150 milligram stryknin.

  137. -Och vad gör strykninet?
    -Det är ett konstigt gift.

  138. Det påverkar
    nervernas glycinreceptorer-

  139. -så om man får i sig stryknin
    blir nerverna extremt retbara.

  140. Det gör ont överallt och kroppen
    spänner sig och ser bra ut på bild.

  141. Det här är Hollywoods favoritgift.

  142. -Man ser nån dö i hemska spasmer?
    -Allting slutar fungera.

  143. -Nervsystemet stänger av andningen.
    -Tråkig stil av gifterna.

  144. Vi närmar oss. Ska vi ta en till?

  145. -Det är en riktig säkerhetsbägare.
    -Här har vi riktigt giftiga saker.

  146. -Några milligram beta-bungarotoxin.
    -Beta-fnuff-luff... Vad då?

  147. -Vad är det?
    -"Toxin" betyder giftigt.

  148. Toxin kommer nästan alltid
    från ett djur. Det här är ormgift.

  149. Den här ormen heter bandad krait.

  150. Du kanske blir biten i handen
    och det sprids via blodkärlen.

  151. Den stänger av alla muskler.
    Handen domnar av och giftet sprids.

  152. När det når lungorna stängs andningen
    av men du är glasklar i huvudet.

  153. Det påverkar inte huvudet alls.

  154. Enda chansen att överleva
    är att få konstgjord andning.

  155. -Giftet sitter bara i några dagar.
    -Konstgjord andning i några dagar?

  156. -Det är inget kul gift att dö av.
    -Det är ett förfärligt gift.

  157. Ta bort det. Jag vill inte se det.

  158. Nu ser vi nåt väldigt viktigt.

  159. Alla ämnen är giftiga.
    Det är bara dosen det beror på.

  160. -Sen fortsätter det.
    -Vad finns här?

  161. Där nere ligger botulinumtoxin.
    Botox.

  162. En matsked hade räckt för att döda
    alla människor i Sverige.

  163. Sånt som folk har i fejset
    för att bli snygga? En matsked?!

  164. Hela Sverige dör av en matsked!
    Det är jättegiftigt!

  165. Folk sprutar alltså frivilligt in
    världens farligaste gift i kroppen-

  166. -och en femlitersdunk med vatten
    är dödligt giftigt.

  167. Akta er för husvagnscampare!

  168. Men som tur är används gift sällan
    som mordvapen i Sverige.

  169. Kolla. En kändis!
    - Hej. Får vi ta en selfie?

  170. -Rikta upp den lite.
    -Det blir bra.

  171. Är det sant att morakniv
    är det vanligaste mordvapnet?

  172. Kniv är i särklass vanligast.
    40 % av alla mord sker med kniv.

  173. -Kanske inte morakniv, men en kniv.
    -Ta det försiktigt med den där.

  174. -Vem är det där?
    -Det är ju Aina.

  175. -Hon har över 300 000 följare.
    -Jag vet väl inte...

  176. Vad gör vi här, Brita?

  177. Håll den här.

  178. Vad är egentligen skillnaden
    på koldioxid och kolmonoxid?

  179. När saker brinner bildas koldioxid.
    Utan nog med syre bildas kolmonoxid.

  180. -Vilken är dödlig?
    -Kolmonoxid.

  181. Det binder till hemoglobinet,
    som egentligen ska binda syrgas.

  182. Det som händer då
    är vi inte får nåt syre.

  183. Ett andetag av en kolmonoxidgas-

  184. -räcker för att tuppa av.

  185. -Det dröjer ett tag innan man kvävs.
    -Kan du ge mig den där?

  186. -Har du hört talas om Sala-ligan?
    -Ja.

  187. De åkte runt på 30-talet i Sala...

  188. ...och gjorde listiga inbrott.

  189. De borrade hål i husen och ledde in
    avgaser så att man tuppade av.

  190. Sen kunde de råna dem. De åkte fast
    och hamnade på sinnessjukhus.

  191. Kan du...

  192. Det räcker om vi tar dina slangar.
    Har du inte med dig dina slangar?

  193. -Jag har inga slangar.
    -Hur gör vi då?

  194. -Vad tänker du göra?
    -Jag ska bara gasa på litegrann.

  195. Så att de tuppar av lite lagom.

  196. Du får inte. Det är farligt.

  197. -Du gillar ju experiment.
    -Ja, men det här är farligt.

  198. Kolmonoxid är farligt på riktigt.

  199. -Du får städa. Jag tappade lusten.
    -Ska jag städa?

  200. Nu behöver jag en paus.
    Jag sticker från landet.

  201. Men jag kan få problem i säkerhets-
    kontrollen med mitt researchmaterial.

  202. Jag ska möta Arlandas säkerhetschef.

  203. Hej.

  204. Anders ansvarar för säkerheten på tio
    flygplatser och ska förhindra brott.

  205. Gissa vad som har en viktig roll
    i det? Just det - kemi.

  206. Du får inte brotta ner mig, men jag
    har lite förbjudna saker i väskan.

  207. -Ska jag bara plocka fram dem?
    -Det vore inte bra på en flygplats.

  208. Säkerhetschefen vill vara säker.
    Jag får öppna väskan i städskrubben.

  209. Vi börjar med det som hade
    stoppat mig i säkerhetskontrollen.

  210. En body lotion
    på över 100 milliliter?

  211. 2006 var det något
    som kallades för "London plot"-

  212. -som ville spränga plan med vätska.

  213. -Vill du låna lite?
    -Utmärkt.

  214. Då gjorde man regler.
    Man kan tycka vad man vill om dem.

  215. Man gjorde tester med vätska.
    Om det är mindre än 100 milliliter-

  216. -och man samlar dem i en påse
    så är det inte lika farligt.

  217. Det är för mycket?
    Även om det luktar body lotion?

  218. Det finns teknisk utrustning.
    Vi tillåter ju barnmat och mediciner.

  219. Det kontrollerar vi
    i speciella maskiner.

  220. Men att kontrollera all vätska
    skulle inte fungera i kontrollen.

  221. Då skulle det bli långa köer.

  222. -Oftast kollar de bara vätskor.
    -Nej, vi kollar allt.

  223. Man kan ju ta isär de här.
    De här kan se ut som tamponger.

  224. Vi letar efter en kombination.
    Det kan vara i olika delar.

  225. Sen har vi infört "sniffers".
    Det är "explosive trace detection".

  226. -Man tar en liten tuss på händerna...
    -Som en tops, typ?

  227. ...och på bältet och på väskan.

  228. Om det här var sprängämne hade vi
    sett om du varit i kontakt med det.

  229. Om du jagar mycket och har krutrester
    på händerna så kan det ge utslag.

  230. Då kontrolleras bagaget lite extra.

  231. Tänk om en bombman gillar älgjakt?

  232. Personen är inte farlig
    om han inte har bomber med sig.

  233. Just det.

  234. Förbjudna föremål ska inte komma in.
    Din väska skulle aldrig komma igenom.

  235. Vad sa han om mitt bagage?
    - Jag har ett plan som väntar.

  236. Väskan får du nog lämna.

  237. Vill du ha mer? Jag skojade bara.
    Jag ska inte ha med mig det här.

  238. Jag nallade ett tuggummi
    när jag var sju.

  239. -Jag har parkerat fel.
    -Jag kör för fort dagligen.

  240. Har du nån gång skräpat ner? Ja.
    Alla gör nåt brottsligt varje dag.

  241. Ulf, kan du hjälpa till lite här?

  242. Snopet, ingen Ulf.
    Men väl en expert på likhantering.

  243. -Gunilla heter jag.
    -Brita. Kan du hjälpa mig bära?

  244. Spaden också.

  245. Jag hjälper gärna till med grejer-

  246. -men nu får du förklara lite.

  247. -Var det för tungt?
    -Vad gäller det?

  248. Om jag hade en kropp i plastpåsen
    och gräver ner den, vad händer då?

  249. Okej.
    En kropp som är död förruttnar ju.

  250. Förruttnelseprocessen börjar väldigt
    snart, efter bara några timmar.

  251. Det börjar med en autolys. Cellerna
    går sönder. Sen beror det på.

  252. När, hur, vilken temperatur?
    Är man under stark kyla...

  253. Mördar du nån i Alaska kan man
    om 50 år se ett djupfryst lik.

  254. Är det kallt så håller saker längre.

  255. -Som att ha fiskpinnar i frysen?
    -Just det.

  256. Är vi i hög värme, som i Indien,
    så ruttnar liket på tre dagar-

  257. -och orsakar hygieniska problem.

  258. Det är därför man bränner lik där.

  259. Det ett bra sätt att göra sig av med
    ett lik. Då slipper man förruttnelse.

  260. -Är det andra faktorer som spelar in?
    -Naturligtvis underlag.

  261. Om du ligger i jord
    så finns det maskar, skalbaggar-

  262. -och saker som kan invadera kroppen
    och öka nedbrytningen.

  263. Förruttnelsen går fort.

  264. I öknen, med både hetta och sand, där
    det inte finns djur eller bakterier-

  265. -kan kroppen i stället självtorka.
    Vätskan avgår innan den brutits ner.

  266. Det kallas för mumifiering. Då kan
    kroppen se ganska kroppslik ut.

  267. Benen är väl kvar? Eller kan de
    brytas ner på något sätt?

  268. Det tar längre tid. I gamla gravar
    hittar man kranier och skelettdelar.

  269. Längst brukar tänderna finnas kvar.

  270. Tändernas emalj är det hårdaste
    material som finns efter diamant.

  271. Eller adamantium,
    som Wolverines skelett är gjort av.

  272. Tänder känns som en viktig grej
    när man tittar på deckarserier.

  273. Tänder är en magisk nyckel till
    att ta reda på vem det har varit.

  274. Tänderna är individuella.
    De är som en id-handling.

  275. De är aldrig exakt likadana.

  276. Så du får göra dig av med tänderna.
    De finns för alltid.

  277. -De försvinner vid bränder.
    -Dem kan man också bränna.

  278. Tack för tipsen.

  279. Brita, vad håller du på med?
    Vad är det här för nånting?

  280. Hon vägrade gräva. Vad ska man göra?

  281. Du kan inte packa in
    en expert i sopsäckar.

  282. Jag har ju lärt mig att man kan mörda
    ganska lätt om man har rätt grejer.

  283. Jag har även lärt mig
    att arsenik kan spåras-

  284. -mer än 400 år senare.

  285. Och till och med vatten kan vara
    dödligt. Det beror på doseringen.

  286. Hur snabbt en kropp bryts ner
    beror på temperatur och plats.

  287. Det här är inte rätt.
    Det här får du ta hand om själv.

  288. Fast programmet heter "Grym kemi".

  289. Det heter inte "Glad kemi",
    eller "Mysig-uppesittarkvällskemi"

  290. Vem ligger ansvaret på?

  291. Jag hittade inte på det. Produktions-
    bolaget bad mig vara programledare.

  292. Jag bara: "Ja visst".
    Och klipp till...

  293. -Okej. Jag ska bara ringa ett samtal.
    -Inte polisen.

  294. Victor? Hej.
    Jag behöver hjälp med städning igen.

  295. Två lik, okej? Nej, förlåt...

  296. Tre lik.

  297. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Brott

Avsnitt 7 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Ämnen:
Kemi, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Brott, Förgiftning, Gifter, Juridik, Kemi, Naturvetenskap, Rättsvetenskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Grym kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Franzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - syntolkat

Njutning

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi

Skönhet

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.