Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2016

UR Samtiden - Klimatforum 2016

Om UR Samtiden - Klimatforum 2016

FN:s klimatmöte i Paris innebar en historisk överenskommelse för hela världens länder. Nu ska alla arbeta för att sänka koldioxidutsläppen. Men hur? Toppolitiker, kommunala företrädare och forskare ger både lokala och internationella perspektiv samt en och annan konkret lösning. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2016 : Så blir Sverige första fossilfria landetDela
  1. Jag har hört rapporter
    om hur bra ni har haft det här-

  2. -och hur spännande diskussioner
    ni har haft.

  3. Och att ni alla insett-

  4. -att ni är på det seminarium
    där alla vill vara.

  5. Men det fanns ett ställe där
    man också boostade mycket energi-

  6. -och det var den 12 december,
    vid klimatförhandlingarna i Paris.

  7. Så jag tänkte att vi kort
    skulle ta oss tillbaka dit-

  8. -och känna
    att vi fanimej gjorde ett bra jobb.

  9. Vi var med och såg till
    att vi får nånting på plats globalt-

  10. -som är oerhört viktigt
    för klimatfrågan.

  11. Jag vill säga tack till alla
    som har jobbat och fortsätter jobba-

  12. -och som är de som gör jobbet för att vi
    ska klara att minska utsläppen-

  13. -så att vi kan hålla
    den globala medeltemperaturen-

  14. -under 2 grader,
    med strävan att klara även 1,5.

  15. Jag fick ta emot väldigt mycket tack-

  16. -från regeringsmedlemmar
    i andra länder för vår närvaro-

  17. -och jag har fått tack
    från svenska folket.

  18. Och nu vill jag rikta tacket
    till de som varit med och jobbat.

  19. Alla har på nåt sätt bidragit.

  20. Det ska vi ha som positiv ingång-

  21. -för att känna att det stora ansvaret
    som det innebär att leva i dag-

  22. -och vara
    den generation som har det ansvar-

  23. -att lösa både utvecklingsfrågorna och
    klimatfrågan samtidigt-

  24. -att vi ska känna att det går
    och att man kan få energi i det.

  25. Tack till det,
    och bilden från Paris är ju...

  26. Vi fick beskedet i dag att Frankrikes
    utrikesminister Fabius avgår.

  27. Han avgår med flaggan i topp.

  28. Det här var en förtjänst
    av ett gott diplomatiskt arbete.

  29. Men det här var ju inte målet.

  30. Det här var
    ett golv, en bas, ett ramverk.

  31. Det var nåt
    som skapar möjligheter att stå på-

  32. -för att göra det riktiga jobbet-

  33. -det vill säga jobbet hemmavid,
    där vi står.

  34. Vi är inne i en ny fas, som handlar
    mindre om långa klimatförhandlingar.

  35. De kommer att fortsätta.

  36. Vi kommer fortsätta ha internationella
    förhandlingar.

  37. Det här ska följas upp,
    signeras och ratificeras.

  38. Men det här är startpunkten
    för fasen som handlar om handling.

  39. Det är nu vi måste ha framåtandan-

  40. -det är nu vi ska höja
    framtidstron och sänka utsläppen.

  41. Vi måste ha med oss energin i detta för
    att det ska lyckas.

  42. Kort om klimatavtalet,
    så att alla är med på samma båt.

  43. Det här är
    det första globala avtalet-

  44. -där alla länder binds vid
    ett allt mer aktivt klimatarbete.

  45. Målet gemensamt
    är långt under 2 grader-

  46. -med strävan att klara en uppvärmning
    på 1,5 grad - ett mycket tufft mål.

  47. Det skärptes ju,
    och allvaret inskärptes i frågan-

  48. -som var grunden till
    att man enades på det här sättet.

  49. Alla länder
    ska bidra efter sin förmåga.

  50. Det där har varit den stora kampen i de
    internationella förhandlingarna:

  51. Hur löser man den här rättvisefrågan
    som är så svår att vända på?

  52. Här kan man tycka att
    politikerna slank ut bakdörren.

  53. Man bestämde inte
    vad varje land ska göra-

  54. -utan varje land måste själva definiera
    att de ska göra nåt.

  55. Och de måste genomföra det.
    Det här är ett bindande avtal.

  56. De utsläppsminskningar
    som varje land tar sig an-

  57. -är på en nivå som de själva
    har lagt och tagit sig an-

  58. -och måste förklara
    inför internationella forum.

  59. För vi är alla ansvariga
    inför varandra i en sån här fråga.

  60. Vi har fått ett avtal
    som för första gången balanserar-

  61. -att utsläppsminskningar,
    anpassningsåtgärder-

  62. -och stöd åt globalt samarbete
    kring finansiering hänger ihop.

  63. Det hade varit viktigt
    för oss att ta till oss.

  64. Vi pratar gärna enbart
    om utsläppsminskningar-

  65. -och tänkt
    att anpassning gör man när man måste-

  66. -det ligger i varje regerings knä
    när det väl finns åtgärder.

  67. Ja, men det är inte jämnt fördelat-

  68. -och vi måste klara det gemensamt.
    Vi kan inte lämna några utanför.

  69. Vi kan inte lämna de små östaterna att
    översvämmas utan hjälp.

  70. Det hänger ihop.

  71. Det viktiga med Paris var att skicka en
    signal. Det var svårt inför mötet-

  72. -att veta vad i ett avtal-

  73. -som ger signalen till alla aktörer att
    samfällt agera.

  74. Jag var inte säker förrän på
    sista dagen att det var tillräckligt.

  75. Visst, vi stred för kraftfullare
    skrivningar på olika ställen-

  76. -och olika artiklar
    som man önskat vore tydligare.

  77. Men det viktigaste uppnådde man, för...

  78. Bytte inte den där?

  79. Dagarna efter... Det här
    var huvudrubriken på CNN.

  80. När stora aktörer
    - investerare, affärsledare-

  81. -och opinionsbildare
    gör den tolkningen...

  82. När man på 140 tecken
    ska sammanfatta avtalet-

  83. -och kommer fram till det här,
    då har signalen gått fram.

  84. Jag tror att det berodde på en sak.
    Inte på varje ord-

  85. -även om det var viktigt,
    utan det berodde på enigheten.

  86. Det berodde på
    att vi hade 195 länder bakom det här.

  87. Det är det som skapar signalen utåt.
    Det är därför Barack Obama sa:

  88. Men att utrikesministern
    på Marshallöarna skulle säga:

  89. Det var stort i jämförelse med
    hur de har uttryckt sig tidigare-

  90. -och egentligen
    rent krasst ser på sin framtid.

  91. Men att efter avtalet säga
    att de har en chans-

  92. -det visar för mig att avtalet skickade
    den signal som det skulle.

  93. Sverige påverkade.
    Vi var där som land-

  94. -inte bara regeringen, utan
    vi drar på den erfarenhet vi har.

  95. Det är Mats Andersson
    uppe till vänster-

  96. -som stod för ett viktigt nätverk
    av investerare världen över-

  97. -och pekade på
    att det är lönsamt att investera-

  98. -med omtanke om hållbarhet.

  99. Johan Rockström representerar
    vetenskapssamhället-

  100. -och säger att vetenskapen är allt
    tydligare på allvaret i det här.

  101. Men vi visar också att vi har i dag-

  102. -tekniska och faktiska möjligheter
    att minska utsläppen-

  103. -och ändå bygga utvecklade länder
    där människor lever i välmåga.

  104. Vi har ABB:s Ulrich Spiesshofer
    som en av alla företagsledare där.

  105. De stod närmast på rad för
    att få komma in på klimatmötet.

  106. Vi vet att Paul Polman för Unilever-

  107. -har varit på en världsturné,
    mer eller mindre-

  108. -och säger att det här avtalet kommer
    att ge ändringar i verkligheten.

  109. Och jag pratade
    ihop med andra miljöministrar-

  110. -och talade om att det är viktigt
    att vi ser möjligheterna-

  111. -och att det inte är en börda.
    Att minska utsläppen är en möjlighet.

  112. Många länder har ett positivt ekonomiskt
    scenario att slå in på-

  113. -om man vill ligga främst
    och kunna sprida goda idéer-

  114. -så som vi jobbar och vill i Sverige.

  115. Vi agerade inför handlingarna
    kring ett fossilfritt Sverige-

  116. -där vi pekar på
    att vi är aktörer tillsammans.

  117. Det är företagen,
    kommunerna och entreprenörerna.

  118. Det är där vi kan se att vi kan få
    möjligheterna i det här.

  119. Men ni vill också höra
    vad Sverige gör-

  120. -och jag vet att man
    har diskuterat hela spektret i dag.

  121. Jag ska ta det utifrån...
    det viktigaste styrande dokumentet-

  122. -när det gäller statens agerande,
    och det är ju statsbudgeten.

  123. Vi tar det utifrån satsningarna där,
    även om det kan vara ett torrt sätt.

  124. Tillsammans med budgeten
    är det regeringsförklaringen-

  125. -och regeringens målsättningar
    det som vi styr mot.

  126. Och målsättningen för oss är
    att Sverige ska bli fossilfritt.

  127. Vi tror på ett Sverige med
    100 procent förnybar energi.

  128. Det leder
    det arbete som regeringen har-

  129. -och vi försöker sätta in de processer
    vi har för att nå dit.

  130. Vi har eftersträvat
    ett starkt klimatpolitiskt ramverk.

  131. Jag noterade i tidningen i morse
    att den beredning som jag tillsatte-

  132. -verkar ha hittat en väg framåt, vilket
    jag välkomnar.

  133. En klimatlag i Sverige och
    ett starkt klimatpolitiskt ramverk-

  134. -och långsiktiga mål är för Sverige vad
    Parisavtalet är för världen.

  135. Det skapar en struktur-

  136. -och tryggheten med
    golvet och ramen att jobba i-

  137. -för att vi ska kunna leverera
    allt det som behövs.

  138. Men regeringen har från dag ett
    investerat för hållbarhet.

  139. Bara i de budgetar
    som godkänts hittills-

  140. -ligger det över 4,5 miljarder kronor
    per år i såna här investeringar.

  141. Det är energieffektiva bostäder,
    infrastruktur-

  142. -omställning i transportsektorn
    och mycket annat.

  143. 100 procent förnybar energi. Vi vill
    fortsätta öka den förnybara andelen.

  144. Sverige ligger ju redan högt.

  145. Vi överskrider
    de energipolitiska målen-

  146. -och vi la
    till riksdagen en skrivelse-

  147. -där vi redovisar för 2015-

  148. -hur bra vi ligger till
    inför de mål som ligger till 2020.

  149. De energipolitiska målen
    nås eller överträffas.

  150. Ökningen av förnybart stöds genom
    ökningar i elcertifikatsystemet-

  151. -genom en åttadubbling
    av stödet till solceller.

  152. Det är en lång kö
    för att få extrastöd-

  153. -för att få upp solpanelen
    på taket eller ladugårdsväggen.

  154. Den kön håller vi nu på att beta av.

  155. Med strategiska stöd till energi-
    lagring, som är en intressant sektor-

  156. -och smarta elnät, där tror vi
    att vi kan komma med ännu mer stöd-

  157. -för att
    det här ska gå allt snabbare.

  158. Sen är transportinfrastrukturen
    en nyckelfråga för Sverige.

  159. De ökade miljarderna över åren på
    järnvägsunderhållet blir viktiga.

  160. Vi har
    en eftersatt infrastruktur där.

  161. Vi ser att strategiskt stöd
    till växande kommuner-

  162. -när det gäller kollektivtrafik
    och bostadsbyggande hänger ihop.

  163. Där har vi klimateffekter och att
    Sverige växer snabbare än nånsin.

  164. Vi är ett land som har växtvärk
    just nu, för att vi växer så snabbt.

  165. Att vi kan koppla ihop det med stöd
    för energismart och mycket byggande.

  166. Ska vi få till den byggbara marken. Det
    mest effektiva sättet är...

  167. ...faktiskt inte att ta bort
    alla strandskyddsregler...

  168. ...utan att tillgängliggöra sån mark
    genom god infrastruktur.

  169. Det är A och O
    för att hitta byggbar mark-

  170. -och för att klara transporternas
    omställning till förnybarhet.

  171. Vi har ju där ett stöd
    som ser ut att fungera bra-

  172. -och som jag hoppas att vi kan utveckla.
    Det kallas stadsmiljöavtal-

  173. -och handlar om att staten
    måste vara med och hjälpa till-

  174. -i den infrastrukturutveckling
    som är nödvändig.

  175. Stockholms tunnelbana byggdes inte
    genom att kommunen hystade in pengar-

  176. -utan man måste hjälpas åt
    med så stora satsningar.

  177. Spårvagnen i Lund
    har planerats under väldigt lång tid.

  178. Men om det ska börja struktureras-

  179. -så att projekten som är knutna till
    växtmöjligheten i Lund blir till-

  180. -då är det bra att man går in
    med pengar från statens sida.

  181. Ett antal kommuner
    har fått beslut om stöd-

  182. -och väldigt många
    intressanta projekt ligger med.

  183. Till detta hör också de delar som
    har rapporterats de senaste dagarna.

  184. När det gäller transportsidan
    på väg...

  185. ...och andra klimatsatsningar...

  186. ...så återupptog ju regeringen de goda
    delarna av den tidigare Klimp.

  187. Jag tror många här känner igen det.
    Man medfinansierar klimatinsatser-

  188. -men har inte pekpinnar
    om vilka klimatinsatser det är.

  189. Man låter redan goda projekt
    som kan redovisa klimateffekter-

  190. -och som behöver
    skalas upp med finansiering-

  191. -man låter såna projekt skalas upp
    genom statlig medfinansiering.

  192. Vi har lagt in två miljarder
    över mandatperioden-

  193. -och redan i höstas kom det ut
    en massa stödbeslut.

  194. Det är en oerhört populär
    stödform att söka.

  195. Den är öppen för kommuner, regioner,
    företag och bostadsrättsföreningar-

  196. -för att man ska kunna skala upp redan
    bra klimatprojekt.

  197. Mycket stöd som kommer igenom
    är till laddstationer.

  198. Vi behöver bygga ut laddinfrastrukturen.

  199. Därför har vi en laddinfrastruktur-
    samordning hos Energimyndigheten-

  200. -för att det här ska utvecklas.

  201. Vi har tidigare sett en fragmenterad
    utveckling, och den bör hållas ihop.

  202. Klimatklivet har redan levererat beslut
    på över tusen laddstationer-

  203. -men också till biogasanläggningar. Vi
    kan öka produktionen-

  204. -inte minst från matavfall-

  205. -för att också kunna gå
    till transportsektorn.

  206. Där.

  207. Transportsektorn handlar om att ta steg
    för en fossilfri fordonsflotta.

  208. Vi fick en påbörjad ökning
    av andelen nybilar-

  209. -elbilar, laddhybrider
    och biogasbilar sen tidigare-

  210. -men från oerhört låga nivåer.

  211. 2014, 2015 och prognosen för 2016
    är att detta ökar markant.

  212. Från låga nivåer men höga nog
    att de skapar problem i stadskassan-

  213. -genom att supermiljöbilspremien
    har satts till en viss nivå-

  214. -och det har skapat osäkerheter
    när pengarna riskerar att ta slut.

  215. Vi har försökt möta det där
    genom att bli tydligare och tuffare.

  216. Vi differentierar mellan rena elfordon
    och laddhybrider för 2016.

  217. Vi tycker att det finns skäl
    att ge mer stöd-

  218. -till dyrare och miljövänligare.

  219. Man ger mindre utsläpp från
    rena elbilar än från laddhybrider.

  220. Hybridmarknaden klarar sig
    med lite mindre stöd, tror vi-

  221. -medan rena elbilar behöver mer stöd.

  222. Alla politiker är för att vi
    ska gå in i ett bonus-malussystem-

  223. -som ska komma i gång under 2017.

  224. Vi lanserade också en elbusspremie, för
    tung trafik-

  225. -är den sektorn där vi verkligen behöver
    få ner utsläppen-

  226. -och en viktig möjlig
    exportmarknad för Sverige-

  227. -är elbussar.

  228. Och så vägen framåt,
    som är mycket vidare och större.

  229. Jag kan prata om klimat hela dagen,
    men ni har ju pratat om så mycket.

  230. Att vår generation är den första
    som kan lösa fattigdomen-

  231. -men den sista
    som kan klara klimatutmaningen...

  232. Jag vill ta det citatet,
    som Ban Ki-moon brukar tillerkännas-

  233. -som en drivkraft och energikick.

  234. Inte som "oj, vad ansvarsfullt"-

  235. -utan som den energikick
    som vi ska se det som.

  236. Vi har en chans. Vi har en möjlighet.

  237. Kunskapen har aldrig varit större
    om hur vi minskar utsläppen.

  238. Vi behöver använda den.

  239. Det betyder inte att vi
    inte sitter fast i tidigare vanor-

  240. -men möjligheterna finns där.
    Och ser vi frågan som helt global-

  241. -så handlar samverkan
    mellan länder om att samarbeta-

  242. -att ta Parisavtalet som ett golv-

  243. -för att samverka kring teknikspridning,
    kapacitetsutbyggnad-

  244. -och att solidariskt hjälpa till
    med anpassningsfrågor-

  245. -men också att minska utsläppen.

  246. Därför måste en svensk hållbarhets-
    strategi för klimatfrågorna-

  247. -bygga på
    att vi tar vårt ansvar här hemma.

  248. Vi hittar lösningar
    och inspirerar varandra-

  249. -att ta de möjligheter som finns.

  250. Det kommer ta lång tid,
    men vi kan det definitivt.

  251. Men vi gör det inte själva,
    utan inom ramen för Parisavtalet-

  252. -så görs varje sådan åtgärd i Sverige i
    en större global kontext.

  253. Det betyder att det där argumentet-

  254. -"det spelar inte så stor roll,
    vi är så små i Sverige"-

  255. -det är inte giltigt längre,
    för när vi gör det här-

  256. -är vi med och genomför
    det internationella avtalet.

  257. Det betyder att de handlingar
    vi gör här ska spridas-

  258. -och vi ska lyssna på andra.

  259. Det är regeringens inriktning-

  260. -och jag är glad att ha
    en så positiv portfölj som minister-

  261. -där jag känner så oerhört stort stöd
    från stora grupper i samhället.

  262. -Tack så mycket.
    -Tack.

  263. Tack. Vi bjuder upp
    Mattias Svensson till scenen-

  264. -för du har gett oss tillåtelse
    att få ställa lite frågor till dig.

  265. -Ska vi ta en på var sida?
    -Fanns det ett vägval?

  266. Han står på höger sida och jag på
    vänster. Hur ska vi tolka detta?

  267. -Får jag börja, Mattias?
    -Jadå. Damerna först.

  268. Jag tar en svår fråga. Du säger att det
    är kul att vara miljöminister-

  269. -när det är
    så mycket stöd för de här frågorna-

  270. -men är det inte frustrerande-

  271. -när andra ministrar
    har ansvar för områden-

  272. -som i stor utsträckning påverkar
    möjligheten att klara klimatmålen?

  273. Nej.

  274. Jag har inga kollegor i världen
    som jag har sett-

  275. -som har ansvarat för bostäder-

  276. -konsumtionsfrågor, finansfrågor,
    som skatterna ligger på-

  277. -hela infrastrukturen, transport-
    sektorn- och energisektorn.

  278. Det finns klimat- och energiministrar -
    och jordbruket, så klart-

  279. -det vore ohållbart, så jag är glad att
    jag inte har alla de paletterna-

  280. -åtminstone inte
    första gången i regeringen.

  281. -Nästa gång... - Mattias.
    -Vidare på samma fråga:

  282. Du borde ju vara
    bästis med finansministern.

  283. Och då tänkte jag framför allt på-

  284. -OECD:s skattning om att-

  285. -subventionerna, vad politiken gynnar
    fossilbränslen varje år i Sverige-

  286. -ligger på 48 miljarder.

  287. Vad gör ni för att minska den summan?

  288. Vi redovisar i budgeten tydligt...

  289. Vi analyserar subventioner
    som inte är skatterelaterade.

  290. När det gäller skatterelaterade
    miljöskadliga subventioner...

  291. Vi kan också säga att det
    relaterar till regeringens mål...

  292. ...och det är ju att
    effekterna av miljöskatter ska öka.

  293. Vi har ju prioriterat att tydliggöra
    miljöskatternas styrande effekt-

  294. -mer än att de skatterelaterade
    miljöskadliga subventionerna minskar.

  295. Vi har tagit beslut som på ett sätt har
    ökat de här subventionerna-

  296. -när vi undantog jordbrukssektorn från
    ökade energiskatter-

  297. -men vi ökade ju energi- och
    koldioxidskatten i andra sektorer-

  298. -och vi satte in en indexuppräkning som
    gör det mer styrande.

  299. Som miljöminister
    är det viktigare i det här läget-

  300. -att jobba
    mycket mer aktivt med miljöskatter.

  301. Mitt parti vill öka miljöskatten
    och sänka skatten på arbete-

  302. -så då är skatterna i fokus. Men de
    miljöskadliga subventionerna oroar.

  303. Men vi har analyser på andra delar
    av ekonomin utanför skatterna.

  304. Och delar av det internationella
    nätverket jobbar kring-

  305. -hur vi kan få finansdepartement
    runtom i världen-

  306. -att ta bort
    miljöförstörande subventioner.

  307. Indonesien är
    ett av de roligaste exemplen.

  308. Man har skurit bort miljöskadliga
    subventioner i bränslesektorn.

  309. Så när ni höjer miljöskatterna så ökar
    de miljöskadliga subventionerna-

  310. -därför att de som har undantag, deras
    undantag blir då större?

  311. I förhållande till skatten.

  312. Så då ökar de miljöskadliga
    subventionerna trots miljöstyrningen.

  313. Då har regeringen valt den ökade
    miljöskatten framför att avstå.

  314. Det ökar ju de miljöskadliga
    subventionerna i skattesektorn.

  315. Mattias, du hade väl
    en till fråga om skatteväxling?

  316. Det finns väl en hel del.

  317. Ni fick rätt mycket... Jag såg
    Miljöpartiets valutvärdering-

  318. -och där var ni rätt bekymrade över att
    gå till väljarna med besked-

  319. -om att väljarna själva
    måste betala för sina utsläpp.

  320. Bensinskatten blev ett exempel.
    Men jag hörde Per Bolund-

  321. -och det finns en stor konsensus om-

  322. -att betala för sig är en av de
    mest effektiva klimatstyrningarna.

  323. Har ni problem att på politisk väg få
    mandat för effektivast politik?

  324. Vårt problem är att vi i valrörelserna
    har svårt att tala om-

  325. -sånt som tar pengar från folks plånbok
    i stället för sånt som ger.

  326. Det är nog en ganska
    allmän analys från statsvetare.

  327. Vi analyserar såna frågor mer
    i Miljöpartiet-

  328. -eftersom vi var de enda
    som skrev i vårt valmanifest-

  329. -att vi skulle öka koldioxidskatten.

  330. Vi måste analysera
    hur man kommunicerar det.

  331. Maria kan mer
    om de här diskussionerna.

  332. "Vi gör det ihop med ett glesbygds-
    avdrag. Nähä, det har testats."

  333. "Ska vi mygla undan det
    så att det inte syns?"

  334. Det där är svårt, och det enklaste
    är nog att vara rak och säga-

  335. -att vi måste ta ansvar för fram- tiden,
    och då ska dåligt kosta mer.

  336. Men jag förstår självklart-

  337. -att många väljare vill höra
    ett budskap som ger framtidshopp-

  338. -om hur vi minskar utsläppen
    genom alternativ.

  339. Och ni ser vi att det börjar finnas
    alternativ även vid vägtransporter.

  340. Det går ganska bra att transportera sig
    fossilfritt i Sverige i dag-

  341. -även om för få känner
    att de har råd att göra det.

  342. Det är ju en återkommande fråga-

  343. -både när man minglar runt
    och på de seminarier man haft-

  344. -hur regeringen hanterar frågan om en
    fossiloberoende fordonsflotta 2030-

  345. -eller t.o.m.
    fossilfri fordonsflotta 2030.

  346. Det är bara fjorton år kvar,
    och fortfarande pågår-

  347. -en diskussion med EU
    om statsstödsreglerna-

  348. -och så sitter man fast i den frågan.

  349. Kan man ta sig ur det här problemet?
    Vad händer, egentligen?

  350. Det är en av de stora frågorna.
    När det gäller...

  351. ...hur ska regeringen
    hantera fossiloberoendet...

  352. Det var det som diskuterades mest i den
    intressanta FFF-utredningen-

  353. -där man tyvärr i den yttre diskussionen
    mest pratade om-

  354. -svårigheterna att definiera målet.

  355. I dag är det lite överspelat
    med fossiloberoende-

  356. -om man definierar det som att en bil
    ska kunna gå på fossilfritt bränsle-

  357. -med hundra procent förnybar biodiesel
    så kan man ju göra det.

  358. Biobensin finns det också,
    så då har man nått målet.

  359. Att omdefiniera det
    är ju en bra lösning.

  360. Därför är det viktigt
    att vi pratar om fossilfritt.

  361. Det finns en poäng i det-

  362. -för vi det är ju inte så att bilarna
    inte släpper ut fossilt koldioxid-

  363. -utan det är tyvärr
    ganska mycket fortfarande.

  364. Vi har en ny svårighet. Nåt som inte
    förutsågs var det låga oljepriset-

  365. -som ingen ser slutet på, precis som
    ingen såg slutet på det höga priset.

  366. Jag är inte ekonom,
    men det här har helt skiftat om...

  367. För att deras prognoser
    inte varit jättepricksäkra.

  368. Det är ju inte oväsentligt
    vad det gör-

  369. -när det inte är brist på teknik.

  370. Vi kan producera förnybara bränslen.

  371. Problemet är att det inte finns
    nån marknad. Hur gör vi den?

  372. -Det var det som var frågan.
    -Nej, du frågade om målet.

  373. Jag frågade vad som händer med
    politiken för att uppnå målet.

  374. Det var i alla fall min mening.

  375. Att värdera om det behövs ett mål-

  376. -och det var så vi skrev direktiven till
    Miljömålsberedningen-

  377. -i deras huvudbetänkande hoppas jag-

  378. -att jag får goda tankar kring
    ett mål riktat mot transportsektorn-

  379. -och med en tidplan
    som inte är på andra sidan 2045.

  380. Men det ligger i deras händer.

  381. Det vi gör är
    att vi tar alla förslag-

  382. -i "Fossilfrihet på väg",
    som FFF-utredningen hette-

  383. -och stöper om dem till politik.

  384. En av de stora uppgifterna handlar
    om skattesystemet för biodrivmedel.

  385. Där gick förra regeringen
    på pumpen i EU.

  386. Vi har ännu inte lyckats, även om
    vi har intensifierat vårt arbete-

  387. -att knäcka koden för
    att få ha smarta miljöskatter-

  388. -och andra styrmedel
    för att få in biodrivmedel.

  389. Det är en prioriterad fråga
    som regeringen pratar mycket om.

  390. Klimatkommissionären
    kommer snart till Sverige-

  391. -bland annat för att han vill se-

  392. -vad Sverige tycker om den
    fördelningsnyckel som EU ska ha-

  393. -för den icke-handlande sektorn.

  394. EU:s 2030-mål gäller både handlande
    och icke-handlande sektor.

  395. Men den icke-handlande
    är medlemsstatsbaserad.

  396. Jag har sagt att Sverige ser möjligheter
    med klimatpolitiken-

  397. -men att vi måste få använda
    vettiga styrmedel.

  398. EU kan inte stoppa Sverige
    från att hitta ett system.

  399. Det ska vara en dialog,
    och det ska vara konvertibelt...

  400. -...men det måste finnas reson.
    -Det borde vara ett argument...

  401. ...att företag,
    civilsamhälle och alla politiker...

  402. ...är överens om detta,
    men det verkar inte spela roll.

  403. Vi kan med gemensamma krafter
    ta vederbörande i...

  404. ...upptuktelse tänkte jag säga,
    men det ska vi inte göra.

  405. Jag behöver nog lära mig lite
    av EU-diplomaten vi hade här.

  406. Han är nog "the good guy" bland de fyra
    kommissionärer som har frågan.

  407. För under loppet av 1,5 år
    har jag hört-

  408. -först tyckte tre av dem att
    den svenska lösningen såg bra ut-

  409. -men när man löste den fjärdes problem
    blev två andra emot.

  410. De skyller på varandra.
    Vi hoppas kunna lösa våra problem-

  411. -vi har aviserat att i budgeten
    inför 2018 ha långsiktiga spelregler.

  412. Då handlar det inte om tre- eller
    femårsundantag utan om långsiktighet.

  413. Ska vi ta kossan i rummet?

  414. Ni har en livsmedelsstrategi som gynnar
    närodlad och ekologisk mat-

  415. -trots att ingendera-

  416. -har särskilt stora
    klimatfördelar framför annan mat.

  417. Om vi däremot åt mindre kött skulle det
    minska växthusgasutsläppen.

  418. Varför har det
    en mindre roll i er strategi-

  419. -och att landsbygdsministern säger att
    kött inte är en miljöfara?

  420. Den ena frågan handlar om-

  421. -om det är vettigt
    att söka stöd hos näringen-

  422. -och hos många aktörer
    för en livsmedelsstrategi-

  423. -som fokuserar på hur Sverige
    ska öka sin livsmedelsproduktion-

  424. -och den andra frågan handlar om
    huruvida min kollega äter kött.

  425. För att ta den första frågan tycker jag
    att det är ganska vettigt-

  426. -även om det inte är
    det främsta problemet.

  427. Livsmedelsstrategin stod inte på min
    lista över de viktigaste åtgärderna-

  428. -utan där
    är det som Per Bolund nämnde-

  429. -om att hållbar konsumtion
    är viktigare för klimatåtgärderna.

  430. Shekarabis arbete med
    en upphandlingsmyndighet-

  431. -som kan stödja kommuner
    och landsting att handla upp-

  432. -djurhälsosam och annan nyttig mat har
    en klimatpåverkan-

  433. -därför att när fler skolor
    kvalitetssäkrar sitt kött-

  434. -blir det mindre och bättre kött
    och mer och bättre grönt.

  435. Och det gör vi genom att
    kvalificera upphandlingsverktyget.

  436. Jag tycker att vi ska bli bättre
    på att producera mat-

  437. -och gärna kvalitetsmat,
    den kan vara ekocertifierad mat.

  438. Det ger bra marknadsandelar
    om man vill exportera mat-

  439. -vilket vi borde kunna göra
    till våra nära grannländer-

  440. -men också
    att vi kan producera miljömässigt.

  441. Här har vi
    stora diskussioner hur vi säkrar upp-

  442. -med miljötjänster inom jordbruket, som
    är tärande-

  443. -när det gäller biologisk mångfald.

  444. Frågan står inte på listan
    över de viktigaste åtgärderna-

  445. -det är dock ett viktigt verktyg
    för matproduktionen-

  446. -och ett levande lantbruk.

  447. Sven-Erik Buchts matpreferenser
    behöver jag inte uppta här.

  448. Eftersom du då gjorde fri tolkning av
    Mattias fråga kan jag tolka svaret.

  449. Själva poängen med att ha med
    närproducerat och ekologiskt-

  450. -är att dyrare kött
    minskar konsumtionen-

  451. -och det är bra för miljön.

  452. Absolut.
    Ta din gamla hemstad Göteborg.

  453. De har ju visat i sin koststrategi för
    skolorna att de uppnår det.

  454. Klimateffekten blir en bieffekt av att
    de satsar på kvalité i maten.

  455. Mindre matsvinn - mer nöjda måltider.

  456. Och dessutom
    kan de handla mer närproducerat.

  457. Och ekologiskt är godare,
    och då äter man upp maten.

  458. I skolan handlar det om
    att det är pedagogiskt smart-

  459. -och att man pratar med elever.

  460. Ungdomar och barn i dag
    vill veta var maten kommer ifrån.

  461. Då är det lättare
    om man kan ta dit bonden-

  462. -eller åka
    och titta på vad som händer.

  463. Närproducerat är jättepedagogiskt.

  464. Klimateffekten kan handla om
    att vi inte har råd med så mycket...

  465. ...dåligt danskt fläskkött.

  466. Jag är inte vegetarian -
    jag gillar viltkött.

  467. Nu vet ni mina matpreferenser,
    så kan ni fråga varje minister.

  468. -Eftersom det är så intressant...
    -Vad är dina preferenser?

  469. Jag sviker den svenska matstrategin-

  470. -och importerar linser
    och lagar dem på indiskt vis.

  471. Men jag äter kött också -
    tack för visat intresse.

  472. -Du har nån mer fråga, tror jag.
    -Massor.

  473. De här lokala klimatstöden...

  474. Det blir lätt att man delar ut pengar
    när man inte kontrollerar skatter.

  475. I USA utvärderade man
    alla gröna stöd-

  476. -och kom fram till att effekten
    på miljön var exakt noll.

  477. Det var på grund av att
    en del åtgärder hade negativ effekt.

  478. Ett par gav ändå
    nån form av positiv effekt.

  479. Konjunkturinstitutet har varit kritiskt
    mot tidigare klimatstöd-

  480. -och nu hör jag
    elaka tungor viska om-

  481. -att vi snart har
    fler laddstolpar än elbilar i landet.

  482. Är det ett effektivt sätt att stödja
    snarare än ta betalt för utsläppen?

  483. Man behöver göra både och.

  484. Som jag sa om hur Miljöpartiet
    genom åren har resonerat-

  485. -kring kommunikationen kring
    att höja koldioxidskatter:

  486. Man behöver också visa på alternativ.

  487. När vi har ett manifest där
    en punkt är höjd koldioxidskatt-

  488. -och trettio punkter säger hur vi
    fixar alla välfärdsalternativ-

  489. -blir debatten lite oviktad åt andra
    hållet. Man behöver både och.

  490. Erfarenheterna av hur man utvecklar
    teknik även bakåt i tiden...

  491. Varför utvecklades AXE-växlarna...

  492. ...hos Telebolaget, som det hette, som
    senare blev Ericssons produkt?

  493. Man hittade
    att det fanns svenska avsättningar.

  494. Annan teknik läggs fram
    först när det finns avsättning.

  495. I början
    kan man behöva stödja marknaden.

  496. EU ligger tio år efter och
    vill stödja enbart produktionen.

  497. Vi försöker stödja marknadsefterfrågan-

  498. -med supermiljöbilspremien,
    och så vidare.

  499. När det gäller själva Klimatklivet
    konstaterar jag-

  500. -att huvudkritiken från KI
    när det gällde gamla Klimp-

  501. -var att de jämförde
    med kostnaden att köpa in-

  502. -krediter på den
    internationella koldioxidmarknaden.

  503. Men jag tycker
    att vi ska göra jobbet i Sverige.

  504. Jag vill se klimatinvesteringar i
    Sverige och sprida idéerna utomlands.

  505. Så jag underkänner kopplingen. De sa
    att det kanske blivit gjort ändå.

  506. Så är det med alla stöd.

  507. Vi kan inte garantera att konsumenten
    inte hade köpt elbilen ändå.

  508. Så det kommer man inte ifrån.
    Och det går omöjligt att mäta.

  509. Det kommer vara svårt. Det vi gjort för
    att kvalitetssäkra Klimatklivet-

  510. -är att vi tagit vara på erfarenheterna
    från Klimp.

  511. Vi har renodlat bedömningsgrunderna till
    att gå på klimatnytta.

  512. Det var vad de andra experterna
    påpekade att man behöver göra.

  513. När vi räknar på den statliga kostnaden
    för att få ner utsläppen-

  514. -konstaterar jag att Klimp
    var nere på 25 öre per kilo utsläpp.

  515. Nuvarande ligger prognosen på 17 öre.

  516. Jag konstaterar att vi är jättedåliga i
    Sverige på att evaluera-

  517. -alltså att analysera vad som är
    kostnadseffektivitet i miljöprojekt.

  518. Den ena säger det ena
    och den andra det andra.

  519. KI har aldrig sett nåt miljöprojekt som
    samhällsekonomiskt lönsamt.

  520. Men det finns andra som säger:
    "Jo, men det där kan vara smart."

  521. Om man har problem med
    för mycket laddstolpar-

  522. -så skulle jag säga att ingen skaffar
    elbil om man inte kan ladda den.

  523. Det kommer mer elbilar
    där det finns stolpar.

  524. En avslutande ja eller nej-fråga.

  525. Kan vi förvänta oss en storslagen
    klimatpolitisk proposition-

  526. -under mandatperiodens
    kvarvarande tid?

  527. Beskedet i dag från Miljömåls-
    beredningen tyder på en god grund-

  528. -att basera en sån stor
    klimatpolitisk proposition på.

  529. Det var så nära ett ja
    man kunde komma. Tack, Åsa!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så blir Sverige första fossilfria landet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Fossila bränslen, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Sveriges klimatmål efter Paris

Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen, berättar om sitt arbete och hur Sverige nu ska sänka koldioxidutsläppen. Han menar att nästa fas är svår, men att det nu finns en väldigt bra plattform att jobba ifrån. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2016

Så blir Sverige första fossilfria landet

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) berättar om regeringens satsningar på miljön. Hon har bland annat gett ökade anslag till järnvägen, laddsamordningarna ska byggas ut och en fossilfri fordonsflotta ska införas. Åsa Romson utfrågas av klimatdebattören Maria Wetterstrand och den liberala debattören Mattias Svensson. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.