Jag har hört rapporter
om hur bra ni har haft det här-

-och hur spännande diskussioner
ni har haft.

Och att ni alla insett-

-att ni är på det seminarium
där alla vill vara.

Men det fanns ett ställe där
man också boostade mycket energi-

-och det var den 12 december,
vid klimatförhandlingarna i Paris.

Så jag tänkte att vi kort
skulle ta oss tillbaka dit-

-och känna
att vi fanimej gjorde ett bra jobb.

Vi var med och såg till
att vi får nånting på plats globalt-

-som är oerhört viktigt
för klimatfrågan.

Jag vill säga tack till alla
som har jobbat och fortsätter jobba-

-och som är de som gör jobbet för att vi
ska klara att minska utsläppen-

-så att vi kan hålla
den globala medeltemperaturen-

-under 2 grader,
med strävan att klara även 1,5.

Jag fick ta emot väldigt mycket tack-

-från regeringsmedlemmar
i andra länder för vår närvaro-

-och jag har fått tack
från svenska folket.

Och nu vill jag rikta tacket
till de som varit med och jobbat.

Alla har på nåt sätt bidragit.

Det ska vi ha som positiv ingång-

-för att känna att det stora ansvaret
som det innebär att leva i dag-

-och vara
den generation som har det ansvar-

-att lösa både utvecklingsfrågorna och
klimatfrågan samtidigt-

-att vi ska känna att det går
och att man kan få energi i det.

Tack till det,
och bilden från Paris är ju...

Vi fick beskedet i dag att Frankrikes
utrikesminister Fabius avgår.

Han avgår med flaggan i topp.

Det här var en förtjänst
av ett gott diplomatiskt arbete.

Men det här var ju inte målet.

Det här var
ett golv, en bas, ett ramverk.

Det var nåt
som skapar möjligheter att stå på-

-för att göra det riktiga jobbet-

-det vill säga jobbet hemmavid,
där vi står.

Vi är inne i en ny fas, som handlar
mindre om långa klimatförhandlingar.

De kommer att fortsätta.

Vi kommer fortsätta ha internationella
förhandlingar.

Det här ska följas upp,
signeras och ratificeras.

Men det här är startpunkten
för fasen som handlar om handling.

Det är nu vi måste ha framåtandan-

-det är nu vi ska höja
framtidstron och sänka utsläppen.

Vi måste ha med oss energin i detta för
att det ska lyckas.

Kort om klimatavtalet,
så att alla är med på samma båt.

Det här är
det första globala avtalet-

-där alla länder binds vid
ett allt mer aktivt klimatarbete.

Målet gemensamt
är långt under 2 grader-

-med strävan att klara en uppvärmning
på 1,5 grad - ett mycket tufft mål.

Det skärptes ju,
och allvaret inskärptes i frågan-

-som var grunden till
att man enades på det här sättet.

Alla länder
ska bidra efter sin förmåga.

Det där har varit den stora kampen i de
internationella förhandlingarna:

Hur löser man den här rättvisefrågan
som är så svår att vända på?

Här kan man tycka att
politikerna slank ut bakdörren.

Man bestämde inte
vad varje land ska göra-

-utan varje land måste själva definiera
att de ska göra nåt.

Och de måste genomföra det.
Det här är ett bindande avtal.

De utsläppsminskningar
som varje land tar sig an-

-är på en nivå som de själva
har lagt och tagit sig an-

-och måste förklara
inför internationella forum.

För vi är alla ansvariga
inför varandra i en sån här fråga.

Vi har fått ett avtal
som för första gången balanserar-

-att utsläppsminskningar,
anpassningsåtgärder-

-och stöd åt globalt samarbete
kring finansiering hänger ihop.

Det hade varit viktigt
för oss att ta till oss.

Vi pratar gärna enbart
om utsläppsminskningar-

-och tänkt
att anpassning gör man när man måste-

-det ligger i varje regerings knä
när det väl finns åtgärder.

Ja, men det är inte jämnt fördelat-

-och vi måste klara det gemensamt.
Vi kan inte lämna några utanför.

Vi kan inte lämna de små östaterna att
översvämmas utan hjälp.

Det hänger ihop.

Det viktiga med Paris var att skicka en
signal. Det var svårt inför mötet-

-att veta vad i ett avtal-

-som ger signalen till alla aktörer att
samfällt agera.

Jag var inte säker förrän på
sista dagen att det var tillräckligt.

Visst, vi stred för kraftfullare
skrivningar på olika ställen-

-och olika artiklar
som man önskat vore tydligare.

Men det viktigaste uppnådde man, för...

Bytte inte den där?

Dagarna efter... Det här
var huvudrubriken på CNN.

När stora aktörer
- investerare, affärsledare-

-och opinionsbildare
gör den tolkningen...

När man på 140 tecken
ska sammanfatta avtalet-

-och kommer fram till det här,
då har signalen gått fram.

Jag tror att det berodde på en sak.
Inte på varje ord-

-även om det var viktigt,
utan det berodde på enigheten.

Det berodde på
att vi hade 195 länder bakom det här.

Det är det som skapar signalen utåt.
Det är därför Barack Obama sa:

Men att utrikesministern
på Marshallöarna skulle säga:

Det var stort i jämförelse med
hur de har uttryckt sig tidigare-

-och egentligen
rent krasst ser på sin framtid.

Men att efter avtalet säga
att de har en chans-

-det visar för mig att avtalet skickade
den signal som det skulle.

Sverige påverkade.
Vi var där som land-

-inte bara regeringen, utan
vi drar på den erfarenhet vi har.

Det är Mats Andersson
uppe till vänster-

-som stod för ett viktigt nätverk
av investerare världen över-

-och pekade på
att det är lönsamt att investera-

-med omtanke om hållbarhet.

Johan Rockström representerar
vetenskapssamhället-

-och säger att vetenskapen är allt
tydligare på allvaret i det här.

Men vi visar också att vi har i dag-

-tekniska och faktiska möjligheter
att minska utsläppen-

-och ändå bygga utvecklade länder
där människor lever i välmåga.

Vi har ABB:s Ulrich Spiesshofer
som en av alla företagsledare där.

De stod närmast på rad för
att få komma in på klimatmötet.

Vi vet att Paul Polman för Unilever-

-har varit på en världsturné,
mer eller mindre-

-och säger att det här avtalet kommer
att ge ändringar i verkligheten.

Och jag pratade
ihop med andra miljöministrar-

-och talade om att det är viktigt
att vi ser möjligheterna-

-och att det inte är en börda.
Att minska utsläppen är en möjlighet.

Många länder har ett positivt ekonomiskt
scenario att slå in på-

-om man vill ligga främst
och kunna sprida goda idéer-

-så som vi jobbar och vill i Sverige.

Vi agerade inför handlingarna
kring ett fossilfritt Sverige-

-där vi pekar på
att vi är aktörer tillsammans.

Det är företagen,
kommunerna och entreprenörerna.

Det är där vi kan se att vi kan få
möjligheterna i det här.

Men ni vill också höra
vad Sverige gör-

-och jag vet att man
har diskuterat hela spektret i dag.

Jag ska ta det utifrån...
det viktigaste styrande dokumentet-

-när det gäller statens agerande,
och det är ju statsbudgeten.

Vi tar det utifrån satsningarna där,
även om det kan vara ett torrt sätt.

Tillsammans med budgeten
är det regeringsförklaringen-

-och regeringens målsättningar
det som vi styr mot.

Och målsättningen för oss är
att Sverige ska bli fossilfritt.

Vi tror på ett Sverige med
100 procent förnybar energi.

Det leder
det arbete som regeringen har-

-och vi försöker sätta in de processer
vi har för att nå dit.

Vi har eftersträvat
ett starkt klimatpolitiskt ramverk.

Jag noterade i tidningen i morse
att den beredning som jag tillsatte-

-verkar ha hittat en väg framåt, vilket
jag välkomnar.

En klimatlag i Sverige och
ett starkt klimatpolitiskt ramverk-

-och långsiktiga mål är för Sverige vad
Parisavtalet är för världen.

Det skapar en struktur-

-och tryggheten med
golvet och ramen att jobba i-

-för att vi ska kunna leverera
allt det som behövs.

Men regeringen har från dag ett
investerat för hållbarhet.

Bara i de budgetar
som godkänts hittills-

-ligger det över 4,5 miljarder kronor
per år i såna här investeringar.

Det är energieffektiva bostäder,
infrastruktur-

-omställning i transportsektorn
och mycket annat.

100 procent förnybar energi. Vi vill
fortsätta öka den förnybara andelen.

Sverige ligger ju redan högt.

Vi överskrider
de energipolitiska målen-

-och vi la
till riksdagen en skrivelse-

-där vi redovisar för 2015-

-hur bra vi ligger till
inför de mål som ligger till 2020.

De energipolitiska målen
nås eller överträffas.

Ökningen av förnybart stöds genom
ökningar i elcertifikatsystemet-

-genom en åttadubbling
av stödet till solceller.

Det är en lång kö
för att få extrastöd-

-för att få upp solpanelen
på taket eller ladugårdsväggen.

Den kön håller vi nu på att beta av.

Med strategiska stöd till energi-
lagring, som är en intressant sektor-

-och smarta elnät, där tror vi
att vi kan komma med ännu mer stöd-

-för att
det här ska gå allt snabbare.

Sen är transportinfrastrukturen
en nyckelfråga för Sverige.

De ökade miljarderna över åren på
järnvägsunderhållet blir viktiga.

Vi har
en eftersatt infrastruktur där.

Vi ser att strategiskt stöd
till växande kommuner-

-när det gäller kollektivtrafik
och bostadsbyggande hänger ihop.

Där har vi klimateffekter och att
Sverige växer snabbare än nånsin.

Vi är ett land som har växtvärk
just nu, för att vi växer så snabbt.

Att vi kan koppla ihop det med stöd
för energismart och mycket byggande.

Ska vi få till den byggbara marken. Det
mest effektiva sättet är...

...faktiskt inte att ta bort
alla strandskyddsregler...

...utan att tillgängliggöra sån mark
genom god infrastruktur.

Det är A och O
för att hitta byggbar mark-

-och för att klara transporternas
omställning till förnybarhet.

Vi har ju där ett stöd
som ser ut att fungera bra-

-och som jag hoppas att vi kan utveckla.
Det kallas stadsmiljöavtal-

-och handlar om att staten
måste vara med och hjälpa till-

-i den infrastrukturutveckling
som är nödvändig.

Stockholms tunnelbana byggdes inte
genom att kommunen hystade in pengar-

-utan man måste hjälpas åt
med så stora satsningar.

Spårvagnen i Lund
har planerats under väldigt lång tid.

Men om det ska börja struktureras-

-så att projekten som är knutna till
växtmöjligheten i Lund blir till-

-då är det bra att man går in
med pengar från statens sida.

Ett antal kommuner
har fått beslut om stöd-

-och väldigt många
intressanta projekt ligger med.

Till detta hör också de delar som
har rapporterats de senaste dagarna.

När det gäller transportsidan
på väg...

...och andra klimatsatsningar...

...så återupptog ju regeringen de goda
delarna av den tidigare Klimp.

Jag tror många här känner igen det.
Man medfinansierar klimatinsatser-

-men har inte pekpinnar
om vilka klimatinsatser det är.

Man låter redan goda projekt
som kan redovisa klimateffekter-

-och som behöver
skalas upp med finansiering-

-man låter såna projekt skalas upp
genom statlig medfinansiering.

Vi har lagt in två miljarder
över mandatperioden-

-och redan i höstas kom det ut
en massa stödbeslut.

Det är en oerhört populär
stödform att söka.

Den är öppen för kommuner, regioner,
företag och bostadsrättsföreningar-

-för att man ska kunna skala upp redan
bra klimatprojekt.

Mycket stöd som kommer igenom
är till laddstationer.

Vi behöver bygga ut laddinfrastrukturen.

Därför har vi en laddinfrastruktur-
samordning hos Energimyndigheten-

-för att det här ska utvecklas.

Vi har tidigare sett en fragmenterad
utveckling, och den bör hållas ihop.

Klimatklivet har redan levererat beslut
på över tusen laddstationer-

-men också till biogasanläggningar. Vi
kan öka produktionen-

-inte minst från matavfall-

-för att också kunna gå
till transportsektorn.

Där.

Transportsektorn handlar om att ta steg
för en fossilfri fordonsflotta.

Vi fick en påbörjad ökning
av andelen nybilar-

-elbilar, laddhybrider
och biogasbilar sen tidigare-

-men från oerhört låga nivåer.

2014, 2015 och prognosen för 2016
är att detta ökar markant.

Från låga nivåer men höga nog
att de skapar problem i stadskassan-

-genom att supermiljöbilspremien
har satts till en viss nivå-

-och det har skapat osäkerheter
när pengarna riskerar att ta slut.

Vi har försökt möta det där
genom att bli tydligare och tuffare.

Vi differentierar mellan rena elfordon
och laddhybrider för 2016.

Vi tycker att det finns skäl
att ge mer stöd-

-till dyrare och miljövänligare.

Man ger mindre utsläpp från
rena elbilar än från laddhybrider.

Hybridmarknaden klarar sig
med lite mindre stöd, tror vi-

-medan rena elbilar behöver mer stöd.

Alla politiker är för att vi
ska gå in i ett bonus-malussystem-

-som ska komma i gång under 2017.

Vi lanserade också en elbusspremie, för
tung trafik-

-är den sektorn där vi verkligen behöver
få ner utsläppen-

-och en viktig möjlig
exportmarknad för Sverige-

-är elbussar.

Och så vägen framåt,
som är mycket vidare och större.

Jag kan prata om klimat hela dagen,
men ni har ju pratat om så mycket.

Att vår generation är den första
som kan lösa fattigdomen-

-men den sista
som kan klara klimatutmaningen...

Jag vill ta det citatet,
som Ban Ki-moon brukar tillerkännas-

-som en drivkraft och energikick.

Inte som "oj, vad ansvarsfullt"-

-utan som den energikick
som vi ska se det som.

Vi har en chans. Vi har en möjlighet.

Kunskapen har aldrig varit större
om hur vi minskar utsläppen.

Vi behöver använda den.

Det betyder inte att vi
inte sitter fast i tidigare vanor-

-men möjligheterna finns där.
Och ser vi frågan som helt global-

-så handlar samverkan
mellan länder om att samarbeta-

-att ta Parisavtalet som ett golv-

-för att samverka kring teknikspridning,
kapacitetsutbyggnad-

-och att solidariskt hjälpa till
med anpassningsfrågor-

-men också att minska utsläppen.

Därför måste en svensk hållbarhets-
strategi för klimatfrågorna-

-bygga på
att vi tar vårt ansvar här hemma.

Vi hittar lösningar
och inspirerar varandra-

-att ta de möjligheter som finns.

Det kommer ta lång tid,
men vi kan det definitivt.

Men vi gör det inte själva,
utan inom ramen för Parisavtalet-

-så görs varje sådan åtgärd i Sverige i
en större global kontext.

Det betyder att det där argumentet-

-"det spelar inte så stor roll,
vi är så små i Sverige"-

-det är inte giltigt längre,
för när vi gör det här-

-är vi med och genomför
det internationella avtalet.

Det betyder att de handlingar
vi gör här ska spridas-

-och vi ska lyssna på andra.

Det är regeringens inriktning-

-och jag är glad att ha
en så positiv portfölj som minister-

-där jag känner så oerhört stort stöd
från stora grupper i samhället.

-Tack så mycket.
-Tack.

Tack. Vi bjuder upp
Mattias Svensson till scenen-

-för du har gett oss tillåtelse
att få ställa lite frågor till dig.

-Ska vi ta en på var sida?
-Fanns det ett vägval?

Han står på höger sida och jag på
vänster. Hur ska vi tolka detta?

-Får jag börja, Mattias?
-Jadå. Damerna först.

Jag tar en svår fråga. Du säger att det
är kul att vara miljöminister-

-när det är
så mycket stöd för de här frågorna-

-men är det inte frustrerande-

-när andra ministrar
har ansvar för områden-

-som i stor utsträckning påverkar
möjligheten att klara klimatmålen?

Nej.

Jag har inga kollegor i världen
som jag har sett-

-som har ansvarat för bostäder-

-konsumtionsfrågor, finansfrågor,
som skatterna ligger på-

-hela infrastrukturen, transport-
sektorn- och energisektorn.

Det finns klimat- och energiministrar -
och jordbruket, så klart-

-det vore ohållbart, så jag är glad att
jag inte har alla de paletterna-

-åtminstone inte
första gången i regeringen.

-Nästa gång... - Mattias.
-Vidare på samma fråga:

Du borde ju vara
bästis med finansministern.

Och då tänkte jag framför allt på-

-OECD:s skattning om att-

-subventionerna, vad politiken gynnar
fossilbränslen varje år i Sverige-

-ligger på 48 miljarder.

Vad gör ni för att minska den summan?

Vi redovisar i budgeten tydligt...

Vi analyserar subventioner
som inte är skatterelaterade.

När det gäller skatterelaterade
miljöskadliga subventioner...

Vi kan också säga att det
relaterar till regeringens mål...

...och det är ju att
effekterna av miljöskatter ska öka.

Vi har ju prioriterat att tydliggöra
miljöskatternas styrande effekt-

-mer än att de skatterelaterade
miljöskadliga subventionerna minskar.

Vi har tagit beslut som på ett sätt har
ökat de här subventionerna-

-när vi undantog jordbrukssektorn från
ökade energiskatter-

-men vi ökade ju energi- och
koldioxidskatten i andra sektorer-

-och vi satte in en indexuppräkning som
gör det mer styrande.

Som miljöminister
är det viktigare i det här läget-

-att jobba
mycket mer aktivt med miljöskatter.

Mitt parti vill öka miljöskatten
och sänka skatten på arbete-

-så då är skatterna i fokus. Men de
miljöskadliga subventionerna oroar.

Men vi har analyser på andra delar
av ekonomin utanför skatterna.

Och delar av det internationella
nätverket jobbar kring-

-hur vi kan få finansdepartement
runtom i världen-

-att ta bort
miljöförstörande subventioner.

Indonesien är
ett av de roligaste exemplen.

Man har skurit bort miljöskadliga
subventioner i bränslesektorn.

Så när ni höjer miljöskatterna så ökar
de miljöskadliga subventionerna-

-därför att de som har undantag, deras
undantag blir då större?

I förhållande till skatten.

Så då ökar de miljöskadliga
subventionerna trots miljöstyrningen.

Då har regeringen valt den ökade
miljöskatten framför att avstå.

Det ökar ju de miljöskadliga
subventionerna i skattesektorn.

Mattias, du hade väl
en till fråga om skatteväxling?

Det finns väl en hel del.

Ni fick rätt mycket... Jag såg
Miljöpartiets valutvärdering-

-och där var ni rätt bekymrade över att
gå till väljarna med besked-

-om att väljarna själva
måste betala för sina utsläpp.

Bensinskatten blev ett exempel.
Men jag hörde Per Bolund-

-och det finns en stor konsensus om-

-att betala för sig är en av de
mest effektiva klimatstyrningarna.

Har ni problem att på politisk väg få
mandat för effektivast politik?

Vårt problem är att vi i valrörelserna
har svårt att tala om-

-sånt som tar pengar från folks plånbok
i stället för sånt som ger.

Det är nog en ganska
allmän analys från statsvetare.

Vi analyserar såna frågor mer
i Miljöpartiet-

-eftersom vi var de enda
som skrev i vårt valmanifest-

-att vi skulle öka koldioxidskatten.

Vi måste analysera
hur man kommunicerar det.

Maria kan mer
om de här diskussionerna.

"Vi gör det ihop med ett glesbygds-
avdrag. Nähä, det har testats."

"Ska vi mygla undan det
så att det inte syns?"

Det där är svårt, och det enklaste
är nog att vara rak och säga-

-att vi måste ta ansvar för fram- tiden,
och då ska dåligt kosta mer.

Men jag förstår självklart-

-att många väljare vill höra
ett budskap som ger framtidshopp-

-om hur vi minskar utsläppen
genom alternativ.

Och ni ser vi att det börjar finnas
alternativ även vid vägtransporter.

Det går ganska bra att transportera sig
fossilfritt i Sverige i dag-

-även om för få känner
att de har råd att göra det.

Det är ju en återkommande fråga-

-både när man minglar runt
och på de seminarier man haft-

-hur regeringen hanterar frågan om en
fossiloberoende fordonsflotta 2030-

-eller t.o.m.
fossilfri fordonsflotta 2030.

Det är bara fjorton år kvar,
och fortfarande pågår-

-en diskussion med EU
om statsstödsreglerna-

-och så sitter man fast i den frågan.

Kan man ta sig ur det här problemet?
Vad händer, egentligen?

Det är en av de stora frågorna.
När det gäller...

...hur ska regeringen
hantera fossiloberoendet...

Det var det som diskuterades mest i den
intressanta FFF-utredningen-

-där man tyvärr i den yttre diskussionen
mest pratade om-

-svårigheterna att definiera målet.

I dag är det lite överspelat
med fossiloberoende-

-om man definierar det som att en bil
ska kunna gå på fossilfritt bränsle-

-med hundra procent förnybar biodiesel
så kan man ju göra det.

Biobensin finns det också,
så då har man nått målet.

Att omdefiniera det
är ju en bra lösning.

Därför är det viktigt
att vi pratar om fossilfritt.

Det finns en poäng i det-

-för vi det är ju inte så att bilarna
inte släpper ut fossilt koldioxid-

-utan det är tyvärr
ganska mycket fortfarande.

Vi har en ny svårighet. Nåt som inte
förutsågs var det låga oljepriset-

-som ingen ser slutet på, precis som
ingen såg slutet på det höga priset.

Jag är inte ekonom,
men det här har helt skiftat om...

För att deras prognoser
inte varit jättepricksäkra.

Det är ju inte oväsentligt
vad det gör-

-när det inte är brist på teknik.

Vi kan producera förnybara bränslen.

Problemet är att det inte finns
nån marknad. Hur gör vi den?

-Det var det som var frågan.
-Nej, du frågade om målet.

Jag frågade vad som händer med
politiken för att uppnå målet.

Det var i alla fall min mening.

Att värdera om det behövs ett mål-

-och det var så vi skrev direktiven till
Miljömålsberedningen-

-i deras huvudbetänkande hoppas jag-

-att jag får goda tankar kring
ett mål riktat mot transportsektorn-

-och med en tidplan
som inte är på andra sidan 2045.

Men det ligger i deras händer.

Det vi gör är
att vi tar alla förslag-

-i "Fossilfrihet på väg",
som FFF-utredningen hette-

-och stöper om dem till politik.

En av de stora uppgifterna handlar
om skattesystemet för biodrivmedel.

Där gick förra regeringen
på pumpen i EU.

Vi har ännu inte lyckats, även om
vi har intensifierat vårt arbete-

-att knäcka koden för
att få ha smarta miljöskatter-

-och andra styrmedel
för att få in biodrivmedel.

Det är en prioriterad fråga
som regeringen pratar mycket om.

Klimatkommissionären
kommer snart till Sverige-

-bland annat för att han vill se-

-vad Sverige tycker om den
fördelningsnyckel som EU ska ha-

-för den icke-handlande sektorn.

EU:s 2030-mål gäller både handlande
och icke-handlande sektor.

Men den icke-handlande
är medlemsstatsbaserad.

Jag har sagt att Sverige ser möjligheter
med klimatpolitiken-

-men att vi måste få använda
vettiga styrmedel.

EU kan inte stoppa Sverige
från att hitta ett system.

Det ska vara en dialog,
och det ska vara konvertibelt...

-...men det måste finnas reson.
-Det borde vara ett argument...

...att företag,
civilsamhälle och alla politiker...

...är överens om detta,
men det verkar inte spela roll.

Vi kan med gemensamma krafter
ta vederbörande i...

...upptuktelse tänkte jag säga,
men det ska vi inte göra.

Jag behöver nog lära mig lite
av EU-diplomaten vi hade här.

Han är nog "the good guy" bland de fyra
kommissionärer som har frågan.

För under loppet av 1,5 år
har jag hört-

-först tyckte tre av dem att
den svenska lösningen såg bra ut-

-men när man löste den fjärdes problem
blev två andra emot.

De skyller på varandra.
Vi hoppas kunna lösa våra problem-

-vi har aviserat att i budgeten
inför 2018 ha långsiktiga spelregler.

Då handlar det inte om tre- eller
femårsundantag utan om långsiktighet.

Ska vi ta kossan i rummet?

Ni har en livsmedelsstrategi som gynnar
närodlad och ekologisk mat-

-trots att ingendera-

-har särskilt stora
klimatfördelar framför annan mat.

Om vi däremot åt mindre kött skulle det
minska växthusgasutsläppen.

Varför har det
en mindre roll i er strategi-

-och att landsbygdsministern säger att
kött inte är en miljöfara?

Den ena frågan handlar om-

-om det är vettigt
att söka stöd hos näringen-

-och hos många aktörer
för en livsmedelsstrategi-

-som fokuserar på hur Sverige
ska öka sin livsmedelsproduktion-

-och den andra frågan handlar om
huruvida min kollega äter kött.

För att ta den första frågan tycker jag
att det är ganska vettigt-

-även om det inte är
det främsta problemet.

Livsmedelsstrategin stod inte på min
lista över de viktigaste åtgärderna-

-utan där
är det som Per Bolund nämnde-

-om att hållbar konsumtion
är viktigare för klimatåtgärderna.

Shekarabis arbete med
en upphandlingsmyndighet-

-som kan stödja kommuner
och landsting att handla upp-

-djurhälsosam och annan nyttig mat har
en klimatpåverkan-

-därför att när fler skolor
kvalitetssäkrar sitt kött-

-blir det mindre och bättre kött
och mer och bättre grönt.

Och det gör vi genom att
kvalificera upphandlingsverktyget.

Jag tycker att vi ska bli bättre
på att producera mat-

-och gärna kvalitetsmat,
den kan vara ekocertifierad mat.

Det ger bra marknadsandelar
om man vill exportera mat-

-vilket vi borde kunna göra
till våra nära grannländer-

-men också
att vi kan producera miljömässigt.

Här har vi
stora diskussioner hur vi säkrar upp-

-med miljötjänster inom jordbruket, som
är tärande-

-när det gäller biologisk mångfald.

Frågan står inte på listan
över de viktigaste åtgärderna-

-det är dock ett viktigt verktyg
för matproduktionen-

-och ett levande lantbruk.

Sven-Erik Buchts matpreferenser
behöver jag inte uppta här.

Eftersom du då gjorde fri tolkning av
Mattias fråga kan jag tolka svaret.

Själva poängen med att ha med
närproducerat och ekologiskt-

-är att dyrare kött
minskar konsumtionen-

-och det är bra för miljön.

Absolut.
Ta din gamla hemstad Göteborg.

De har ju visat i sin koststrategi för
skolorna att de uppnår det.

Klimateffekten blir en bieffekt av att
de satsar på kvalité i maten.

Mindre matsvinn - mer nöjda måltider.

Och dessutom
kan de handla mer närproducerat.

Och ekologiskt är godare,
och då äter man upp maten.

I skolan handlar det om
att det är pedagogiskt smart-

-och att man pratar med elever.

Ungdomar och barn i dag
vill veta var maten kommer ifrån.

Då är det lättare
om man kan ta dit bonden-

-eller åka
och titta på vad som händer.

Närproducerat är jättepedagogiskt.

Klimateffekten kan handla om
att vi inte har råd med så mycket...

...dåligt danskt fläskkött.

Jag är inte vegetarian -
jag gillar viltkött.

Nu vet ni mina matpreferenser,
så kan ni fråga varje minister.

-Eftersom det är så intressant...
-Vad är dina preferenser?

Jag sviker den svenska matstrategin-

-och importerar linser
och lagar dem på indiskt vis.

Men jag äter kött också -
tack för visat intresse.

-Du har nån mer fråga, tror jag.
-Massor.

De här lokala klimatstöden...

Det blir lätt att man delar ut pengar
när man inte kontrollerar skatter.

I USA utvärderade man
alla gröna stöd-

-och kom fram till att effekten
på miljön var exakt noll.

Det var på grund av att
en del åtgärder hade negativ effekt.

Ett par gav ändå
nån form av positiv effekt.

Konjunkturinstitutet har varit kritiskt
mot tidigare klimatstöd-

-och nu hör jag
elaka tungor viska om-

-att vi snart har
fler laddstolpar än elbilar i landet.

Är det ett effektivt sätt att stödja
snarare än ta betalt för utsläppen?

Man behöver göra både och.

Som jag sa om hur Miljöpartiet
genom åren har resonerat-

-kring kommunikationen kring
att höja koldioxidskatter:

Man behöver också visa på alternativ.

När vi har ett manifest där
en punkt är höjd koldioxidskatt-

-och trettio punkter säger hur vi
fixar alla välfärdsalternativ-

-blir debatten lite oviktad åt andra
hållet. Man behöver både och.

Erfarenheterna av hur man utvecklar
teknik även bakåt i tiden...

Varför utvecklades AXE-växlarna...

...hos Telebolaget, som det hette, som
senare blev Ericssons produkt?

Man hittade
att det fanns svenska avsättningar.

Annan teknik läggs fram
först när det finns avsättning.

I början
kan man behöva stödja marknaden.

EU ligger tio år efter och
vill stödja enbart produktionen.

Vi försöker stödja marknadsefterfrågan-

-med supermiljöbilspremien,
och så vidare.

När det gäller själva Klimatklivet
konstaterar jag-

-att huvudkritiken från KI
när det gällde gamla Klimp-

-var att de jämförde
med kostnaden att köpa in-

-krediter på den
internationella koldioxidmarknaden.

Men jag tycker
att vi ska göra jobbet i Sverige.

Jag vill se klimatinvesteringar i
Sverige och sprida idéerna utomlands.

Så jag underkänner kopplingen. De sa
att det kanske blivit gjort ändå.

Så är det med alla stöd.

Vi kan inte garantera att konsumenten
inte hade köpt elbilen ändå.

Så det kommer man inte ifrån.
Och det går omöjligt att mäta.

Det kommer vara svårt. Det vi gjort för
att kvalitetssäkra Klimatklivet-

-är att vi tagit vara på erfarenheterna
från Klimp.

Vi har renodlat bedömningsgrunderna till
att gå på klimatnytta.

Det var vad de andra experterna
påpekade att man behöver göra.

När vi räknar på den statliga kostnaden
för att få ner utsläppen-

-konstaterar jag att Klimp
var nere på 25 öre per kilo utsläpp.

Nuvarande ligger prognosen på 17 öre.

Jag konstaterar att vi är jättedåliga i
Sverige på att evaluera-

-alltså att analysera vad som är
kostnadseffektivitet i miljöprojekt.

Den ena säger det ena
och den andra det andra.

KI har aldrig sett nåt miljöprojekt som
samhällsekonomiskt lönsamt.

Men det finns andra som säger:
"Jo, men det där kan vara smart."

Om man har problem med
för mycket laddstolpar-

-så skulle jag säga att ingen skaffar
elbil om man inte kan ladda den.

Det kommer mer elbilar
där det finns stolpar.

En avslutande ja eller nej-fråga.

Kan vi förvänta oss en storslagen
klimatpolitisk proposition-

-under mandatperiodens
kvarvarande tid?

Beskedet i dag från Miljömåls-
beredningen tyder på en god grund-

-att basera en sån stor
klimatpolitisk proposition på.

Det var så nära ett ja
man kunde komma. Tack, Åsa!