Titta

Läsförståelse

Läsförståelse

Om Läsförståelse

Om olika sätt att möta läsning och få bättre läsförståelse.

Till första programmet

Läsförståelse : Godnattsagor inifrånDela
  1. Jag heter Jimmie och har två barn.

  2. Min son fyller fyra om två veckor,
    och min dotter fyller tre i februari.

  3. Jag heter Nils, kallas Nisse.
    Jag har träffat er alla.

  4. Jag är bibliotekarie här på
    Skänningeanstalten.

  5. "Godnattsagor inifrån" är upplagt
    som en studiecirkel.

  6. I dag ska ni välja några böcker.

  7. Tanken är att ni ska läsa in en bok
    som ni får skicka med hem.

  8. Det är första gången vi träffas. Vi
    ska börja med godnattsagorna först.

  9. Detta projekt har bedrivits
    i kriminalvården sen 2007, 2008.

  10. Det handlar om
    att intagna föräldrar-

  11. -får spela in en godnattsaga
    och skicka hem till sina barn.

  12. Om ni har specifika önskemål,
    som Alfons eller Pippi-

  13. -kan jag försöka fixa böcker om det.

  14. Hur funkar det om man vill ha Pippi,
    eller drakar, som grabben gillar?

  15. Drakar är sånt som går, men det kan
    finnas nån för lite mindre barn.

  16. Tidigare när jag har suttit
    i fängelse-

  17. -har jag inte haft familjen.
    Tjej och barn och så.

  18. Därför har man inte brytt sig på
    samma sätt, eller velat ändra sig.

  19. Men sen tänkte man: "Herregud,
    jag har ju skapat en familj."

  20. Jag tar den här också.

  21. -När ska vi börja läsa in?
    -Vad ska vi skicka hem?

  22. Cd:n, boken ni har läst in,
    och tre böcker till.

  23. Så de kan titta på bilderna.
    Det var ju bra.

  24. Det är sex träffar. Man tränar
    läsning och att läsa högt i grupp.

  25. Sen gör man olika övningar.

  26. Vi vill väcka nyfikenhet och läslust
    hos klienterna-

  27. -samt stärka barnen, så att de kan
    ha kontakt med sin intagna förälder.

  28. Jag vill inspirera er till att läsa
    godnattsagor för barnen-

  29. -och testa på det här med berättande.

  30. Att få fram sin egen fantasi.

  31. Många har väldigt liten erfarenhet av
    läsning innan de går in i projektet.

  32. De har själva sällan fått höra
    högläsning när de var små.

  33. De har ingen positiv bild av skola
    och läsning.

  34. Många är nervösa över
    att läsa högt i grupp.

  35. Många är rädda för att göra bort sig.

  36. Första gångerna är det lite trevande.

  37. Ni ska få två frågor.
    Första frågan är:

  38. Om du fick välja en berättelse eller
    en present från när du var liten-

  39. -eller som du kommer ihåg,
    varför kommer du ihåg just den?

  40. Den andra frågan är:

  41. En positiv egenskap som ditt barn
    har, som ska få den här sagan.

  42. -Jimmie, ska du börja?
    -Jag vet inte riktigt vad jag fick.

  43. -Nån saga som du kommer ihåg?
    -Nej.

  44. Visst kan det vara nervöst att stå
    inför exempelvis en dramapedagog-

  45. -och prata om sig själv eller barnen.
    Just på sättet man gör det.

  46. Anstaltsvärlden är generellt
    ganska hård.

  47. Man ska positionera sig
    i en ganska stor machokultur.

  48. När man ska läsa "Pippi Långstrump"
    eller "Mamma Mu" måste man-

  49. -våga vara lite mer sårbar
    och mjuk.

  50. Nån positiv egenskap hos ditt barn,
    eller dina barn.

  51. Hon är glad, och så. Det är hon.

  52. De är glada och nyfikna båda två.

  53. -Hur gamla är de?
    -Sonen fyller fyra om en vecka.

  54. Dottern fyller tre i februari.

  55. Det är kriminalvård,
    men detta gör vi för barnen.

  56. Här är det okej att inte ha
    den här machoattityden.

  57. De lägger av sig
    kriminalvårdskläderna.

  58. De får vara en slags fristad,
    med barnen i fokus.

  59. Det här är ord som har med berättande
    att göra.

  60. Man kan tänka på dem
    när man berättar de här historierna.

  61. Nu ska vi berätta en berättelse ihop.

  62. Några ord var. Jag börjar.

  63. Det var en gång för länge sen,
    i ett slott långt, långt borta-

  64. -en gubbe som satt längst upp
    i ett torn.

  65. Han hade bott där i många år.

  66. Och...han var kung.

  67. -Sen riktar du dig vidare.
    -Han var kung, ja.

  68. När man är läsovan
    är det en enorm ansträngning-

  69. -att sitta i en grupp
    och läsa för de andra.

  70. Man kanske har dåliga erfarenheter
    från skolan.

  71. Bara pröva.

  72. Gör det en gång, då.

  73. "Vem ska laga maten? frågar Annika."
    Använd en grundröst när du berättar.

  74. -"Det gör jag själv, säger Pippi."
    -Då hittar du en annan röst.

  75. "-Vem ska laga maten? frågar Annika.
    -Det gör jag själv, säger Pippi."

  76. Det har aldrig varit ordningsproblem.

  77. Det enda är att alla inte
    har kommit alla gånger.

  78. Men det är högt motiverade killar
    vi tar in här på Skänninge.

  79. "Det var de godaste pannkakor
    jag ätit, säger Tommy."

  80. -Hur känns det att berätta?
    -Hemskt.

  81. -Vad är det som är hemskt?
    -Det var det värsta jag gjort.

  82. Okej. Vad tycker ni andra om
    att berätta?

  83. Det är lite ovant.
    Det har jag aldrig gjort.

  84. -Har du berättat nåt i skolan...
    -Nej, inte mycket.

  85. "Pettson och Findus".
    Men dina är kanske för små för det.

  86. Du får ta fyra sammanlagt
    och skicka hem.

  87. Kan vi ordna en till sån,
    med bilder i? Den där Pippi.

  88. Den var det riktiga bilder i.

  89. Synen på det egna föräldraskapet
    kan påverkas av det här.

  90. Det är mycket skam och skuld
    att vara frihetsberövad.

  91. Allra mest skam kring att man känner
    att man har svikit sina barn.

  92. Det positiva är att många barn
    får höra sin förälders röst-

  93. -även när denne inte är hemma.

  94. Som barn kan man inte ringa till
    föräldern på anstalt när man vill.

  95. Man kanske vill ringa när det har
    hänt nåt och man saknar föräldern.

  96. Då kan cd-skivan eller USB-minnet
    med rösten vara en tröst.

  97. Då avslutar vi för i dag,
    och träffas om två veckor.

  98. Under tiden läser vi böckerna,
    så börjar vi inspelningen nästa gång.

  99. -Känns det bra för allihop?
    -Ja. Tack.

  100. Du kan sätta på dig lurarna.
    Programmet heter Audacity.

  101. Eftersom vi ska ha till två barn,
    gör vi två spår.

  102. Säg bara en snutt,
    så du får höra hur du låter.

  103. Jag tänkte läsa till dottern nu.

  104. Det är pappa. Jag ska läsa
    "På rymmen med Pippi Långstrump".

  105. Det är en blå prick i hjärtat.

  106. På de sista träffarna
    spelar man in skivan, redigerar den-

  107. -gör bokpaketet, och pysslar.

  108. -Det här kan bli en ful ovana.
    -Vänta tills du får barnbarn.

  109. Det är ju 30 år dit.
    Nu känner jag mig klar.

  110. "Det här är Pippi,
    den starkaste flickan i världen."

  111. "Hon är nästan den snällaste,
    den rikaste, och den konstigaste."

  112. Det ska inte låta
    som en professionell cd-bok-

  113. -men när man spelar in
    får man en spontan feedback-

  114. -och de känner att de vågar,
    och blir stolta.

  115. Det är det bästa jag gjort
    som bibliotekarie.

  116. "I Villa Villekulla bor Pippi,
    med bara en häst och en apa."

  117. "Ingen mamma eller pappa finns där.
    Det låter konstigt, men så är det."

  118. "Min pappa, kapten Efraim Långstrump,
    seglar runt alla världens hav."

  119. Det kan tyckas vara en liten sak
    att läsa barnböcker-

  120. -men många känner att de har lyckats
    för första gången.

  121. De har sällan lyckats i skolan, och
    har misslyckats i behandlingsprogram.

  122. Men det här grejade de.

  123. Det är positivt för både barnen
    och en själv.

  124. Man gör nåt för barnen, sig själv
    och familjen.

  125. Man finns där på det viset.

  126. "En häst är bra när man ska rymma, sa
    Annika. Vi har glömt Herr Nilsson!"

  127. "Trodde du ja, sa Pippi. Han är
    hos er mamma och har det fint."

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Godnattsagor inifrån

Avsnitt 2 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Godnattsagor inifrån är en studiecirkel där interner spelar in godnattsagor och skickar hem till sina barn. Projektets nationella samordnare Stina Sjödin och cirkelledaren Nils Grönlund berättar om ett annorlunda läsprojekt som har kommit att betyda mycket för många.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Folkdiktning, Fängelser, Fångar, Kriminalvård, Litteraturvetenskap, Läsning, Sagoberättande
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Läsförståelse

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLäsförståelse

Aktiv läsning

Avsnitt 1 av 2

Klass S13b reflekterar, diskuterar och analyserar sig till bättre läsförståelse. Läraren Åsa Edenfeldt berättar om hur hon arbetar med läsning i undervisningen och visar hur aktiv läsundervisning går till.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLäsförståelse

Godnattsagor inifrån

Avsnitt 2 av 2

Godnattsagor inifrån är en studiecirkel där interner spelar in godnattsagor och skickar hem till sina barn. Projektets nationella samordnare Stina Sjödin och cirkelledaren Nils Grönlund berättar om ett annorlunda läsprojekt som har kommit att betyda mycket för många.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket i ämnet

Läsfixarna kan man räkna med

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vuxenvärlden oroar sig för ungas läsvanor

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.