Titta

UR Samtiden - Gräv 2016

UR Samtiden - Gräv 2016

Om UR Samtiden - Gräv 2016

Journalister och sakkunniga talar om grävande journalistik, om berättande och om nya medieplattformar som förändrar framtidens medier. Inspelat den 8 och 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2016 : Avslöja missförhållanden med datajournalistikDela
  1. Vad trevligt att vara här!
    Välkomna till Gräv, allihopa.

  2. Jag ska prata om hur man kan avslöja
    missförhållanden med hjälp av data.

  3. Jag är förälskad i Excel.

  4. Jag älskar ettor, nollor och siffror
    och allt som har med data att göra.

  5. Vad tycker ni?
    Hur många här jobbar med Excel?

  6. Hur många älskar Excel?
    Då har jag lite jobb att göra här.

  7. Jag ska försöka... Så här!
    Data är ju väldigt spännande-

  8. -men först när man kan få data
    att bli ett riktigt bra avslöjande-

  9. -eller när man hittar nåt spännande
    så blir det pricken över i:et.

  10. Först då tycker jag att
    datajournalistik blir riktigt bra.

  11. I 45 minuter ska jag prata lite
    om några uppmärksammade jobb-

  12. -som jag gjort genom åren
    som har med data att göra.

  13. Sen kommer jag att ha
    en fem minuters... Vad kan man säga?

  14. Programmeringsskola för att lära ut
    filosofin bakom programmering.

  15. Ni kommer inte att bli programmerare,
    men jag ska lära er filosofin bakom-

  16. -för att ni ska förstå
    styrkan bakom att kunna det här.

  17. Sen kör vi en liten frågestund.
    Känns det som ett okej upplägg?

  18. Jag tänkte gå rakt på
    och berätta om ett avslöjande-

  19. -som jag fick Guldspaden för
    för några år sen.

  20. Jag ville göra några jobb om skolan-

  21. -och i ett av dem
    skulle jag titta på-

  22. -om det fanns personer som jobbade i
    skolan som var dömda för sexualbrott.

  23. Det visade sig vara rätt svårt,
    jag satt i flera månader.

  24. Jag berättar först om hur jag
    gick till väga och sen om resultaten.

  25. Jag bestämde mig för
    att begära ut uppgifter-

  26. -från kommunerna på personnummer
    på alla personer på landets skolor-

  27. -som arbetar med barn.

  28. Lärare, förskollärare,
    barnskötare o.s.v.

  29. Här är ett mejl som jag skickade,
    där jag begärde ut förteckningar-

  30. -på personnummer och andra uppgifter.

  31. Sista formuleringen är en favorit.
    Jag tycker om-

  32. -att få saker digitalt,
    så jag skriver alltid så här.

  33. Ni vet, ibland jävlas
    kommuner och myndigheter med mig.

  34. "Ur miljösynpunkt
    får ni gärna skicka listan på mejl."

  35. Otroligt! Testa det nån gång.
    Det funkar väldigt, väldigt bra.

  36. Jag lyckades få en lista med person-
    nummer på folk som jobbar i skolan.

  37. Sen kontrollerade jag dem mot domar-

  38. -via ett verktyg som jag har på DN
    som heter Piscatus.

  39. Det ledde till det här avslöjandet:
    Minst 97 personer-

  40. -som är dömda för sexualbrott
    arbetar på svenska skolor.

  41. Det här var...ganska tråkig data-

  42. -en Excelfil med personnummer,
    som blev nåt spännande.

  43. Själva matchningen
    gjorde jag i det här fallet i Excel.

  44. Jag kan berätta kort om det här.
    Det här var personer-

  45. -som arbetade med barn på skolor.

  46. Skälet till att de inte upptäcktes,
    de här personerna, var...

  47. Det finns ett krav enligt lag att
    om man ska börja jobba på en skola-

  48. -då måste man uppvisa
    ett belastningsregisterutdrag.

  49. Men sexualbrott är straffrättsligt
    ett ganska milt brott-

  50. -vilket innebär att många
    av dem som döms inte får fängelse.

  51. Det var flera personer
    som dömdes för barnpornografibrott.

  52. De hade stora mängder barnpornografi
    i sina datorer hemma, förskollärare-

  53. -men man tog semester
    på rättegångsdagen-

  54. -och sen fick man villkorlig dom
    och sa inget till arbetsgivaren.

  55. Då är det ju svårt för arbetsgivaren
    att få reda på detta.

  56. Ett av många jobb man kan göra.

  57. Jag har ju också...
    Jag är lite kritisk till...

  58. Det finns ju ett förslag om att göra
    personnummer sekretesskyddade-

  59. -men det här hade aldrig gått med
    den lagstiftning som är på gång nu.

  60. Jag går vidare. Det här är Wikipedia.

  61. Jag tänkte byta läge
    och berätta om en fiffig sak här.

  62. Här är Wikipedias sajt,
    alla känner ju till den.

  63. Den bygger på att vem som helst
    kan gå in och redigera i artiklar.

  64. Såvida man inte
    är inloggad på Wikipedia-

  65. -så loggas IP-nummer
    på vem det är som redigerat.

  66. Jag var lite nyfiken på om man
    kunde se om myndigheter och kommuner-

  67. -försökt frisera verkligheten
    genom att ändra-

  68. -och byta information
    på en Wikipediasida.

  69. Då är det så fiffigt
    att man kan söka på... Vi ska se här.

  70. Vi kan ta reda på
    vilket IP-nummer som finns här.

  71. Här ser ni... Det är ganska litet.
    Så, nu är det lite större.

  72. Här är IP-numret för nätverket.
    Jag kopierar det här-

  73. -och så kan man klistra in det
    i sökrutan på Wikipedia.

  74. Och så trycker jag enter. Se där,
    folk på det här nätverket har...

  75. Här, till exempel,
    är en Wikipediasida som skapats-

  76. -och ett antal som ändrats
    via den här datorn.

  77. Okej, ganska enkelt att ta reda på.
    Problemet är hur man gör det här-

  78. -och kollar alla myndigheter,
    kommuner och organisationer.

  79. Då finns det
    ytterligare en sajt jag ska visa-

  80. -ripe.net,
    där man kan söka efter ett IP-nummer.

  81. Ponera att vi söker efter
    det IP-nummer jag har just nu.

  82. Då framgår det
    att det är Svenska Mässan.

  83. Här kan man även söka-

  84. -på Stockholms Stad,
    Arbetsförmedlingen o.s.v.-

  85. -för att få fram listor på IP-nummer.

  86. Svenska Mässan har
    ganska många IP-nummer.

  87. Det är mellan det första värdet och
    det sista, många IP-nummer ryms där.

  88. Alla är ju inte externa IP-nummer,
    det kan vara skrivare och annat-

  89. -men man skulle kunna kolla alla.

  90. Men som ni säkert förstår
    är det en helt ohållbar metod.

  91. Jag byggde upp, ni ska få se här...
    Här satt jag och byggde upp så här.

  92. FMV hade nummer mellan det och det,
    FOI hade mellan det och det o.s.v.

  93. Så jag byggde ett skript sen-

  94. -som tog fram en lista på IP-nummer
    som jag tyckte var intressanta.

  95. Det visade sig sen
    att det blev fyra miljoner IP-nummer.

  96. Ni inser jobbet i att gå in
    på Wikipedia, skriva in IP-adressen-

  97. -trycka på enter, kolla resultat.
    Det är ett ganska monotont jobb.

  98. Då är det
    så fantastiskt med programmering.

  99. Det här jobbet blir så mycket enklare
    om man kan bygga en robot-

  100. -som blir min researcher,
    som bara jobbar dygnet runt.

  101. Den här roboten byggde jag,
    som såg ut...

  102. Nu kommer lite kod,
    så nu blir många av er rädda.

  103. Det här är på enkel... Det är
    ett skriptspråk som heter PHP.

  104. Det här skriptet
    lade jag ut på några servrar.

  105. Jag ska försöka förklara ändå
    vad det här innebär.

  106. På den tionde raden så står det
    "db_host", det är min server på DN-

  107. -min MySQL-server, som det kallas,
    en databasserver.

  108. Så ansluter den till den här.

  109. Sen har jag min lilla lista där,
    "sql = select id, organisation..."

  110. Det är min lista på tabellen
    i databasen över alla IP-nummer.

  111. Sen går den igenom
    IP-nummer efter IP-nummer-

  112. -och skickar upp det
    till "function" där uppe.

  113. Då går den in
    på den här Wikipedia-adressen.

  114. Det är den här adressen
    som man kommer in på. Ser ni?

  115. Och så loggar det helt enkelt
    om det fanns nån träff.

  116. Sen gick jag igenom mycket manuellt,
    men det här var tillvägagångssättet.

  117. Och resultatet...blev det här.

  118. Flera myndigheter
    har friserat bilden av sig själva.

  119. Ni kanske kommer ihåg,
    han är ju på polisen nu-

  120. -han var på Försäkringskassan förut.

  121. Han skrev ett uppmärksammat
    Twitter-inlägg om Jimmie Åkesson-

  122. -och han fick mycket kritik
    för sina formuleringar.

  123. Kritiken refererades på Wikipedia.

  124. Nån på Försäkringskassans IP-adress
    gick sen in på Wikipedia.

  125. På Wikipedia citerades
    två källor, två personer-

  126. -som sa hur dåligt det var
    att han hade skrivit det här.

  127. Nån på Försäkringskassan gick då in-

  128. -och bytte ut de här citaten mot
    positiva citat om hur bra det var-

  129. -att han hade skrivit det här.

  130. Jag ringde Försäkringskassan
    och berättade det här-

  131. -varpå presschefen berättade
    att det var generaldirektören-

  132. -tillsammans med en anställd
    som hade gjort det.

  133. Tillväxtverket, min kollega
    avslöjade missförhållanden där.

  134. De hade spenderat
    en hel del pengar på Grand Hotel.

  135. De tonade ner avslöjandet och
    tog bort flera stycken på Wikipedia.

  136. Det finns en massa exempel,
    men det var det-

  137. -som blev resultatet av det hela.

  138. Och den här metoden,
    för att använda...

  139. Att gå in på Wikipedia
    och göra det här per automatik-

  140. -det kallas för skrapning,
    man går in och skrapar information.

  141. Jag ska kort visa ett annat jobb som
    jag gjorde genom att systematisera.

  142. Det här är inget missförhållande-

  143. -men jag gjorde ett jobb om väder.

  144. Det här var för några år sen.
    Det finns ju massor av tjänster.

  145. SMHI är en av flera
    som vill ge oss en bra väderprognos.

  146. Jag var lite nyfiken på
    om man kunde se vem som är bäst.

  147. Det är enkelt att göra manuellt,
    man kan gå in på SMHI, på Kalmar-

  148. -och så tar man ett klockslag
    och så kollar man hur vädret blev.

  149. Sen gör man samma sak på Yr,
    och så jämför man. Så kan man göra.

  150. Men jag vill ju inte göra det själv,
    så min robot gjorde det åt mig-

  151. -och satt då i nån månads tid
    och gick in i källkoden på SMHI-

  152. -och snodde värdet
    av vad vädret var klockan 14.

  153. Vad det var för temperatur, vind
    och information om det var regn.

  154. Sen gjorde jag samma sak på Yr
    och så jämförde jag det med-

  155. -hur det verkligen blev i 20 städer,
    och det blev det här jobbet.

  156. Det visade sig
    att de träffar rätt varannan gång.

  157. Då var jag ändå ganska schyst
    när jag bedömde deras prognos.

  158. Och så rankade jag olika vädersajter
    efter vilken som var bäst.

  159. Det finns utrymme för frågor sen
    om ni vill fråga nåt kring det här.

  160. Ett av jobben
    som har med skrapning att göra...

  161. Dagens lektion, jag ska inte sitta
    i Excel och visa exakt hur man gör-

  162. -utan ni får se det som inspiration-

  163. -för hur man kan använda data
    för att avslöja missförhållanden.

  164. Jag ska gå vidare med ett annat jobb
    som blev ganska uppmärksammat.

  165. För 1,5 år sen visade jag att det
    fanns en hel del säkerhetsbrister-

  166. -i Sverige, i svenska verksamheter.

  167. Det här var FRA som hade,
    kunde jag avslöja...

  168. Ni vet att man ibland uppmanas
    att uppdatera Java och Flash och så.

  169. Såna uppmaningar får även FRA, men de
    hade inte gjort det, vilket innebar-

  170. -att man skulle kunna, upptäckte jag,
    göra intrång-

  171. -på den externa verksamheten på FRA,
    på deras externa miljö.

  172. Här är ett annat jobb om internet-
    operatörer som hade dåliga modem.

  173. Det ledde till att många operatörer
    tvingades byta kundens modem-

  174. -för det visade sig att man kunde
    se vad folk hade surfat på enkelt.

  175. Det här jobbet handlade om
    fastighetsautomatiseringssystem.

  176. På väldigt många fastigheter,
    säkert här, finns små enheter-

  177. -som gör att fastighetsägaren
    på distans kan styra-

  178. -ventilation och värme och så
    på fastigheten.

  179. Och jag upptäckte ett sånt där...

  180. Systemet som hanterar
    den här typen av information-

  181. -det hade
    väldigt allvarliga säkerhetsbrister.

  182. Det visade sig vara relativt enkelt-

  183. -att ändra och manipulera
    i det här systemet.

  184. Till vänster är en ambulansstation.
    Där är polishuset i Kalmar.

  185. Det finns en hel del,
    längst upp är rymdstationen i Kiruna.

  186. Fastighetssystemet
    var exponerat på internet-

  187. -så vem som helst med ganska basala
    IT-kunskaper kunde manipulera värmen.

  188. Tänk vad som skulle hända på polis-
    huset om man hade öppnat alla dörrar-

  189. -vilket man då skulle kunna göra,
    eller ändrat värme och ventilation.

  190. Det skulle ju bli kaos, och gör man
    det på 2 000 fastigheter i Sverige-

  191. -så kan ni förstå
    vilken otrolig risk det skulle vara.

  192. Jag ska berätta sen hur jag gjorde,
    men det var lite kul, det här.

  193. Jag ringde ju upp
    polishuset i Kalmar.

  194. Jag ringde upp IT-chefen-

  195. -som sprang in i serverrummet
    och slet ut kabeln till internet.

  196. Jag tyckte att det var lite kul.

  197. Jag tänkte visa...
    Det var ju inte bara...

  198. Det var inte bara fastighetssystem,
    det fanns även lite roliga grejer.

  199. Här ska ni få se... Det visade sig
    att kyrkklockorna i Hedemora kyrka-

  200. -också var uppkopplade mot det,
    så det kunde ju bli jättespännande-

  201. -om man skulle testa
    att ringa i kyrkklockorna.

  202. Så jag åkte upp med en fotograf
    och övertalade kyrkoherden i kyrkan-

  203. -om att vi
    skulle få ringa i hans klockor.

  204. Ni kan få se, den är en minut-

  205. -hur det såg ut när vi
    ringde i kyrkklockorna i Hedemora.

  206. Det där borde inte du ha kunnat göra,
    tycker jag.

  207. Vi är i Hedemora kyrka i Dalarna
    för ett pedagogiskt experiment.

  208. Vi ska försöka sätta i gång kyrk-
    klockorna via en helt vanlig dator.

  209. Jag har på förhand
    fått tillstånd att logga in-

  210. -i fastighetssystemet Kabona,
    och vi trycker nu på "kyrkklockor".

  211. Vi ska testa att sätta i gång
    den mellanstora kyrkklockan-

  212. -och se om det går att göra.
    Vi trycker på knappen här.

  213. Vad är din reaktion på att det var
    så här enkelt att hacka sig in?

  214. Det där borde inte du ha kunnat göra,
    tycker jag.

  215. Det är ju
    vaktmästarna som ska sköta det.

  216. Nån extern borde inte kunna ta sig in
    och slå på och av våra kyrkklockor.

  217. Ja... Det där borde inte
    du ha kunnat göra, nej.

  218. Det knasiga var...
    Jag har lite kuriosa.

  219. Det var inte enkelt att övertala...
    Vi var där uppe-

  220. -och pratade med honom
    för att få tillstånd.

  221. Det är komplext
    att ringa i kyrkklockor.

  222. Det har en kallande effekt,
    beskrev kyrkoherden.

  223. Faktum är att när vi hade ringt i dem
    så kom det besökare-

  224. -och undrade varför det hade ringt.

  225. Det komiska var att
    fotografen som var med och filmade-

  226. -han behövde nån till klippbild.

  227. Kyrkoherden sa
    att vi skulle få ringa en gång.

  228. Men så kom vi på det genialiska.

  229. Det tog en minut
    innan kyrkklockorna gick i gång.

  230. Det tar ju ett tag innan
    det börjar nudda kanten på klockan.

  231. Så jag tyckte att det var
    en smart idé att gå in här...

  232. Han ville ha en bild
    på när jag trycker på knappen-

  233. -så jag tänkte att vi kunde
    trycka två gånger, på och av.

  234. Då har han ju fått sin klippbild,
    och kyrkoherden och Gud är nöjda.

  235. Så vi gjorde så, dubbelklickade-

  236. -men då gick hela systemet
    helt "bananas".

  237. Kyrkklockorna i Hedemora,
    "ding-dong", i flera minuter.

  238. Så kyrkoherden fick springa in
    i kontrollrummet och dra ut-

  239. -proppen till hela kyrkan.

  240. Jag ska berätta lite
    om hur det här jobbet gick till.

  241. Det här ser också jätteläskigt ut.

  242. Högst upp där är
    ett kommando som jag skrev i Linux.

  243. Jag berättar för datorn här-

  244. -att jag vill skanna
    alla IP-adresser som har en port-

  245. -som heter nummer 80 öppen.

  246. Så skannar den då alla...

  247. En IP-adress med port 80 öppen
    innebär att det finns en webbserver.

  248. När jag skannade det här och kollade
    vad som fanns på webbservrarna-

  249. -då upptäckte jag väldigt många
    fastighetsautomatiseringssystem.

  250. Det här är ett utdrag ur Excel,
    där jag kunde lista IP-adresser.

  251. Säkerhetsbristen är löst-

  252. -så därför är det inte problematiskt
    att berätta om IP-adresserna här.

  253. Om man då skrev in
    det här i webbläsaren...

  254. Det här är McDonald's i Visby.

  255. Jag och Leif Nixon, en IT-expert som
    arbetar på Linköpings universitet-

  256. -jobbade tillsammans med det här
    och lyckades ta kontakt med-

  257. -två verksamheter
    som har det här systemet-

  258. -och övertala dem om att vi
    skulle få försöka hacka systemet.

  259. Nu är ju bristen åtgärdad, så jag
    kan för första gången avslöja hur...

  260. Jag kunde ju inte berätta i artikeln
    eftersom problemet inte var löst-

  261. -så därför skrev jag
    mer övergripande i generella termer-

  262. -om hur bristen såg ut.

  263. Men det var alltså... I den här-

  264. -så räckte det helt enkelt med en
    så kallad "kaka". Vet ni vad det är?

  265. Det räckte med en kaka...

  266. Det räckte med att skapa en kaka
    lokalt mot den här domänen-

  267. -och kalla den för id...

  268. Eller namn, level
    och sen värde, system.

  269. Om man ska förenkla
    så var lösenordet-

  270. -till alla enheter "system"-

  271. -för att komma in och ändra allting.

  272. Så kan det vara...
    Men det åtgärdades ju till slut.

  273. Om ni har nån fråga tar vi den sen,
    men jag tänkte berätta om-

  274. -ett jobb till,
    för det här är ju lite mer komplext.

  275. Här krävdes ju lite Linuxkunskaper
    för att kunna genomföra slagningarna.

  276. Jag ska ta upp ett jobb om polisen.

  277. Brukar ni vara inne
    på Brottsförebyggande rådets hemsida?

  278. Det är en väldigt trevlig hemsida.
    Man kan gå in och...

  279. Nu ska det här ju sändas i tv,
    så det finns andra trevliga hemsidor-

  280. -men Brottsförebyggande rådet
    är ju trevlig, till exempel.

  281. Här finns en statistikdatabas-

  282. -där man kan söka efter...
    Sånt här är jättespännande.

  283. Här kan man söka efter...
    Ni har säkert varit inne här.

  284. Man kan i alla fall söka efter
    alla brott som begås-

  285. -och period, månad och område och så.

  286. Min utgångspunkt var ett press-
    meddelande som polisen skickade ut-

  287. -för fem år sen, ungefär, där de sa:

  288. "Äntligen
    klarar vi upp fler brott i Sverige!"

  289. Jag tänkte:
    "Ja... Kan det verkligen vara sant?"

  290. Kan man på nåt sätt,
    via massor med data-

  291. -som man hämtar från Brås hemsida-

  292. -avslöja
    nåt slags statistikdribblande?

  293. Så jag bestämde mig för att tanka hem
    allt som gick från det aktuella året-

  294. -och jämföra det med året innan.
    Vad jag upptäckte då var att...

  295. Det fanns en särskild typ av brott,
    dopningsbrott i Skåne län-

  296. -som under det här året jämfört med
    året innan hade ökat med 10 000 %.

  297. Det här måste vara nåt skumt.
    Det kan ju inte öka med 10 000 %.

  298. Det måste vara nåt fuffens.

  299. Så jag upptäckte att polisen
    och åklagare i det här fallet hade...

  300. Det var nåt dopningstillslag i Skåne-

  301. -och man hade då
    bokfört ett tillslag-

  302. -och bokfört på pillernivå,
    så ett piller var ett brott.

  303. Så i stället för att ett brott
    klarades upp var det 10 990 brott.

  304. Pang! "Vi klarar upp fler brott."

  305. Jag hade skittråkiga Excelfiler
    och satt och jämförde-

  306. -och såg då att det var
    en lite orimlig procentökning.

  307. Det var även i Kronobergs län,
    där polismyndigheten också...

  308. Jag skrev om det i en uppföljning.

  309. Det var 5 000 där
    som man hade ökat med.

  310. I Kronobergs län hade man gjort
    ett tillslag på en cannabisodling.

  311. Då blev en planta ett brott,
    så det var väldigt många plantor.

  312. Det råkade klaras upp, så det blev
    väldigt många pinnar i statistiken.

  313. Det sjuka är att när jag gjorde
    de här brotten till ett brott-

  314. -då klarade polisen upp färre brott.

  315. Så skrytet om att man klarar upp
    fler brott kanske inte var korrekt.

  316. Jag utlovade
    en liten programmeringsskola-

  317. -för att lära ut
    filosofin bakom programmering.

  318. Som ni säkert insett använder jag mig
    väldigt mycket av data-

  319. -eller att kolla hemsidor och så.

  320. Jag försöker systematisera det, så
    att jag slipper gå in på Wikipedia-

  321. -en gång i sekunden,
    utan det gör datorn åt mig.

  322. Då är det väldigt bra
    att kunna programmera.

  323. Ni får inte bli rädda eller gå.
    Jag ska berätta lite om filosofin.

  324. Här är
    några programspråk som exempel.

  325. Så här kan ASP se ut,
    här har vi C++, ett annat språk.

  326. C#, ett annat språk,
    JavaScript har ni nog hört talas om.

  327. Java, Perl, PHP är ett språk
    som jag tycker är praktiskt-

  328. -eftersom man kan lägga upp det
    på väldigt många servrar samtidigt.

  329. Python är också ett bra språk,
    SQL använder man med databaser.

  330. För er som kan programmering
    är det här löjligt enkelt-

  331. -men för de flesta här inne
    så kan det här hjälpa en att förstå-

  332. -vad filosofin
    bakom programmering är.

  333. Det här är en... Vad kallar man det?
    En berg-och-dalbana, va?

  334. Den här loopen, otroligt obehaglig.

  335. Men det här är
    ett sätt att beskriva-

  336. -hur en väldigt bra funktion
    ser ut i ett programmeringsspråk.

  337. Det här kallas för loop.

  338. Ungefär lite som Wikipediagrejen,
    som jag gjorde om och om igen-

  339. -så vill jag att min kod ska
    snurra runt, om och om och om igen.

  340. Ungefär som den här. Här har jag
    skrivit "Hej, Gräv" fem gånger.

  341. I en loop
    skriver man så här i stället.

  342. Den börjar från ett och räknar upp.
    Två, "Hej, Gräv". Tre, "Hej, Gräv".

  343. När den når fem så stannar den.

  344. Ett annat sätt
    är en så kallad if-sats.

  345. Det här är PHP,
    för det enklast att visa där.

  346. Högst upp
    står det "x är lika med ett".

  347. Det betyder att x är lika med ett.

  348. Sen så ställer den frågan,
    if-sats är ett slags fråga...

  349. Om x är lika med ett,
    då skriver den x är lika med ett.

  350. Om x är lika med två,
    skriver den x är lika med två.

  351. Om det är inte är nåt av dem,
    är x varken lika med ett eller två.

  352. Om man då ska visa det här
    på min Wikipediagranskning...

  353. Ja, då gjorde jag en loop
    och sökte igenom alla IP-nummer.

  354. För varje IP-nummer frågade jag:

  355. Finns det några träffar
    på det här IP-numret?

  356. Det här är en robot.

  357. Vad jag vill visa med den
    är att det här är en funktion-

  358. -som också är ett väldigt viktigt
    begrepp inom programmering.

  359. Det här är funktionen test.

  360. Där nere så anropar jag test
    och skriver "på er"-

  361. -och vad som händer då
    är att den anropar funktionen-

  362. -och skriver ut "Hej på er",
    det är inte krångligare än så.

  363. Jag ska backa lite här,
    bara så att ni ska förstå.

  364. Vi ska se. En funktion högst upp
    som loopar igenom alla IP-nummer.

  365. I funktionen finns en if-sats,
    det står "if" på fjärde raden.

  366. Där frågar den om det finns nåt
    som innehåller det här-

  367. -på den sajten i källkoden.

  368. Tiden börjar rinna i väg,
    jag har försökt ge lite inspiration-

  369. -om hur data
    kan avslöja missförhållanden-

  370. -och försökt visa er
    hur Excel och data kan vara nåt-

  371. -som faktiskt är rätt sexigt.

  372. Jag kan fråga igen, är det nån
    som tycker att det verkar spännande?

  373. En räckte upp handen, min kollega.
    En till, vad trevligt.

  374. Jag har en liten stund kvar-

  375. -så jag tänkte helt enkelt be er
    att ställa frågor om ni har några.

  376. Jag har fått veta att ni ska få
    en mikrofon, så att det hörs i tv.

  377. Det kommer en mikrofon.
    - Det var du som ställde en fråga.

  378. Precis.

  379. -Kort och snabb...
    -Håll den nära.

  380. Kort och snabb nördfråga. Jag ser ju
    hur du får "true" eller "false".

  381. Men hur får du det
    till ett "spreadsheet" sen?

  382. Bra fråga!
    Det här åker in i en databas.

  383. Det här är verkligen en enkel kod-

  384. -som helt enkelt
    för in det här i en databas.

  385. Så det finns en databas
    som man kan likna vid en Excelfil.

  386. Där finns alla IP-nummer.

  387. Om det blir en träff,
    så blir det status två-

  388. -annars blir det status ett.

  389. Status noll, då har jag inte
    gått igenom IP-adressen.

  390. Ungefär så... Sen kan jag exportera
    från databasen till Excel.

  391. Då är jag bara
    intresserad av träffar-

  392. -så då väljer jag bara ut
    dem där det är två, helt enkelt.

  393. Nån som har nån mer fråga?
    Där har vi två stycken.

  394. -Vi börjar med... - Hallå!
    -Hej!

  395. Jag tänkte på jobbet
    om säkerheten i byggnader.

  396. Funderade du ut det själv
    eller fick du tips eller...?

  397. Jag hade kontakt med IT-experten
    Leif Nixon, som hjälpte mig mycket.

  398. Han har länge varit irriterad,
    berättade han för mig-

  399. -på att det finns
    så bristande IT-säkerhet i Sverige.

  400. Så då bestämde jag mig för
    att med hjälp av honom göra-

  401. -datakörningar mot olika system
    för att se hur det såg ut.

  402. Men i ett sånt läge
    är det ovärderligt att ha-

  403. -en person som kan
    mycket om det hela, som han var.

  404. Jag har ganska länge hållit på
    med "if" och "or" i Excel.

  405. Det blir ju
    extremt långa formler till slut.

  406. Vilket av de här språken som du
    visade, PHP, Python och allihop-

  407. -vilka skulle vara bra
    att börja med om man kan Excel?

  408. Ett språk som är ganska enkelt
    och väldigt kraftfullt är Python.

  409. Det är väldigt smidigt.

  410. Jag vet att det hålls kurser i det.
    Jag tittar på en person här.

  411. Det hålls kurser
    i Python för journalister.

  412. PHP använder jag väldigt mycket,
    dels för att det är väldigt enkelt...

  413. Man kan lägga ut det här
    på många servrar på ett enkelt sätt.

  414. Jag och min kollega Linus
    ska lite senare berätta om ett jobb-

  415. -där vi granskade alla spårnings-
    funktioner på svenska sajter.

  416. Då använde vi oss av
    väldigt många servrar-

  417. -för att få det att gå snabbt,
    så då kan man lägga in samma fil-

  418. -på ett smidigt sätt på olika servrar
    för att snabba upp det hela.

  419. Det tycker jag är smidigt.
    Yes, vi har en fråga till där!

  420. Jaha, förlåt, du pekade
    på nån som hade en fråga. Ursäkta.

  421. När du kopplar upp dig mot Wikipedia,
    hur ansluter du till deras databas?

  422. Får du på nåt sätt skriptet
    att fylla i formuläret på HTCP?

  423. Det är enklare än så. Jag behöver
    inte koppla upp mig till nån databas-

  424. -utan det här skriptet,
    som jag visade här-

  425. -det går in på den här hemsidan,
    sv.wikipedia.org/wiki/...

  426. Det är den här hemsidan,
    och om man då skriver in-

  427. -IP-numret här
    som vi befinner oss vid...

  428. Det är den här sajten, så jag bad
    skriptet att gå in på den här sidan-

  429. -och helt enkelt söka efter
    om det fanns några träffar-

  430. -för det framgår i den här filen,
    där framgår de här raderna.

  431. Finns det inga rader
    så blir det ingen träff.

  432. -Ja, nån mer fråga?
    -Yes.

  433. Rent generellt,
    hur får du in nyhetstips och uppslag?

  434. Sitter du bara och spånar
    efter intressanta notiser-

  435. -eller har ni ett system
    där folk kommer och tipsar dig?

  436. Tillhör du en redaktion som har
    ett systematiskt skanningarbete?

  437. -Var får du idéerna från?
    -Vi får en del tips.

  438. Vi har till exempel
    en funktion som kallas DN granskar.

  439. Där kommer många väldigt bra tips.

  440. Det mesta av mina jobb
    är grejer som jag kommer på.

  441. Jag kan sitta på en buss eller hemma
    eller hämta på förskolan...

  442. Då kan jag komma på
    intressanta saker att titta på.

  443. Det är inte mer komplicerat
    än att jag i min telefon-

  444. -gör en anteckning
    när jag kommer på en idé.

  445. Det är nog mitt bästa tips.

  446. Ibland kommer man på bra idéer
    som man glömmer sen.

  447. Jag kan vakna...
    I natt vaknade jag klockan tre-

  448. -och kom på en jättebra idé.

  449. Då skrev jag helt enkelt in den
    i mitt anteckningsblock i natt-

  450. -för annars glömmer jag det.
    Jag minns inte ens vad det var.

  451. Det var väldigt bra i alla fall.

  452. Ulla Walldén, Sveriges Radio.
    Började du som datakille-

  453. -eller var du
    en journalist som lärde dig det här?

  454. Undertexten är: Hur långt
    kan man komma med utbildning?

  455. För min del började det...

  456. Intresset för journalistik och
    programmering började nog samtidigt.

  457. Jag började redan när jag var sju år
    med att programmera och koda.

  458. Då skrev jag inga texter,
    men jag var intresserad av-

  459. -samhället och olika saker.

  460. Jag brukar skämta ibland
    om att jag älskar...

  461. Det jag ska säga nu
    låter väldigt stört-

  462. -men jag väljer nog hellre-

  463. -att sitta och programmera
    och titta på Excel-

  464. -än att titta
    på "På spåret" eller så.

  465. Det är det bästa...
    En lördagskväll och dricka lite te-

  466. -öppna datorn, Excel,
    programmering... Precis.

  467. Men jag tror att det handlar om...
    Som svar på din fråga...

  468. Om man jobbar
    med undersökande journalistik-

  469. -och är datorintresserad
    och vill avslöja missförhållanden...

  470. Programmering är definitivt nåt
    som är relativt enkelt att lära sig.

  471. Det behöver inte ta många dagar
    och man kan få väldigt bra resultat.

  472. Tack så jättemycket
    för att jag fick prata för er!

  473. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Algoritmer, Datoralgoritmer, Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Om stjärnkirurgen

Samtal om SVT:s granskning av kirurgen Paolo Macchiarini mellan Bosse Lindquist, producent, och Anna Nordbeck, researcher på Dokument inifrån vid SVT. En av grundförutsättningarna för att lyckas med granskningen var att Bosse Lindquist och Anna Nordbeck lyckades bygga upp ett förtroende hos Paolo Macchiarini. Men hur gör man för att komma nära den man granskar och hur långt kan man gå för att få fram sanningen? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så lägger du upp ett grävprojekt

Under år 2015 gjorde Kaliber i Sveriges Radio 40 granskningar. Annika H Eriksson, producent, och Andreas Lindahl, exekutiv producent, för Kaliber berättar om sina metoder för att gräva effektivt och noggrant, från idé till publicering. De ger handfasta tips om hur arbetsledare kan lägga upp ett grävprojekt. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur granskar vi utsatta grupper?

Att lyfta fram problem bland tiggare och flyktingar resulterar ofta i kommentarer som att man flirtar med främlingsfientliga krafter. Hur hanterar man som grävare det faktum att ens reportage riskerar att spä på fördomar och hat? Diskussion med Sara Recabarren, Kalla fakta och Lina Makboul, Uppdrag granskning. Moderator: Terje Carlsson. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hacka journalistiken

Journalisten Azmat Khan berättar om ny teknik, innovationer i undersökande journalistik och om hur man kan hacka journalistiken för att ge plats åt nya röster. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning