Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Forskare i samtal om tänkt scenarioDela
  1. Det var många intressanta tankar
    som kom fram under era föreläsningar.

  2. Medan jag lyssnade på er försökte jag
    koppla ihop det med min forskning-

  3. -och den svenska situationen,
    och hitta gemensamma faktorer-

  4. -och förbereda för slutdiskussionen.
    Ofta är slutresultatet kaos-

  5. -i mitt huvud.

  6. Det var många intressanta idéer
    om inkludering, medkänsla och etik-

  7. -som ni tog upp.

  8. Jag sa i början att jag vill gå härifrån
    lite mer optimistisk-

  9. -än när jag kom hit.
    Ibland kändes det verkligen så-

  10. -och ibland föll modet
    då vi drogs tillbaka till verkligheten.

  11. Jag ska börja med en fråga till er alla,
    sen ska publiken få ställa frågor.

  12. Jag vill också att ni kommenterar
    varandras föreläsningar.

  13. Du har forskat i Storbritannien,
    liksom Mano, och du i Australien.

  14. Jag ska sätta er i en svår sits
    med min fråga.

  15. Tänk er att jag är rektor
    i en svensk grundskola.

  16. Det har precis kommit
    20 flyktingbarn från Syrien.

  17. Det spelar ingen roll
    om de söker asyl eller inte.

  18. De är barn,
    de har behov och de har rättigheter.

  19. Jag har fått EU-bidrag
    för att förbättra kvalitén på skolan.

  20. Jag sammankallade en grupp forskare
    som är kunniga på det här.

  21. Jag vill förbättra kvalitén-

  22. -och jag vill erbjuda strukturella
    möjligheter för barnen.

  23. Jag har bjudit in er för att ge mig råd,
    baserat på er kunskap-

  24. -er empiriska forskning
    och teoretiska tankar, allt ni har sett.

  25. Vad skulle ni råda mig att göra?

  26. När jag läser litteraturen handlar det
    om ledarskap, skolkulturer...

  27. Vad tycker ni att jag ska göra?
    Vem vill börja?

  28. Jag varnade er!

  29. Vill du börja, Mano?

  30. Tack för det...

  31. Vad skulle jag göra...?

  32. Hur stort bidrag har du fått?

  33. Jag har fått ett hyfsat bidrag
    men resurserna är inte oändliga.

  34. Jag är frestad att säga att du inte kan
    göra det bara i en skola.

  35. Det måste innefatta ett större system.

  36. Men eftersom...

  37. Jag vill inte bortse från
    det du vill göra på din skola.

  38. Jag tänker att du vill göra din skola
    till en välkomnande plats-

  39. -för alla elever.

  40. För att det ska bli så-

  41. -måste du höja
    skolans medvetenhet, speciellt...

  42. Du måste ta itu med de fördomar
    som finns hos lärare och elever.

  43. Allt kommer från samhället,
    från tidningarna-

  44. -allmänna missuppfattningar...
    Det är ett stort jobb-

  45. -men det är nog där man måste börja.
    Man måste försöka utbilda-

  46. -och skapa medvetenhet
    och utmana folks tänkande.

  47. Det kan göras genom saker
    som vi har pratat om.

  48. Bra, tack för det.
    Det kostar inte så mycket.

  49. Jo, det kostar mycket.

  50. Jag fortsätter på det som Mano sa.

  51. För att det ska vara framgångsrikt
    måste man förstå...

  52. ...att ens roll måste vara
    mer än bara den som lärare.

  53. Det är så klart viktigt,
    och man ska satsa på det.

  54. Men man måste förstå att man inte kan
    lägga alla ägg i samma korg-

  55. -alltså man kan inte bara
    satsa på språkintroduktion.

  56. Man måste skapa en skolmiljö
    som stöttar...

  57. ...och som drar nytta
    av elevernas ankomst.

  58. Man måste öka medvetenheten
    inom skolan-

  59. -och lägga en del av pengarna
    på kurser om samhällslära.

  60. Man måste också minska avståndet
    mellan familjen och skolan.

  61. Man tillgodoser familjens behov.

  62. Några idéer som jag har
    från de skolor som vi har besökt-

  63. -är att man kan ha kulturella medlare.
    Det kostar pengar.

  64. Jag kan fortsätta.

  65. I den första undersökningen
    när vi gjorde...

  66. ...en analys av de politiska besluten
    hos skoldistrikten i England.

  67. Vi intervjuade 58 distrikt
    och identifierade deras politik.

  68. De som var framgångsrika,
    så mycket det nu går-

  69. -med svårigheterna som finns,
    var de som var holistiska.

  70. De förstod att det inte bara
    handlar om att undervisa.

  71. Jag vill påpeka att de skolorna
    fanns i kommuner-

  72. -som stöttade dem. Det fanns
    en bred infrastruktur som stöttade.

  73. Det var inte bara en skola. - Förlåt.

  74. Jag kan bara upprepa
    det som har sagts.

  75. Som rektor kan du först ta med
    dina lärare på en retreat-

  76. -och diskutera med dem
    om deras yrkesbehov-

  77. -och deras vidareutbildning.

  78. Det vi upptäckte i vår forskning
    var att lärare har...

  79. ...massor av erfarenhet i att arbeta
    med barn med undermålig skolgång:

  80. Barn från ursprungsfolk, barn från
    Stillahavsöarna, fattiga vita barn.

  81. De hade kunskap, så när flyktingarna
    kom var det en ny situation-

  82. -men det var ändå inte helt nytt.

  83. Ett av citaten är från en lärare
    som säger klart och tydligt-

  84. -att det inte är nån skillnad
    från att undervisa missgynnade barn.

  85. Jag skulle fråga lärarna vad de behöver
    för att utföra sitt arbete.

  86. Hur kan du som rektor stötta dem
    och ta hand om dem?

  87. De kan inte ta hand om barnen
    om de inte själva har stöd.

  88. Det är väldigt viktigt.

  89. Jag upprepar vad de andra har sagt,
    det är viktigt att ta med föräldrarna.

  90. Föräldrarna märker underströmmarna-

  91. -i media och den politiska diskursen.

  92. De fruktar att barnen blir efter
    och att deras livsstil hotas.

  93. Det är viktigt att inte det glöms bort.
    Det är där jag skulle börja.

  94. Tack för det.

  95. Jag vill ge publiken möjlighet att...
    Vi har en där borta.

  96. Jag har en fråga till dr Pinson. Tack
    för en uppmuntrande föreläsning.

  97. Mina frågor handlar om medkänsla.

  98. Först och främst...

  99. Har du stött på uttryckligt motstånd-

  100. -från omgivningen, som politiker
    eller föräldrar, till själva medkänslan?

  101. Även informellt, som att man vill
    ändra kursplaner eller sparka lärare?

  102. Det är den första frågan.
    Den andra är en spekulation-

  103. -från en lärarvän. Den handlar om
    varifrån medkänslan härstammar.

  104. Hennes tanke är att medkänslan
    är ett kollektivt fenomen-

  105. -som förstärks i skolan i samspelet
    mellan eleverna och eleverna.

  106. Tror du att det är så?

  107. Jag börjar med den andra frågan.
    Ja, jag tror att det är så.

  108. Jag försöker visa hur... Medkänsla
    förändras och visas på olika sätt-

  109. -inom samspelet.
    Samspelet är också viktigt.

  110. Jag vill tydliggöra...
    Medkänslan är innesluten-

  111. -i hur lärarna ser sig själva
    och hur de definierar sin yrkesmoral.

  112. Det är oavsett barnens status.

  113. De känner för andra barn från andra
    grupper med andra svårigheter.

  114. Det har inget med invandring att göra.

  115. Förlåt, jag tappade tråden...

  116. Den första...

  117. -Uttryckligt...
    -Motstånd, ja.

  118. Jag tror inte att vi fann nåt
    som pekade på ett uttryckligt motstånd.

  119. Man försökte inte sparka folk
    eller ändra på läroplanen.

  120. Men inom vissa områden, inte överallt-

  121. -var de medvetna om
    att deras handlingar-

  122. -går mot staten och samhället.

  123. Den sista jag intervjuade,
    en rektor som pratade med-

  124. -föräldrar till nya barn
    som kanske skulle komma.

  125. Hans skola ligger i ett område-

  126. -där det nationalistiska BNP
    har ett stort stöd.

  127. De är fientligt inställda
    till flyktingar.

  128. Han var väldigt medveten om det
    och ville ändra på det.

  129. Vissa skolor som vi besökte-

  130. -förstod att inte bara
    tackla problemen i skolan-

  131. -utan också
    upplysa samhället i stort.

  132. Mano nämner det. Man har en flykting-
    vecka med aktiviteter utanför skolan-

  133. -för att upplysa om det.

  134. Jag är inte säker på...

  135. ...om folk utanför skolan kände till
    hur mycket de satsade på det-

  136. -för att kunna motsätta sig det. Tack.

  137. Tack. - Kerstin?

  138. Tack. Kerstin von Brömssen,
    Högskolan i Väst.

  139. Tack alla tre för inspirerande samtal-

  140. -speciellt tankarna om medkänsla.
    Det är fascinerande.

  141. Jag kommer från religionsvetenskapen
    och det är inspirerande-

  142. -att ni använder det,
    men jag vill också rikta viss kritik.

  143. Först vill jag fråga er två,
    ni pratar om medkänsla-

  144. -och talar om etiska förpliktelser-

  145. -som mer hör hemma
    i en västerländsk diskurs-

  146. -och medkänsla
    från ett buddistiskt tankesätt.

  147. Min kritik är att buddism
    är populärt i västvärlden.

  148. Vi vet inte riktigt vad medkänsla
    betyder, men vi kan använda det.

  149. Min andra kommentar
    är om lärarutbildning.

  150. I den här tidsåldern
    med nyliberalistiska styren-

  151. -tror jag att er diskurs om medkänsla...
    Det är helt klart en motdiskurs.

  152. När jag tänker på eleverna
    som vi undervisar nu-

  153. -skulle en diskurs om medkänsla...

  154. Jag tror att det är för extremt.

  155. Jag skulle vilja veta
    om de lärare som ni träffat-

  156. -hade speciellt mycket medkänsla?

  157. Var de speciella på något sätt?

  158. Jag tror att...
    Jag har inte träffat många.

  159. Det smärtar att se
    att hos mina elever...

  160. ...finns det ingen riktigt medkänsla.
    Vad tänker ni om det?

  161. En kort kommentar om...

  162. ...ursprunget eller hur vi tänkte på
    tanken om medkänsla.

  163. Tack för din kommentar.

  164. Det är en buddistisk tanke,
    betydelserna av medkänsla.

  165. Det är ett komplext och brett begrepp-

  166. -speciellt i den distinktion
    som jag gjorde-

  167. -men även i diskussionen i vår bok.

  168. Den bygger på västerländsk filosofi
    om medkänsla.

  169. Det börjar med distinktionen mellan
    statiska och icke-statiska filosofer-

  170. -och om medkänsla är ett moraliskt
    dömande eller en känsla.

  171. Man går från Aristoteles
    till Schopenhauer-

  172. -Simone Weil och andra.

  173. Man tittar på det moraliska dömandet
    och den politiska moralen-

  174. -av medkänsla.
    Det skiljer sig från det buddistiska.

  175. Vi var medvetna om det-

  176. -men mer i betydelsen
    av religiösa studier-

  177. -som ingen av oss riktigt kan så väl.

  178. Det kanske har sina begränsningar,
    men det är vårt perspektiv.

  179. Huruvida lärarna var speciella...

  180. Det är svårt att svara på den frågan.

  181. Jag är inte säker på att de var unika-

  182. -men jag tror att eftersom de arbetade
    inom skolor och skoldistrikt-

  183. -som ansåg sig vara
    inkluderande och holistiska...

  184. ...betydde det
    att deras yrkesmiljö i sig själv-

  185. -uppmuntrade till medkänsla.
    De var helt otroliga.

  186. När vi gjorde vår forskning
    i distrikten-

  187. -efter att ha studerat
    deprimerande invandringspolitik...

  188. Att komma till skolorna
    känns så hoppfullt.

  189. Det finns problem i skolorna,
    som mobbning och rasism.

  190. Allt är absolut inte rosenrött-

  191. -men jag valde
    att titta på de positiva delarna.

  192. De var fantastiska. Jag är inte
    säker på att de var helt unika-

  193. -och att det inte
    finns fler såna lärare.

  194. Jag tror att de finns,
    och de representerar-

  195. -ett viss yrkesmoral hos lärarna
    i Storbritannien.

  196. Vill dr Sidhu
    kanske göra en kommentar?

  197. Jag tror att teoretiskt sett-

  198. -när vi skrev om etiska förpliktelser-

  199. -och etik med intellektuell stringens
    och omsorgsetik...

  200. De två stora teoretiska inflytandena
    är säkert mer västerländska.

  201. Arbetet som Foucault gjort om etik-

  202. -och Levinas arbete
    om att etik är att bry sig om andra-

  203. -var de två traditionerna
    som vi utgick från.

  204. Jag vill svara på det du sa
    om bristen på medkänsla-

  205. -som finns hos eleverna
    i lärarutbildningen.

  206. Det är ett stort problem i vår skola.

  207. Jag arbetar inte inom lärarprogrammet
    för jag är inte utbildad lärare.

  208. Jag är socialarbetare, inte lärare,
    och arbetar med mastersprogrammen.

  209. Mina kollegor
    som jobbar i lärarprogrammen-

  210. -säger att unga människor
    som börjar på lärarutbildningen-

  211. -är väldigt konservativa.

  212. De är konservativa
    och det kom som en chock.

  213. Vi tänker att unga människor
    är progressiva-

  214. -och rörliga och att de reser mycket,
    men de är konservativa.

  215. Denna chauvinistiska
    välfärdsuppfattning-

  216. -att man först ska ta hand
    om sitt eget folk och land-

  217. -och inte de andra, är väldigt stark.

  218. Det andra problemet vi har
    på australiska universitet-

  219. -är en slags kundservice-mentalitet.
    Eleverna får höra att de är kunder.

  220. Det betyder att när man försöker
    införa vissa villkor-

  221. -eller upprätthålla en viss standard-

  222. -så får man ofta klagomål.

  223. Det är en kamp. Det är inte lätt.
    Lärarutbildningen i Australien...

  224. De bästa eleverna utbildar sig inte
    till lärare. Det är också nåt nytt.

  225. Det måste tas itu med
    och vi känner starkt för det.

  226. Varför utbilda dem-

  227. -om de inte klarar av
    den krassa verkligheten i skolan?

  228. Ett stort problem
    som ministrarna har pratat om-

  229. -är att många nyutbildade lärare
    väljer att säga upp sig.

  230. De lämnar sitt yrkesområde
    inom fem år.

  231. Det finns mycket att forska i
    och mycket att diskutera.

  232. -Tack. - Professor Arnot?
    -Tack.

  233. Jag vill bara kommentera
    det ni sa om barn.

  234. Det är en intressant fråga
    om barn känner medkänsla eller inte.

  235. När vi tre gjorde vår forskning
    var Tony Blair premiärminister.

  236. Det är inte dagens regering.
    Vi ville veta-

  237. -om barnen kände medkänsla
    med de asylsökande barnen.

  238. Mano hjälpte oss att göra
    en konstruktiv berättelse om tre barn.

  239. När vi frågade de infödda barnen-

  240. -vad de kände inför berättelsen,
    var de empatiska-

  241. -och tyckte att det var hemskt.

  242. Den var som en film,
    vi kallade den "Blairs dilemma".

  243. Vi frågade hur de skulle göra med
    invandring och invandrare i landet.

  244. Ska vi släppa in dem,
    ska de vara många eller få?

  245. Vi frågade dem om det.
    Svaret var intressant och komplext.

  246. De kände för barnen, men samtidigt
    var de bekanta med politik-

  247. -från föräldrarna och tidningar.
    De sa saker som:

  248. "Vi tycker synd om dem,
    med det finns mycket rasism här."

  249. "De kanske inte är säkra här.
    De kanske ska bo i andra länder."

  250. "Det är trångt, det är inte bra här."

  251. "Det är bättre om de bor
    i Ryssland eller Kanada."

  252. Så medkänslan har en realism,
    en negativitet och en positivitet.

  253. Vi ville uppmuntra...
    För att svara på din fråga-

  254. -ville vi att lärare skulle tänka på
    hur man får fram och pratar om det.

  255. Hur tar man sig an en sån
    kontroversiell fråga i klassrummet?

  256. Vi måste prata om det, för det är nåt
    som alla regeringar måste ta itu med.

  257. Jag hoppas att det bidrog.

  258. Jag vill säga en sak.

  259. Det gäller frågan huruvida
    lärarna är fantastiska och annorlunda-

  260. -från andra människor.

  261. Jag pratade om projektet
    på utbildningsinstitutionen en gång.

  262. Det var mestadels...

  263. ...sociologer i publiken. Många av dem
    var intresserade av rasfrågor.

  264. De var förvånade
    över vissa saker som jag sa.

  265. Sånt som kommer från rassociologi-

  266. -ska lärarna då vara det motsatta?

  267. Jag fick argumentera hårt
    om att inte alla lärare är såna.

  268. Men det kan hända att det var
    just de skolorna som vi valde.

  269. Vi valde specifikt inkluderande skolor
    som leddes av starka rektorer.

  270. Jag skulle inte säga
    att alla lärare är såna-

  271. -men de som vi pratade med
    var väldigt speciella.

  272. Karin Sandström.

  273. Det gäller den första frågan,
    om man fick pengar som rektor-

  274. -och vad man skulle göra
    med pengarna.

  275. Alla tre kommer från ställen
    där engelska är huvudspråk.

  276. Jag tror att de nyanlända och
    invandrare skulle se stora fördelar-

  277. -med att omedelbart lära sig engelska.

  278. Här tar det ofta lång tid innan
    flyktingarna vet vilken status de har.

  279. Man vill så klart
    att barnen lär sig svenska.

  280. Hur uppfattar ni skillnaderna
    i dessa situationer?

  281. Jag har inte direkt nåt att jämföra med.

  282. Det som kom fram i vår data-

  283. -åtminstone när...
    Mano kan kommentera det.

  284. När vi intervjuade
    de asylsökande barnen-

  285. -och frågan om språk kom upp-

  286. -pratade de mer om att
    lära sig engelska för att passa in.

  287. Det var inte ett rationellt beslut-

  288. -att det är bra att kunna engelska.

  289. Det handlade om tillhörighet.
    Det skiljer sig nog inte från-

  290. -nån som vill lära sig svenska
    för att passa in.

  291. Språk är en väldigt viktig aspekt-

  292. -vad gäller hur mycket de kände
    att de passade in.

  293. Barn som varit länge i landet
    bedömde sin integrering-

  294. -med hur snabbt de lärde sig engelska.

  295. Jag håller med.

  296. Huruvida det är annorlunda
    mellan Sverige och England...

  297. Som Halleli säger, den största...

  298. Sammanhanget är lite annorlunda.

  299. Särskilt i London, men även i de
    områdena som vi undersökte-

  300. -är det vanligt att eleverna
    får undervisning på sitt förstaspråk.

  301. Speciellt i de skolor som vi jobbade på-

  302. -så erkänns invandrarnas språk.

  303. Inne på skolan ser man affischer
    och skyltar på deras språk.

  304. Deras språk underordnas inte.

  305. Man talar engelska för social
    interaktion och i undervisningen.

  306. Men i vissa framsynta skolor
    kan de ta examen...

  307. De kan ta examen på sitt modersmål
    om de så vill.

  308. De har den statusen.

  309. Jag vet inte hur det är i Sverige.

  310. Du pratade om
    modersmålsundervisning.

  311. Finns det även inom
    den högre utbildningen?

  312. -Inte?
    -Nej, inte på modersmålet.

  313. Det är för att upprätthålla
    det kulturella...

  314. Det är också viktigt
    för den kognitiva utvecklingen.

  315. Vi vet att det också är viktigt
    för nyanlända elever-

  316. -för att de ska lära sig svenska.

  317. Vi har sett
    att det är ett viktigt instrument-

  318. -för att klara av skolan och för att
    fortsätta med högre utbildning.

  319. Det är bra om man vill
    komma in på arbetsmarknaden.

  320. Det finns stora drömmar
    om att bli läkare och ingenjörer.

  321. Barnen är medvetna om att de måste
    prata flytande svenska.

  322. De är väldigt angelägna
    om att lära sig svenska-

  323. -också för att de vill lämna
    introduktionskurserna.

  324. Det är när språket och den sociala...

  325. Det är när känslan
    av acceptans infinner sig.

  326. -Vill du kommentera?
    -Jag har inte mycket att tillägga...

  327. ...men jag tror att det är en fördel
    att inte bara kunna ett språk.

  328. Det är en stor nackdel
    att bara kunna ett språk.

  329. Jag tänkte på mina egna erfarenheter.
    Som treåring talade jag tre språk.

  330. Nu talar jag bara ett.

  331. Om man är i ett land
    där man talar engelska...

  332. Vi har inte stöttat
    språkmångfald i Australien-

  333. -så mycket som vi hade kunnat.

  334. Vi hade en enorm språkmångfald
    som nu har försvunnit.

  335. Vi förlorar den hela tiden.

  336. Om man kan göra det
    på ett annat sätt är det jättebra.

  337. I fall jag uttryckte mig oklart...
    Man undervisar inte i alla språk-

  338. -i engelska skolor.

  339. Man uppmuntras
    att bibehålla sitt modersmål-

  340. -och man kan lära sig det separat
    och ta examen på sitt språk.

  341. Tack. Jag tror att vi måste...
    En fråga till?

  342. Vi tar en fråga till,
    vi är lite efter i schemat.

  343. Susanne Perez
    från Roskildes universitet.

  344. Jag undrar hur vi kan skapa modeller-

  345. -och hur mäter vi
    var modellerna börjar och slutar?

  346. Vi har pratat om olika modeller i dag.

  347. Till exempel IC-klasser.

  348. Hur vet vi när det slutar
    och när vi har lyckats?

  349. När är de nyanlända
    inte längre nyanlända?

  350. Var ska vi börja?
    Precis när de kommer-

  351. -eller ska vi ha modeller
    som börjar vid personens födelse?

  352. Alltså modeller
    som ser till hela deras liv.

  353. Svara på det, ni...

  354. Jag svarar först, men jag...

  355. Det som har hänt i Australien
    är att det fanns en period-

  356. -då man ansåg det bra
    att ha barnen på mottagningscenter.

  357. En av de katolska skolorna hölls
    barnen separerade i sex månader-

  358. -där de undervisades i engelska, och
    sen slussades de ut i vanliga klasser.

  359. Det beror på vilken grupp det är-

  360. -om man integreras omedelbart.

  361. Den modellen har inte fungerat.

  362. Det fanns många synpunkter
    på att integrationen ansågs vara...

  363. ...pedagogiskt mindre...

  364. Det var inte av pedagogiska skäl,
    utan av ekonomiska skäl.

  365. En bättre modell
    att gradvis integrera dem-

  366. -men att först undervisa dem
    i engelska.

  367. Vad gäller undervisning
    på modersmål...

  368. Det har aldrig hänt i Australien
    och det lär inte hända.

  369. Det är därför
    vi har ett lågt antal studerande-

  370. -hos vår ursprungsbefolkning
    ute på landsbygden.

  371. De kommer till skolan
    och pratar sitt hemspråk.

  372. De talar inte engelska.

  373. De ska integreras direkt,
    utan någon hjälp.

  374. Det är en krissituation
    och det är dags att fatta ett beslut.

  375. Det är dags att samla
    de bästa tänkarna och forskarna-

  376. -och att faktiskt våga göra nåt nytt
    och inte stanna vid gamla modeller.

  377. Australien är inget bra exempel
    på flerspråkighet.

  378. Tack. Nu ska jag säga nåt
    helt motsatt det du sa.

  379. Det finns många bevis,
    även inom praktiken-

  380. -att integration fungerar.

  381. Det får inte göras på nåt billigt sätt.
    Man måste investera mycket.

  382. Man måste investera
    i lärarutbildning och i...

  383. ...undervisning på flera språk.

  384. Om de får undervisning på sitt eget
    språk och lär sig andraspråket så...

  385. Den teoretiska litteraturen förklarar-

  386. -hur det fungerar.
    Det finns många lärarexempel från det.

  387. Jag menar att integration fungerar-

  388. -men det måste göras
    på ett koherent sätt-

  389. -där man ser till hela barnet.

  390. Frågan om man kan börja innan barnet
    kom till landet kan jag inte svara på.

  391. Om det betyder att man ser till
    barnets historia, så är svaret ja.

  392. Jag är starkt för integration-

  393. -och baserar det
    på bevis vi har från England.

  394. Jag har inget att tillägga.

  395. Tack. Jag kan ha helt fel, men jag tror
    vi behöver mer medkänsla-

  396. -och etik med intellektuell stringens.
    Tack allihop.

  397. Översättning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Forskare i samtal om tänkt scenario

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Invandrarelever, Pedagogisk metodik, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.