Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Utveckling av det akademiska skolspråketDela
  1. När jag blev inbjuden hit påpekade jag-

  2. -att jag för tillfället inte forskar
    kring "nyanlända"-

  3. -och att jag nu fokuserar på infödda
    studenter i språkliga minoriteter.

  4. Jag fick veta att det är relevant
    även i den svenska kontexten.

  5. Om det inte är det nu
    så blir det snart det.

  6. Jag ska prata om min forskning
    och mitt arbete-

  7. -kring ungdomar som är födda
    eller påbörjar sin skolgång i Kanada-

  8. -men växer upp i hem där inget av
    samhällets dominanta språk används.

  9. Jag börjar med mina tankar-

  10. -kring det jag kallar "belägenheten"
    för infödda andraspråkselever-

  11. -med fokus på två tidigare studier.

  12. Sen berättar jag om ett nyare
    forskningsinitiativ som hade som mål-

  13. -att främja studenternas läsutveckling
    och sociala integration.

  14. Syftet är att dela med mig-

  15. -av vad professionella pedagoger
    lärde sig - rentav behövde lära sig-

  16. -om ungdomarnas hinder-

  17. -när de mötte
    skolans akademiska förväntningar-

  18. -och tog sig fram
    i sina sociala världar.

  19. I mån av tid diskuterar jag sen
    vad slutsatserna innebär-

  20. -för studenternas framgång i skolan
    och allmänna välmående.

  21. Lite bakgrund
    till hur min forskning har växt fram:

  22. I början av århundradet medverkade
    jag i ett forskningsinitiativ-

  23. -som rörde akademiska resultat för
    nyanlända från språkliga minoriteter.

  24. Vi såg till att språkeleverna och deras
    målsmän involverades i lärprocessen.

  25. Av enkäter och diskussioner att döma-

  26. -medförde det vi kallade
    "föräldraengagemang som utbildning"-

  27. -ett antal positiva effekter.

  28. Jag ska inte gå in på dem.
    De finns i min och Jims bok.

  29. Under projektets gång
    började jag ifrågasätta-

  30. -huruvida de "nyanlända" studenternas,
    vilkas resultat vi ville förbättra-

  31. -verkligen var den mest sårbara
    studentgruppen i skolsystemet.

  32. Lärarna var med på noterna.

  33. Först studerade vi enbart minoritets-
    studenter och deras föräldrar-

  34. -för vilka engelska inte var modersmål.

  35. Men under projektets gång...
    Ursäkta, jag är förkyld.

  36. Jag märkte att det dök upp fler familjer
    under programmet efter skoltid.

  37. Mina lärarkollegor glömde lämpligt nog
    att upplysa mig om det.

  38. Jag, som såg den höga närvaron,
    glömde i min tur att fråga-

  39. -varför 36 deltagare dök upp
    på ett program med 28 antagna.

  40. Vi fuskade, förstås.

  41. Problemet var att vi saknade ett språk-

  42. -för att prata tillsammans om det här.

  43. De här studenterna låter sig inte...

  44. ...passas in i kategorier
    som "immigrant" eller "nyanländ".

  45. De delar drag med både första och
    andra generationens invandrarbarn.

  46. De är inte heller typiska
    för personer med annat modersmål-

  47. -då de behärskar muntlig engelska och
    är hyfsat insatta i kanadensisk kultur.

  48. De kan låta som jag.

  49. Vad mer vet vi
    om infödda andraspråkselever?

  50. Studenter som fötts i Nordamerika
    eller påbörjat sin skolgång där-

  51. -kan ofta tala sitt hemspråk flytande-

  52. -men har sannolikt inte möjligheten
    att utveckla läskunnigheten.

  53. Det här är relevant med tanke på
    de 25 senaste årens forskning-

  54. -som pekar på kognitiva fördelar-

  55. -för studenter som lär sig läsa
    på flera språk-

  56. -och utvecklas i flera språk
    under grundskolan.

  57. Ett tydligt mönster
    i forskningen om flerspråkighet-

  58. -är att läs- och skrivkunnighet
    i de två första språken hör samman.

  59. Med andra ord:
    L1 och L2 är beroende av varandra-

  60. -eller uttryck
    för samma underliggande kompetens.

  61. Sambandet är grundläggande för att
    förstå varför kunskaper i hemspråket-

  62. -inte bara främjar kunskaper i språket.

  63. Det främjar även konceptutveckling
    och andra akademiska element-

  64. -som gäller över språkgränserna.

  65. I förberedelse
    för ett aktionsforskningsinitiativ-

  66. -genomförde jag en studie-

  67. -för att se hur infödda minoritets-
    studenters tidiga språkerfarenheter-

  68. -formade hur de hanterade
    akademiska uppgifter-

  69. -och hur de klarade skoluppgifter.

  70. Vi studerade hur grundskoleelever
    använde språk hemma och i samhället-

  71. -inklusive språkdominansmönster.

  72. Samtidigt studerade vi hur de läste
    och skrev i förhållande till kursplanen.

  73. Vi studerade två skolor i en förort...

  74. ...i Toronto-området.

  75. När jag säger "förort"
    så får ni tänka er...

  76. Inte ett välmående område.
    Inte privilegierat.

  77. Studier av problemlösning
    i relation till läs- och skrivkunnighet-

  78. -visade på brister
    i studenternas engelska ordförråd-

  79. -och generella
    problemlösningsförmåga.

  80. Det kognitiva arbetet hämmades.
    Ett exempel:

  81. Jag studerade en klass som bestod
    av infödda andraspråkselever-

  82. -nyanlända andraspråkselever
    och modersmålstalare.

  83. Barnen gjorde ett mattetest och skulle
    räkna ut omkretsen av en svinstia.

  84. De flesta andraspråkselever
    hade glömt ordet "omkrets".

  85. De förstod dessutom inte
    vad en "stia" var.

  86. Eftersom de nyanlända studenterna-

  87. -kunde läsa och skriva på sitt språk
    och fick använda ordböcker-

  88. -kunde de lösa uppgiften.

  89. De som hade engelska
    som modersmål löste också uppgiften.

  90. Det visade sig att min försöksgrupp
    hade svårigheter med många ord...

  91. ...som hade med livet på landet
    att göra...

  92. ...och dök upp i matteuppgifterna.

  93. De innehåller alltid ord som "kalebass"
    och "lama".

  94. Det är svåra ord för barn.

  95. Få hade varit på en gård,
    vilket tydde på att det fanns områden-

  96. -där erfarenhetsbaserat lärande
    skulle kunna vara gynnsamt.

  97. Det här låter inte oöverkomligt,
    och det är det inte-

  98. -men problemet
    orsakade en dominoeffekt.

  99. När betydelsen av flera viktiga ord
    var oklar-

  100. -hade studenterna svårt att uppfatta
    vad de förväntades göra-

  101. -och vilken information de skulle ge.
    De lyckades inte tillämpa de metoder-

  102. -som de hade använt
    för att lösa problem tidigare.

  103. Vad gäller studierna i hushållen-

  104. -visade besök hos barn
    och deras vårdnadshavare-

  105. -att minst ett av hemspråken punjabi,
    gujarati, hindi, tamil och urdu-

  106. -förekom i samtliga sju hushåll.
    Det här var fallstudier.

  107. I hushållen bodde mor- och farföräldrar
    och annan släkt från ursprungslandet.

  108. Vi upptäckte en rad strategier-

  109. -angående användandet av hemspråk
    och de samhällsbärande språken.

  110. De flesta av ungdomarna
    sa sig ha "vissa kunskaper"-

  111. -i det språk som talades av de vuxna.

  112. Majoriteten pratade
    främst engelska hemma.

  113. I tre hushåll... Det här är otroligt.

  114. I tre av sju hushåll fanns två grupper-

  115. -med enspråkiga talare
    som inte förstod varandra.

  116. Mor- och farföräldrar
    eller andra släktingar och barn.

  117. Föräldrarna fick agera som tolkar
    mellan generationerna.

  118. I bara två av sju familjer
    hade barnen möjlighet-

  119. -att utveckla läs- och skrivkunskaper
    i sitt hemspråk.

  120. Föräldrarna såg sig inte som
    kvalificerade för de uppgifter-

  121. -som de anlitats för
    av skolan och Ontarios ledning.

  122. De skulle hjälpa till med läxor och
    läsa för barnen 20 minuter per dag.

  123. De flesta var frustrerade över
    att barnen inte förstod hemläxorna.

  124. Förberedelserna i skolan ansågs
    bristande och instruktionerna oklara.

  125. Jag hinner inte gå in på-

  126. -vad vi upptäckte i sekundärstudien.

  127. Vi studerade
    studenter och problemlösning-

  128. -genom självrepresentation utifrån
    platser som de kände anknytning till-

  129. -inklusive skolans områden.

  130. Jag vill dock påpeka, då det är relevant
    för det vi pratar om här-

  131. -att oaktat flera lyckade resultat
    för projektet-

  132. -som utvecklandet
    av multimodala kursplaner-

  133. -och gemensamma lärandestrategier-

  134. -är ett stort hinder för
    att göra framsteg med ungdomarna-

  135. -sättet skolan är organiserad på.

  136. Studenter rör sig mellan olika platser
    under skoldagen-

  137. -och byter grupp varje termin.

  138. Sådant bidrog inte till en miljö-

  139. -där de problemlösningsmetoder
    som studenterna tog till sig-

  140. -under ledning
    av våra forskningsmedvetna lärare-

  141. -kunde tillämpas och stärkas.

  142. En sak som studien visade-

  143. -var att det behövdes
    en mer flexibel schemaläggning-

  144. -för att erbjuda
    en bättre grund att bygga på.

  145. Ni ville ha idéer - här är de.

  146. En mer flexibel schemaläggning
    av de här ungdomarnas lektioner.

  147. Under de vanliga lektionerna
    kan studenterna tillämpa-

  148. -principer som de tog till sig
    i en mer skyddad miljö.

  149. Okej. Vi fortsätter till primärstudien:
    "Roots and Routes."

  150. Det här är
    mitt senaste forskningsinitiativ-

  151. -med elever och lärare i årskurs 8
    i en förortsskola-

  152. -i norra Toronto-området.

  153. Projektets mål står på skärmen.

  154. "Utöka studenternas läskunnighet
    genom nya erfarenheter."

  155. "Utveckla problemlösningsfärdigheter."

  156. "Ge barn möjligheten att utveckla"-

  157. -"sina personliga
    och sociala identiteter."

  158. Jag ska beskriva skolan,
    så får vi se om det låter bekant.

  159. Sen ger jag exempel på aktiviteter
    i vårt kognitionsutvecklande program.

  160. Det leder fram
    till flera viktiga diskussionspunkter-

  161. -som jag vill beröra innan slutsatsen.

  162. Skolan har årskurs 1-12
    och ligger i Yorks skoldistrikt.

  163. I distriktet finns det 16 455
    andraspråkselever födda i Kanada-

  164. -vilket motsvarar 63 % av distriktets
    samtliga andraspråkselever.

  165. Det finns fler av den sorts elever jag
    studerar än vad det finns nyanlända.

  166. Så ser det ut här om tio år.

  167. Hösten 2013
    hade skolan i studien 702 elever.

  168. 80 % var andraspråkselever.

  169. Av de 560 var 88 % födda i Kanada.

  170. Utöver engelska var de vanligaste
    språken som talades i hemmen-

  171. -urdu, tamil, punjabi, kantonesiska,
    mandarin, gujarati och hindi.

  172. De flesta studenterna deltog inte
    i gruppaktiviteter utanför skolan-

  173. -som fotboll eller basket.

  174. Många utövar dock ensamaktiviteter
    som att lära sig spela ett instrument-

  175. -eller extrastudier
    med lärare från ursprungsländerna.

  176. Lärarna sa
    att den engelska språkutvecklingen-

  177. -efter vissa framsteg i förskolan
    börjar stagnera eller plana ut.

  178. Vid årskurs 4 eller 5 får många
    Kanada-födda andraspråkselever hjälp-

  179. -av en stödgrupp i skolan-

  180. -gällande mer komplext talande
    och skrivande.

  181. Föräldrarna...sa att de pratade
    med barnen på sitt modersmål-

  182. -men att barnen svarade på engelska
    eller en blandning av de två språken.

  183. De flesta hade svårt
    att hjälpa barnen med skolarbete.

  184. De förklarade det med att de var
    obekanta med systemet i Ontario-

  185. -lärandemålen i kursplanen-

  186. -och sättet på vilket ämnen lärs ut
    och uppgifter presenteras i västvärlden.

  187. Sådant som matematiskt språk
    eller läs- och skrivkunnighetsövningar-

  188. -med t.ex. argumenterande texter
    var obekanta strategier för dem.

  189. Många tog till extraundervisning-

  190. -ofta med lärare
    som var utbildade i deras hemländer.

  191. Den strategin skapade problem
    för lärarna i den vanliga skolan.

  192. Utifrån de belägg vi fann
    i de två första, preliminära studierna-

  193. -utvecklade vi
    innovativa pedagogiska metoder-

  194. -utifrån tre strategier.

  195. Vår första strategi -
    strategiskt lärande-

  196. -fokuserar på hur elever
    ser på planering eller problemlösning.

  197. Det representerades av korta övningar
    som skulle träna upp kognitiv förmåga-

  198. -genom att tydliggöra
    problemlösningsstrategier.

  199. Här inspirerades vi
    av Reuven Feuerstein.

  200. En andra inriktning kretsade
    kring erfarenhetsbaserat lärande-

  201. -utifrån vardagliga insikter-

  202. -som ficks genom erfarenheter från
    aktiviteter inom ramen för projektet.

  203. Ett besök på en återvinningscentral.

  204. Ett besök på ett konstmuseum.

  205. Studenterna
    fick se en östindisk utställning-

  206. -men de såg också verk-

  207. -av de fantastiska, kanadensiska
    Group of Seven-målarna-

  208. -och innuitkonst.

  209. En stor stadsmarknad.

  210. Hoppsan.
    Där är några skulpturer som de gjorde.

  211. Hoppsan. Jag ligger lite före.

  212. De fick se dokumentärer på video
    och via YouTube-

  213. -t.ex. filmen "Wasteland",
    om andras liv och situationer.

  214. En tredje inriktning skulle underlätta
    studier av akademiska ämnen-

  215. -genom aktiviteter som tillämpade
    tidigare introducerade koncept-

  216. -och samtal om språk.

  217. Vi integrerade det
    i kursplanen för årskurs 8.

  218. I diskussioner fysiskt och via mejl
    fokuserade lärarna och jag-

  219. -på innehållet
    i det pedagogiska projektet:

  220. Ett antal
    kognitivt utmanande aktiviteter-

  221. -som lät studenterna utforska teman
    som bidrog till deras utveckling...

  222. Hoppsan.

  223. ...utveckling av en personlig
    och social identitet.

  224. Det där är studenternas konst.

  225. Vi döpte projektet "Roots and Routes:
    Our Blended Identities"-

  226. -för att betona vikten
    av att skapa möjligheter-

  227. -för eleverna att bevara sitt arv
    och samtidigt lyckas i sin nya miljö.

  228. Lektionerna utgick från teman
    kring att acceptera sin identitet.

  229. De expanderade från individen
    till familjen, skolan och samhället.

  230. Jag vill presentera två slutsatser-

  231. -som är typiska för den här
    studentgruppen i samtliga tre studier.

  232. Jag kommer att använda data
    från samma pedagogiska metod.

  233. Den fokuserade på studenternas
    identitet i relation till familjen.

  234. Vi bad studenterna att spåra de vägar-

  235. -som deras familj
    hade tagit till Ontario.

  236. De fick skapa en berättelse...

  237. ...kring de här livsförändrande resorna.

  238. Studenterna arbetade i små grupper
    och fick först...

  239. Jag har rört till presentationen.

  240. Studenterna hittade på frågor
    som de kunde ställa-

  241. -för att få information från sina
    vårdnadshavare, oftast föräldrarna.

  242. Genom diskussioner i klassen
    skapades ett "frågeprotokoll"-

  243. -som skulle användas
    för att intervjua familjemedlemmar.

  244. Med hjälp av datorer, iPhones
    och iPads-

  245. -donerade av projektet, skolstyrelsen
    och deltagande familjer-

  246. -spelade de in och transkriberade
    familjernas berättelser.

  247. De skapade en eller flera kartor
    med migrationsvägarna.

  248. Sen delade studenterna
    migrationsberättelserna med varandra.

  249. Först två och två, sen i grupper-

  250. -och slutligen inför alla studenter -
    det sista var frivilligt.

  251. Efteråt kartlade vi
    alla familjers resvägar.

  252. Vi använde inte färdiga kartor, utan...

  253. Vi ville se vad de kunde minnas.

  254. De lämnar in sina läxor,
    och nästa dag har de glömt allt.

  255. Vi ville se om de kunde minnas
    var platserna låg på kartan.

  256. Vi överraskade dem och täckte golvet
    på andra våningen med papper.

  257. Vi ville se om de kunde märka ut...

  258. ...märka ut platserna
    i förhållande till varandra.

  259. Det var en utmaning. De markerade
    var de och deras föräldrar var födda.

  260. De fick diskutera sig fram till
    hur platserna förhöll sig till varandra.

  261. Sen markerade de platserna
    varifrån föräldrarna utvandrade.

  262. Slutligen valde de ut ett land
    som de ville besöka i framtiden.

  263. En föreställd identitet.

  264. Okej.

  265. Efter lektionerna...

  266. Slutsats nummer ett. Jag läser.

  267. "Tidigare liv är ny kunskap."

  268. I slutrapporten efter lektionerna, som
    inkluderade muntliga diskussioner...

  269. ...visade sig de allra flesta studenter
    ha fått ny kunskap om sina släktingar.

  270. Det rörde sig om olika saker,
    till exempel uppvaktning.

  271. "Pappa hade visst imponerat
    på mormor med blommor och kalkon"-

  272. -"för att få gifta sig med mamma."

  273. Tidigare yrken: "Jag visste inte
    att pappa ägde en glassbutik i Indien."

  274. "En annan intressant sak"-

  275. -"var att farfar hade spelat fotboll
    och cricket där hemma."

  276. Lägg märke till
    mängden ny information-

  277. -och kunskap om familjemedlemmar-

  278. -som Hiten försöker få med
    i den här texten på Google Docs.

  279. "Jag fick veta att pappa föddes
    på en gård och hade varit sjöman."

  280. "Han har åtta syskon.
    Mammas föräldrar är skilda."

  281. "Hennes mor
    fick jobba som dörrförsäljare."

  282. "Det mest chockerande var
    att hennes föräldrar var skilda"-

  283. -"och att familjen hankade sig fram."
    Ett fint, vardagligt uttryck.

  284. De flesta av våra studenter hade inte
    vetat var deras familj hade bott.

  285. De fick också veta saker
    av en mer känslig karaktär.

  286. Här bearbetar Mithika att föräldrarnas
    barndom skilde sig från hennes-

  287. -och de effekter
    som dessa trauman har orsakat.

  288. Jag läser början, så får ni läsa resten.

  289. "Jag hade alltid trott att mina
    föräldrar hade vuxit upp som jag."

  290. "Man går i skolan, träffar vänner
    och har en sorgfri barndom."

  291. "Jag fick dock veta att de
    hade levt i rädsla för bombangrepp."

  292. "De såg saker som barn bara ska se
    i videospel och upplevde krigets fasor."

  293. "De sörjer
    att de aldrig fick en riktig barndom."

  294. "De är ledsna för
    att de behövde växa upp för snabbt"-

  295. -"och inte fick en sorgfri barndom."

  296. Ni kan läsa resten om ni vill.

  297. Det här har att göra
    med studenternas tillgång-

  298. -till en del av deras hybrididentiteter:
    deras förflutna.

  299. Först trodde jag, utifrån min forskning
    kring nyanlända andraspråkselever-

  300. -att studenterna redan kände till
    familjemedlemmarnas bakgrund.

  301. I det fallet vore vår roll, utöver att
    omsätta upplevelserna akademiskt-

  302. -att erbjuda tillgång till resurser
    som har med deras nya miljö att göra.

  303. En resa till Ontarios konstgalleri
    eller en matmarknad.

  304. Vi anade inte hur flyktigt
    det här biografiska materialet var-

  305. -och hur ytlig studenternas tidigare
    kontakt med familjens förflutna var.

  306. De satt inte på det krängande skeppet
    och blev sjösjuka.

  307. De var inte där.

  308. Det är viktigt då
    en grundsten i progressiv pedagogik-

  309. -att främja läsvilja och social
    integration hos minoritetsstudenter-

  310. -hör samman med språk och kultur.

  311. Det bygger på kunskapskapital,
    för att referera till Luis Moll.

  312. De här trådarna
    var mer svårfunna än väntat.

  313. En annan slutsats
    rörde den språkliga dynamik-

  314. -som förekom
    i de språkliga minoriteternas hushåll.

  315. Vi fick reda på saker om de olika språk
    som studenterna hörde hemma.

  316. Här är ett exempel.

  317. Xiangs farföräldrar talar taishandialekt
    och föräldrarna kantonesiska.

  318. Xiang pratar mestadels engelska.

  319. Studenten upplevde svårigheter
    under intervjun-

  320. -när hon skulle förklara frågorna-

  321. -transkribera svaren
    och översätta dem till engelska.

  322. Många studenter
    hade samma intryck som Xiang-

  323. -av de språkliga svårigheterna.

  324. "De behövde hjälp under intervjun
    för att uttrycka vissa saker."

  325. "Transkriberingen tog tid. Jag förstod
    inte allt som mina föräldrar sa."

  326. "Jag är inte så bra på mandarin."

  327. "Översättningen var svår.
    Jag är dålig på kinesiska."

  328. För att övervinna de svårigheter
    som uppstod under intervjuerna-

  329. -använde studenterna olika strategier
    för att göra sig förstådda.

  330. Först och främst
    använde de sig av Internet.

  331. Google Translate, ordlistor
    och appar på telefoner-

  332. -gav översättningar
    i form av skrift eller tal.

  333. "Jag skrev in frågorna
    på Google Translate."

  334. "Jag försökte också förklara
    med gester och bilder."

  335. "Jag hade en elektronisk ordbok
    när jag pratade med mamma."

  336. "Jag förklarade också med exempel."

  337. "Jag försökte att korta ner meningarna
    utan att förlora andemeningen."

  338. En sak jag vill säga
    angående översättningsteknologi-

  339. -är att Google Translate
    är en statistisk översättningstjänst.

  340. Översättningen för ord och fraser
    bygger på statistisk frekvens.

  341. Om användarna inte föreslår alternativ
    eller korrigerar fel-

  342. -utgår programmet från ordlistor.

  343. Det räcker för att beställa mat-

  344. -men begränsningarna är uppenbara
    när det gäller nyanser.

  345. Jag menar inte att
    översättningsprogrammen var dåliga.

  346. Mitt intryck är att resultatet blev
    hyfsat korrekt sett till avsedd mening-

  347. -eller illokutionär kraft,
    för att låna ett uttryck av Searle.

  348. Studenterna var engagerade.

  349. Här är dock huvudpoängen:

  350. Feedback från studenterna visade
    att de lösningar-

  351. -som hade att göra med att
    korrekt uttrycka och återge betydelse-

  352. -för intervju- och kartaktiviteterna-

  353. -inte ingick i familjerutinerna
    för majoriteten.

  354. Zaibas kommentar
    illustrerar fenomenet:

  355. "Jag brukar inte behöva översätta.
    De pratar urdu och jag engelska."

  356. Jag vill referera till diskussioner
    inom sociolingvistiska kretsar-

  357. -rörande de språkfärdigheter
    som individer uppvisar-

  358. -i situationer som karakteriseras
    av s.k. supermångfald.

  359. Individer har visat sig använda
    olika språkliga repertoarer-

  360. -när de korsar gränser,
    i praktiken eller virtuellt.

  361. Det här fenomenet
    kallas ibland för korsspråkande.

  362. För att det ska utgöra
    ett funktionellt kommunikationssystem-

  363. -behövs ett flexibelt, ömsesidigt bruk
    av olika språkliga modaliteter-

  364. -på sätt som maximerar
    familjens kommunikativa potential.

  365. Datan tyder inte på att korsspråkande
    är optimalt för de här familjerna.

  366. Våra studenter var dock skickligare
    språkblandare än sina vårdnadshavare.

  367. Hur maximerar vi
    de här outvecklade färdigheterna-

  368. -så att de bidrar till omständigheter
    som främjar läs- och skrivkunnighet?

  369. Precis som studenterna-

  370. -behövde vi lärare och mentorer tid-

  371. -för att ta in resultaten
    och acceptera verkligheten.

  372. De mångahanda avbrotten
    i vårdnadshavarnas berättelser-

  373. -resulterade i luckor
    i den språkliga kommunikationen-

  374. -som komplicerade
    den sociala situationen-

  375. -mellan ungdomarna
    och deras familjer.

  376. Nya studier om flerspråkiga
    utbildningssituationer i Europa-

  377. -har visat potentialen i kombinationer
    av översättning och korsspråkande.

  378. Man växlar språk i klassrummet för
    att utveckla hemspråkskunskaperna-

  379. -vilket främjar
    den generella utvecklingen.

  380. Vi var nyfikna
    men samtidigt ambivalenta-

  381. -inför vad som sågs som vår främsta
    allierade: maskinöversättning.

  382. Mina förbehåll var motiverade-

  383. -med tanke på teknikens
    dekontextualiserade register.

  384. Allt vi vet om språksocialisation
    - det är mitt expertområde...

  385. Allt vi vet om det-

  386. -visar hur intim och kontextuell
    kommunikationen inom familjen är.

  387. Jag har dock övervunnit mina fördomar
    angående maskinöversättning-

  388. -och välkomnar det
    som en möjliggörande strategi-

  389. -med potential att skapa intresse
    för att bevara språk och kultur.

  390. Forskningen om barnöversättare,
    av Orellana m.fl.-

  391. -understryker dess potential för
    att utveckla flerspråkig läskunnighet-

  392. -vilket, som sagt,
    främjar konceptuell utveckling.

  393. Jag är entusiastiskt inställd till
    den här tekniken som en väg framåt.

  394. Projektets mål var
    att identifiera pedagogiska metoder-

  395. -som främjar
    akademiska framgångar...

  396. Hoppsan.

  397. Vi slutar där.

  398. ...akademiska framgångar och
    stärkt identitet för de här studenterna.

  399. Vi såg de tekniker och strategier
    som kunde knytas an-

  400. -till tidigare kunskaper-

  401. -som de metoder som hade störst
    potential att öka läsengagemanget.

  402. Utifrån dessa filosofiska grundsatser
    trodde vi att ett nutida återskapande-

  403. -av studenternas familjehistoria kunde
    bli ett lärtillfälle för minoriteter.

  404. Trots några hinder på vägen visade sig
    återskapandet vara genomförbart.

  405. Med strategisk planering
    kan även hemspråket återvinnas-

  406. -om ni bestämmer er
    för att följa den vägen.

  407. Det jag vill poängtera är det här:

  408. Om vi ska gå
    bortom vår roll som forskare och...

  409. ...anta rollen som sociala arkitekter-

  410. -måste vi inse att det finns aspekter
    av minoritetsgruppernas bakgrund-

  411. -som inte är lättåtkomliga ens för dem.

  412. Jag avslutar med en fråga: Om
    eleverna ska utveckla hybrididentiteter-

  413. -hur mycket måste de minnas?

  414. Eller, lite annorlunda uttryckt:

  415. Hur mycket måste de påminnas om?

  416. Stereotypa uppvaktningar?
    Rotlösheten?

  417. Övergivna
    och återskapade uppehällen?

  418. Traumatiska händelser som blivit
    mer eller mindre medvetna minnen?

  419. Alla trådar är inte nödvändiga.

  420. Ändå är det genom banden
    till övergivna individer och världar-

  421. -som våra studenter förstår sig själva,
    sina förhållanden till andra-

  422. -positionerna de befinner sig i och
    de identiteter de vill ha i samhället.

  423. Tack.

  424. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utveckling av det akademiska skolspråket

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Andragenerationsinvandrare, Integration av invandrare, Läs- och skrivkunnighet, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Studieresultat, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.