Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Lilla landets stora berättelseDela
  1. Ni som är här försöker göra kopplingar-

  2. -mellan mat, hållbarhet och klimat.

  3. Nästa talare behöver inte försöka
    - det är så uppenbart!

  4. Han får också priset som går till den
    som har flugit längst för att komma hit.

  5. Han är premiärminister i
    Självständiga staten Samoa: Tuilaepa.

  6. Herr premiärminister.

  7. En femsekundersapplåd till.

  8. Människorna i min by...

  9. ...sover för tillfället...

  10. ...efter en god måltid
    bestående av havsväxter och skaldjur.

  11. Jag anlände i går kväll,
    och jag är också trött.

  12. Fru moderator, ärade representanter,
    mina damer och herrar.

  13. Tillåt mig att inledningsvis
    reflektera över situationen-

  14. -för små östater-

  15. -framför allt i min del av världen:
    Stillahavsområdet.

  16. Jag avslutar sen med några exempel
    på samoanska erfarenheter.

  17. Tillgång till tillräckligt mycket
    säker och näringsrik mat-

  18. -har klassats som en mänsklig rättighet
    av Stillahavsområdets hälsoministrar-

  19. -enligt visionen om välmående öar
    som ett övergripande ramverk-

  20. -för skydd och främjande av hälsa
    i Stillahavsområdet.

  21. Stillahavsöarnas folk har traditionellt
    åtnjutit relativt god matsäkerhet.

  22. Detta till stor del eftersom
    man skaffat mat på flera olika sätt-

  23. -som självhushållande jordbruk,
    byteshandel, försäljning-

  24. -jakt och fiske.

  25. Nu urholkas matsäkerheten
    på grund av urbaniseringen-

  26. -och en ökad konsumtion av billig
    och ofta lågkvalitativ, importerad mat-

  27. -med lågt näringsvärde.

  28. Förändringar i både tillgång
    och efterfrågan vad gäller mat-

  29. -utgör ett ökande hot
    mot matsäkerheten.

  30. Det återspeglas
    i Stillahavsnationernas folkhälsa.

  31. Importerad mat
    med låg näringskvalitet-

  32. -med gott om kalorier
    men ont om vitaminer och mineraler-

  33. -bidrar till fler fall av diabetes,
    hjärtsjukdom, stroke och cancer.

  34. Konsumtionen av frukt och grönsaker
    är låg-

  35. -och vitamin- och mineralbrist
    är vanligt.

  36. Inhemsk och importerad mat
    kan vara riskabel att äta-

  37. -vilket orsakar matburna sjukdomar.

  38. På nationell och regional nivå-

  39. -försämrar det möjligheterna
    för Stillahavsområdets mat-

  40. -att leva upp till exportkraven.

  41. Ekonomiska chocker på senare tid,
    som högre mat- och bränslepriser-

  42. -innebär att hushållen
    har mindre pengar till mat-

  43. -framför allt i växande stadsområden
    med begränsad odlingsmark.

  44. Arrendesystem
    och markanvändningspolitik-

  45. -påverkar tillgången till brukbar jord.

  46. Transportkostnader till landsbygd och
    andra öar höjer matpriserna ytterligare-

  47. -och begränsar handeln
    inom Stillahavsområdet.

  48. Miljöhändelser
    påverkar också matsäkerheten.

  49. Klimatförändringarna förväntas öka
    cyklonernas maxhastighet-

  50. -med upp till 20 %.

  51. Oförutsägbar nederbörd
    destabiliserar odlingsmarken.

  52. 70 % av jordbruksmarken
    är regnbevattnad.

  53. Jordbruksmarker skadas,
    kustområden svämmas över-

  54. -och selenhalten ökar i färskvattnet.

  55. Tonfisken ger sig av
    från våra exklusiva ekonomiska zoner-

  56. -delvis på grund av
    att haven blir varmare.

  57. Förekomsten av sjukdomar
    och hälsorisker-

  58. -som denguefeber
    och ciguateraförgiftning ökar.

  59. Om inte matsystemets motståndskraft
    byggs upp-

  60. -kommer klimatet att försämra
    matsäkerheten och öka näringsbristen.

  61. Att kontrollera importerad mat
    är också en enorm utmaning.

  62. Bristande lagar och bestämmelser
    för matsäkerhet-

  63. -och oförmåga
    att se till att de efterlevs-

  64. -har lett till import av mat
    av dålig kvalitet.

  65. Det kan vara gammal
    eller kontaminerad mat-

  66. -med lågt vitamin- och mineralinnehåll
    och mycket fett, socker och salt.

  67. Det medför allvarliga hälsorisker
    för konsumenter.

  68. De utsätts för mat-

  69. -som säljs efter
    att sista förbrukningsdag är passerad-

  70. -eller har förvarats i fel temperatur-

  71. -innan eller när den distribueras
    i Stillahavsområdet.

  72. Vad gäller jordbruksprodukter och fisk-

  73. -alltså huvuddelen
    av Stillahavsområdets export-

  74. -har oförmågan att leva upp
    till krav på matsäkerhet och kvalitet-

  75. -på exportmarknaderna blivit ett hinder-

  76. -för att till fullo utnyttja
    Stillahavsområdets exportpotential.

  77. Ökad matimport,
    minskande lokal matproduktion-

  78. -oförmågan att anta och upprätthålla
    matsäkerhetslagar-

  79. -och förändrade matvanor
    till fördel för praktisk och billig-

  80. -men näringsmässigt sämre mat-

  81. -utsätter Stillahavsområdets
    befolkningar för en ökad risk-

  82. -att drabbas av kroniska sjukdomar-

  83. -vitamin- och mineralbrist, näringsbrist
    och matburna sjukdomar.

  84. Dessutom har bristande matsäkerhet
    en direkt påverkan-

  85. -på livsstilsrelaterade beteenden
    som tobaks- och alkoholkonsumtion.

  86. Därmed ökar risken
    för kroniska sjukdomar, näringsbrist-

  87. -och dålig hälsa
    på individ- och samhällsnivå.

  88. Klimatförändring och matsäkerhet...
    Fisk och fiske-

  89. -är avgörande
    för Stillahavsområdets liv och kultur-

  90. -och för många
    av Stillahavsnationernas ekonomier.

  91. Det finns dock överhängande hot
    i form av överexploatering-

  92. -och försämringar av levnadsmiljöer
    till havs och vid kusten.

  93. Klimatförändringarna utgör ett hot
    mot fiskerinäringens hållbarhet-

  94. -och kan urholka matsäkerheten-

  95. -i ett område som är beroende av fisk
    som proteinkälla-

  96. -och inkomst från att hyra ut havet
    till utländska flottor.

  97. Länder i området uppmuntras-

  98. -att använda anordningar som
    samlar fisk vid kusten och vattenbruk-

  99. -som ett sätt att säkra fisktillgången
    och förbättra matsäkerheten.

  100. Man letar också efter sätt
    för fiskeindustrin-

  101. -att diversifiera hur man producerar,
    processar och distribuerar fisk.

  102. Skogar blir ofta förbisedda
    när det gäller matsäkerhet.

  103. De är viktiga för Stillahavsöarna
    och bidrar med vanliga grödor-

  104. -som brödfrukt, mango, citrusfrukter
    och kokosnötter.

  105. Träd har länge spelat en viktig roll
    i skogsjordbrukssystem-

  106. -genom att ge skugga och skydd-

  107. -mot vind, sand och salt.

  108. Mangrover och träd vid kusten
    blir ett skydd mot vind och vågor.

  109. De bidrar också till näringsväven.

  110. Stillahavsnationer får hjälp
    att nyttja skogsresurserna hållbart-

  111. -och främja trädens roll
    som skydd vid kusten.

  112. I integrerade skogsjordbrukssystem
    får de också hjälp med att förbättra...

  113. I integrerade skogsjordbrukssystem-

  114. -får de också hjälp med att förbättra
    kunskapen om kolbindning-

  115. -i ett försök att minska gasutsläppen.

  116. Samoa är inte så långt från sitt mål-

  117. -att plantera 2 miljoner träd på fem år.

  118. Jordbruk är sårbart
    inför klimatförändringarna.

  119. Framför allt vad gäller skördar
    och vad som kan odlas.

  120. Några av de mer akuta hoten
    mot jordbruket-

  121. -är cykloner, torka och
    nya skadedjur och sjukdomsvektorer.

  122. Stor vikt läggs vid att lantbrukare
    får bästa möjliga information-

  123. -och vägledning
    angående val av grödor-

  124. -och alternativ för jord och bevattning
    vid förändrade miljöförhållanden.

  125. Klimatförändringarna gör det viktigt-

  126. -att se till
    att jordbrukssystemen är diversifierade.

  127. Framför allt integrerade odlingssystem,
    träd och möjligen boskapsproduktion-

  128. -erbjuder möjligheter för
    en hållbar, intensifierad matproduktion-

  129. -och skapar
    ett motståndskraftigt ekosystem.

  130. Inom ekologiskt jordbruk
    används diversifiering-

  131. -för att optimera näringsflödena-

  132. -och öka produktiviteten
    och förmågan att hantera osäkerheter.

  133. Hur ser då
    den samoanska upplevelsen ut?

  134. Globaliseringen av jordbrukssystem
    har ofta skadat jordbruken.

  135. Globaliseringens påverkan
    är inte likadan överallt.

  136. De inblandade kan på vissa ställen
    influera strukturernas utformning.

  137. Motståndskraften hos jordbrukssystem
    som inte produktifierats-

  138. -i en allt mer produktifierad,
    global ekonomi-

  139. -är intressant som ett alternativ
    till ett globalt jordbrukssystem-

  140. -som domineras av företagsintressen.

  141. Samoa är ett exempel
    på ett alternativt jordbrukssystem-

  142. -där jordbruk och matnätverk
    är lokala eller regionala-

  143. -och integrerade i samhällen.

  144. Jordbruken i de samoanska byarna
    har stått emot marknadskrafterna-

  145. -ett antal cykloner på senare tid,
    en tsunami-

  146. -sjukdomar som tarobladspest
    och angrepp av afrikanska sniglar.

  147. Samoas ekonomi bygger på
    produktion, ofta på självhushållsnivå.

  148. Grödor, boskap, fiske och skogsbruk-

  149. -utgjorde 42 % av vår BNP
    under början av 2000-talet.

  150. Det har dock sjunkit till 10 %
    ett årtionde senare.

  151. Jordbruket är dock fortsatt viktigt
    för ekonomin.

  152. Det sysselsätter ungefär två tredjedelar
    av arbetskraften.

  153. Det finns ungefär 18 000
    lantliga hushåll i de 360 byarna-

  154. -på de två huvudöarna
    Upolu och Savai'i.

  155. Man odlar huvudsakligen kokosnötter,
    kakao, banan och taro.

  156. En betydande exportvara var taro-

  157. -men produktionen har minskat
    på grund av tarobladspest.

  158. Varianter med större motståndskraft-

  159. -har nu utvecklats av våra forskare.

  160. Det har återuppväckt intresset för taro,
    både för eget bruk och export.

  161. På grund av förstörelse
    orsakad av cykloner och tarobladspest-

  162. -har jordbrukare
    eftersträvat diversifiering-

  163. -med så kallad babytaro, kava
    och cashewnötter.

  164. Utöver jordbruksexport-

  165. -är Samoas ekonomi beroende av
    turism, utvecklingsbidrag till fisket-

  166. -och penningförsändelser
    från anhöriga i andra världsdelar.

  167. Fru moderator.

  168. Mat är vägen in i...

  169. ...alla kulturer.

  170. För Samoa är maten
    ett uttryck för vårt nära förhållande-

  171. -till landet, havet och våra förfäder.

  172. Vi har välsignats med ett hav
    så fyllt av liv-

  173. -att om vi bara tar det vi behöver-

  174. -kan även kommande generationer
    nyttja detta blåa skafferi.

  175. Det vidsträckta Stilla havet,
    med sina rika fiskstim-

  176. -som i stort är okontaminerade
    om de sköts ordentligt-

  177. -kommer att erbjuda matsäkerhet-

  178. -för framtidens matbord världen runt.

  179. Vi har också välsignats med bördig,
    vulkanisk jord-

  180. -som kan återhämta sig
    efter de värsta av naturkatastrofer.

  181. I Samoa är ekologisk odling
    utgångspunkten för de flesta.

  182. Vi har traditionellt arbetat med naturen
    i stället för att underkuva den.

  183. Ekologiskt jordbruk är inte bara
    vårt förflutna, utan även vår framtid.

  184. Berättelsen om maten
    är berättelsen om människorna.

  185. Det är en direkt återspegling-

  186. -av deras förkoloniala
    och postkoloniala historia.

  187. Samoa är ett litet land
    med en stor berättelse.

  188. Samoa befinner sig i en kulinarisk,
    agrikulturell matrevolution.

  189. Det ekologiska står i centrum.

  190. Med 35 000 ha ekologisk odlingsmark-

  191. -vilket utgör mer än 10 %
    av landets totala yta-

  192. -är Samoa i rörelse.

  193. Samoas ursprungliga matkultur
    var okomplicerad men djupt rotad.

  194. Som många inhemska matkulturer-

  195. -byggde kosten
    på enkla men näringsrika rätter.

  196. Man åt fisk, rotfrukter,
    tropiska frukter, kokosnötter-

  197. -och bladgrönsaker
    - det bästa från land och hav.

  198. De här per automatik
    ekologiska måltiderna-

  199. -var Samoas
    ursprungliga näringskällor.

  200. Sen började matkolonialismen.

  201. Först importerat, billigt kött.

  202. Sådant som inte ansågs tillräckligt bra
    i ursprungsländerna-

  203. -skickades till Stillahavsnationerna-

  204. -och integrerades långsamt
    i den traditionella samoanska kosten.

  205. Effekten blev chockerande.

  206. Hälsoproblem började uppstå-

  207. -liksom problem
    som hör samman med processad mat.

  208. Än värre var
    att en generation samoaner-

  209. -växte upp med den här
    lättåtkomliga och lättlagade maten.

  210. Turismens allt större ekonomiska
    betydelse medförde missuppfattningar-

  211. -när man försökte tillmötesgå
    turisternas smak.

  212. Den samoanska matkulturen
    åsidosattes.

  213. Hälsan försämrades-

  214. -när den lokala maten
    byttes ut mot sämre, importerad mat.

  215. Ekonomin försämrades också.

  216. Importerad mat
    innebär en förlorad möjlighet-

  217. -för lokala jordbrukare
    och producenter.

  218. Men i Samoas hem och byar-

  219. -har den samoanska matkulturen
    alltid varit livskraftig.

  220. Samoansk mat
    har nu fått en sorts renässans.

  221. Det förstärker
    den ekologiska revolutionen-

  222. -under ledning av gruppen
    Women in Business Development.

  223. Den sveper över vårt land-

  224. -och gör avtryck
    i hela det södra Stillahavsområdet.

  225. Gruppen har lyckats ordna
    så mycket som-

  226. -700 ekologiskt certifierade
    familjejordbruk på Samoa.

  227. Hälsoåtgärder och utbildning
    har bidragit till en återgång-

  228. -till lokal, mer näringsrik mat.

  229. Jag kan stolt säga att jag står här-

  230. -som ordförande för
    Pacific Organic Producers Association.

  231. Dessutom, fru moderator-

  232. -samarbetar min regering
    och våra samarbetspartner-

  233. -för att säkerställa
    att frågor om matsäkerhet integreras-

  234. -i nationella och regionala
    klimatförändringsåtgärder.

  235. Utöver det tas alla initiativ
    för bättre matsäkerhet-

  236. -och ökad självständighet-

  237. -med klimatpåverkan i åtanke.

  238. Vi har vidtagit åtgärder för att påverka
    de beslutsfattare, miljöorganisationer-

  239. -och individer
    som arbetar med matsäkerhet.

  240. Vi arbetar med landtransporternas
    energiåtgång och IT-systemen-

  241. -vilket förstärker
    åtgärderna för matsäkerhet.

  242. En återgång till självförsörjning-

  243. -med målet att möta hela
    befolkningens matbehov är orealistisk.

  244. Den lokala produktionen
    måste dock förbli matsystemets kärna.

  245. Lantbrukares och fiskares förmåga-

  246. -att sälja sina produkter lokalt,
    regionalt och internationellt-

  247. -måste stödjas och utökas.

  248. Att utveckla och investera i
    hållbart jordbruk är nödvändigt.

  249. Vi måste öka lantbrukarnas förmåga
    att stå emot och anpassa sig till-

  250. -miljörelaterade förändringar
    och klimatförändringens följder.

  251. Välskött och hälsofrämjande
    internationell handel-

  252. -både export och import - är viktigt
    för att upprätt hålla matsäkerheten.

  253. Åtgärder har vidtagits för att förbättra
    kvaliteten på importerad mat-

  254. -och uppgradera matsystemet
    så att det ger ett effektivt skydd.

  255. Matindustrin,
    både i och utanför Samoa-

  256. -kan spela en viktig roll
    för att förbättra matens näringsvärde-

  257. -genom diversifiering, reformulering
    - som att minska saltinnehållet-

  258. -och berikning.

  259. Tack för uppmärksamheten.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lilla landets stora berättelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Geografi > Naturresurser, varor och tjänster, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Livsmedelsförsörjning, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Samoa, Övervikt
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Big Cities

Hanois hjärta

Att restaurera de gamla kvarteren i Hanoi anses som det bästa sättet att behålla stadens hjärta, dess historia, kultur och traditioner. Dessutom bevaras husen för eftervärlden och människorna får en bättre livskvalitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnsexhandel i Kenya

I slumområdet Kibera i Nairobi, Kenya, bor det omkring två miljoner människor. Många lever på mindre än en dollar om dagen, utan varken el eller rinnande vatten. Fattigdomen gör att många unga prostituerar sig. Vi träffar två tonårstjejer som har sålt sex sen de var 14 år för att kunna försörja sig själva och sina småsyskon. Vi träffar också några så kallade beachboys som säljer sina kroppar till turister.