Nu har jag nöjet-

-att få delta i lanseringen
av Nordic Cities EAT Initiative.

Idén med det är
att man i de här åtta städerna-

-ska skapa ett nätverk för hållbarhet
och hälsosam mat för invånarna.

Dessa städer
samt deras borgmästare och ledare-

-ska samarbeta med initiativ, möten
och idéer och skapa en hjärnfond-

-som kanske om tio år
kan bidra till utvecklingen av-

-ett hållbart nätverk
när det gäller mat-

-för invånarna i de här åtta städerna.

Jag ska berätta vilka som deltar i det.
Om ni är en av dem-

-kan ni ge er själva en applåd,
så ser vi vilka som är här. EAT.

Jag trodde först att ingen var här.

Nordiska ministerrådet
deltar också i samarbetet.

Prinsen av Wales
International Sustainability Unit.

Hej! Tack så mycket.

Och så Köpenhamns Madhus.

Trevligt. Tack. Det är härligt
att ni deltar i Nordic EAT Initiative.

Det här går ju inte att göra
utan riktigt ledarskap.

De som styr i städer
är ju ofta borgmästare.

Frågar man borgmästare vilka
som fixar saker säger de att det är de.

Nu ska vi få träffa några
av borgmästarna från de åtta städerna.

Vilka sorts initiativ får folk
i städerna att ändra sina matvanor?

-God morgon!
-God morgon!

Ni ska få den allra bästa
presentationen - av er själva.

-Från Oslo i Norge...
-God morgon!

Och din presentation?

Jag vill börja med att säga att vi i de
nordiska länderna och huvudstäderna-

-är privilegierade
för att vi kan diskutera mat-

-och inte kampen
för att få tillgång till mat.

Jättebra. - Från Södertälje i Sverige...
Hur låter din bästa presentation?

Jag är glad över att få vara
kommunalråd på en magisk plats.

-Jag flyttar dit. Så fint.
-Du är så välkommen.

-Från Reykjavik i Island...
-Hej! Jag heter Dagur Eggertsson.

Jag känner mig hedrad över
att vara här med mina storasyskon.

Okej.

Tänk att man kan vara borgmästare
för det här. Från Köpenhamn...

Ja, jag är borgmästare för världens
lyckligaste och grönaste stad.

Det är fantastiskt.

Jag borde inte säga från Danmark i
Köpenhamn. Bäst att ni presenterar.

Jag nämnde lite om
vad det här EAT-initiativet handlar om-

-men det alla vill ha
är exempel på olika bra initiativ.

Vad ska du berätta om?

Tack. Jag är Raymond Johansen,
borgmästare i Oslo.

Våra diskussioner
handlar mer om bra näring-

-och hållbar matproduktion-

-vilket är avgörande i vår kamp mot de
hälsoproblem och klimatförändringar-

-som vi ser i vår del av världen.

I Oslo letar vi hela tiden efter
inspiration till bättre mathållning.

Efter åtta månader i stadsfullmäktige
har vi inlett tre konkreta förändringar.

Den första frågan ligger mig
särskilt varmt om hjärtat-

-och handlar om att bekämpa obildning
kring mat. Vi måste utbilda våra barn.

För att de ska kunna få
ett bra och produktivt liv-

-måste vi lära dem varifrån mat
kommer och vilken påverkan den har.

Det är lika viktigt
som att lära dem läsa och räkna.

Nyckeln är att tidigt visa dem
glädjen i att odla och laga mat-

-och inte minst nöjet i att äta bra mat.

Vi ska först anlägga fler odlingar
i skolorna där eleverna kan lära sig.

Där samarbetar vi med icke vinstdrivna
Geitmyra matkulturcenter för barn-

-där man utbildar grupper
från förskolor, skolor och familjer.

Deras filosofi är att varje gång
ett barn lagar mat eller äter-

-deltar det i näringskedjan-

-även som medproducent,
och inte bara som konsument.

Vår andra åtgärd är
att förändra offentlig upphandling-

-så att mängden ekologisk mat ökar.

I vår politiska förklaring
har vi angett ett mål på 50 procent-

-och ska använda stark köpkraft för att
öka marknaden för ekologisk mat-

-efter inspiration från Köpenhamn.

Vår avsikt är
att motivera andra kommuner-

-till liknande insatser och främja
tillväxten för ekologiska produkter.

Vår tredje åtgärd
är att förändra lunchmaten.

I februari började vi med en vegetarisk
dag i veckan i stadshusets matsal.

Att äta mindre kött-

-är kanske det enklaste sättet
att minska koldioxidavtrycket på-

-samtidigt som det ger
positiva hälsoeffekter.

Den vegetariska dagen ska utökas
till skolkök och andra matsalar.

Med en vegetarisk dag i stadshuset-

-kommer vi med våra 53 000 anställda
att kunna inspirera andra.

Jag är övertygad om
att såna här initiativ-

-skapar en grönare och hälsosammare
stad och en sundare befolkning.

Hur gick det med
den vegetariska dagen?

Vi har den varje måndag och den är
populär. Andra kan också äta hos oss.

Så besök Oslo på en måndag
om ni ska dit.

Alla tänker nog
att de ska åka en tisdag istället.

Åker man på en måndag
är man riktigt engagerad.

Då är det dags för kommunalrådet
i kanske världens mest magiska stad.

Berätta vilka era bästa exempel är
som faktiskt fungerar.

Varje dag serverar vi näringsrika
och goda maträtter-

-till alla barn och ungdomar
i Södertälje, på förskolor och skolor.

60 procent av maten
är ekologiskt producerad.

-Sa du 60 procent?
-Ja, av all mat.

Det är en förändring som vi har infört
utan att öka kostnaderna.

Jag ska ge er
tre viktiga orsaker till det.

För det första är det inte ett projekt,
inget enstaka projekt-

-utan en del i den regelbundna driften
av förskolor och skolor.

Vi fattade ett beslut
i kommunfullmäktige redan 2001-

-om att inkludera våra matinköp
i vårt miljöarbete.

Sedan dess har vi blivit bättre på det
och arbetat med vår vision.

För det andra har vi investerat
i ombyggnation av alla kök.

Nästan alla kök i förskolor och skolor.

-Hur många kök fick ni bygga om?
-Många.

Nästan 100 000 personer bor
i Södertälje, så det är många skolor.

De har all utrustning
för att laga maten från början.

I Sverige äter vi
varm, tillagad mat till lunch.

Man lagar den i skolorna,
vilket är en viktig investering-

-så att man inte bara värmer
tillagad mat som levererats.

Vi har utbildat all personal
i skolköken-

-och har minst en
professionellt utbildad kock-

-i varje kök i förskolor och skolor.

De har verkligen en hög kunskapsnivå
och erfarenhet-

-för att laga välsmakande
och näringsrik mat-

-och för att hantera råvaror.

Det är den andra viktiga saken.

Den tredje är
att vi fokuserar på matens kvalitet.

Den ska smaka gott
och vara lokalt producerad.

Det innebär att all mat-

-kommer inom en radie på 25 mil
från Södertälje.

Vad tycker barnen om skollunchen?
Jag hatade den.

De flesta tycker om den, tror jag.
Vi får ofta höra det i alla fall.

Och vi vann pris för bästa skolmaten
i Sverige för två år sedan.

Det var ett trevligt skryt
att avsluta med. Nu dags för Reykjavik.

Vår starkaste sida-

-är rent, ofiltrerat kranvatten
som även används av industrin.

Geotermisk energi som är förnybar
och används till växthus och matodling-

-och ett hållbart fiske. Vi har faktiskt
en laxflod inne i staden.

Men vi är lite sena när det gäller mat.

Vi kunde lika gärna äta våra skor
och har kokat det mesta.

Vitlöken kom till oss 1979
och öl blev lagligt 1989.

Vi är här för att lära.

Vårt största projekt i dag
omfattar en huvudplan-

-för att öka jordbruk i staden.
Det är populärt igen.

Det var vanligt när Reykjavik
var fattigt, men nu är det en livsstil.

Vi arbetar även mot matavfall.
Alltför mycket mat går till spillo.

För det tredje försöker vi ta
ett helhetsgrepp och få saker gjorda.

Därför är vi här
för att lära av de andra städerna.

Har du lagt nåt på minnet,
nåt som kanske inte fungerar?

-Allt finns antecknat på telefonen.
-Det låter bra.

Barn- och ungdomsborgmästaren
i Danmark-

-vilka idéer om sund och hållbar mat
vill du berätta om?

2007 beslutade vi i stadsfullmäktige
i Köpenhamn-

-att vi skulle gå från 51 procents
ekologisk upphandling-

-och öka den ordentligt-

-så att vi 2015 skulle ha hamnat på
90 procent ekologiskt producerad mat-

-i offentlig sektor.

Vi kom upp i 88 procent
genom att göra flera olika saker.

På mitt departement
kom vi upp i 94 procent-

-och arbetar fortfarande med
att komma upp i 100 procent.

Men det viktigaste var inte bara
att öka budgeten och spendera mer-

-utan vi berättade för hela den
offentliga kökssektorn om vårt mål-

-och ville att de skulle försöka
uppnå det, utan att få mer pengar.

De fick försöka skaffa mer
ekologisk mat på olika sätt-

-och få fler att äta den.

Vi producerar mat till förskolor, skolor
och äldreboenden i Köpenhamn.

Vi bestämde att vi kunde uppnå målet-

-och gjorde det genom att titta på
personalen i köken-

-och se till att de fick rätt utbildning
och kunskaper-

-samt göra dem medvetna om
hur de kunde minska matavfallet-

-och hur de kunde fokusera på
att använda lokal mat-

-och mat efter säsong.

Och precis som de gör i Oslo-

-försöker vi minska köttkonsumtionen
och servera många goda rätter-

-som inte innehåller så mycket kött.

En annan bra sak
är att vi låter barnen delta.

Det är ingen idé att laga nyttig mat
om barnen inte vill äta den.

Så det var viktigt för oss
att låta barnen delta.

Av de 60 skolor vi har i Köpenhamn-

-är det tolv som är matskolor.

Det blir sex till om några år.

I de skolorna har de
ett fullt utrustat kök och matsal.

Barnen arbetar själva i köket.

Det är också ett sätt
att spara pengar på...

-Lagar barnen skollunchen alltså?
-Ja.

Men de får förstås mycket hjälp
från yrkeskockar, som vi betalar.

-Barnarbete på EAT-forumet!
-Ja, precis.

Nej, men de här barnen
blir medvetna om hur mat produceras-

-och hur man använder biodynamiska
och ekologiska råvaror.

Hur man tillagar god mat
på ett bra sätt.

De känner sig mer delaktiga i måltiden
och kan njuta ännu mer av den.

Även våra särskolor
ingår i det här programmet.

Så vi har många bra historier
att berätta från Köpenhamn.

Det här är inte rymdforskning-

-utan man måste bara se till
att jag och alla andra politiker-

-fattar ett beslut och låta alla
vara delaktiga när det genomförs.

Det måste inte kosta
en massa extra pengar.

Det handlar bara om att komma i gång.

De här fina talen hörde man
att de hade förberett.

Men de är inte förberedda
på nästa fråga.

Kan ni alla i en mening svara på-

-vad som fick er att vilja delta
i det här initiativet.

När tänkte ni att det var en bra idé
som ni ville vara en del av?

Det är bra för att vi måste underlätta
för folk att fatta rätt beslut.

Tillsammans kan vi ta fram
nya, bra initiativ och idéer.

Vi lär av varandra, därför gick vi med.

-Kommunalrådet?
-Kommuner producerar mycket mat.

Vi kan hjälpa till att ta ansvar
för miljön och inte förorena haven.

-Reykjaviks borgmästare?
-Mat är så centralt.

Inte bara för att överleva,
utan även av andra orsaker.

Jag har en bakgrund som läkare,
så det ligger mig varmt om hjärtat.

Vi ser att invånarna i Reykjavik-

-blir alltmer intresserade
av maten som de äter-

-så det är rätt tid för oss
att lära oss nåt och göra vårt bästa.

Det var en lång mening,
men den var jättefin.

Barn- och ungdomsborgmästaren
i Köpenhamn?

Eftersom det går snabbare
att genomföra åtgärder i städer.

Vi behöver inte vänta på regeringen
eller toppmöten.

Vi ville komma i gång
och det har gått bra.

De bevisade
att de kan svara improviserat.

-Tack.
-Jättebra. Tack så mycket.

Översättning: Karin Hellstadius
www.btistudios.com