Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplatDela
  1. Gränsen för jobb och fritid suddas
    ut. Det vi som är här i dag.

  2. Många kommer hit mitt i semestern.

  3. Men även gränsen mellan anställd
    och entreprenör är suddig.

  4. Är du herre i ditt eget hur, eller är
    du en kostnad när du tittar på tv?

  5. Du skulle ju kunna hyra ut ditt hem
    i stället i den nya delningsekonomin.

  6. Alla gränser mellan avkopplat
    och uppkopplat tycks utsuddade.

  7. För att blicka in i detta kaos
    välkomnar vi Roope Mooka!

  8. Jag pratar på engelska för att alla
    ska förstå vad jag försöker säga.

  9. Jag har bjudits in för att prata om
    upplösandet av en viss sorts gräns.

  10. En sammanslagning av den digitala
    och den materiella världen.

  11. Den virtuella och den verkliga världen.

  12. Det är nästa fas inom digitaliseringen
    som folk pratar om så mycket nu.

  13. Den första fasen handlade om
    hur idéer och information-

  14. -kopplades till internet och till
    varandra. Men nu kopplas allt ihop.

  15. Materiella saker
    som våra bilar, våra hem-

  16. -våra kroppar
    och andra biologiska saker.

  17. Först lite om mig själv. Demos Helsinki
    är en nordisk tankesmedja.

  18. Vi får oftare frågan vad det är
    med nordiska institutioner-

  19. -som gör dem så fantastiskt innovativa,
    men samtidigt jämställda.

  20. Det handlar om medskapande
    och en förmåga att se in i framtiden-

  21. -och få med alla
    på den framtidsvisionen.

  22. Det hjälper vi många institutioner
    ute i världen med.

  23. Vi börjar med ett litet experiment.
    När tittade ni på er mobil senast?

  24. Vilka tittar på den nu?

  25. För tio sekunder sen? En minut sen?
    Två minuter sen?

  26. Tre minuter sen? Tio? Okej.

  27. Det globala genomsnittet
    ligger på sex minuter.

  28. Var sjätte minut
    tar vi upp telefonen och tittar på den.

  29. "Nån röd knapp på Facebook,
    ett mejl från nån."

  30. "Instagram, Snapchat..." Nya saker
    hela tiden som vi måste titta på.

  31. Ner i fickan igen. Sex minuter senare-

  32. -avbryter vi det vi gör
    för att se efter om nån, nånstans-

  33. -har skickat oss nån sorts signal.

  34. Affärsmodellerna går ut på att
    få oss beroende av skärmen.

  35. Det är ju vansinnigt!

  36. Om tio år, vill jag hävda,
    kommer vi aldrig att titta på mobilen.

  37. Det kan ta elva eller femton år också.
    Jag är ingen siare.

  38. Vi vet inte
    när saker och ting inträffar.

  39. Vi säger bara
    att det är troligt att detta sker.

  40. Varför säger jag att våra mobiler
    och datorer kommer att försvinna?

  41. Det finns ett koncept som vi kallar
    för "internet utan saker".

  42. Många pratar om "sakernas internet".

  43. Kylskåpet pratar med brödrosten,
    som pratar med ens bil-

  44. -och man undrar vad de pratar om.

  45. Det är lite banalt. Men internet utan
    saker, och det faktum att internet-

  46. -mobiler och datorer försvinner
    ur våra liv, är en intressant historia.

  47. Så jag ska dra bakgrunden för er.

  48. Det här är den första datorn i Finland.
    Året är 1958.

  49. Det är en stordator från IBM
    med en kapacitet på 5 MB.

  50. Det här är världens mest sålda
    mobiltelefon. Kinesiska Xiaomi.

  51. Standardmodellen
    har en kapacitet på 32 000 MB.

  52. Och man behöver inte frakta runt den
    i ett flygplan längre-

  53. -utan man kan ha den i fickan.

  54. Men en viktig sak-

  55. -är att alla dessa saker
    i dag finns i den här datorenheten.

  56. Den här 80-talsyuppien skryter om
    alla elektroniska prylar han har-

  57. -och hur fantastiska de är.
    Nu har man alla dessa saker i fickan.

  58. Här ser vi en annons för en massa
    saker som inte går att sälja längre-

  59. -för det finns redan i mobilen.
    Så smartmobiler är extremt billiga-

  60. -för all teknik vi köpte förut,
    som datorspel och videobandspelare-

  61. -finns nu i våra fickor.
    Så det är extremt billigt - köp mer.

  62. Nej, köp inte mer,
    för priset och storleken minskar.

  63. Förr eller senare kommer
    datorkapaciteten att vara gratis-

  64. -samtidigt som enheternas funktioner
    kommer att utökas.

  65. Vad leder detta till?
    Vad för slags värld leder detta till?

  66. Vi pratar
    om en ständigt uppkopplad värld.

  67. Priset och storleken minskar-

  68. -samtidigt som dessa små,
    billiga saker klarar av allt mer.

  69. Vi befinner oss här,
    vid de smarta klockorna-

  70. -som några av er har.
    Nästa steg är sakerna vi har på oss-

  71. -där tekniken integreras i våra kläder.

  72. Sen blir tekniken
    en del av våra rum, vår omgivning.

  73. Det slutgiltiga, konceptuella steget
    är smarta dammkorn.

  74. Det är så billigt att man kan äta det
    eller spraya det på skogen-

  75. -och så kan de avslöja vilka träd
    som är färdiga att avverka.

  76. Men det är än så länge
    bara ett koncept.

  77. Några demonstrationsfilmer som vår
    forskningsgrupp jobbar med just nu.

  78. De sitter utanför Uleåborg.

  79. Det är därför de inte har klippt håret.

  80. Här ser ni vad vi menar
    med en smart omgivning.

  81. Man erbjuds tjänsterna
    först när man begär det.

  82. Man begär tjänsterna.
    Det är en ganska lugn teknik.

  83. Man behöver inte se den hela tiden,
    utan bara när man behöver den.

  84. Det är i alla fall vår designprincip.
    Det finns andra sätt att göra det på.

  85. Det här är Keiichi Matsuda.

  86. Han gjorde den här berömda videon
    om hyperverklighet.

  87. Så det kan se väldigt annorlunda ut.
    Nån spelar ett spel på bussen.

  88. Kan vi höja lite?

  89. Du är sen.

  90. -Jag skyndar mig bäst jag kan.
    -Att springa är nyttigt och effektivt.

  91. Finns det inga andra jobb? Jag är
    lärare, men får bara springa ärenden.

  92. Du får behålla lojalitetspoängen,
    din lyckost!

  93. Appen väljer alltid rätt jobb åt dig.
    Känner du dig inspirerad? Tack.

  94. Intressant. Jag är inte teknolog, utan
    har en bakgrund inom socialvetenskap-

  95. -men jag ska gå igenom lite teknik
    som jag tycker verkar intressant.

  96. Nyckeln är energiskördande,
    för de här sensorerna-

  97. -som finns i väggarna eller i...

  98. De som inte kan använda elnätet. Sånt
    som finns i föremål, väggar, kroppar-

  99. -måste skapa sin egen energi. Och det
    finns bara fyra sätt att göra det på.

  100. Genom värme, ljus,
    rörelse eller radiovågor.

  101. Det finns en fantastisk sensor
    som man kan ha i betongväggar-

  102. -och som redan är lönsam
    att använda på det sättet.

  103. Den upptäcker hur våt betongen är-

  104. -för om den torkar fel så rasar huset,
    vilket kostar en massa pengar.

  105. Vet ni hur den sensorn
    skapar sin energi?

  106. Från rörelse. De behöver så lite energi.

  107. Det är ett nytt sätt att se på saken.
    Man slutar producera energi.

  108. Man skördar den för att använda den
    till maskinen som behöver den.

  109. Det är slut med att producera,
    lagra och konsumera energi.

  110. Allt ska kunna producera
    sin egen energi.

  111. Och det här är helt avgörande.
    Inget av det här blir av annars.

  112. En annan sak är tryckt elektronik.

  113. Tidigare har man satt ihop elektronik
    i olika lager-

  114. -ungefär som när man bygger med
    Lego. Nu ska man trycka den i stället.

  115. Den blir inte jättebillig,
    men mycket mer flexibel.

  116. Tryckta solpaneler ser vi fram emot,
    till exempel.

  117. Hur kan vi göra dem mycket billigare?

  118. Sensorer. Förmågan att sätta ihop olika
    sensoriska egenskaper.

  119. Flera sorters avkänning på en gång,
    som gester, rotation, värme-

  120. -olika sorters former, och
    till och med lukt, i viss utsträckning.

  121. Här har vi den förenklade versionen.
    Det där är en sensor.

  122. Den känner av nånting, behandlar
    informationen och sänder iväg den.

  123. Det som sker nu
    är att de blir mindre och mindre.

  124. Det är det jag menar
    sker med tekniken nu.

  125. Det är den här tekniken som driver
    utvecklingen av internet utan saker.

  126. Den första fasen är
    att allt elektriskt kopplas samman.

  127. Allt från Clas Ohlson är elektriskt.

  128. Många lampor är redan uppkopplade.

  129. Det är det folk menar
    när de pratar om sakernas internet.

  130. Ett exempel på nästa fas är de här
    sensorerna man har i betongväggarna.

  131. Lite som i Östtyskland.

  132. Det kommer att leda till
    internet utan saker.

  133. Smarta funktioner i dumma saker,
    som väggar.

  134. Byggnader är intressanta.
    Vi jobbar mycket med byggsektorn-

  135. -för att se
    hur vi kan göra husen smarta.

  136. Den tredje fasen
    är att allt kopplas samman.

  137. "Vanilj" mjukvara. Skogsindustrin
    är ett intressant område där.

  138. Man kan spraya skogen med sensorer-

  139. -och då vet man precis
    vilka träd som ska avverkas.

  140. Men det finns förstås
    många andra tillämpningar.

  141. Det låter rätt futuristiskt, men det är
    redan här, och skapar stora värden.

  142. Tre exempel. Pokémon Go har alla
    sett. Det är precis det jag pratar om.

  143. Utsuddandet av gränsen
    mellan det verkliga och det virtuella.

  144. Det händer nu -
    internet strömmar ut på gatorna.

  145. Samtidigt tar sig gatorna in i internet.

  146. Och så har vi Airbnb och Uber,
    vars affärsidéer helt bygger på-

  147. -en sammankoppling
    av det materiella och det virtuella.

  148. De använder sensorerna i den här,
    men när vi slipper den här-

  149. -så blir det många fler
    såna här applikationer.

  150. Ni tänker säkert att det här
    måste orsaka en del problem.

  151. Nästan alla internetsökningar i Sverige
    görs via Google.

  152. Vissa ser det som ett problem. Tänk
    om alla transporter sköttes av Uber?

  153. Om Uber låg bakom alla transporter.

  154. Eller säg att varje gång
    man gick och lade sig-

  155. -så var man en kund hos Airbnb.

  156. Som jag. Min lägenhet är med där,
    och varje gång jag inte...

  157. Så fort nån vill hyra den så tänker jag:
    "Ska jag sova nån annanstans i natt?"

  158. Så jag jobbar nästan redan åt Airbnb.
    Det handlar inte bara om vårt privatliv.

  159. Det handlar om
    vem som ska forma vår vardag.

  160. Vi har genomfört stora scenariostudier
    med forskare inom socialvetenskapen-

  161. -och vi hittade
    några intressanta problemområden.

  162. Det viktigaste är
    det otroligt resurseffektiva samhället.

  163. Det största problemet
    vi står inför just nu-

  164. -är klimatförändringar och utarmning
    av naturresurser. Ju effektivare teknik-

  165. -desto effektivare förstör vi planeten.
    Men här har vi chansen att göra nåt.

  166. Om mitt hem står tomt... Hemmen
    är de allra största miljöbovarna-

  167. -så om man kan hyra ut sitt hem
    så gör man en enorm miljöinsats.

  168. Det var nummer ett. Nummer två är att
    vi kan få ett post-alternativt samhälle.

  169. Om jag ska från punkt A till punkt B
    så väljer jag inte hur jag tar mig dit.

  170. Jag knappar in adressen i Googles
    kartprogram, som visar mig vägen dit.

  171. När jag gör mina inköpsbeslut-

  172. -så lyssnar jag
    på mina vänner allt mer.

  173. Tänk om allt detta var sammankopplat,
    och en smart maskin säger åt en-

  174. -att man ska äta en viss sak eftersom
    man joggade på morgonen.

  175. Valmöjligheterna, som har varit
    så viktiga för oss, kan begränsas.

  176. Ett samhälle utan ägande. Varför äga,
    när man kan få allt på begäran?

  177. Varför göra sig besväret att äga saker,
    som man måste ta hand om?

  178. Ett samhälle utan marknader.

  179. Jag är varken kommunist eller liberal,
    men en marknad-

  180. -är främst ett informationssystem.

  181. De säger: "Nån köpte det här.
    Tillverka mer av det."

  182. Och marknaden är hyfsat effektiv.

  183. Men det är otroligt dålig information!

  184. Den säger inget om huruvida jag gil-
    lade saken eller varför jag köpte den.

  185. Köpte jag den för att det inte fanns
    nåt annat? Vad fick jag ut av den?

  186. Ingenting. När vi får information om
    hur vi använder olika saker-

  187. -så kommer marknadernas roll
    som informationssystem att minska.

  188. Energin pratade vi om förut.
    När vi går från energiproduktion-

  189. -till energiskördande,
    så förlorar energin sin betydelse.

  190. Det är meningslöst
    att bygga stora kärnkraftverk.

  191. Tanken är
    att allt ska skapa sin egen energi.

  192. Man producerar så mycket energi
    som man använder. Eller kanske mer.

  193. En vän inom religionsvetenskapen
    sa att det var ett panteistisktsamhälle.

  194. Barn föds med tanken
    att allt har en själ.

  195. Allt har en personlighet. Man kan prata
    med sin nallebjörn, och så vidare.

  196. Tänk om de kunde prata med en?

  197. Då skulle man kunna behålla den tron.
    Vi kanske får panteistiskt samhälle-

  198. -där sakerna pratar med oss,
    så att vi slipper förlora vår barnatro-

  199. -för de pratar ju med oss.

  200. Okej. Det här har naturligtvis
    en affärsmässig tillämpning också.

  201. Vi studerade olika framtidsscenarion,
    men vi gjorde även empiriska studier-

  202. -och studerade hur innovativa företag
    såg på det här.

  203. Vi studerade hur de stora nordiska
    företagen använde sensortekniken-

  204. -och vilka affärsmodeller de använde.
    Vi studerade även nyetableringar-

  205. -som utnyttjade
    den nya sensortekniken.

  206. Vi skapade två informationsbanker,
    och det jag visar nu kommer från dem.

  207. Det finns en rapport att ladda ned
    med det namnet.

  208. Några av dem vi intervjuade sa att det
    handlade om grundläggande saker.

  209. Risto Siilasmaa,
    styrelseordförande i nya Nokia-

  210. -sa att det handlar om rätten att lära
    sig, om rätten till ett privatliv, om...

  211. Om att stärka
    vissa mänskliga rättigheter.

  212. Nu har de köpt Withings,
    ett sensorföretag-

  213. -som gör prylar som säger åt en
    hur man borde röra på sig.

  214. Man har en klocka i handen-

  215. -som säger åt en
    hur man lever ett sunt liv.

  216. Robin Chase, Zipcars grundare,
    sa att det är på det här sättet-

  217. -som vi måste utnyttja jordens
    väldigt begränsade resurser.

  218. Den digitala världen handlar om
    att dela saker på ett effektivt sätt.

  219. Om vi gör så i den materiella världen...
    Främst med bilar, hem och mat.

  220. De utgör den största delen
    av våra materiella tillgångar.

  221. Vi kan minska våra fotavtryck
    genom att digitalisera dessa skeenden.

  222. Där finns det utrymme
    för stora effektivitetsvinster.

  223. Över till modellerna för värdeskapande.

  224. Vi definierade ett sexpack
    för ett internet utan saker.

  225. Sex sätt att skapa värde
    i en sammankopplad värld.

  226. Jag ska gå igenom dem med er.

  227. Den första är det som alla jobbar med
    nu: smartare produkter och tjänster.

  228. Smarta... Vi ser lite bilder här.
    Smarta äggkoppar.

  229. Smarta kundvagnar, smarta lampor.

  230. Smarta ringar, smarta mikrovågsugnar,
    en smart fotboll.

  231. Vad händer om vi kopplar ihop sakerna
    som folk använder?

  232. Det kan man göra på tre nivåer.
    Den smarta funktionen kan bestå i-

  233. -att föremålet
    blir medvetet om sig självt.

  234. Det kan meddela att det är trasigt,
    och be om reparation.

  235. Den andra nivån är att de blir med...

  236. De blir medvetna om sin omgivning.

  237. De kan säga att de har gått sönder och
    de kan ange temperaturen i rummet.

  238. I den tredje nivån blir de medvetna
    om sitt sammanhang, om användaren.

  239. Amazon Echo kan till exempel säga
    att man behöver en viss sorts mat-

  240. -eftersom det är slut i skåpet,
    och så kan den beställa det åt en.

  241. Den andra modellen handlar
    om realtidsfördelning av resurser.

  242. Det kan handla om
    effektivitetsökningar inom företag.

  243. Det finns tre nivåer: Historisk data,
    realtidsdata och prediktiv data.

  244. I takt med att vi får artificiell
    intelligens och maskiner som lär sig-

  245. -så kan vi börja förutspå saker.
    "Det här händer inom några månader."

  246. Och så kan man fördela resurserna
    inom företaget för att hantera detta.

  247. Sen har vi resurseffektivitet
    när det gäller materiella resurser.

  248. Det finns tre sätt
    att utnyttja de materiella resurserna-

  249. -mer effektivt.
    Det första är att dela med sig.

  250. Man delar med sig av saker man inte
    använder. Överkapaciteten är enorm.

  251. Våra hem är säkert tomma just nu,
    vilket är det bästa exemplet.

  252. Borrar och bilar som används
    en bråkdel av den tillgängliga tiden.

  253. Nummer två handlar
    om optimering och uppvinning.

  254. En del kallar det för cirkulär ekonomi -
    själv hatar jag det uttrycket.

  255. Det innebär
    att man optimerar användandet-

  256. -och ökar värdet
    på materialet man redan har.

  257. Det kan handla om
    att energirenovera hemmet.

  258. Nummer tre handlar om avmaterial-
    isering och smarta ersättningar.

  259. Ett exempel var telefonkonferenser,
    så att man slapp flyga så mycket.

  260. Nu ser vi en enorm utveckling
    inom icke kolbaserade...

  261. Proteiner som är bättre för klimatet.

  262. Det forskas mycket om havre-

  263. -och även om insekter, med mera.

  264. Över till datakommersialisering.
    Data verkar vara den nya oljan.

  265. Alla samlar in data, men alla vet inte
    hur man kommersialiserar den.

  266. Vi har identifierat tre steg. Alla har
    tre steg, även om man inte ser alla.

  267. Det första steget är att man ger bort,
    använder eller säljer datan.

  268. Man skapar privata datamarknader.
    Netflix är det främsta exemplet.

  269. Det andra steget är att man distribuerar
    data i sin egen värdekedja.

  270. Det tredje är att man blir en datahubb.

  271. Man säljer den till den som behöver
    den. Man blir ett slags datamäklare.

  272. Nästa modell kallar vi "X som tjänst".

  273. Vi sysslar mycket med affärsmodeller,
    och alla frågar:

  274. "Tänk om det vore en tjänst?" Det som
    förut var en produkt är nu en tjänst.

  275. Ett tag producerade vi
    fantastiska produkter-

  276. -och nu producerar vi
    fantastiska tjänster.

  277. Och produkten kan vara vad som helst.
    Utbildning, energi-

  278. -bilar, transporter...

  279. Det mest intressanta är det här:
    Nationen som en tjänst.

  280. Det har Estland anammat. "Alla kan
    ansöka om e-medborgarskap här."

  281. När Brexit blev av sa de:
    "Ni kan stanna kvar i EU"-

  282. -"genom att ansöka
    om ett e-medborgarskap i Estland."

  283. Nationen som en tjänst.

  284. Sist, men inte minst: Plattformar.

  285. Plattformar verkar vara den naturliga
    affärsmodellen för en uppkopplad era.

  286. Det finns tre sorters plattformar.
    Interna plattformar-

  287. -där företagen
    lägger allt de gör på samma plattform.

  288. Lite som ett intranät, men ett intranät
    som folk faktiskt använder.

  289. Ett intranät
    som faktiskt kopplar ihop datan.

  290. Externa innovationsplattformar,
    där man börjar dela med sig av datan.

  291. Inom många stora teknikföretag
    är det så-

  292. -att de mest värdefulla bidragen
    till värdekedjan består av data.

  293. Man delar med sig av sina data.

  294. Eller så blir man plattformsleverantör,
    som Slack, Google, Facebook, m.m.

  295. Affärsmodellen är alltså en plattform.
    Det innebär att man skapar nånting-

  296. -där allas innovationer
    är en del av det man säljer.

  297. Man kopplar samman...
    Det är inte bara en marknad.

  298. Det är inte gemensamhet heller,
    utan nånstans mittemellan.

  299. Marknader är hemska platser,
    för de saknar botten.

  300. Allt vill sälja billigare hela tiden.
    Plattformar reglerar priserna.

  301. Det måste vara bra för alla,
    så på så sätt är det en gemenskap.

  302. Det här är särskilt viktigt
    för företag utanför tekniksektorn.

  303. Vi jobbar mest med matindustrin,
    bostadssektorn och transportsektorn.

  304. Det är där
    större delen av våra pengar hamnar.

  305. Det skapar de största fotavtrycken -
    de förbrukar mest energi-

  306. -och de ligger i framkant när det gäller
    nya, digitala innovationer.

  307. Hälsa och utbildning
    är också viktiga områden.

  308. De sysslar med folks beteende,
    så där kan man få återkoppling-

  309. -om huruvida
    man borde göra på ett visst sätt.

  310. Man får ett gensvar från sin omgivning.

  311. Ett annat skäl till att det är viktigt
    för företag utanför teknikbranschen-

  312. -är att man inte bara kan slänga ur sig
    en produkt i en uppkopplad era.

  313. Man erbjuder ut produkter
    på en plattform-

  314. -och tjänsterna
    som en del av en tjänstearkitektur.

  315. Folk är så vana att köpa appar,
    så de tror att allt fungerar som en app.

  316. Folk är så vana att hyra på Airbnb,
    så allt blir som den modellen.

  317. Det blir det nya tillvägagångssättet.
    Man köper inte en enskild produkt.

  318. Allt är en del av nånting större.

  319. Vad händer nu?
    Vi har två vägar att välja mellan.

  320. Vi kan välja en väldigt konservativ väg-

  321. -för det här kan förstöra grunden
    för hela vårt samhälle.

  322. Vi kan tänka att vi inte ska låta
    Uber komma hit. Vi struntar i det här.

  323. Vi kan skapa regler för att skydda
    våra befintliga institutioner.

  324. De är så starka
    att de kommer att överleva länge.

  325. Eller så är vi mer progressiva. Vi
    pratade om World Values Survey förut.

  326. Vi har vissa omhuldade värden,
    och vi vill att dessa värden-

  327. -som rättvisa, jämlikhet och öppenhet
    händer inom dessa plattformar-

  328. -och inom internet utan saker.
    Det är dessa värden vi vill se där.

  329. Det kräver att man experimenterar med
    det, och som en nordisk tankesmedja-

  330. -ser vi det som det nordiska bidraget.
    "Vi vill göra det på ett annat sätt."

  331. "Vi gör det nordiska sättet -
    öppet och baserat på tillit."

  332. "Vi gör det på ett mer personligt plan."

  333. Det var allt jag hade. Tack.

  334. Tack, Roope.

  335. Vi hinner med ett par frågor.

  336. Om ni är kapabla att ställa frågor
    efter denna resa-

  337. -så hinner vi med ett par frågor.
    Beroende på hur långt du svarar.

  338. Nu fick man myror i huvudet.
    Kan du koppla ihop dina tankar...

  339. Kan jag ställa frågan på svenska?
    Med den tidigare presentationen.

  340. Jag tänkte på gränsens förmåga
    att skapa trygghet-

  341. -och ett samhällsbygge.
    En marknad utan produkter-

  342. -när man inte äger nånting,
    är ett osäkert tillstånd att vara i.

  343. Både trygghet och säkerhet.

  344. Ja, det är en nyckelfråga.

  345. Det pågår två stora debatter
    när det gäller trygghet.

  346. En gäller våra inkomster. Om våra
    inkomster kommer från plattformar-

  347. -där vi hyr ut våra hem
    eller där vi jobbar deltid för Uber-

  348. -så blir det mer frilansjobb-

  349. -och osäkra inkomstkällor.

  350. Varifrån får vi vår inkomst, och var
    får vi vår professionella identitet?

  351. Det är en viktig fråga.

  352. Sen har vi förstås frågor gällande...

  353. Frågor om privatlivet.
    Folk kan ju hacka ens epost.

  354. Tänk om de kan hacka ens kropp?
    Det låter inget vidare.

  355. Svara ja eller nej.
    Går de här problemen att lösa?

  356. -De är skapade av människor.
    -Så?

  357. Fast jag tror att vissa av dessa problem
    kommer att påverka våra liv.

  358. Det finns alltid problem som inte går
    att lösa, som vi får jobba vidare med.

  359. Det stora metaproblemet
    är att vi är så glada över tekniken-

  360. -att vi inte ser problemen som tekniken
    kan lösa. Vi gläds bara åt den.

  361. Vi har en fråga här, och en där bak.
    Sen räcker det nog.

  362. Jag heter Inger och jag stöttar
    framtagningen av nya innovationer.

  363. Vår hjärna, som fortfarande är
    anpassad för stenålderstillvaron-

  364. -när det gäller vad vi äter,
    till exempel...

  365. Hur ska den kunna hänga med i den här
    gränslösa utvecklingen av teknologin?

  366. Vi hoppas kunna skapa "lugn" teknik-

  367. -och on demand-tjänster. I stället
    för att man bombarderas av saker-

  368. -så får man dem när man behöver
    dem. Det visade jag förut.

  369. Man behöver inte göra så här.

  370. De här nya icke-enheternas smarthet
    och förmåga att lära sig saker-

  371. -kan göra att vi slipper
    bombarderas av information.

  372. Nu är det tekniken
    mer hektiskt och påträngande-

  373. -men den kan bli mer styrd
    av ens behov för tillfället-

  374. -som kan förutspås av insamlad data.
    Men det kan också bli tvärtom.

  375. Hur ska våra hjärnor klara av det här?

  376. Jag har svårt att hänga med
    i allt mina barn lär sig.

  377. Det här är nåt enormt.

  378. Jag hoppas
    att vi ur ett mänskligt perspektiv-

  379. -får mindre distraktioner.

  380. Vi kommer inte att gå omkring
    så här hela tiden, och bli distraherade.

  381. Vi kommer att befinna oss
    i samma värld som informationen-

  382. -och den visas bara när vi begär det,
    i stället för de här röda knapparna.

  383. -Våra hjärnor förändras inte.
    -Du nämnde designade tjänster...

  384. ...och en stor del av dagens teknik
    är dåligt anpassad för människor.

  385. Många tjänster presenteras
    på ett traditionellt sätt-

  386. -i stället
    för att hjälpa oss att använda dem.

  387. De här nya tjänsterna tenderar att bli
    mer anpassade till människans behov.

  388. Ja, och nyckeln till det
    är att den enda...

  389. Den huvudsakliga affärsmodellen
    för internet har varit reklam.

  390. De måste få oss att titta på skärmen
    för att kunna sälja reklamplatserna.

  391. Men nu finns andra affärsmodeller,
    som de sex jag presenterade.

  392. Allt måste inte betalas med reklam.
    Det vore hemskt när det gäller boende.

  393. "Du får bo här
    om du tittar på reklam hela tiden."

  394. En tredjedel av inkomsten
    går till boendet, så det måste inte...

  395. Mycket pengar spenderas på mat,
    transporter, boende-

  396. -hälsa och utbildning,
    och det är sånt vi vill betala för.

  397. Folk börjar betala för produkten, inte
    för att kunna kommunicera med andra-

  398. -där man tvingas stå ut med reklam.

  399. Roope Mooka. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Delningsekonomi, Förvaltning, Hållbar livsstil, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.