Under 1900-talets sista decennier
var företagens roll-

-att tjäna pengar,
skapa arbeten och betala skatt.

Det ändrades vid sekelskiftet. I
ljuset av klimathotet insåg företag-

-att deras affärsmodeller på sikt
inte kan separeras från hållbarhet.

Ekonomisk hållbarhet existerar bara
när råvaruproduktionen är säkrad-

-och marknader och samhällen
socialt stabila.

Det är en utmaning att tjäna pengar
på den gamla modellen-

-medan man ställer om. Det kan vara
en konflikt och balansgång ibland.

Ett företag som exemplifierar detta
är Filippa K-

-som slog igenom på 90-talet-

-och skapade en stereotyp,
till och med:

"Filippa K-tjejen."

En representant för skandinavisk
enkelhet som fått många efterföljare.

Ni har inlett en resa
för att göra om sortimentet.

Amelie Söderberg är vd för Filippa K
och Elin Larsson är hållbarhetschef.

-Vem är vem? Förlåt.
-Jag är Elin.

-Och jag är Amelie.
-Vad roligt! Tack för att ni är här!

För enkelhetens skull ska ni få spela
olika roller i samtalet-

-för att tydliggöra olika uppdrag.

Kan vi säga att vd:ns roll är
att hålla bolaget lönsamt-

-och hållbarhetsansvariges roll att
driva utvecklingen i den riktningen?

Det här är ju inte verkligheten...

I verkligheten sitter vi ihop.
Vi jobbar tajt med de här frågorna.

Då kanske vi ska börja
med lite hållbart mode?

-Elin, vad är hållbart mode hos er?
-Det är en jättesvår definition.

Många av er
har ju varit här tidigare-

-så om vi kan erbjuda mode
inom de planetära gränserna-

-då kan vi erbjuda hållbart mode.

Men vi vet att så som vi producerar
och konsumerar kläder i dag-

-så kan vi inte fortsätta. Då gäller
det att våga vara innovativ-

-och hitta nya lösningar.
Förstå riskerna, se möjligheter.

Och nya förutsättningar
Roope pratade om.

Hur man anpassar sig till dem.
Då gäller det att vara innovativ-

-i allt från produktutveckling till
affärsmodeller till kommunikation.

Det är det vi jobbar med.

Det gick ju väldigt bra.

Filippa K var otroligt etablerat
i det här gamla sättet att tänka.

Så hur uppstod den här idén? Varifrån
kom analysen att testa nåt annat?

När man tittar på samhället... Vi
lever ju i ett föränderligt samhälle.

Gränser flyttas. Det gäller
att hela tiden anpassa sig.

Vi vill driva ett framgångsrikt
företag även i framtiden.

Då gäller det att vara med
och hela tiden utveckla sig själv.

För att ta ett exempel
på produktutvecklingssidan:

Ungefär vartannat år väljer vi ut
ett fåtal produkter, "front runners".

Där lägger vi ner en massa tid,
forskning och samarbete-

-för att få dem så hållbara det går
genom hela livscykeln.

Produkterna blir föregångare eller
guidning till resten av kollektionen.

Så kan vi implementera lärdomarna
i ordinarie kollektion steg för steg.

Jag tänkte visa några exempel här.

Om vi håller upp den här kappan
först... Det här är min gamla vän.

Den här kappan har följt mig i 14 år,
varje vinter. Jag älskar den!

Den är väldigt hållbar på ett sätt.

Den är producerad på konventionellt
sätt såklart, men har levt länge.

Det här är en kappa som kommer
att lanseras i butik under hösten.

Det viktiga är
att det är en "front runner".

Den här kappan har producerats
utav spill från ull.

Den har inte färgats in
över huvud taget.

Vi har inte använt några kemiska
ämnen över huvud taget på kappan-

-vilket gör att vi sparat 76-96 % i
vatten, energi och koldioxidutsläpp.

Helt fantastiskt!

Vi har gjort det här på en kappa.
Vi har ett ganska stort sortiment.

Hur får vi lärdomarna från
det här projektet, den här kappan-

-att sprida sig i organisationen
så vi kan förflytta hela sortimentet?

-Hur gör ni det?
-Vi är mitt inne i processen.

Det har handlat mycket om
att hitta en form.

Vi har en projektgrupp som jobbar med
den här typen av produkter-

-där vi har representanter från hela
företaget och hela tiden jobbar med-

-att det vi lär oss...
Vi ställer oss hela tiden frågan:

"Det vi gör med det här plagget,
kan vi applicera det på det andra?"

Ni har också börjat hyra ut kläder.
Det känns också som en galen idé.

Men jag har förstått att det går bra.
Hur funkar det, om Elin säger:

"Vi ska inte bara sälja kläder,
utan också hyra ut dem"?

Självklart har jag alltid öppenhet
när det gäller innovation och idéer.

Det skapar en tillåtande kultur.
Sen gäller det att räkna lite på det.

Finns det nån typ av lönsamhet i det?
Det är min roll.

Det är mycket så
att vi testar i en liten skala först.

Det kan vara i bara en butik.

Sen när det rullar på
drar vi ut det i alla butiker.

Att hyra ut har varit ett exempel på
nåt vi räknade på mycket.

Det finns en lönsamhet, det är
ett potentiellt affärsben för oss.

Vi fick också ett mervärde:
kunderna hyr-

-och köper ofta plagget efteråt.

Så vi har fått många nya kunder
i anslutning till det benet.

Allt det här låter lite dyrt.

Hur gör man?
Finns det ett riskmoment i det här?

Om vi hyr ut ett plagg ett antal
gånger har vi fått betalt för det.

Sen är det 100 % marginal
om vi fortsätter att hyra ut det.

Sen går det till second hand-butik.

Ganska snabbt ser man att det finns
pengar att hämta om du får igång det.

Självklart ska vi fokusera på
att sälja kläder.

Men det är ett intressant komplement.

Finansieras det från...
Är det här R&D, marknadsföring-

-eller kommer det från
vanliga kärnverksamhetspengar?

Kärnverksamhetspengar. Det är det
som är så intressant med idéer.

De ska ha bärighet i sig själva
och kanske bli en ny verksamhet.

Vi säljer, hyr ut...
Ja, vad det nu ska vara i nästa steg.

Du har ett mycket öppet sinne.
Vad säger styrelsen, undrar jag?

Vårt hållbarhetsarbete har otroligt
stöd från både ägare och styrelse.

Vi har satt en strategi när det
gäller det och drivit den aggressivt.

Men förutsättningen är självklart
att de står bakom. Och det gör de.

Hur kalkylerade ni intäkterna
för uthyrningen?

Nu är vi nära nitty-gritty,
men det är superintressant!

Vad räknar man med? Det här finns
inte. Man måste ju bara hitta på.

Ja, du måste måla upp en bild som du
inte har en aning om om den stämmer.

Vi är ute på okända marker.
Det finns inget facit.

Det är spekulationer.
Vi kan rita upp olika scenarier.

Första scenariot hjälpte
Handelshögskolans studenter oss med.

Vi har förfinat det själva. Sen får
man se vilket scenario man landar i.

När man jobbar med innovation på det
här sättet med framtida scenarier-

-vet vi inte när de kommer. - Som du
sa Roope är det jättesvårt att säga.

Är det om fem år, tio år?
Det viktiga är att vi ändå är redo.

Vi måste börja våga testa.
Våga och tillåta oss att göra fel.

Och sen kunna justera längs vägen.
Att vara så ödmjuka mot oss själva.

"Okej, här hade vi fel.
Vi får tänka om."

Huvudorsaken till att ni har blivit
bjudna hit är att ni vågat så mycket.

Alla vi andra med verksamheter här
tänker: "Det skulle jag inte våga!"

Det är nåt där som är så inspirerande
att se, att det här kan man göra.

Hur mäter ni om det är framgångsrikt?
Hur vet ni? Det kan ju ta tid.

Hur vet ni att "det här gick bra,
nu ska vi våga nästa grej"?

Det handlar mycket om att från början
ha en tydlig strategi och plan-

-för vad förväntningarna är
på det man ska genomföra.

Det får man checka av på vägen.
Man får ha olika filter.

"Nu har vi nått det eller inte."

Och, som Elin sa, våga avveckla
de idéer som inte går enligt plan-

-och pusha på dem
som man känner går bättre.

Vi gör det småskaligt först.

Vi har förmånen att ha en massa
butiker. Där kan du laborera.

Inte hela verksamheten påverkas,
utan du kan göra det i mindre skala.

-Då blir det lite lättare att våga.
-Vad händer nu? Vad är nästa steg?

Vi jobbar konstant med att utveckla
produktsortimentet, såklart.

Tänk om vi kan ha kläder i framtiden
som har en positiv effekt på miljön!

Och ha kläder som berättar att nu har
en söm gått upp här. Smarta kläder.

Men också att hitta nya modeller.

Tillgänglighet blir viktigare
än ägande i framtiden.

Hur ställer vi om det?
Den omställningen-

-och förberedande fasen
jobbar vi mycket på.

Fantastiskt! Stort tack, Elin Larsson
och Amelie Söderberg! Tack!