Titta

UR Samtiden - Människans natur 2016

UR Samtiden - Människans natur 2016

Om UR Samtiden - Människans natur 2016

Föreläsningar och diskussioner från seminariet Människans natur 2016. Årets tema är gränser: geografiska och mentala, fysiska och konstruerade, synliga och osynliga, fasta och flytande, önskvärda och oacceptabla. Betyder gränser mer i vår tid än de gjorde förr? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2016 : Har delaktigheten gränser?Dela
  1. Ett återkommande budskap i dag
    är att utmana sina gränser-

  2. -för att ens mentala territorium
    inte ska krympa.

  3. Vilket samhälle vill vi ha?

  4. Hur bryter vi gränser? Hur skapar vi
    ett inkluderande samhälle?

  5. Nu fick vi fantastiska råd på vägen
    av Bo.

  6. Jag vill bjuda in till ett kort,
    avslutande samtal.

  7. Från invitationsdepartementet,
    Ebba Åkerman.

  8. Parasto Backman, grafisk formgivare.

  9. Erik Amnå, professor i statsvetenskap
    vid Örebro universitet.

  10. Parasto, du jobbar som grafisk
    formgivare på Studio Parasto Backman.

  11. En röd tråd i ditt arbete-

  12. -är en uppmaning till att
    förhålla sig till olika strukturer.

  13. Hur gör man det
    som grafisk formgivare?

  14. Jag är grafisk formgivare
    och art director.

  15. Visuell kommunikation handlar om
    att som formgivare göra en massa val.

  16. Alla dessa val bygger på referenser.

  17. Och referenserna kommer ofta
    från ens lokala omvärld.

  18. Men för att komma vidare utanför
    de här referenserna-

  19. -som oftast är ganska snäva-

  20. -behöver man komma bort från dem
    och vidga sina vyer.

  21. För min del handlar det mycket om
    att berätta fler berättelser-

  22. -än det vi ofta blir matade med.

  23. Bilden av "den andra" som oftast
    målas upp inom visuell kommunikation.

  24. Jag har i min praktik hittat
    olika metoder att göra det här på.

  25. Framför allt handlar det om
    att dela med sig av den makten-

  26. -som vi som kommunikatörer besitter.

  27. Göra plats för andra
    och korsa vägarna-

  28. -med det som är mer oväntat-

  29. -i vår snäva bubbla.
    De referenser som vi...

  30. Hur delar man med sig av sin makt
    som kommunikatör?

  31. Det kan man göra på olika sätt.

  32. Jag jobbar också som lärare
    på Konstfack.

  33. Där har vi startat en
    masterutbildning som snart är tre år-

  34. -med en inriktning på
    ett normkreativt sätt att jobba.

  35. Där tittar vi på...
    Jag ska backa tillbaka lite.

  36. När jag utbildade mig
    till formgivare-

  37. -fick vi öva upp
    vår kreativa förmåga-

  38. -men vi fick aldrig
    nån omvärldsanalys.

  39. Hur världen ser ut.

  40. Som kommunikatör har du
    det viktiga ansvaret-

  41. -att ha den omvärldskollen eftersom
    så mycket bygger på den strukturen.

  42. Det vi gör på utbildningen är att-

  43. -gå tillbaka och prata om varför
    de här stereotyperna, till exempel-

  44. -ser ut som de gör.
    Bilden av "den andra".

  45. Om jag ofta får frågan:
    "Var kommer du från?"-

  46. -i sammanhang som är mitt trygga rum-

  47. -gör det nåt med mig.

  48. Jag tycker mycket om ordet
    "normkreativ".

  49. Det är inte normkritiskt,
    utan normutforskande.

  50. Det kopplar tillbaka till
    både utvecklingen på Handels-

  51. -där man nu vill titta
    på andra discipliner.

  52. Intressant att man också inom form
    vill titta på de stora sammanhangen.

  53. Och så på det normkreativa sättet
    att klä sig

  54. Att man i det lilla, i sin garderob,
    genom sina val-

  55. -kan förskjuta gränserna
    för vad som anses normalt.

  56. Erik, du har forskat
    på ideellt engagemang rätt länge.

  57. Du hörde Bo säga att somliga
    inom frivilligorganisationer-

  58. -går ner i tillit.
    Det verkar oroväckande.

  59. Bo har delvis rätt.

  60. Problemet är att vi inte alltid
    har följt samma människor och sett-

  61. -hur de var innan de gick in
    i organisationerna.

  62. Så egentligen är forskningsläget
    mer splittrat än vad som påstods-

  63. -och vad Bo kanske hann redovisa här.

  64. Jag vill mena att vi har en gräns-

  65. -som vi talar om ibland
    i forskningen om medborgarskap.

  66. Det är den mellan aktiva och passiva.

  67. Vi har en förväntan om
    skolundervisning som går ut på-

  68. -att vi ska vara aktiva medborgare.

  69. När vi följer 4 000 svenska ungdomar,
    två av deras bästa kompisar-

  70. -under sex års tid ser vi
    att väldigt få är aktiva.

  71. Medan väldigt många utnyttjar och
    gestaltar demokratins frihetslöften-

  72. -att inte behöva vara aktiv, utan
    själv gestalta sitt medborgarskap.

  73. En passiv grupp är ointresserade
    av politik och samhällsfrågor.

  74. De tycker att det finns
    viktigare saker att göra i livet.

  75. Vad nu det skulle kunna vara.

  76. Och det finns en grupp
    som är väldigt hatiska.

  77. Som har stark avsky som bara växer
    mot det politiska systemet.

  78. "Politikerna lyssnar inte
    på såna som jag."

  79. De har negativa känslor
    som bara växer de här sex åren.

  80. En inte ringa andel av dem
    blir också-

  81. -sverigedemokratiska
    förstagångsväljare.

  82. Både deras tillit och tolerans
    sjunker under tonårstiden.

  83. Det är naturligtvis
    en oerhörd utmaning, som det heter-

  84. -hur man kan inkludera dem
    och göra dem till goda förlorare.

  85. Om de har rätt i sin självuppfattning
    att de är förlorare-

  86. -på demokratins och globaliseringens
    utveckling, vilket de anser.

  87. -Sen har vi en grupp...
    -Det är ju sant för många.

  88. Det kan finnas grund för att de inte
    är sedda, de är försumbara.

  89. Skogspojkarna som lever sina liv
    längs den skandinaviska bergskedjan-

  90. -och pysslar med olika livsprojekt,
    ofta med taskig BMI-

  91. -medan systrarna åker till städerna
    och utbildar sig till läkare och så.

  92. En grupp till gäckar gränsen
    mellan passiva och aktiva.

  93. Vi har kallat stand by-medborgare.

  94. De utnyttjar också friheten att inte
    gå in i evighetsorganisationer-

  95. -men de är beredda
    om det skulle behövas.

  96. Om politiken fattar idiotiska beslut-

  97. -eller nånting förfärligt händer
    som träffar deras grundvärden.

  98. Då griper de vapnen
    som demokratin tillhandahåller.

  99. Det är ju hoppfullt.

  100. Är de tillräckligt många för att göra
    en verklig förändring?

  101. Ja, nickar du. Vad bra.

  102. Är vi ense om att det ändå krävs...

  103. Vi har nosat på det hela dagen.

  104. Det som krävs,
    i exempelvis integration-

  105. -som är en utmaning nu och har varit
    en utmaning historiskt för Sverige.

  106. Det är inte ett problem som är slut.

  107. Invandringen, med dess möjligheter
    och utmaningar, kommer att fortsätta.

  108. Hela vår livstid kommer de att komma.
    Hur ska vi agera?

  109. Är inte svaret att aktivera
    de här individerna?

  110. -Jag har en potentiell lösning.
    -Vad bra.

  111. De flesta äter middag med
    invitationsdepartementet 1-3 gånger.

  112. Sen har man gjort sin grej.

  113. Sen har vi Muhammad från Libyen.
    Han älskar prinsesstårta och Carola-

  114. -och har varit på middag 20 gånger.

  115. Vilket är okej,
    vi har ingen övre gräns.

  116. Men han visar på ett beteende
    som fler svenskar borde anamma.

  117. Tänk om alla som kom till Sverige
    blev hembjudna till fem personer-

  118. -eller att alla som bor i Sverige
    bjöd hem fem individer på middag.

  119. Tänk vilken effekt det skulle ha
    på samhället.

  120. Och det skulle inte synas
    i statsbudgeten.

  121. När vi närmar oss detta
    från ett strukturellt perspektiv...

  122. Jag älskar invitationsdepartementet-

  123. -men då läggs allt
    på den enskilda individen.

  124. Är det okej, eller oförenligt med
    att ha en strukturell analys?

  125. Den strukturella analysen
    måste finnas där.

  126. Vi måste utgå från den eftersom
    samhället är en konstruktion.

  127. Men det är klart att det ena
    inte tar ut det andra.

  128. Men allt passar inte alla.

  129. Om vi alla tittar på den nisch
    vi tillhör-

  130. -går det alltid att hitta ett sätt
    att öppna upp dörren-

  131. -dela sin makt
    eller berätta fler historier.

  132. Det är ju ett exempel på det,
    att bjuda in nån på middag.

  133. Men jag tänker på det vi pratade om
    tidigare om att öppna dörren-

  134. -som handlar om att utgå från
    det som är...

  135. Om jag som formgivare skulle öppna
    dörren för nån med samma intresse-

  136. -kanske det inte krävs så mycket mer
    av mig-

  137. -än att ge den här personen några
    timmar, och det kan passa somliga.

  138. Men på det strukturella planet
    är det inte nånting enkelt.

  139. På masterutbildningen på Konstfack
    går vi tillbaka-

  140. -och tittar på
    ett postkolonialt perspektiv.

  141. Varför ser världen ut som den gör och
    varför skiljer sig förutsättningarna?

  142. Det är att börja från grunden,
    och för vissa att lära om saker.

  143. Det är långsiktigt och det här
    är kortsiktigt, och båda behövs.

  144. Vi kan också flytta gränserna.

  145. Vi kan ändra kraven på vad som krävs-

  146. -för att bli politiker.

  147. Vi jobbar med en politikerskola och
    rekryterar folk från civilsamhället-

  148. -som inte är med
    i politiska ungdomsförbund.

  149. Så kompenserar vi den "bristen"
    genom en ettårig utbildning-

  150. -för att de ska kunna bli politiker.

  151. -Är det för ett specifikt parti?
    -Nej.

  152. Vi har 20 personer som går nu,
    och 20 till ska börja i januari.

  153. Så får vi se om partierna
    släpper in dem-

  154. -eller hänvisar dem
    till huvudingången.

  155. Träget arbete i köksregionen
    inom den lokala partiavdelningen-

  156. -innan de kan nomineras.

  157. Den svenska demokratin är både stark
    och i behov av förnyelse-

  158. -så vi kan ompröva om det måste vara
    samma former-

  159. -som har gällt sen
    demokratins genombrott.

  160. Ska de gälla för de nyanlända eller
    dem som kanalisera sitt engagemang-

  161. -på ett lite annat sätt?

  162. När vi pratar om strukturer och
    kulturer behöver man få överblick-

  163. -på hur makt hänger ihop, hur
    ekonomiska system är konstruerade.

  164. Hur våra samhälleliga institutioner
    fungerar.

  165. Ju mer mitt i strukturerna
    man sitter-

  166. -ju mer makt och privilegier
    man har där-

  167. -desto mer tar man allt för givet.

  168. Därför måste vi alla fråga oss
    varför det ser ut på det här sättet.

  169. Varför har vi högre tillit i Sverige?
    Varför är vårt samhälle så här?

  170. Men sen behöver vi nästa steg.
    Vad vill vi ska hända sen?

  171. Ser ni att unga människor tittar
    framåt och jobbar mot ett mål?

  172. Har ni en hoppfullhet kring det här?

  173. Ja. Det måste vi ha.

  174. Jag tänker att aktivism är nånting-

  175. -som ganska många unga ändå
    ägnar sig åt, mer eller mindre.

  176. Det faller sig mer naturligt
    att gå åt det hållet-

  177. -och försöka förändra nånting själv
    med likasinnade-

  178. -där tron på politiken
    kanske inte riktigt...

  179. Det är mindre seriöst,
    om man ska vara krass.

  180. Även inom kulturen finns det
    andra vägar att ta-

  181. -för att prata om förändring.

  182. Men aktivism är nånting vi alla
    borde ägna oss mer åt.

  183. Gäller det även vita, nordiska
    tanter?

  184. -Absolut.
    -Vad bra.

  185. Man ska hitta sin fråga
    och rikta in sig på den.

  186. Det kan ni ta med er, om det finns
    fler tanter här som tänker på det.

  187. Jag tänker:
    Hur svårt kan det vara?

  188. Det finns många strukturer
    och utmaningar-

  189. -men pratar vi med varandra?

  190. Får vi andra perspektiv? Får vi höra
    andras åsikter och lära oss så?

  191. Innan vi börjar prata med träd
    och betongväggar-

  192. -är det ännu viktigare att fokusera
    på människorna runt oss.

  193. Där finns det mycket att lära.

  194. Dagen rör sig mot sitt slut
    och vi har fått massor av input.

  195. Samtalet fortsätter hela kvällen,
    men vi får mellanlanda här.

  196. Vad tar ni med er? Vad är nästa tanke
    baserat på vad vi har hört i dag?

  197. Det du sa var bra. Att vi ska
    fortsätta prata med varandra.

  198. Precis i början på dagen nämndes det
    att det är svårt att prata-

  199. -om man inte har ett gemensamt
    intresse. Jag vill säga tvärt om.

  200. Med gemensamma intressen vet man
    vad samtalet kommer att handla om.

  201. Du får mer utbyte av att ge dig in
    i nåt du inte har så bra koll på.

  202. Ja, och extremt hoppfull
    inför framtiden.

  203. Unga människor förstår att vi lever
    i en väldigt föränderlig värld.

  204. När man blir äldre känner man att man
    kan förlora det man har skapat.

  205. Det ser nog inte ut så
    när vi blir äldre.

  206. Hur kan vi ha en struktur
    som redan nu är mer inkluderande?

  207. Det har varit superintressant
    på alla sätt och vis.

  208. Jag fastnade i Thomas inledande bild
    på sängen-

  209. -som står som en grund
    för medborgarskapet.

  210. Att man är väntad, älskad.
    Man har en hemvist.

  211. Skydd, säkerhet, trygghet,
    schysta institutioner, andra chanser.

  212. Vi måste underhålla och uppdatera
    visionen om ett samhälle "för alla".

  213. Om vi nu tror det.

  214. Stort tack, hörni. Fantastiskt.
    Parasto, Ebba och Erik.

  215. Dagen är nästan slut.
    Det kommer några sista ord.

  216. Men arbetet är inte slut.

  217. Det finns meningsfulla utmaningar
    för oss alla att ta itu med.

  218. Jag har förstått att det inte är så
    viktigt vilket problem man angriper.

  219. Man får bli aktivist
    där man har mest att komma med.

  220. Bekämpa korruption
    i våra myndigheter.

  221. Jobba för bättre medier
    som stöttar demokratin.

  222. Bjud nån på middag.
    Det verkar som en fantastisk plan.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Har delaktigheten gränser?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av invandrare, Samhällsvetenskap, Social integration, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Kan man ens tala om gränser?

Författaren Torbjörn Elensky reflekterar över begreppet gränser. Han menar att gränsdragningarna rent politiskt började med jordbruket för att skilja täpporna åt och se till att inte vilda djur och främlingar trängde in. I myterna finns flera illustrativa exempel på gränskonflikter mellan till exempel bofasta och nomader, berättar Elensky. Det kanske mest kända är hämtat från Bibeln och handlar om de två bröderna Kain och Abel. Det är samma konflikter som vi ser idag mellan invånarna i ett land och folk som saknar tillhörighet och som vill komma innanför gränsen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Nationalstatens upplösning och cementering

Håller nationalstaten på att upplösas medan vi blir allt mer globala? Den frågan ställs på sin spets i detta panelsamtal där deltagarna konstaterar att varje generation förmodligen har mer gemensamt över gränserna än med landsmän ur en annan generation. Det paradoxala är att de nationella särdragen idag värderas högre än på länge. Medverkande: Lars Trägårdh, statsvetare och författare, Katarina Barrling Hermansson, statsvetare och Torbjörn Elensky, författare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ingen gräns mellan avkopplat och uppkopplat

Framtidsforskaren Roope Mokka talar om hur gränsen mellan jobb och fritid allt mer börjar suddas ut. Han spår att vi i framtiden kommer att gå mer och mer mot en delningsekonomi där fler företag liknande Uber och Airbnb startas. I den första fasen av digitalisering såg vi sett hur tankar, idéer och information knöts samman. Nu ser vi något annat där även materiella saker kopplas ihop och knyts samman. De nya tjänsterna och den nya delningsekonomin kan hjälpa oss att utnyttja jordens resurser på ett mer effektivt sätt, menar Mokka. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Bildningsbehovet i en gränslös tid

Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan, talar om den monumentala förändring som utbildningsvärlden genomgår i och med den snabba tekniska utvecklingen. Den stora frågan vi brottas med idag är vad ett universitet egentligen är och vad som skiljer ett universitet jämfört med andra kunskapsproducerande institutioner. Gränserna inom den här världen håller på att lösas upp, menar Strannegård. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

När gamla affärsmodeller utmanas

I skuggan av klimathotet har allt fler företag börjat inse att deras affärsmodeller inte kan separeras från hållbarhet i den omgivande världen. Här berättar Filippa K:s vd Amelie Söderberg och innovationschef Elin Larsson om nya grepp som de valt att testa. Svårigheterna ligger många gånger i att överleva och tjäna pengar enligt den gamla modellen samtidigt som man förbereder ett skifte mot en mer hållbar produktion, menar de. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Mode som identitetshandling

Får man klä sig hur som helst? Var går gränsen? Det frågar sig Philip Warkander, professor i modevetenskap, som här berättar om sina egna vedermödor när det gällde att hitta rätt klädsel för det här seminariet. Mode handlar alltså inte bara om att klä sig varmt, utan i hög grad om att skapa rätt identitet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Yttrandefrihetens gränser och pris

Finns det några gränser för kärlek och yttrandefrihet? Christer Sturmark intervjuar två bloggare från Bangladesh som idag vistas i Sverige för att de överskridit sin regerings gränser för yttrandefrihet. Sturmark inleder med att ge en bakgrund till det spända läget i Bangladesh, där människor i opposition hotas till livet och par med olika religiös bakgrund inte får leva tillsammans. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

En digital filterbubbla

Författaren och kulturjournalisten Johanna Koljonen tränger in i en digital värld där gränsvakterna utgörs av algoritmer som skräddarsyr våra nyhetsflöden utifrån vad vi tycker om att läsa. Baksidan är att världen allt mer liknar en strut, där vi bara läser det vi tycker om och där vi får våra egna åsikter bekräftade. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Ätbart och oätbart

Innebär klimathotet att vi tvingas flytta gränsen för vad som är tänkbart att servera till middag? Matskribenten Lisa Förare Winbladh förklarar här varför vi inte äter insekter trots att det vore ett rationellt val. Här handlar det mest om att vi måste förändra de mentala smaklökarna och acceptera att äta det som kryper och krälar, säger hon. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Invitationsdepartementet

Att dela en måltid tillsammans med andra kan många gånger ha ett större syfte än att bara få i sig näring. Genom att bjuda en nyanländ på middag kan måltiden bli till en gränsöverskridande handling, berättar Ebba Åkerman, grundare av Invitationsdepartementet som är ett slags middagsförmedling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Tillitens bortre gräns

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, berättar om vilka faktorer som leder till ökad tillit människor emellan. Städer och företag med hög tillit fungerar bättre och är mer demokratiska jämfört med samhällen som präglas av låg social tillit, menar han. Litar man inte på varandra blir det heller inte lönt att samarbeta. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2016

Har delaktigheten gränser?

Hur bryter vi gränser inom landet, och hur ska det gå till rent praktiskt att skapa ett inkluderande samhälle? Paneldiskussion om hur man fostrar till delaktighet och inkludering. Medverkande: Ebba Åkerman, grundare Invitationsdepartementet, Erik Amnå, professor i statskunskap och Parasto Backman, formgivare. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 4 augusti 2016. Arrangör Axfoundation.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.