Titta

UR Samtiden - The conference 2016

UR Samtiden - The conference 2016

Om UR Samtiden - The conference 2016

Föreläsningar och samtal om teknisk utveckling, kommunikation och hållbar utveckling. Inspelat den 16-17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2016 : Tro inte på sanningenDela
  1. Dagens första talare
    talade även 2012 och 2013.

  2. Hon återvände
    som deltagare följande två år-

  3. -men är nu tillbaka
    för att inleda föredragen.

  4. Hon är etnograf och jobbar med
    formgivare, ingenjörer och forskare.

  5. Hon fokuserar särskilt på
    människocentrerade system.

  6. Hon lär ut hur man integrerar "stora
    data" med vad hon kallar "tjocka data"-

  7. -som används
    inom etnografisk forskning-

  8. -för att upptäcka känslor,
    berättelser och mening.

  9. Hon forskar även kring
    "dragningen till det kvantifierbara".

  10. Hennes passion för den mänskliga
    tanken gäller även bristerna i den.

  11. Vi ska få höra om sanningarna
    tekniken inte kan ge oss: Tricia Wang!

  12. På 1400-talet återupptäckte Filippo
    Brunelleschi centralperspektivet-

  13. -som skapar
    illusionen av djup i en bild.

  14. Det består av tre komponenter.

  15. Det finns en horisontallinje,
    parallella linjer och flyktpunkt.

  16. Det här kanske verkar uppenbart nu,
    men det var revolutionerande då.

  17. Skillnaden mellan medeltids-
    och renässansmålningar är tydlig.

  18. Under renässansen försökte man
    återskapa vad ögat såg.

  19. Äktheten blev det viktigaste
    inom renässanskonsten.

  20. Centralperspektivet hade "öppen
    källkod" och spred sig som Linux.

  21. En som hjälpte Brunelleschi sprida
    koden för centralperspektivet-

  22. -var den här snyggingen,
    Leon Battista Alberti.

  23. Han skrev en bok om
    alla matematiska geometriska formler-

  24. -som målare kunde använda
    för centralperspektivet.

  25. Han skrev i princip
    en Jquery för centralperspektivet.

  26. Han tog inte bara upp perspektivets
    matematiska överlägsenhet-

  27. -utan beskrev hur målandet med det-

  28. -var moraliskt överlägset
    andra sorters målande och konst.

  29. Alberti ansåg att centralperspektivet
    var den främsta konstformen-

  30. -eftersom han ansåg
    att den fångade verkligheten.

  31. Han sa: "En målning ska återge
    föremål som man har sett."

  32. Han ansåg
    att målaryrket var det mest förnämliga.

  33. För genom målningar kunde människor
    se världen så som den var.

  34. Alberti menade
    att centralperspektivet var en genväg-

  35. -till större förståelse, vilket
    gjorde oss till bättre människor.

  36. Andra målare höll med.
    Leonardo da Vinci sa:

  37. "Poeten är långt sämre än
    målaren på att beskriva det synliga."

  38. Så konstnärerna värderades
    efter hur väl-

  39. -de kunde representera
    den verklighet som ögat såg.

  40. Mycket hände under renässansen
    som resulterade i ett par uppfinningar-

  41. -som gav oss verktyg för att avbilda
    världen med "större trovärdighet".

  42. Ett nyckeltema
    för alla de här verktygen-

  43. -är frånvaron av flera perspektiv.

  44. Man hade ett enda perspektiv-

  45. -som kom från ögat
    och gick till flyktpunkten.

  46. Tanken var central för teorin om syn-

  47. -både inom euklidisk geometri
    och centralperspektivet:

  48. Ljusstrålar kommer ut ur våra ögon-

  49. -och möts för att ge oss
    en högupplöst version av världen.

  50. Vi vet att det inte är så
    våra ögon fungerar.

  51. Men vi tror fortfarande att vi kan se
    verkligheten ur ett enda perspektiv-

  52. -och att det perspektivet
    är den objektiva sanningen.

  53. Vi har alltid velat använda ny teknik
    för att bättre förstå världen.

  54. Det som många då
    kände inför centralperspektivet-

  55. -påminner om vad vi i dag
    ofta känner inför ny teknik.

  56. Foto, film, virtual reality
    och stora data.

  57. Men det är ett misstag att förväxla-

  58. -vad vi kan se med vad vi förstår.

  59. Det här kritiseras
    samtidskonst mycket för:

  60. Att det skulle vara lätt att göra.
    Det man egentligen vill säga-

  61. -är att det inte stämmer
    överens med den teknik-

  62. -som skapades för femhundra år sen
    och som kallas centralperspektivet.

  63. Varför fokuserar vi så på-

  64. -att ständigt utgå från att vår syn
    på världen är den enda rätta?

  65. Centralperspektivet har orsakat en av
    historiens största missbedömningar-

  66. -av en tekniks förmåga
    att skapa förståelse mellan olika folk.

  67. Jesuiterna älskade centralperspektivet.

  68. De såg det som
    ett verktyg för sitt missionsarbete.

  69. De ville på 1500-talet kolonisera Kina-

  70. -och tog med sig
    sina målningar med centralperspektiv.

  71. Jesuiterna tänkte att kineserna
    skulle fascineras av tavlorna-

  72. -och sen direkt konvertera.
    De trodde verkligen det.

  73. Sen skulle de ersätta sina gudar
    med kristendomens enda.

  74. På den tiden hade kinesiska tavlor
    ofta ett fågelperspektiv.

  75. Ni ser att här varken
    finns flyktpunkt eller horisontallinje.

  76. Så när jesuiterna nått fram såg
    expeditionsledaren Matteo Ricci-

  77. -de här tavlorna
    och hur kineserna avbildade världen.

  78. Han sa så här:

  79. "Kineserna målar inte med oljefärg
    och målar inte heller skuggor."

  80. "Det gör att deras tavlor
    helt saknar energi och liv."

  81. Jesuiterna såg tavlorna och tänkte-

  82. -att eftersom de saknade skuggor,
    flyktpunkter och horisontallinje-

  83. -måste kineserna vara ointelligenta.

  84. För de hade inte den matematiska
    koden för att återge verkligheten.

  85. Det här citatet från 1800-talets Kina
    visar vad kineserna ansåg:

  86. "Den som bedömer en tavla utifrån
    hur verklighetstrogen den är..."

  87. "...har ett barns förstånd."

  88. Fågelperspektivet motsvarade
    den kinesiska synen på världen.

  89. Det fanns ingen enskild rätt flyktpunkt.

  90. De såg inte människan
    som universums centrum.

  91. De förstod inte varför européerna
    gjorde jättelika porträtt-

  92. -med bara familjen på.

  93. Kineserna förstod heller inte varför
    jesuiterna ville ha skugga i tavlorna.

  94. De tänkte att det kanske var smuts
    som hade samlats på tavlorna-

  95. -under färden från Europa.

  96. Kineserna förstod inte
    européernas syn på världen.

  97. Jesuiterna fick en idé
    för att lyckas omvända kineserna.

  98. De gjorde om sina målningar
    i fågelperspektiv.

  99. Här är två olika målningar
    av exakt samma scen.

  100. Ursprungsversionen ser ni till vänster-

  101. -och till höger har ni den kinesiska.

  102. De skiljer sig väldigt mycket
    trots att det är exakt samma scen.

  103. Nu kanske ni tycker att jesuiterna
    verkar ha varit känsliga-

  104. -som försökte se världen
    ur ett kinesiskt perspektiv.

  105. Men så var det inte.

  106. De målade som kineserna
    och klädde sig som dem.

  107. De lärde sig till och med deras språk.

  108. Men målet var inte att förstå dem.

  109. Målet var
    att få dem att byta perspektiv.

  110. Men kineserna såg igenom det. De
    visste att jesuiterna hade en baktanke.

  111. Och än i dag begår vi samma misstag
    som jesuiterna gjorde då.

  112. När ny teknik återger världen för oss-

  113. -börjar vi se den bilden som sanningen.

  114. Och den sanningen ska sen hjälpa oss
    att bättre förstå världen.

  115. Men de här nya formerna av teknik-

  116. -ger oss ofta i väldigt liten
    utsträckning tillgång till verkligheten.

  117. Faktum är att de här avbildningarna
    ofta förvränger den.

  118. Matteo Ricci, expeditionsledaren
    som kritiserade kinesiska målningar-

  119. -fick en sista briljant idé
    för att omvända kineserna.

  120. "Jag ska ge dem
    ett bredare perspektiv."

  121. Han ville visa kineserna
    hur världen faktiskt såg ut-

  122. -så att han kunde visa
    att européerna var överlägsna-

  123. -och därmed också jesuiterna.

  124. Han lät skapa sex kartor som
    fyllde ett rum från golvet till taket.

  125. Det var hela världen i ett rum.
    Jag såg kartorna i San Francisco.

  126. Allt är ristat i trä.
    Det är sex paneler som omringar en.

  127. Ricci fick uppskatta
    olika länders storlek.

  128. Han fick minska vissa kustlinjer-

  129. -och buntade ihop
    hela civilisationer med varandra.

  130. Han kallade Ryssland
    "dvärgarnas land".

  131. Invånarna är tre decimeter långa
    och blir uppätna av tranor.

  132. De rider runt på getter
    och förstör tranornas ägg.

  133. Det här är
    min tolkning av vad jag läste.

  134. Riccis karta är
    precis som andra kartor teknik.

  135. Och varje karta är,
    precis som en uppsättning data-

  136. -resultatet av en rad val-

  137. -som skaparen måste göra
    för att återge verkligheten.

  138. Och för att göra det måste man
    ta alla invecklade detaljer-

  139. -och sen reducera dem
    till kompakta klossar-

  140. -som våra hjärnor
    eller datorer kan behandla.

  141. Men såna här åtgärder förvränger
    oundvikligen verkligheten.

  142. Det är skaparens perspektiv
    som påverkar förlusten av upplösning-

  143. -och de kompromisser
    som måste göras i avbildandet.

  144. Matteos misstag
    var inte upplösningsförlusten-

  145. -men han sa att den sämre
    upplösningen var verkligheten.

  146. Han låtsades
    att hans perspektiv var verkligheten.

  147. Så här sa han: "Det här är ett verktyg
    för hemmaresenären..."

  148. "...så att han
    kan resa utan att färdas."

  149. "Utan att lämna sitt hem
    kan man besöka världens alla länder."

  150. Men Matteos karta funkade inte.
    Kineserna fortsatte måla på sitt vis-

  151. -och till slut gav jesuiterna upp
    och åkte tillbaka till Europa.

  152. De tyckte inte att de hade misslyckats-

  153. -utan att det var kineserna
    som inte hade insett sanningen.

  154. Men vi har begått
    samma misstag i många sekel.

  155. Vi skapar ofta ny teknik som ska
    hjälpa oss att bättre förstå världen-

  156. -men som i stället gör allt otydligare.

  157. Hur ofta
    upprepar vi inte det misstaget?

  158. Hur ofta gör vi inte om
    jesuiternas misstag i vardagen?

  159. Hur blir vi så blinda att vi ser vårt
    perspektiv som bättre än andras-

  160. -och som den absoluta sanningen?

  161. Vi gjorde det med fotografi. Den
    franske regissören Jean-Luc Godard-

  162. -sa en gång: "Fotografi är sanning."

  163. Före Photoshop
    kändes fotografi verkligt och sant.

  164. Men tekniken utgår från ett perspektiv.

  165. Fotografen står på en viss plats
    och väljer vad han ska fotografera.

  166. Och ändå inbillar vi oss ofta
    att fotografi är sanning.

  167. National Geographic grundades 1888
    och var först med-

  168. -fotouppslag från runtom i världen.

  169. 1896 fattade tidskriften
    vad som då var ett banbrytande beslut.

  170. Man visade upp barbröstade kvinnor.
    Det här zulubrudparet beskrevs så här:

  171. "Deras hud är mörkt bronsfärgad
    och de är atletiskt byggda."

  172. "De har många bra drag men
    är grymma när de vädrar blod."

  173. Sen dess har National Geographic
    visat foton av barbröstade kvinnor.

  174. De gjorde det
    och påstod sig vara objektiva.

  175. Man framställde sig
    som en vetenskaplig tidskrift-

  176. -som visade upp världen
    för vanliga människor.

  177. Men det stämmer inte.
    För ibland publicerar tidskriften-

  178. -retuscherade eller arrangerade foton.

  179. Till exempel ansågs
    en polynesisk flicka ha för ljus hy.

  180. Då löste redaktören det så här:

  181. "Vi gjorde henne mörkare för
    att få henne att se mer äkta ut."

  182. 1984 publicerade man det här fotot-

  183. -på en kvinna och ett barn
    som reste med tåg i Indien-

  184. -och så balanserar
    en bärare bagaget på huvudet.

  185. Fotografen påstod att det var äkta,
    men det var arrangerat.

  186. Väskorna var tomma,
    och kvinnan var vän till fotografen.

  187. Oavsett om man gör huden mörkare
    eller arrangerar ett foto-

  188. -så är båda exempel på hur National
    Geographic normaliserar data-

  189. -så att den
    passar in på deras perspektiv.

  190. "Vi färgar den polynesiska flickan!"

  191. "Vi måste få se resandet i Indien
    att se så primitivt ut som möjligt."

  192. De försämrade upplösningen
    så att verkligheten skulle passa.

  193. Det handlar om vilka data man samlar
    in och hur man hanterar dem.

  194. Det finns inget objektivt med det.

  195. National Geographic
    manipulerade datan-

  196. -och presenterade bara det
    som passade deras världsbild.

  197. Barbröstade kvinnor
    som exotiska objekt-

  198. -och mörkhyade män
    som beter sig barbariskt.

  199. Deras perspektiv var
    den amerikanska imperialismens-

  200. -och presenterade icke-vita
    som "den andre".

  201. National Geographic ville använda
    fotografi för att bättre förstå världen-

  202. -men presenterade i stället en väldigt
    förvrängd version av verkligheten.

  203. Men det här sker även i våra dagar.

  204. Här ser vi några exempel på
    barbröstade ickevita kvinnor.

  205. De här är ett par decennier gamla
    eller mycket yngre än så.

  206. Två av dem kommer från i år.

  207. Trots att barbröstade kvinnor
    förekommer i många olika kulturer-

  208. -som vid Medelhavet
    eller kallbadhuset här i Malmö-

  209. -var det först i januari som de visade
    en västerländsk kvinna barbröstad.

  210. Och då var det en svensk kvinna
    som simmade i en vak.

  211. Sverige är alltid först.

  212. Men det som gjorde att jag kom in
    på National Geographic-

  213. -var det här citatet från Harvey Wiley,
    på en bankett 1912.

  214. "Jag är glad att jag lever i en tid
    då man inte längre behöver..."

  215. "...besöka avlägsna regioner
    för att lära sig geografi."

  216. "Vi behöver bara luta oss tillbaka..."

  217. "...och låta våra stora män
    ta världen till oss."

  218. Det är i princip vad Matteo Ricci sa.

  219. Det skiljer några hundra år,
    men tänkandet är det samma:

  220. Att vi bara kan luta oss tillbaka
    och låta tekniken ta världen till oss.

  221. Att vi förväntar oss
    genvägar till kunskap-

  222. -har varit implicit
    i många fall med ny teknik.

  223. Det började inte
    med centralperspektivet.

  224. Det bästa exemplet
    är spegelns utveckling.

  225. Den första kända spegeln
    uppfanns 6 200 f.v.t. i Turkiet.

  226. Den är gjord av polerad obsidian,
    svart glas som bildas vid vulkanutbrott.

  227. Kinesernas första speglar
    var polerad jade som gjorts rund-

  228. -grekerna använde konkava speglar
    för att blända fiendens fartyg-

  229. -och romarna använde konvexa speglar
    för att förstora sina könsorgan.

  230. Så nu vet vi var det började.

  231. Allt förändrades på 1500-talet
    när glasblåsare från Venedig-

  232. -insåg att man kunde
    sätta tennamalgam på glas.

  233. Det kom att förändra
    hur folk såg på sanningen.

  234. För folk såg reflektionen
    från glasspegeln som sanning.

  235. Speglar var bra på att återskapa
    vad ögat kunde se.

  236. Det här var västvärldens
    första sanningsmaskin.

  237. Glasspeglar blev nåt
    som bara de förmögna hade råd med.

  238. De började synas på
    renässansmålningar av de förmögna.

  239. Glasspeglar förekom hos Shakespeare
    som ett sanningsföremål.

  240. Spegeln fick folk
    att se sanningen som en objektiv sak.

  241. I väst gav det upphov
    till impulsen att vilja-

  242. -reflektera nåt
    ur en enda verklighet.

  243. Nu började vi förväxla
    vad vi kan se med sanningen.

  244. Vårt beteende i dag
    började formas för länge sen.

  245. Folk litade så mycket på speglar-

  246. -att de använde dem
    för att bevisa att folk var häxor.

  247. De trodde
    att man kunde identifiera häxor-

  248. -för i spegelbilden skulle man
    se Djävulen och hans anus.

  249. Om ni inte kan se, så har vi
    Djävulen här och där hans anus.

  250. Under de här 200 åren
    dödades upp till 40 000 kvinnor-

  251. -förlåt,
    mellan 40 000 och 100 000 kvinnor.

  252. Vi tror att speglar visar verkligheten-

  253. -när de i själva verket
    har fel med 180 grader.

  254. Och det finns en orsak till
    att man enligt lagen-

  255. -i vissa länder måste ha
    en varningstext på backspeglar.

  256. När man ska fatta avgörande beslut,
    som att byta fil-

  257. -måste man påminnas om att
    bilden i spegeln inte helt stämmer-

  258. -så att man inte dör.

  259. Nu har vi lärt oss
    att speglar inte visar sanningen.

  260. Det finns tävlingar... Man kan hitta
    mycket om det här på Youtube-

  261. -men det finns tävlingar för
    att visa hur vi kan luras av speglar-

  262. -och hur mycket
    vår syn kan manipuleras.

  263. Vi har lärt oss att jobba med speglar-

  264. -men när det gäller ny teknik-

  265. -är folk just nu väldigt
    hypnotiserade av virtual reality.

  266. De säger att eftersom man ser mer
    i VR förstår man också mer-

  267. -och särskilt att VR
    gör att vi blir empatiskare-

  268. -att vi känner större empati.

  269. Det här hörde vi
    redan 1998 från Jaron Lanier-

  270. -som myntade uttrycket
    "virtual reality". Han sa:

  271. "Virtual reality är frånvaron
    av klass eller etnicitet..."

  272. "...och andra typer av anspråk,
    eftersom allt går att förändra."

  273. "Det vore ett utmärkt verktyg
    för ökad kommunikation och empati."

  274. Tanken på empati
    genom VR kom tillbaka i fjol-

  275. -när Chris Milk höll
    ett Ted-anförande om VR-

  276. -"Hur VR kan skapa en empatimaskin."

  277. Han sa: "Det är en maskin..."

  278. "...men genom den ökar
    vår medkänsla och samhörighet..."

  279. "...vilket i slutändan
    gör oss mänskligare."

  280. Nonny de la Peña, som ofta kallas
    "virtual realityns gudmor"-

  281. -säger att hon när hon skriver om VR
    skapar en "empatigenerator".

  282. Den här hajpen handlar inte bara om
    tekniken eller nya marknader-

  283. -utan om att det ska utveckla oss-

  284. -och göra oss till bättre människor.

  285. Att säga att VR
    gör oss till bättre människor-

  286. -är lite som när Euklides påstod
    att syn var ljusstrålar från ögonen.

  287. Människor som menar
    att VR skapar empati utgår från-

  288. -att den här upplevelsen är så mäktig-

  289. -att man kan uppleva vad som helst
    som om man vore där-

  290. -och att man då kan sätta sig in i
    hur det är att leva så.

  291. De får det att verka som om
    ingen har skapat perspektivet-

  292. -som om VR som fenomen är
    bortom utgångspunkter. Så är det inte.

  293. Ta VR-filmen "Clouds over Sidra"
    av Gabo Arora och Chris Milk.

  294. Gabo Arora är här på konferensen
    och kommer att tala i morgon.

  295. Filmen skildrar flyktingkrisen i Syrien-

  296. -genom den tolvåriga Sidras ögon.

  297. I den här scenen får vi se
    Sidras skola och hem ovanifrån.

  298. Sen byter vi till en scen där vi
    ser Sidra i sitt rum, från ögonhöjd.

  299. Åskådarna kommer så småningom
    att få mer att se i VR-

  300. -men en filmare kommer alltid att välja
    vad som är värt att filmas.

  301. Allt vi ser i VR är i grund och botten
    en fråga om perspektiv.

  302. al-Jazira menar
    att man genom att se filmen-

  303. -kan besöka lägret
    utan att ens lämna USA.

  304. Återigen är man tillbaka i Riccis och
    National Geographics tankegångar.

  305. Jag tror absolut
    att VR kan ge oss nya perspektiv.

  306. Det kan öka vår förståelse
    för vad som finns där ute.

  307. Men filmer
    som lyckas åstadkomma det-

  308. -gör det inte för att deras medium
    är närmre verkligheten.

  309. Det handlar om att skickliga filmare
    skapar ett sammanhang för verken.

  310. De ser folk i ögonen
    och berättar varför det är viktigt.

  311. Här är en bra jämförelse
    av två VR-filmer.

  312. Ni kan kolla upp dem hemma.
    Den ena heter "6X9"-

  313. -och den andra heter "Confinement".

  314. Båda tar upp frågan
    om isoleringsceller i USA:s fängelser.

  315. När man isolerar nån
    låser man in den ensam-

  316. -i alltifrån
    några veckor till flera årtionden.

  317. I detta nu sitter några tiotusen
    i isoleringscell i USA.

  318. Vissa har suttit där i mer än tjugo år.

  319. Det är ett av de mest
    inhumana sätten att bestraffa nån på.

  320. Båda filmer använder VR för att visa
    varför isolering bör avskaffas-

  321. -genom att låta tittarna uppleva
    hur det är.

  322. Båda har fått mycket uppmärksamhet-

  323. -men "6X9" skildrar upplevelsen bättre.

  324. Man ser här att medan "Confinement"
    bara visar en liten cell-

  325. -kan man i "6X9" läsa ord på väggen.

  326. Och ljudet ger också
    en helt annan upplevelse.

  327. Det beror på att Francesca Panetta,
    som producerade "6X9"-

  328. -tog hjälp av människor
    som suttit isolerade och psykologer.

  329. Hon ville få in fler perspektiv. Hon
    förlitade sig inte enbart på tekniken.

  330. Francesca sa: "Jag vet inte
    om formatet i sig ger mer empati."

  331. Jag ville förstå hur hon kunde göra
    en så fascinerande film.

  332. Jag pratade med Johnny Perez,
    som satt tre år i isolering-

  333. -i åtta olika fängelser
    under totalt tretton år.

  334. Han är en av sex rådgivare
    till Francesca som suttit i fängelse.

  335. Johnny sa
    att Francesca alltid tog sig tid-

  336. -att kolla med rådgivarna, så
    att hon inte bara gjorde antaganden.

  337. Hon tog med
    deras upplevelser i filmen.

  338. I "6X9" ser man till exempel
    ord dyka upp på väggarna.

  339. Det här är citat från intervjuerna
    med Johnny och andra rådgivare.

  340. Han berättade hur cellen skulle se ut-

  341. -genom att rita
    ett diagram med alla detaljer.

  342. Sen återskapade Francescas team
    cellen utifrån hans teckning.

  343. Han gav dem tips om ljudbilden.

  344. Droppar från ledningarna låter t.ex.
    annorlunda beroende på var man står.

  345. Jag vet inte hur personerna
    bakom "Confinement" gjorde-

  346. -men Johnny såg den och sa:

  347. "De kan knappast ha samarbetat
    med nån som suttit isolerad."

  348. Han tog upp en rad saker som han
    inte tyckte stämde med verkligheten.

  349. I isoleringsceller
    har man inte rör i taket-

  350. -för då skulle folk
    hela tiden försöka hänga sig.

  351. Och han påpekade att isoleringsceller
    inte är så här spartanska.

  352. Man har
    en säng med lakan och kudde-

  353. -och man har rätt till
    papper, penna och en bok.

  354. I "Confinement" finns inget av det.

  355. Johnny Perez jobbar nu med att
    rehabilitera fångar in i samhället.

  356. Han använder "6X9" i presentationer-

  357. -på universitet
    och när han träffar politiker.

  358. Men han sa till mig att han aldrig
    skulle använda "Confinement".

  359. "Jag vill ha mer VR-material,
    men den här kan jag inte använda."

  360. Det här var viktigt,
    för för honom är VR ett verktyg-

  361. -för att förändra systemet.

  362. "VR ensamt räcker inte. Det krävs
    en person som kan berätta också."

  363. "Confinement"
    stämde inte med Johnnys erfarenheter.

  364. Det avslöjar
    skaparens begränsade perspektiv.

  365. Jag kallar det perspektivkrock.
    Det är när det som vi producerar-

  366. -avslöjar
    skaparnas begränsade perspektiv.

  367. Det är som när jesuiterna
    återskapar kinesiska målningar-

  368. -eller när tidskrifter bara visar icke-
    västerländska kvinnor barbröstade.

  369. Det här är exempel på perspektivkrock.

  370. För att undvika det
    är det viktigt med perspektivbyte.

  371. Det är förmågan att se världen
    ur nån annans perspektiv.

  372. Det handlar om empati. Det var vad
    Francesca lyckades med i "6X9".

  373. Hon gav verkligheten
    lägre upplösning-

  374. -men det var inte bara
    hennes perspektiv-

  375. -utan hon samarbetade med personer
    som hade högupplöst erfarenhet.

  376. Det gjorde hennes film bättre både
    konstnärligt och informationsmässigt.

  377. Det som jämförelsen
    mellan de två filmerna visar-

  378. -är att VR inte automatiskt
    blir bättre på att återge verkligheten.

  379. Man måste fortfarande ha
    en bra berättelse.

  380. Man måste veta
    hur man ska använda tekniken.

  381. Potentialen
    för att skapa en bra berättelse-

  382. -och bättre förståelse finns där.
    Man måste bara utnyttja den.

  383. För genom historien har det ofta
    strandat i ett enda perspektiv.

  384. Varför ger vi hela tiden
    vårt eget perspektiv företräde?

  385. Vi är som höns som låter oss
    hypnotiseras av en kritad linje.

  386. Jag har fått veta att höns
    kan hypnotiseras av en rak linje.

  387. De fokuserar på den här linjen
    tills nån drar bort dem.

  388. Även om det här
    finns mycket på Youtube.

  389. Det är så här det känns
    när vi låter oss förföras av ny teknik.

  390. Varför tror vi att ett verktyg
    automatiskt ska öka vår förståelse?

  391. Att förstå världen handlar inte om
    att återskapa ett perspektiv-

  392. -utan om att visa upp
    flera olika perspektiv.

  393. Det måste vi göra
    när vi byter perspektiv.

  394. Men vi har gett maskinerna fel jobb.

  395. Vi har lagt ut empatin på entreprenad.

  396. Det beror nog delvis på att vi
    missförstår vad empati handlar om.

  397. När nån pratar om att en viss teknik
    kommer att ge ökad empati-

  398. -baseras deras definition på en
    gammal översättning av "Einfühlung"-

  399. -vilket betyder: "Förmågan
    att inom sig imitera vad man ser."

  400. Här handlar det alltså om imitation.
    Och när man imiterar nåt-

  401. -måste man inte förstå det -
    man måste bara kopiera det.

  402. Så precis som när jesuiterna
    kopierade kinesernas perspektiv-

  403. -är hypotesen med VR att om man
    ser nånting och det är verkligt nog-

  404. -om man ser nån lida, kommer ens
    känslor att kopiera det här lidandet.

  405. Och det är ju rätt galet.

  406. Det skiljer sig från den samhälls-
    vetenskapliga definitionen av "empati".

  407. Den fokuserar inte på imiterandet-

  408. -utan förmågan att förstå
    hur andra människor ser på världen.

  409. Det kanske inte känns som så stor
    skillnad, men det är det verkligen.

  410. För det här handlar om perspektivbyte.

  411. Om vi använder den här definitionen
    vet vi att empati genom maskiner-

  412. -inte alls är empatiskt.

  413. Och vi ser väldigt ofta
    perspektivkrockar i mjukvara.

  414. För några år sen släppte Google
    en algoritm som taggade foton.

  415. Algoritmen tog alla data som den hade-

  416. -från användare som taggat sina foton,
    och lärde sig utifrån datan.

  417. Ni ser vad som är fel.
    Jacky Alciné upptäckte-

  418. -att Google taggat ett foto av honom
    och hans vänner som "gorillor".

  419. Google beskrev det här
    som ett problem med algoritmen-

  420. -men det är det inte. Det handlar om
    att man var fast i sitt eget perspektiv.

  421. Algoritmen var inte en bugg.

  422. Algoritmen hade förmodligen sett
    fler gorillor än svarta människor.

  423. Algoritmens mänskliga skapare tänkte
    nog inte på alla människor i världen-

  424. -vilket gör
    att såna här misstag är vanliga.

  425. 2009 kom en kamera från HP-

  426. -som bara kände igen ansikten
    med någorlunda ljus hudfärg.

  427. Nikon hade en kamera
    som påstod att alla asiater blinkade.

  428. Apple Watchs pulsmätare
    fungerade inte om man var tatuerad.

  429. Vardagens perspektivkrockar
    hör vi oftast inte talas om.

  430. En chef på Twitter tyckte
    att företaget skulle öka sin mångfald-

  431. -genom att skapa ett program som
    analyserade etnicitet via efternamn.

  432. Men USA:s slavar tvingades ofta ta
    sina ägares efternamn-

  433. -vilket gjorde det omöjligt
    för programmet att hitta dem.

  434. Alla de här krockarna har vi kunnat
    identifiera och ibland åtgärda.

  435. Men problemen
    är tyvärr inte alltid uppenbara.

  436. Utan ibland är de så vanliga
    att vi inte ens har namn på dem.

  437. Det påverkar förebyggande polisarbete-

  438. -banklån, och terroristlistor och vem
    som faller offer för drönarangrepp.

  439. Ingen begår misstagen medvetet.

  440. Företag som Google och Facebook-

  441. -tror verkligen att de gör världen
    bättre och lättare att hantera.

  442. Men när vi utgår
    från ett enda perspektiv-

  443. -gör vi oss skyldiga till
    "Malkovich-bias".

  444. Man utgår från att alla använder teknik
    på samma sätt som en själv.

  445. Under massproduktionens första
    hundra år kom vi undan med krockar-

  446. -för skaparna behövde inte
    bry sig om den här biasen.

  447. Man formgav för alla
    som var som en själv-

  448. -och det fanns inga sociala medier
    där folk kunde diskutera det här.

  449. Mycket av vår värld
    formas av bristen på perspektiv.

  450. Därför sätts rumstemperaturer ofta
    till tjugo grader-

  451. -vilket passar män bättre än kvinnor.

  452. Därför tenderar skötbord
    att finnas på toaletter för kvinnor.

  453. Därför är säkerhetsbälten i bilar
    från före 2011 sämre för kvinnor-

  454. -eftersom biltillverkare inte behövde
    testa med kvinnliga dockor.

  455. Därför testas läkemedel ofta bara
    på vita eller människor inom vården.

  456. Eller varför gränssnitt
    inte tar hänsyn till färgblindhet-

  457. -vilket i högre utsträckning
    drabbar män.

  458. Det här är till viss del en fråga om
    design men främst om perspektiv.

  459. Vi kommer att börja se
    fler perspektivkrockar-

  460. -allteftersom
    världen blir mer digitaliserad.

  461. Och då får vi mer feedback.

  462. För i ett globalt nätverk-

  463. -får alla komma till tals. Alla.

  464. Då kan nån påpeka
    att produkten som skapats-

  465. -de politiska beslut som fattats-

  466. -eller de militära strategier som
    används inte fungerar för dem.

  467. De säger det via sociala medier,
    journalistik, val och demonstrationer.

  468. Det här skrämmer programmerare,
    politiker och privilegierade som fan.

  469. För det känns som ett angrepp.

  470. All den här feedbacken
    är svår att analysera för oss-

  471. -och därför handlar feedbacken
    ofta om perspektivkrockar.

  472. Man påpekar
    att ens eget perspektiv har glömts bort.

  473. Många drömmer om
    att vi ska leva i ett globalt nätverk-

  474. -där vi förstår alla med hjälp av
    Google, speglar och VR.

  475. Men bara
    en del av drömmen har förverkligats.

  476. Den tekniska delen.

  477. Den sociala delen
    har vi fortfarande problem med.

  478. Vi har en massa verktyg men är dåliga
    på att ta till oss olika perspektiv-

  479. -och utnyttja dem när vi jobbar.

  480. Det här är inte ett hårdvaruproblem
    utan ett socialt problem.

  481. En reaktion från många är
    att vända sig inåt-

  482. -och återgå till hur saker och ting
    brukade vara.

  483. Men när folk har börjat höja rösten
    slutar de inte.

  484. De vill se sina perspektiv
    representerade i världen runt dem.

  485. De vill bli behandlade som alla andra
    och leva som dem.

  486. Om institutioner inte representerar dem
    ser de till att göra sin röst hörd.

  487. Om vi skapar teknik som vi vill ska
    användas måste vi fråga oss själva:

  488. Hur reagerar vi på perspektivkrockar
    och lyckas med perspektivbyte-

  489. -så att våra modeller
    reflekterar olika perspektiv?

  490. Hur gör vi nånting av
    den här feedbacken?

  491. Senast samhället genomgick
    en sån här perspektivkrock-

  492. -var när massproduktionen kom
    för 100 år sen.

  493. Världen upplevde ett världskrig,
    länder försvann och andra föddes-

  494. -och nya allianser bildades.

  495. Världen var full av konflikter och
    verkade vara på väg att gå under.

  496. Kvinnor krävde rösträtt
    och arbetare protesterade på fabriker.

  497. Svarta människor krävde rättigheter
    och kolonier krävde självständighet.

  498. För de privilegierade kändes
    det här som ett angrepp-

  499. -och likadant
    känner många människor i dag.

  500. Det här var också en tid då konsten
    gav nya infallsvinklar på världen.

  501. Vi hade Frida Kahlo, Pablo Picasso-

  502. -M.C. Escher och René Magritte
    som gav oss nya perspektiv.

  503. Det visade oss skräckvisioner
    och magiska bilder.

  504. Med sina nya perspektiv
    påverkade de kulturen.

  505. Centralperspektivet
    dominerade inte längre.

  506. De skapade en mångfald av perspektiv.

  507. Kanske befinner vi oss
    i det ögonblicket nu.

  508. Vi har en oerhört rik värld
    av olika sorters konstnärer-

  509. -som låter oss se flera perspektiv
    och att byta perspektiv.

  510. Men det kan inte bara
    förekomma inom konsten.

  511. Det måste även ske
    inom teknikvärlden och näringslivet.

  512. Alla måste lära sig att lyssna för att
    förstå och inte bara för att svara-

  513. -att ställa frågor för att lära sig
    och inte bara bekräfta vad man vet.

  514. Vi måste se större sammanhang och
    inte bara fokusera på interaktionen-

  515. -och identifiera det svårmätta och inte
    bara fatta beslut på data vi har.

  516. Vi bör bjuda in nya till bordet
    i stället för den vanliga majoriteten.

  517. Om man gör det här
    får man in många olika perspektiv.

  518. Då kan man om-presentera
    information för sin organisation.

  519. När man om-presenterar information
    försämras alltid upplösningen-

  520. -men det behöver inte innebära
    sämre förståelse.

  521. Därför är upprepning så viktigt.

  522. För förutsättningarna
    förändras ständigt.

  523. De här förmågorna
    ser jag hos andra etnografer-

  524. -liksom hos
    programmerare, ingenjörer och andra.

  525. Oavsett vilket måste varje organisation-

  526. -lära sig att byta perspektiv.

  527. Och vissa av er gör redan det.

  528. Vi byter perspektiv varje dag.

  529. Vi gör det
    med familj, vänner och kollegor.

  530. Men det är lättare att göra det
    med personer som liknar en själv.

  531. Det är mycket svårare
    att byta perspektiv-

  532. -med personer som vi är mindre
    bekanta med på ett eller annat vis.

  533. Men nu börjar det bli nödvändigt att
    kunna byta perspektiv för att leva ihop.

  534. Därför måste man utveckla
    de här förmågorna.

  535. Inget av det här kommer naturligt.
    Det är nåt man måste lära sig.

  536. Den här konferensen är
    ett utmärkt tillfälle att börja på.

  537. Vi har i den här salen folk
    som lever där konst möter-

  538. -teknik och systemanpassning.
    Vi har 26 länder representerade.

  539. Vi måste fråga oss hur väl vi förstår de
    personer som talar på scenen här-

  540. -och om vi ser andra perspektiv.

  541. "Hur får jag in
    olika perspektiv i mitt arbete?"

  542. "Hur kan jag ta till mig
    andra gruppers perspektiv?"

  543. Om vi kan påverka vår hårdvara
    med vår sociala kompetens-

  544. -och se perspektivkrockar som
    möjligheter till nya perspektiv-

  545. -så kanske vi en dag inser
    att vi besitter en större förståelse.

  546. Tack.

  547. Tack så mycket!

  548. Tack så hemskt mycket!
    Vilket bra föredrag.

  549. Som du hör...

  550. -Tack!
    -Tricia Wang.

  551. Tricia är lätt att få tag på här.

  552. Vi kommer kunna diskutera
    i korridorerna också.

  553. Jag vill ställa en fråga.

  554. Alla har väl fått lära sig
    att man bör söka sanningen.

  555. Jag blev lite provocerad.

  556. Är det inte bra att söka sanningen?

  557. Nej, det är en usel idé. Uppenbarligen.

  558. Det är lätt att säga...

  559. Om majoriteten tycker nåt
    kan man se det som sant.

  560. Under största delen av vår historia har
    vi levt i grupper skilda från varandra.

  561. Vi har trivts i majoriteter.

  562. När man tillhör en majoritet
    kan man bestämma att nåt är sant.

  563. Men det är inte värdigt samhället-

  564. -för då ser man inte
    alla andra potentiella perspektiv.

  565. Det gör oss närsynta,
    och därför avskyr jag marknadsförare-

  566. -som vill finna "konsumentsanningen"
    och sen sälja produkter utifrån det.

  567. Det är hemskt. Varför inte försöka
    hitta... Vi måste bli kvitt det där.

  568. Inom datavetenskapen talar man om...

  569. ...den "enda källan till sanning".
    Den ska finnas i datan.

  570. Den här inställningen har vi inom oss,
    men vi måste bli kvitt den.

  571. Vilket fantastiskt svar.
    Många här älskar VR - däribland jag.

  572. Jag förstår absolut din kritik av
    retoriken och VR:s begränsningar.

  573. Men ofta pratar de ju om-

  574. -att det man kan göra med VR
    - även om inte all VR funkar så-

  575. -är att man kan låta nån inta nån
    annans roll i en viss situation.

  576. Jag befinner mig i nåns skor
    och ser genom dens ögon.

  577. Och det är ju väldigt effektivt
    som narrativt grepp.

  578. Hjälper inte det en att känna empati?

  579. Det kan absolut vara
    en väldigt mäktig upplevelse.

  580. I "6X9" befann man sig i cellen.

  581. Och så fick man känna hur det är.

  582. Men som filmskapare
    måste man kunna utnyttja storyn.

  583. Det kan man göra med annan konst
    också. Så det är effektivt-

  584. -men man kan inte bara
    låta tekniken göra jobbet.

  585. VR är en ung teknik. Jag pratade med
    Latoya Peterson som talar senare-

  586. -och hon sa att VR
    och datorspel har kommit längre.

  587. För när man gör spel
    måste man placera spelaren i det.

  588. Så inom spelbranschen har man varit
    bättre på att utnyttja möjligheterna.

  589. Fantastiskt.
    Det här samtalet kommer att fortsätta.

  590. -Tricia Wang.
    -Tack.

  591. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tro inte på sanningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tricia Wang är etnograf och intresserad av sambandet mellan teknik och människa. Här talar hon om vikten av att inte låta sig luras att det skulle finnas en objektiv sanning. Istället gäller det att använda flera perspektiv och kombinera fakta med etnografiska metoder för att få fram känslor, berättelser och förståelse för att förbättra strategier, policies, varor och tjänster. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Psykologi och filosofi
Ämnesord:
Etnologi, Filosofi, Metafysik, Sanning, Socialantropologi, Verklighetsuppfattningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Tro inte på sanningen

Tricia Wang är etnograf och intresserad av sambandet mellan teknik och människa. Här talar hon om vikten av att inte låta sig luras att det skulle finnas en objektiv sanning. Istället gäller det att använda flera perspektiv och kombinera fakta med etnografiska metoder för att få fram känslor, berättelser och förståelse för att förbättra strategier, policies, varor och tjänster. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att hacka Minecraft

Journalisten Clive Thompson berättar om hur unga lär sig att programmera genom att spela olika spel med öppna källor. Så skapas en generation som tidigt lär sig att designa, programmera och samarbeta online. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Extremistisk kommunikation

Michael Krona, Malmö högskola, och Maura Conway, Dublin City University, berättar om hur extremister och terrorister använder sig av internet och sociala medier och hur exempelvis IS (Islamiska staten) arbetar med PR. Högerextrema grupper var tidiga med att använda internet för att nå ut med sina budskap och skapa nätverk, och deras aktiviteter på internet har ökat betydligt de senaste åren. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Migration och teknologi

Krig, brist på mat och klimatförändringar gör att människor kommer att fly och migrera under en överskådlig framtid. Hur kan vi göra livet lättare och säkrare för dem som är på flykt? Latoya Peterson, författare och bloggare, diskuterar likheter och provocerande olikheter mellan dem som flyr och dem som frivilligt reser. Dragana Kaurin från Localization Lab diskuterar hur tekniken bör användas för att göra livet lättare för människor på flykt. Elena Pedrazzani från Röda Korset demonstrerar hur viktigt det är att möjliggöra användandet av till exempel mobiltelefoner och sociala medier för att förenkla flyktingars möjlighet att kommunicera med omvärlden. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att demokratisera städer

Tanken att städer ska vara demokratiska, det vill säga tillgängliga för majoriteten av sina invånare, ställer krav på öppna processer såväl när det gäller planering som design och byggande. Indy Johar, arkitekt från Storbritannien, menar i denna föreläsning att det krävs nya organisatoriska modeller för att demokratisera våra städer in i framtiden. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Maskar, hållbarhet och innovation

Efter att ha jobbat som kock på fine dining-restauranger världen runt startade Matt Orlando sin egen restaurang i Köpenhamn med en idé om att det går att kombinera matlagning på högsta nivå med att ta tillvara på rester och avfall. Här berättar Orlando om hur han gått tillväga. Genom att testa och skjuta på gränserna har restaurangen efter tre år blivit hållbarhetscertifierad. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Matens framtid

Hur kan vi bättre förstå måltidens psykologi? Charles Spence, professor vid University of Oxford, ger här några exempel på hur teknologi kan förstärka matupplevelsen. Isha Datar, vd New Harvest, berättar om framgångarna med att framställa ägg, kött och mjölk med hjälp av olika sorters celler. Arielle Johnson, forskningschef på restaurangen Noma i Köpenhamn, berättar om samarbetet mellan henne och kockarna för att ta fram och förstärka olika smaker ur olika sorters köksavfall och rester med hjälp av ny teknik, kokkonst, forskningsmetoder och intuition. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Virtual reality på riktigt

Virtual reality används i många olika sammanhang. Jessica Brillhart, Google, demonstrerar här hur berättande i virtual reality skiljer sig från annat bildberättande. Gabo Arora berättar om hur FN använder virtual reality för att sprida informationen om den pågående flyktingkrisen. David Eriksson från North Kingdom Design & Communication ger tips och råd om vad företag kan tänka på vid användandet av virtual reality. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Utforska alternativa framtider

Angela Oguntala är framtidskonsult. Här talar hon om att det behövs nya sätt att tänka när vi utforskar alternativa framtidsscenarier om vi vill kunna fatta kloka beslut och utveckla framtidsvisioner om vår värld. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.