Titta

UR Samtiden - The conference 2016

UR Samtiden - The conference 2016

Om UR Samtiden - The conference 2016

Föreläsningar och samtal om teknisk utveckling, kommunikation och hållbar utveckling. Inspelat den 16-17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2016 : Migration och teknologiDela
  1. Vi bor i olika nationer,
    och alla har de förstås gränser.

  2. Men nationer, med dagens betydelse,
    är ett modernt begrepp.

  3. Mycket modernare än vad vi ofta tror.

  4. Det som hände för ett par hundra år
    sen när nationerna bildades-

  5. -var att de började falla isär.

  6. Det ser vi fortfarande
    över hela världen-

  7. -trots den nationella och populistiska
    jättetrenden.

  8. På tal om gränser så var tanken aldrig
    att hindra människors fria rörlighet.

  9. Gränser hade ett syfte:

  10. Att hindra arméer och trupper från
    att förflytta sig till andra områden.

  11. Tyvärr så har vi glömt bort det.

  12. I nuläget har 65 miljoner människor
    tvingats att lämna sina hem.

  13. Det finns 21 miljoner flyktingar
    och 10 miljoner statslösa människor.

  14. Hälften av dem som flyr för sina liv
    är barn.

  15. Det innebär att 10 miljoner barn
    flyr för sina liv just nu.

  16. Vår reaktion är att stänga gränserna.

  17. Vi har 179 nationaliteter i Malmö,
    som bor och arbetar tillsammans.

  18. Vi har 165 nationaliteter i Lund,
    tio minuter härifrån-

  19. -som bor och arbetar tillsammans.

  20. Här på konferensen
    har vi 26 olika nationaliteter.

  21. Frågan till oss under det här passet är:

  22. Vad kan vi göra
    åt den här humanitära krisen-

  23. -som saknar motstycke i historien?

  24. Vår första talare ska prata om vad
    som kan och inte kan passera gränser.

  25. Vi välkomnar Latoya Peterson-

  26. -grundare till bloggen Racialicious och
    biträdande redaktör på Undefeated.

  27. Välkommen, Latoya.

  28. Tack!

  29. Tack.

  30. Jag ska prata
    om något jag inte brukar prata om.

  31. Jag brukar prata om virtuell verklighet,
    datorer och rasfrågor på Internet.

  32. I dag ska jag prata
    om något som jag brinner för.

  33. Det började när jag läste
    PSFK-artikeln "The Nomad Class".

  34. Man pratar om
    en ny digital, nomadisk klass.

  35. Ni ser... Det här är fel bilder.

  36. Den digitala, nomadiska klassen
    definierades av PSFK i februari 2016-

  37. -som utbildade, rika människor
    som förflyttar sig.

  38. "Nomadisk" syftar på att de inte
    tillhör något specifikt land.

  39. Jag läste artikeln och tänkte på allt
    de skrev att digitala nomader behöver.

  40. Saker som ett medtagbart skyddsnät
    och en gemenskap som finns överallt.

  41. Jag insåg:

  42. "Det kan vara till nytta för de där
    andra som synts i media nyligen."

  43. "De andra digitala nomaderna."

  44. De utgör en annan nomadisk klass.

  45. Det är människor som är statslösa-

  46. -och bara kommer i kontakt
    med ekonomier genom sina telefoner.

  47. Jag funderade på vad det innebär
    att vara "den andra" i ett samhälle.

  48. Det här är jag bekant med.
    Jag föddes in i USA:s underklass.

  49. Under mina första 25 år
    var jag fattig eller arbetarklass.

  50. Hade det inte varit för Internet...

  51. Min lilla blogg och mina tankar
    spreds över världen.

  52. Folk reagerade på den
    och gav mig arbete.

  53. Utan Internet hade jag aldrig haft
    min karriär och stått här och pratat.

  54. Jag vet hur det är att vara en insider
    i den nya digitala, nomadiska klassen-

  55. -och hur det är att vara en outsider.

  56. Någon destabiliserande kraft tvingar en
    att lämna sin bekvämlighetszon.

  57. Det kan handla om fattigdom,
    inbördeskrig eller terrorism.

  58. Utifrån vad samhället främjar skapas
    ekonomiska insiders och outsiders.

  59. Den digitala nomadklassen är insiders.

  60. De har tillgång
    till välstånd och gemenskap.

  61. Vi har bestämt oss för att de kan bidra
    till vilket samhälle som helst.

  62. Gränser betyder ingenting
    för den digitala nomadklassen.

  63. Jag kan ha ett pass från ett land, leva
    som i ett annat och arbeta i ett tredje.

  64. Med hjälp av tekniken kan jag
    sköta bankärenden, driva företag-

  65. -eller hyra ut mitt hem.

  66. En massa uppfinningar får sådana
    som oss att känna oss mer fria globalt-

  67. -så att vi blir världsmedborgare.

  68. Men ekonomiska outsiders -
    oavsett varför de är det-

  69. -har inte samma tillgång till det här,
    och det kan påverka vad som händer.

  70. Här ser ni
    två väldigt liknande byggnader.

  71. Till vänster är en så kallad casita.

  72. De förhåller sig till mikroboende-
    rörelsen på ett väldigt fint sätt.

  73. De är anpassade till stadsmiljöer.
    Man testade dem i Austin i Texas.

  74. Man vill åtgärda
    städernas boendepriser-

  75. -med hjälp av ett vackert
    och väldesignat litet utrymme.

  76. När jag såg Casitahusen...
    De är ganska dyra.

  77. De lanseras lite senare i år.

  78. Jag tänkte direkt på huset till höger:
    Ikeas flyktinghus.

  79. Husen är i sig en enorm innovation.

  80. De flesta flyktingar bor i tältstäder.

  81. Ikea har skapat hopfällbara hus-

  82. -som är stadiga,
    står emot väder och vind och har el.

  83. Men titta på designen.

  84. Vad utgår vi från att folk gör
    i de olika utrymmena?

  85. Det här utrymmet är till för arbete.
    Det här är till för väntan.

  86. Vad förmedlar vi genom designen
    och vad vi ger människor-

  87. -om vad de antas göra på en plats?

  88. Problemet för många flyktingar är inte
    kunskapsbrist utan ovisshet.

  89. Man kan inte göra något.

  90. Vi tvingar in människor-

  91. -i ett utrymme där de bara ska vänta
    på att få sin flyktingstatus erkänd.

  92. Det kan ta två månader eller två år.

  93. Vi tvingar i princip in dem
    på en svart marknad.

  94. Man kan bara tjäna pengar
    genom att sälja saker.

  95. Man säljer cigaretter eller annat
    till dem vars behov är större.

  96. Vi drar inte nytta
    av det som kan finnas där.

  97. Vi tittar på något annat
    som digitala nomader får.

  98. Jag äger en Minaalväska.
    Den är till för digitala resenärer.

  99. Förstärkt datorfack,
    en liten presenning som regnskydd.

  100. Den fungerar globalt som handbagage
    och har plats för vad som helst.

  101. Folk lägger upp videor
    med hur mycket de tar med sig-

  102. -för att arbeta eller roa sig
    några veckor i till exempel Thailand.

  103. Jag såg hur folk packade och
    fick livet att fungera över gränserna-

  104. -och började tänka på vad flyktingar
    faktiskt får ta med sig in i lägren.

  105. International Rescue Committee
    har gjort artikelserien "Uprooted".

  106. Den visar vad man får ta med
    in i lägren.

  107. Jag visste inte att de flesta
    bara får ta med sig en väska.

  108. Även om fler saker klarar resan-

  109. -så får man nöja sig
    med sina viktigaste ägodelar.

  110. Det är fascinerande vad det kan vara.

  111. Väskan högst upp tillhör en 17-åring.
    Det är väldigt lite i den.

  112. Ett ombyte, en mobiltelefon, mediciner
    och lite pengar.

  113. Det ska räcka
    till ett nytt liv i ett nytt samhälle.

  114. Det här packar vi för tre veckor, och
    det här påbörjar man ett nytt liv med.

  115. Väskan här nere är ännu mindre.

  116. Den tillhör faktiskt
    en 34-årig apotekare.

  117. Latexhandskar. Det som ser ut
    som skräp är pengar i olika valutor-

  118. -inslagna för att klara båtfärden.
    Olika valutor.

  119. Det här var alltså en 34-åring,
    som var utbildad apotekare i Syrien.

  120. De är i samma ingenmansland.

  121. En väska, mobiltelefon och kontanter.
    Kort fungerar inte alltid överallt.

  122. I övrigt har man bara hoppet.
    Man väntar och hoppas att en dag-

  123. -bli inbjuden för att återuppta
    sitt yrke eller utbilda sig på nytt.

  124. Det finns en sak till som jag vill visa.
    Titta här.

  125. 17-åringen pratade i en intervju
    om två av sina viktigaste ägodelar.

  126. Hudblekningskräm och hårgelé.

  127. Man kan säga: "Typiskt tonåringar
    att bara bry sig om utseendet."

  128. "Man måste vara snygg även om
    man flyr. Det är en global tonåring."

  129. Men att läsa vad han sa
    blev ett slag i magen.

  130. Han sa:
    "Jag måste ha krämen och hårgelén."

  131. "Jag vill inte se ut som en flykting.
    Jag vill passa in i samhället."

  132. Att bli en ekonomisk insider måste inte
    ha med inkomst och utbildning att göra.

  133. När vi pratar om framtidens arbete,
    insiders och outsiders-

  134. -delar vi upp världen. Förr pratade vi
    om de som har och de som inte har.

  135. Nu är det de digitalt uppkopplade
    och de digitalt marginaliserade.

  136. Det går att se på olika sätt.

  137. Jag,
    som gick från outsider till insider-

  138. -minns så många saker
    som hade kunnat gå helt fel.

  139. Tänk om jag inte hade haft Internet
    eller aldrig började blogga.

  140. Jag hade kanske jobbat kvar i en butik.

  141. Jag hade inte känt någon av dem
    jag känner tack vare chansen jag fick...

  142. ...att försöka förändra något
    och bli deras vän.

  143. Jag jobbade för en kvinna i USA.

  144. Hon hette Ana, kom från El Salvador
    och försökte få sitt arbetstillstånd.

  145. Hon jobbade "under bordet"...

  146. Det är ett amerikanskt uttryck
    för att jobba svart.

  147. Hon arbetade svart som barnflicka
    medan jag passade hennes barn.

  148. Det som slog mig var inte orättvisan,
    även om jag tänkte mer på det senare.

  149. Det som slog mig var att varje dag-

  150. -såg jag hennes läkarexamen,
    som satt på väggen.

  151. Ana förlorade inte sin kunskap
    när hon flydde inbördeskriget 1975.

  152. Hon förlorade sitt land
    och sitt sammanhang.

  153. Hon blev, precis som det som sker nu,
    del av en stor, svartmålad massa.

  154. Flyktingar ses som extremister som vill
    ta våra jobb och förändra vår livsstil.

  155. Inte som människor som kan
    förändra och påverka våra samhällen.

  156. Vi börjar göra ett val.
    Vi har en massa tankar om vår livsstil.

  157. Jag ska inte låtsas
    att jag har enkla svar.

  158. Jag är från USA
    och ser den här krisen på avstånd.

  159. Alla här sitter på första raden.

  160. Ni möter de logistiska utmaningarna
    och det skrämmande.

  161. Ni möter förändringarna
    inom välfärden-

  162. -som ni har gjort ett toppenjobb med.
    Bravo, Norden.

  163. Ni möter allt det där,
    men det som verkligen är viktigt-

  164. -är insikten
    att vi som samhällen gör val.

  165. Vi bestämmer med våra handlingar
    hur vår framtid ser ut.

  166. PSFK har roliga artiklar
    om framtidens arbete.

  167. "Jag slipper sitta vid ett skrivbord.
    Jag kan jobba från Bali."

  168. Vi inser inte att de val vi gör nu
    också påverkar vår framtid.

  169. Vilken framtid väljer vi?

  170. En inkluderande framtid där människor
    efter destabiliserande händelser...

  171. Människor som Ana och jag.

  172. Människor som Demou, som var med
    i en FN-rapport om flyktingar.

  173. Han driver en radiostation i Afrika
    från sitt flyktingläger-

  174. -med hjälp av ett internetcafé
    och sin telefon. Han bara gjorde det.

  175. Miljontals människor har sådana
    berättelser. De måste bara få chansen.

  176. Vårt jobb som världsmedborgare
    med möjlighet att påverka-

  177. -och medborgare i demokratier
    med rösträtt och yttrandefrihet-

  178. -är att prata
    om hur vi ska forma vårt samhälle.

  179. Det blir inte lätt, men
    vi kan börja fråga vilka vi inkluderar.

  180. När vi stänger en gräns
    eller kräver arbetstillstånd-

  181. -inte erbjuder arbete åt flyktingar-

  182. -eller försöker förbättra lägren...

  183. Våra val marginaliserar nästa
    generation och nästa generation barn.

  184. Det är våra val,
    som medborgare och samhällen.

  185. Om vår vision om en bättre värld
    för alla ska bli sann-

  186. -så börjar det med vad vi gör nu.

  187. För allas vår skull
    hoppas jag att vi väljer klokt. Tack.

  188. Tack så mycket, Latoya Peterson.

  189. Nästa talare ska prata om att formge
    saker utifrån mänskliga rättigheter.

  190. En applåd för Dragana Kaurin
    från Localization Lab.

  191. Tack för presentationen.

  192. Hej, Malmö.

  193. Jag forskar om mänskliga rättigheter
    och driver Localization Lab.

  194. Vi erbjuder etnografisk forskning,
    användarfeedback och lokalisering-

  195. -för teknologi
    som berör mänskliga rättigheter.

  196. Verktyg mot censur, en plattform för
    visselblåsare, rapporteringsverktyg...

  197. Jag har också tillbringat större delen
    av de senaste fem, sex åren-

  198. -med att studera
    flyktingars rättigheter och villkor.

  199. Jag startade ett eget projekt.

  200. En plattform för informationsdelning
    och kommunikation för flyktingar.

  201. Jag ska prata om några av sakerna
    jag har lärt mig-

  202. -av projekten som vi har arbetat med.

  203. Både stora framgångar
    och kolossala misslyckanden-

  204. -och hur vi tillämpar dem
    när vi bygger upp plattformen.

  205. En av de första sakerna jag frågar om
    inför nya projekt är användarna.

  206. "Var bor de? Har de Internet hemma?
    Använder de mobiltelefon?"

  207. "Berätta om deras vardag och
    var ditt projekt kommer in i bilden."

  208. Sen ber jag utvecklarna
    eller projektledarna att berätta...

  209. "Från koncept till utveckling
    och tester..."

  210. "När pratade ni med användarna,
    som ni känner så väl?"

  211. Svaret brukar göra en besviken.
    "Vi ska, men det är inte färdigt än."

  212. Om man inte arbetar med användaren
    från början så gör man fel.

  213. Man gör mitt liv svårare
    när det gäller lokaliseringen.

  214. Vår plattform,
    vilken form den nu kommer att få-

  215. -en app, en hemsida
    eller en icke textbaserad lösning-

  216. -ska göras med hjälp av flyktingar som
    har kommit till Europa det senaste året.

  217. Jag är själv flykting-

  218. -men jag vet inte hur det är
    att vandra genom Europa.

  219. Jag vet inte hur det är
    att resa med små barn-

  220. -eller att åka båt utan att kunna simma
    med bara en telefon och en flytväst.

  221. Det finns så många, ursäkta
    Rumsfeldcitatet, kända okändheter.

  222. Jag hade inte tänkt citera honom.

  223. Jag behövde en mångsidig expertgrupp
    som vet mer än jag om det här.

  224. I det här fallet
    är det människor som har flytt.

  225. Ni kanske tycker att det är självklart
    att utveckla verktyg med användarna-

  226. -men det är förvånansvärt få projekt
    som fungerar på det sättet.

  227. En annan stor fördel är att man
    får tillgång till de här samhällena.

  228. Man använder sig av befintliga nätverk
    för förtroende och kommunikation.

  229. Det finns Facebookgrupper på arabiska
    och farsi med en massa information.

  230. Det finns information och mötesplatser.

  231. Man pratar om pålitliga smugglare
    och hur man tar sig någonstans.

  232. "Min son är försvunnen.
    Så här ser han ut."

  233. Det här händer-

  234. -på Facebook, till stor del,
    och i WhatsApp-grupper.

  235. Därför är det viktigt
    att besöka de grupperna.

  236. Jag har inte sett... Jag har följt dem
    sen i januari eller februari.

  237. Jag har inte sett FN:s flyktingorgan
    informera om var människor håller till.

  238. Inte fysiskt, utan digitalt.

  239. De inte är registrerade
    eller organiserade-

  240. -vilket leder
    till bristande information.

  241. Till höger ser ni Aris Vlachopolous
    som bor på ön Lesbos.

  242. Han arbetar med United Rescue,
    och han gjorde på rätt sätt.

  243. Han sökte upp folk på plats i Turkiet.

  244. Han skrev sitt telefonnummer
    på arabiska och farsi och sa:

  245. "Skicka era GPS-koordinater var
    tionde minut så att vi vet var ni är."

  246. "Skicka dem varannan minut
    om det uppstår en nödsituation."

  247. "Fortsätt skicka dem
    och håll kontakten."

  248. Aris har helt lyckats undvika dödsfall.

  249. Han har också annonserat
    i de olika grupperna. Han gjorde rätt.

  250. Han studerade samhället
    innan han utvecklade systemet.

  251. Det måste vara på deras villkor.

  252. Man måste...

  253. Man måste studera
    de sociala strukturerna-

  254. -i det samhälle man ska jobba med.

  255. Det innebär...

  256. Den man litar på online
    litar man på när man träffar dem.

  257. De relationer man har och det ansvar
    som man känner gäller även online.

  258. Man litar inte på främlingar online
    mer än när man träffar dem.

  259. Det måste finnas uppdelade utrymmen
    för kvinnor och män.

  260. Går marginaliserade grupper miste
    om information och inflytande?

  261. Sådant måste få en stor roll
    när man utformar sitt projekt.

  262. Det behöver inte
    kännas överväldigande.

  263. Förhoppningsvis arbetar man med
    användarna, som ger en information.

  264. Ett exempel på ett lyckat projekt
    är Red Hook Initiative.

  265. Man... Har någon hört talas om det,
    under orkanen Sandy?

  266. Några stycken.

  267. Tekniken speglar de sociala nätverken
    i verkliga livet.

  268. Det var ett projekt för meshnät
    påbörjat före orkanen Sandy.

  269. Red Hook är ett vattenomgivet område
    i Brooklyn.

  270. Man drabbades hårt av orkanen Sandy.

  271. Meshnät möjliggör
    P2P-kommunikation, och därför...

  272. När elen och telekommunikationen
    gick ner höll folk ändå kontakten.

  273. De som kände ett ömsesidigt ansvar
    gjorde det även via plattformen.

  274. Man bad om läkarvård-

  275. -eller talade om att de äldre
    på elfte våningen behövde hjälp.

  276. "De behöver vatten." Eller: "Jag har el
    om någon vill ladda sin telefon."

  277. Det fungerade så bra
    eftersom gemenskapen redan fanns.

  278. Det är ett nätverk med människor
    som redan litar på varandra.

  279. Och så säger man
    att New York-bor är ohyfsade...

  280. Tekniken är aldrig hjälten -
    det är människorna.

  281. Det handlar bara om att hitta teknik
    som återskapar människors samspel.

  282. En sak jag märkte i Grekland
    och när jag jobbade för FN-

  283. -är att situationsrapporterna
    bara skrivs på engelska och franska.

  284. Har vi tur kan vi få en pressrelease på
    arabiska, som är ett av FN:s sex språk.

  285. Men i stort sett är det engelska
    och franska, och budskapet blir tydligt:

  286. "Era rättigheter angår inte er.
    Ni behöver inte veta vad som händer."

  287. "Ni behöver inte veta
    om det är hjälp på väg."

  288. Man får höra: "Varför måste de veta?"

  289. Ja, varför skulle de behöva veta
    vad som händer-

  290. -i lägret där de har bott
    i ett, fem eller tjugo år?

  291. Det här stöter bort människor
    och dehumaniserar dem.

  292. Man blir som ett barn när man
    är beroende av andra för information.

  293. För att illustrera det:
    Det råder stor brist på tolkar-

  294. -i Moria, Karatepe och andra delar av
    Grekland, som talar mer än arabiska.

  295. Det talas tigrinska, dinka och somali.

  296. Flyktingarna kommer från alla håll
    - inte bara Syrien och Irak.

  297. Vi vill inte stöta bort dem. De ska
    känna att de kan uttrycka sin åsikt.

  298. De ska kunna fråga när de kan få tag
    på en barnläkare eller en gynekolog.

  299. När... De förtjänar att få veta
    vad som ska hända med dem.

  300. Den vanligaste frågan i Grekland var:
    "Vad kommer att hända med oss?"

  301. Det är lite...sorgligt.

  302. Alla jag har intervjuat,
    från Greklands regering och FN-

  303. -till en massa olika flyktingar
    vid Aten och på Lesbos...

  304. Ingen vet vad som väntar, framför allt
    efter EU:s avtal med Turkiet.

  305. Jag tog med det här citatet
    eftersom det så väl sammanfattar-

  306. -behoven och bristerna när det gäller
    information och flyktingar.

  307. "De flesta skulle lägga extra pengar
    på en telefon eller ett SIM-kort."

  308. Det kommer från en av tolkarna
    på Lesbos.

  309. Ni såg säkert
    vad folk sa förra året på Twitter.

  310. "Varför har de smartphones
    om de nu är flyktingar?"

  311. Ett bra svar var: "De flyr från krig -
    inte från 1500-talet."

  312. Alla har en mobiltelefon.
    Framför allt om man reser någonstans-

  313. -där man inte kan språket
    och har barn med sig.

  314. Man måste ha en.

  315. Man måste ha en eftersom...

  316. När det inte kommer någon information
    från FN eller andra officiella håll-

  317. -så leder det till missbruk.

  318. Det leder till rykten och oroligheter
    i lägren.

  319. När det väl kommer information
    så blir det som viskleken.

  320. Den kan bli felaktig.

  321. Med alla utmaningar
    rörande juridik och information-

  322. -och alla som är inblandade
    i den här krisen...

  323. Informationen blir bristande.

  324. Människor blir sårbara
    för smugglare och människohandlare.

  325. De smyger sig in i lägren.

  326. De har information
    och lovar att ta en därifrån.

  327. Man måste lita på dem i brist på andra.

  328. Att vara uppkopplad
    gör tillståndet mindre utsatt.

  329. Avslutningsvis är det här varken
    vår första eller sista flyktingkris.

  330. Dadaab-krisen...

  331. Dadaab-lägret i Kenya
    ska stängas i november.

  332. En tredjedels miljon människor
    blir hemlösa.

  333. Det är lite fler än hela Malmö.

  334. De måste veta vart de ska ta vägen
    och hur man söker asyl.

  335. De måste veta hur man registrerar sig
    som flykting hos FN.

  336. Att de kan anmäla sexuella övergrepp-

  337. -utan att skickas tillbaka
    till sina länder.

  338. Jag lade till ett foto på slutet.

  339. För att illustrera...
    Jag tog det för ett par veckor sen.

  340. Det är inte Dadaab.
    Det är Elliniko-lägret utanför Aten.

  341. Det är så sorgligt symboliskt
    för hur det ser ut nu.

  342. Det borde vara det man ser
    om man bildgooglar "utanförskap".

  343. Känslan av utanförskap försvinner
    så snabbt när man får information.

  344. När man känner sig som en människa
    som kan agera.

  345. När man känner sig
    som en hel människa.

  346. Tack.

  347. Tack, Dragana.

  348. Tekniken förändrar
    på sätt och vis migrationen.

  349. Vår sista talare ska prata
    om digitala lösningar för migranter.

  350. Vi välkomnar Elena Pedrazzani från
    Röda korset och Röda halvmånen.

  351. Välkommen.

  352. Tack, Anders.

  353. Mat, husrum och smartphones.

  354. Många av dagens humanitära
    utmaningar är alltmer komplexa.

  355. Vi har mycket information
    om vad som sker-

  356. -men mycket mer behövs
    om vad, vem och varför.

  357. Migranter behöver förstås också
    den här informationen.

  358. Migranter behöver information
    lika mycket som mat, vatten och vård.

  359. Det här behovet orsakar debatt
    i biståndssektorn.

  360. Tanken är att information kan hålla
    människor i säkerhet och rädda liv.

  361. Vad gör vi biståndsorganisationer
    när behoven förändras så snabbt?

  362. Jag vill att ni använder er fantasi.

  363. Er partner säger:
    "Vi måste ge oss av inom tre timmar."

  364. "Annars kan vi dö
    och våra barn kidnappas."

  365. Vad skulle ni göra?
    Vad skulle ni packa?

  366. Antagligen skulle telefonen
    vara det första ni tog.

  367. Nytt sammanhang.
    En resa, i arbetet eller på semester.

  368. Hur talar ni om
    att ni har kommit fram som ni ska?

  369. Med ett sms eller en selfie på stranden.

  370. Så gör migranter också.

  371. Migrationskrisen i Europa de senaste
    två åren är den första av sitt slag.

  372. Inte på grund av den digitala eran -
    den har vi befunnit oss i ett tag.

  373. Det här är första gången som
    uppkoppling finns tillgänglig överallt.

  374. Ursäkta.
    Jag vill visa det här med några siffror.

  375. 2016 är uppskattningsvis
    3,4 miljarder människor uppkopplade.

  376. Det är 46 % av alla på jorden.

  377. I Syrien kan man köpa en smartphone
    för så lite som 100 brittiska pund.

  378. Det verkar som om man i Aleppo,
    mitt i den syriska konflikten-

  379. -kan hitta fungerande 3G-iPhones
    för så lite som 25 pund.

  380. 2014 hade 87 % av Syriens befolkning
    en telefon.

  381. Trenden är dessutom ökande.

  382. Tekniken är tillgänglig
    och inom räckhåll för de flesta.

  383. Migranter är kunniga
    och använder teknik-

  384. -i sin vardag, medan de reser
    och när de kommer fram.

  385. De pratar med sina vänner och familjer
    och människor längre fram på resan-

  386. -för att få veta
    vad som händer vid gränsen.

  387. Hur söker man asyl i Tyskland,
    Makedonien eller Grekland?

  388. Jag har en kort berättelse.

  389. För två veckor sen besökte jag ett läger
    utanför Thessaloniki.

  390. De flesta flyktingarna i Grekland
    bor där.

  391. Jag pratade med en flykting
    som Röda korset arbetar med.

  392. Han pratade om behovet av att
    organisera aktiviteter för tonåringarna.

  393. De är uttråkade, vet inte vad
    som ska hända och blir våldsamma.

  394. Han visade mig bilder på sin telefon.

  395. Han ville ordna en fotbollsplan
    och anordna en turnering.

  396. När han gick igenom bilderna
    dök det upp en på en liten flicka.

  397. Jag sa: "Saleh, vem är flickan?"

  398. "Min systerdotter.
    Hon är fem månader."

  399. Sen visade han en video i vilken
    flickan grät och kommenterade den:

  400. "Stora lungor.
    Hennes man får det jobbigt."

  401. Saken är den
    att han aldrig har träffat flickan.

  402. Han har suttit fast i Grekland
    i snart sju månader.

  403. Han vet inte om eller när
    han kommer att återvända till Syrien.

  404. Han ser fram emot att träffa Salima
    för första gången - över Skype.

  405. Tekniken låter oss vara någonstans
    men hålla kontakten med familjen.

  406. Vi kan vara uppkopplade mot framtiden
    och livet vi flyr mot.

  407. Teknik handlar inte bara
    om information och att hålla kontakten.

  408. Teknik innebär också sociala medier.

  409. Med hjälp av dem kan vi få tag på
    människorna som vi försöker nå.

  410. Vi som biståndsorganisation
    måste inse-

  411. -att vi måste börja utnyttja
    sociala medier nu.

  412. Vi måste använda dem
    för att prata med människor.

  413. Dels för att informera-

  414. -men också för att lyssna
    och förstå människors behov.

  415. Börjar vi inte lyssna förlorar vi deras
    tillit och chansen att hjälpa till.

  416. Vi kommer inte
    att vara relevanta i framtiden.

  417. Innan jag byter bild
    så är de här siffrorna intressanta.

  418. 2015 fick 9 av 10 av de syrier som
    bodde i Jordanien humanitärt bistånd-

  419. -men bara 3 av 10
    tyckte att den gjorde nytta.

  420. Det är dags att börja lyssna,
    och vi har mycket att fundera på.

  421. Nu då? Det är som sagt uppenbart-

  422. -att vi inte kan vänta
    med att börja utnyttja tekniken.

  423. Vi måste sluta se teknik
    som en innovation.

  424. Tekniken måste bli det normala sättet
    att erbjuda humanitär hjälp på.

  425. Vi måste ordna WiFi, laddstationer
    och datorer-

  426. -i samma utsträckning som mediciner,
    vaccin och rent vatten.

  427. Vi måste börja tänka nytt
    kring hur våra lösningar ska se ut.

  428. Vi måste vara öppna
    för nya samarbeten-

  429. -med nya innovatörer
    och stora teknikföretag.

  430. Användarbaserad design.
    Vi måste tänka utanför ramarna.

  431. Det är en klyscha-

  432. -men vi måste kunna förändra oss
    och ta till oss förändringar.

  433. Här är ett av Röda korsets projekt.
    Det är en informationsplattform-

  434. -som låter migranter hitta information
    som är relevant för dem.

  435. De kan dessutom
    kontakta Röda korset via den.

  436. Vi samarbetar med IBM.

  437. Det här samarbetet hade inte
    varit aktuellt för fem år sen.

  438. Det är dags att förändra människorna
    vi pratar med.

  439. Vi har stundtals varit för inåtvända.
    Låt oss hitta nya lösningar.

  440. Räcker det med en plattform,
    information och sociala medier?

  441. Så lätt är det inte.
    Bilden är mer komplicerad.

  442. Jag gillar det här uttrycket:
    "Ingen teknologi."

  443. Vi måste komma ihåg
    att vi är människor.

  444. Migranter behöver mänsklig kontakt
    när de pratar med oss.

  445. Man gjorde en studie i Amman med
    flyktingar från Syrien och andra länder.

  446. 97 % av de tillfrågade
    föredrog samtal ansikte mot ansikte-

  447. -fastän mer än 65 %
    hade tillgång till teknik.

  448. Vi kan inte ersätta mänsklig närvaro
    med teknik.

  449. Vad måste vi göra?
    Vi måste förbli mänskliga.

  450. Men vi måste
    fortsätta använda tekniken.

  451. Vi måste erbjuda migranterna teknik.

  452. Det handlar inte bara om vård
    eller matpaket. Det är mer än så.

  453. Vi måste lyssna.
    Det är den enda vägen framåt-

  454. -för att se till att den hjälp vi ger-

  455. -är relevant, gör nytta
    och faktiskt förändrar människors liv.

  456. Vi måste vara inkluderande och låta
    dem som påverkas utforma lösningar.

  457. De känner till sina problem
    bättre än vi.

  458. Vem är bättre lämpad
    för att utforma hjälpen?

  459. Slutligen måste vi se till
    att ha människor på plats.

  460. Allt kan inte förmedlas via Facebook.

  461. Jag har pratat med kvinnor som säger:
    "Jag vågar inte gå på toa på natten."

  462. Eller mödrar som säger: "Mina barn
    får inte lämna tältet när det är mörkt."

  463. "Det finns hål i lägret.
    De kan ramla ner i ett och bryta något."

  464. Det här går inte fram online.

  465. Man måste prata med någon
    som känner till sammanhanget-

  466. -och ser det man själv ser varje dag.

  467. Tiderna förändras, och bistånds-
    organisationer måste förändras-

  468. -men tänk på att medmänsklighet
    måste vara mänsklig. Tack.

  469. Tack så mycket.
    Vi hinner med ett par frågor från er.

  470. Vi har en här framme.

  471. Tack. Det var inspirerande
    och hoppingivande att höra er prata.

  472. Jag har en fråga till den sista talaren.
    Ni samarbetar med företag som IBM.

  473. Du nämnde sociala medier,
    specifikt Facebook.

  474. Ett av problemen jag ser är att när man
    pratar med flyktingar via Facebook-

  475. -så lyssnar man på dem,
    men det gör också företaget Facebook.

  476. De lyssnar också.
    Systemen är centraliserade.

  477. All information som passerar er app
    går också till IBM.

  478. Den blir också tillgänglig
    för regeringar.

  479. Tittar ni på decentraliserade
    nollkunskapssystem-

  480. -så att bara ni lyssnar
    och inte Mark Zuckerberg?

  481. Det är väldigt viktigt.

  482. Det är en bra poäng.

  483. Vi bygger som sagt ett verktyg som
    ska inkludera tekniken i våra samtal.

  484. Dataskydd är en fråga
    som blir allt viktigare-

  485. -liksom att garantera anonymitet
    online.

  486. Vi försöker att decentralisera
    vissa av sätten vi sköter samtal på.

  487. Vi uppmuntrar folk
    att kontakta Röda korset offline-

  488. -när det gäller känsliga frågor och att
    använda fast telefon eller WhatsApp.

  489. Det ökar säkerhetsnivån
    för deras identitetsskydd.

  490. -WhatsApp ägs av Facebook.
    -Det förstås, men vi försöker.

  491. Det är här är okänd terräng
    för biståndsorganisationer.

  492. Vi är inga teknikexperter.

  493. Därför behöver vi extern kunskap
    från företag som hjälper oss.

  494. Fler frågor?

  495. Hej, jag heter Simon.
    Jag arbetade för Refugees United.

  496. Jag var i Kakuma i Kenya
    och slogs av...

  497. Alla organisationer
    sa samma sak som den sista talaren.

  498. "Flyktingarna behöver information."

  499. Konkurrensen var dock så stor
    att alla ville göra saker själva-

  500. -i stället för att bygga verktyg
    och ta sig framåt tillsammans.

  501. På grund av pengainsamlingar
    och så vidare...

  502. Hur kan man undvika
    konkurrensen mellan organisationer-

  503. -som säger att de vill samarbeta
    men inte gör det?

  504. Jättebra fråga. Ordet är fritt.

  505. Decentralisera. Låt folket vara med.
    Sätt inte dit någon logga.

  506. Det finns en massa saker,
    men finansieringen är ett problem.

  507. Den som har pengar
    vill skylta med sitt namn.

  508. Problemet med min ideologi
    är att man inte kan ta åt sig äran.

  509. Den tillhör någon annan.
    Det fungerar-

  510. -men man kan inte sätta dit
    Röda korsets logga eller liknande.

  511. -Vad säger du?
    -Ja.

  512. Jag är ju ingen hjälparbetare,
    bara observatör.

  513. Incitamenten som samhället skapar
    tvingar fram den konkurrensen.

  514. För att få statliga pengar
    ska man hjälpa 7 000 människor.

  515. Dyker det upp fler grupper
    så minskar incitamenten.

  516. Vid en så här stor kris visar
    konkurrensen hur oförberedda vi är-

  517. -som globala samhällen,
    för att hantera det här.

  518. Jag jobbade på al-Jazira med en kvinna
    som hette Dana från Libanon.

  519. Hon skulle bara vara där i ett år
    men har stannat i nästan tre år nu.

  520. "Jag kan inte åka.
    Det är århundradets story."

  521. "Libanons 2 miljoner invånare
    blev 4 miljoner på ett halvår."

  522. Tänk er rent logistiskt
    att befolkningen i ert land fördubblas-

  523. -med traumatiserade flyktingar.

  524. Det är lite som
    någon sorts Groucho Marx-komedi-

  525. -med all hjälp som ska samordnas.

  526. Vi kan också se det som början
    på ett globalt meshnät-

  527. -där alla ser vilken roll de spelar.
    Det kommer att dyka upp småsaker...

  528. Det finns böcker
    om hur vi förstör ekonomier-

  529. -och om hur bistånd inte fungerar
    som vi hoppades.

  530. Jag försöker ändå att tänka på
    att vi alla är människor med brister.

  531. Det bästa vore
    en kärleksfull ansvarsskyldighet.

  532. "Det här gör ingen nytta."

  533. "Vi tar reda på vad vi kan göra
    och försöker fixa till incitamenten."

  534. Vi kan inte bara säga: "Det duger inte."
    Alla vet redan att det inte fungerar.

  535. Lösningar är svåra,
    för det finns så många lager.

  536. Det som fungerar i Kongo fungerar inte
    på Balkan eller i Sverige.

  537. Det är skillnad.

  538. Att leta efter den bästa vägen och inte
    bara ens egen väg framåt vore bra.

  539. Om vi som tittar på och skänker pengar
    utkräver ansvar...

  540. Det är stort i USA.
    Röda korset hade en skandal där.

  541. Folks donationer kom inte fram.
    Det krävdes att ProPublica-

  542. -en organisation som sysslar med
    grävande journalism, tog upp ämnet.

  543. Det krävdes att folk sa: "Jag ger inget
    förrän ni visar hur ni ska ordna det."

  544. Just nu är det kaos överallt,
    av olika anledningar.

  545. USA är också rörigt,
    men på ett annat sätt.

  546. Vi får lista ut hur vi ska samarbeta.
    Det blev långt.

  547. Vad mer finns att säga?

  548. Jag tror att det är som Latoya säger.
    Det finns så många lager.

  549. Det som fungerar i Grekland fungerar
    inte i Sverige. Det är annorlunda.

  550. Samma sak fungerar inte i Kongo och i
    Grekland, där alla har en mobiltelefon.

  551. För första gången försöker vi verkligen
    jobba med information.

  552. Jag har sett det i Grekland.
    Alla försöker göra sitt.

  553. Det här återspeglas i
    att vi har våra uppdrag.

  554. Röda korset är neutralt
    medan andra är mer ideologiska.

  555. Vi anpassar oss
    och försöker att samarbeta mer.

  556. Det kommer att ta tid
    att anpassa oss till det.

  557. Hur lång tid, tror du?

  558. Man har inte arbetat med information
    på det här sättet tidigare.

  559. Hur lång tid tror du att det tar
    innan det fungerar?

  560. Otroligt nog... Jag började med det här
    för fyra månader sen.

  561. Vi utvecklar fortfarande vår plattform.

  562. Det är svårt att tajma rätt
    eftersom sammanhanget förändras.

  563. Man utvecklar något, och sen
    kommer avtalet mellan EU och Turkiet.

  564. Jag vet inte.
    Vi kanske inte borde ha en tidsgräns-

  565. -utan se det som något
    som är under utveckling.

  566. -Dragana?
    -Vi börjar få slut på tid.

  567. Jag skulle vilja säga-

  568. -att det fungerar likadant i Kongo,
    Sudan och Libanon.

  569. Flyktingläger organiserades på
    samma sätt för tjugo år sen i Bosnien-

  570. -som nu i Libanon, Grekland
    och Turkiet.

  571. Väldigt lite har förändrats
    i hur vi behandlar människor.

  572. Man är en icke-person
    som saknar rättigheter.

  573. Att utveckla...

  574. De stora variablerna är kulturella
    faktorer och vilket nödläge det gäller.

  575. I övrigt har människor samma problem
    oavsett tidpunkt och geografiskt läge.

  576. Chockerande lite har förändrats
    sen 1956, när systemet infördes.

  577. -Ja.
    -Får jag flika in något?

  578. Jag håller med och samtidigt inte.

  579. Dehumaniseringen är konstant,
    och den orsakar problem.

  580. Mycket av tekniken vi använder...

  581. Inte tekniken, men processerna
    och systemet är desamma.

  582. Vissa saker är dock helt annorlunda.

  583. Jag började jobba mot rasism
    och fattigdom i en amerikansk kontext.

  584. Jag pratade om lösningar men hade
    bara erfarenhet av fattigdom i en stad.

  585. Läsare undrade: "På landet då?"

  586. "Hur fungerar det utan en massa jobb
    i en stad med kanske 600 människor?"

  587. Vissa saker gäller
    över gränser och i alla läger-

  588. -men vissa problem beror på att vi inte
    lyssnar på dem som drabbas.

  589. Vi försöker exportera våra modeller
    och struntar i dem.

  590. Vi exporterar modellerna
    i stället för att säga:

  591. "Vi kan utgå från det här
    och anpassa det till det här samhället."

  592. Jag vill bara lämna publiken
    med ett kort svar från er-

  593. -på det som jag antar att ni undrar:
    Vad kan vi göra?

  594. Vad kan vi här i publiken göra?

  595. Jag har det senaste året försökt-

  596. -att få vanliga människor
    att prata om krisen.

  597. Det är en obekväm sak
    att ta upp på en middag:

  598. "Hörde ni att de anföll Aleppo igen?"

  599. Man skulle få konstiga blickar,
    men jag har sett det som mitt uppdrag.

  600. Två saker att göra:
    Håll koll på vad som händer.

  601. Även om man känner sig maktlös
    så är det viktigt att prata med andra.

  602. Starta samtal eller
    arrangera en diskussion i ert samhälle.

  603. Det händer saker tack vare
    till synes triviala handlingar.

  604. Vi är inte maktlösa,
    även om det kan verka så.

  605. Våra ord har makt. Tänk på Madaya.

  606. Barnen svälte ihjäl, och
    det hände bara något för att folk sa:

  607. "Inte i dag. Jag kan inte bara titta på
    när det här händer."

  608. -Gör er hörda.
    -Tack.

  609. -Latoya.
    -Det jag vill säga är...

  610. Utnyttja den talang ni har och det ni
    gör bättre än andra för att förändra.

  611. Jag har tur och har
    många stora plattformar att synas på.

  612. Det är inte lätt att stå här med två
    kvinnor som gör ett fantastiskt arbete-

  613. -och prata om ett ovant ämne.

  614. Men jag tänkte på Dana och alla som
    kämpar, så det här är mitt lilla bidrag.

  615. Andra kan skriva till en politiker-

  616. -samla in pengar
    eller skicka ryggsäckar eller SIM-kort.

  617. Kom på vad ni kan göra. Vi kan inte
    lösa allt, men vi kan lösa något.

  618. -Tack. Elena.
    -På företagsnivå:

  619. Om ni är bra på något,
    berätta för oss vad vi ska förbättra.

  620. Erbjud lösningar och samarbete.
    Det är det vi försöker göra.

  621. Vi försöker att tänka nytt
    och uppgå i något annat.

  622. Nya lösningar kan uppstå,
    och vi kan lära oss av det förflutna.

  623. Vi kan titta på våra misstag
    och förbättra oss med ny kunskap.

  624. Tack, Dragana, Latoya och Elena.

  625. En stor applåd.

  626. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Migration och teknologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Krig, brist på mat och klimatförändringar gör att människor kommer att fly och migrera under en överskådlig framtid. Hur kan vi göra livet lättare och säkrare för dem som är på flykt? Latoya Peterson, författare och bloggare, diskuterar likheter och provocerande olikheter mellan dem som flyr och dem som frivilligt reser. Dragana Kaurin från Localization Lab diskuterar hur tekniken bör användas för att göra livet lättare för människor på flykt. Elena Pedrazzani från Röda Korset demonstrerar hur viktigt det är att möjliggöra användandet av till exempel mobiltelefoner och sociala medier för att förenkla flyktingars möjlighet att kommunicera med omvärlden. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Emigration, Flyktingar, Immigration, Migration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Tro inte på sanningen

Tricia Wang är etnograf och intresserad av sambandet mellan teknik och människa. Här talar hon om vikten av att inte låta sig luras att det skulle finnas en objektiv sanning. Istället gäller det att använda flera perspektiv och kombinera fakta med etnografiska metoder för att få fram känslor, berättelser och förståelse för att förbättra strategier, policies, varor och tjänster. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att hacka Minecraft

Journalisten Clive Thompson berättar om hur unga lär sig att programmera genom att spela olika spel med öppna källor. Så skapas en generation som tidigt lär sig att designa, programmera och samarbeta online. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Extremistisk kommunikation

Michael Krona, Malmö högskola, och Maura Conway, Dublin City University, berättar om hur extremister och terrorister använder sig av internet och sociala medier och hur exempelvis IS (Islamiska staten) arbetar med PR. Högerextrema grupper var tidiga med att använda internet för att nå ut med sina budskap och skapa nätverk, och deras aktiviteter på internet har ökat betydligt de senaste åren. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Migration och teknologi

Krig, brist på mat och klimatförändringar gör att människor kommer att fly och migrera under en överskådlig framtid. Hur kan vi göra livet lättare och säkrare för dem som är på flykt? Latoya Peterson, författare och bloggare, diskuterar likheter och provocerande olikheter mellan dem som flyr och dem som frivilligt reser. Dragana Kaurin från Localization Lab diskuterar hur tekniken bör användas för att göra livet lättare för människor på flykt. Elena Pedrazzani från Röda Korset demonstrerar hur viktigt det är att möjliggöra användandet av till exempel mobiltelefoner och sociala medier för att förenkla flyktingars möjlighet att kommunicera med omvärlden. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att demokratisera städer

Tanken att städer ska vara demokratiska, det vill säga tillgängliga för majoriteten av sina invånare, ställer krav på öppna processer såväl när det gäller planering som design och byggande. Indy Johar, arkitekt från Storbritannien, menar i denna föreläsning att det krävs nya organisatoriska modeller för att demokratisera våra städer in i framtiden. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Maskar, hållbarhet och innovation

Efter att ha jobbat som kock på fine dining-restauranger världen runt startade Matt Orlando sin egen restaurang i Köpenhamn med en idé om att det går att kombinera matlagning på högsta nivå med att ta tillvara på rester och avfall. Här berättar Orlando om hur han gått tillväga. Genom att testa och skjuta på gränserna har restaurangen efter tre år blivit hållbarhetscertifierad. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Matens framtid

Hur kan vi bättre förstå måltidens psykologi? Charles Spence, professor vid University of Oxford, ger här några exempel på hur teknologi kan förstärka matupplevelsen. Isha Datar, vd New Harvest, berättar om framgångarna med att framställa ägg, kött och mjölk med hjälp av olika sorters celler. Arielle Johnson, forskningschef på restaurangen Noma i Köpenhamn, berättar om samarbetet mellan henne och kockarna för att ta fram och förstärka olika smaker ur olika sorters köksavfall och rester med hjälp av ny teknik, kokkonst, forskningsmetoder och intuition. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Virtual reality på riktigt

Virtual reality används i många olika sammanhang. Jessica Brillhart, Google, demonstrerar här hur berättande i virtual reality skiljer sig från annat bildberättande. Gabo Arora berättar om hur FN använder virtual reality för att sprida informationen om den pågående flyktingkrisen. David Eriksson från North Kingdom Design & Communication ger tips och råd om vad företag kan tänka på vid användandet av virtual reality. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Utforska alternativa framtider

Angela Oguntala är framtidskonsult. Här talar hon om att det behövs nya sätt att tänka när vi utforskar alternativa framtidsscenarier om vi vill kunna fatta kloka beslut och utveckla framtidsvisioner om vår värld. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.