Titta

UR Samtiden - The conference 2016

UR Samtiden - The conference 2016

Om UR Samtiden - The conference 2016

Föreläsningar och samtal om teknisk utveckling, kommunikation och hållbar utveckling. Inspelat den 16-17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2016 : Att demokratisera städerDela
  1. Vår nästa talare är arkitekt-

  2. -Senior Innovation Associate på Young
    Foundation och medgrundare av 00.

  3. Han har startat hubbar för socialt
    entreprenörskap i Westminster-

  4. -och i Birmingham,
    samt Hublaunchpad.net-

  5. -en accelerator för öppet entreprenör-
    skap. Han engagerar sig i forskningen-

  6. -via projekt som Compendium
    for the Civic Economy och Wikihouse.

  7. Han är även rådgivare åt The Earth
    Security Initiative. Ni hör ju själva.

  8. Han ska prata om städernas demokrat-
    isering och lite om gårdagens teman.

  9. En varm applåd för Indy Johar.

  10. God morgon. Oj, vad det ekar här inne.

  11. God morgon.
    Vilken lokal, och vilken stor publik.

  12. Jag ser nästan hela vägen
    till Köpenhamn. Hejsan.

  13. Jag ska prata om demokratiseringen av
    staden, men först lite om mig.

  14. Jag var med och grundade 00, så jag
    representerar en stor grupp människor.

  15. Några av dem ser vi här, men
    många andra är också inblandade.

  16. Det här med att demokratisera staden
    är väl ett ganska ovanligt ämne.

  17. För på sätt och vis pratar vi
    om ett annat slags demokratiserande.

  18. Allt för ofta
    kommer begreppet demokrati-

  19. -bara att handla om det här.

  20. En väldigt specifik del av demokratin,
    nämligen röstandet.

  21. Men demokrati
    är så mycket mer än så.

  22. Demokrati är en arkitektur som bygger
    på demokratiseringen av kunskap-

  23. -kapital, medverkan
    och många andra saker.

  24. Ändå får vi det ofta
    att handla om det här: röstandet.

  25. Om man ser tillbaka på demokratins
    utveckling i Storbritannien-

  26. -så hade man redan innan rösträtten
    fick mer allmän utbredning-

  27. -skolor, bibliotek
    och banker för de fattiga.

  28. Allt det hände
    innan man fick allmän rösträtt.

  29. Så låt oss prata om hela demokratin,
    och inte bara om rösträtten.

  30. En del tekniknördar i publiken
    vet säkert-

  31. -att det pratas mycket
    om "flytande demokrati" just nu.

  32. Men ofta pratar man då egentligen
    om en flytande rösträtt.

  33. Hur pratar vi om flytande demokrati
    på riktigt?

  34. Jag ska prata om det här utifrån
    min syn på hur städerna förnyas-

  35. -och hur vi börjar förändra
    vårt sätt att göra saker på.

  36. Den demokrati jag är intresserad av
    är makten att skapa ett samhälle.

  37. Hur demokratiserar vi makten
    att skapa ett samhälle?

  38. Jag är inte heller intresserad
    av sån här arkitektur.

  39. Det här huset utsågs till Årets hus
    av RIBA för två år sen.

  40. Det är ett vackert hus, men det
    är ett hus för enstaka individer.

  41. Hur påverkar det städerna
    och människors liv?

  42. Större delen av all arkitektur skapas
    för väldigt få befolkningsgrupper.

  43. Globalt sett, i alla fall.

  44. Hur börjar vi prata om det här
    inom ramen för "den långa svansen"?

  45. Hur börjar vi prata om massorna,
    och inte bara de få, de stora?

  46. Hur ser städerna
    för de 99 procenten ut?

  47. Jag är kanske inte
    en av världens stora analytiker.

  48. Såna har vi hört tidigare här. Jag har
    mest ägnat mig åt att bygga saker-

  49. -och jag ska försöka illustrera
    några saker som vi har lärt oss-

  50. -under skapandet av nya sorters
    institutioner, nya sorters platser-

  51. -och nya sorters miljöer
    för de 99 procenten.

  52. Jag vill prata om en av tre inställning-
    ar till demokratiseringen av staden.

  53. Öppet skapande.

  54. Vi skapade Wikihouse.
    Vi var inbjudna av...

  55. ...en konferens i Sydkorea-

  56. -och de ville ha en Wiki-lösning,
    så vi skapade nånting kring huset.

  57. Hur skapar man ett öppet innehåll för
    ett hus? Hur formger man ett hus-

  58. -som kan itereras
    och utvecklas av folk?

  59. Vi började formge
    ett helt öppet husbyggnadssystem.

  60. Det bygger på en öppen formgivning,
    och delarna kan tillverkas överallt.

  61. Automation och data i realtid.

  62. Man kan leka med ritningarna
    i realtid på Sketchup.

  63. Och man kan bygga huset.

  64. Det här huset sattes ihop
    av fyra människor på två helger.

  65. Delarna skärs ut ur plywoodskivor.

  66. Och det är lätt att ändra på.

  67. Man kan skapa öppet innehåll-fönster.

  68. Väldigt avancerade fönster,
    skapade i en öppet innehåll-miljö.

  69. Och även smarta kontroller. Och
    de här husen byggs över hela världen.

  70. Och när vi gjorde det här...

  71. 32 avdelningar runt om i världen
    förbättrade vårt koncept väsentligt.

  72. På Nya Zeeland sa man:
    "Vi använder ert koncept"-

  73. -"men vi gör det jordbävningssäkert."
    Det första jordbävningssäkra wikihuset.

  74. Efter jordbävningen i Churchfield.

  75. Och så fortsatte det.

  76. Men det här är inget nytt.

  77. Det är som en taklagsfest,
    fast med öppet innehåll.

  78. Plötsligt gör man det inte bara för en
    grupp människor, utan i hela världen.

  79. Vi itererar vår kunskap. En intressant
    sak i går, när vi pratade om Minecraft-

  80. -var infrastrukturen för socialt lärande
    kring formgivningen.

  81. Hur 32 olika grupper - arkitekturens
    största utvecklingsavdelning-

  82. -när det gäller en specifik fråga-

  83. -itererade och utvecklade konceptet
    öppet och i samarbete med de andra.

  84. Vad har arkitekten för roll
    i en sån här framtid?

  85. Vad har formgivningen för roll?

  86. När formgivningen
    blir en iterativ dialog.

  87. På sätt och vis utgörs arkitekturen
    av samtalets arkitektur.

  88. Inte av produktens arkitektur.

  89. Man kontrollerar inte längre produkten,
    utan man främjar iterativa samtal-

  90. -som man fyller med ett visst innehåll.

  91. Men det var bara början.
    Sen gjorde vi samma sak med möbler.

  92. Öppet innehåll-möbler.

  93. Delarna går att skära ut
    var som helst i världen.

  94. På fyra veckor hade vi
    cirka 8 000 nedladdningar-

  95. -från världens alla hörn.

  96. Folk laddade ned ritningarna
    och skar ut delarna med CNC-fräsar.

  97. Överallt. Ända borta i Ghana.
    Inga delar av världen var undantagna.

  98. Folk tog bilder, förnyade vår design och
    delade med sig av dem.

  99. Vad fick det för effekt?
    Produktionen sker lokalt-

  100. -så Opendesk kan leverera
    var som helst i världen-

  101. -inom sju dagar från att
    beställningen görs. Max sju dagar.

  102. Och möblerna tillverkas oftast
    inom en mils radie från beställaren.

  103. Och formgivningen
    förnyas hela tiden globalt.

  104. Och det är inga ruffiga grejer,
    utan riktigt fina möbler.

  105. Samtidigt... Det här är en grupp
    i Bristol, ledd av Melissa Mean.

  106. Till en lokal myndighet som ville köpa
    en massa möbler sa hon:

  107. "Köp inte möblerna.
    Ge oss pengarna i stället."

  108. "Vi skapar en fabrik och skär ut
    möblerna åt er för samma pris."

  109. "Plus att vi utbildar folk
    och fortsätter verksamheten."

  110. Och de byggde möbler.

  111. Man förvandlade kapitalet
    till en verksamhet.

  112. Vilken roll spelar formgivning
    och demokrati i den här processen?

  113. Hur använder vi Minecraft-konceptet
    inom formgivning och stadsutveckling-

  114. -och inte bara i själva Minecraft?

  115. Och det är inte vilka möbler som helst.
    Det handlar om utmärkt form.

  116. Folk har verkligen tänkt igenom
    vad de vill göra.

  117. Nummer två.
    Nu har vi pratat om fysiskt skapande.

  118. Hur blir det
    med den sociala processen?

  119. När en arkitekt står framför er
    och pratar om offentlig arkitektur-

  120. -så pratar de ofta om glasbyggnader.

  121. De är transparenta - det är ju glas.

  122. Eller så säger de
    att det handlar om iterativ design.

  123. Men egentligen hade byggnaden
    bara itererats på datorn fyra gånger-

  124. -tills en viss produkt hade tagit form.

  125. Vad är då offentlig arkitektur?

  126. Det är mer
    än bara den fysiska formgivningen.

  127. Jag älskar den här ekvationen-

  128. -för den säger nånting
    om miljöerna vi vistas i.

  129. Det här är designkostnaden.

  130. Ungefär 10 % av produktions-
    kostnaden utgörs av designkostnad.

  131. Det gäller arkitektur, ingenjörskonst,
    med mera. Runt 10 %.

  132. 1 är kapitalkostnaden.
    1,5 är kostnaden under 20 år-

  133. -för underhållet av byggnaden.

  134. 8 är kostnaden
    för människorna i byggnaden.

  135. Personalkostnaden.
    Ser ni förhållandet?

  136. 1:80 är designens värde-

  137. -i förhållande
    till dess påverkan på människorna.

  138. Och så den sista.
    Hur man köper in sin mat-

  139. -och hur man underhåller byggnaden,
    det är ens lokala multiplikator.

  140. Hur bidrar byggnaden till den lokala
    ekonomin? Hur bidrar den miljön?

  141. När man pratar om offentlig arkitektur
    måste man prata om hela processen.

  142. Alldeles ofta står arkitekterna
    framför er och visar er olika byggnader.

  143. Det ni egentligen vill se är det här.
    Hur bidrar det till systemet?

  144. Hur bidrar det till omgivningen?

  145. Nej, det är inga fina bilder,
    men det är viktigt.

  146. För om man vill prata om demokrati
    så måste man prata om värdeflöden.

  147. Hur rör sig värdena?

  148. Ett exempel.
    Det här är ett hus som vi har formgivit.

  149. Men det som är riktigt intressant
    med huset är inte arkitekturen.

  150. Det intressanta är affärsmodellen.

  151. Huset huserar ideella organisationer
    som gör en massa nytta världen över.

  152. Storbritanniens stora stiftelser sa:
    "Vi bidrar till dessa organisationer"-

  153. -"men pengarna hamnar hos
    byggpampar och fastighetsägare."

  154. "Vi tänker finansiera en egen byggnad,
    och återcirkulera pengarna."

  155. Så det smarta var egentligen
    värdeflödet bakom byggnaden.

  156. The Foundry vann en massa priser,
    men antagligen för fel slags saker.

  157. Det geniala med huset
    var själva värdeflödet.

  158. Vi låter oss förföras av vackra bilder,
    för de är lättare att ta till sig.

  159. Värdeflödet är svårare att förmedla.

  160. Om vi inte lyckas förmedla det visuellt
    så får det inget erkännande.

  161. Här kommer en fin berättelse-

  162. -om två kvinnor i Todmorden.

  163. De bestämde sig för att odla saker
    på alla grönytor de kunde hitta-

  164. -runt allt möjligt.
    De odlade kål, morötter...

  165. ...lök, potatis.
    På precis varenda grönyta som fanns.

  166. Sju år senare har andelen
    deprimerade medborgare sjunkit.

  167. Man har lägre brottslighet
    och lägre arbetslöshet.

  168. Vilka här hade trott att odling av kål
    skulle sänka arbetslösheten?

  169. Vilken startup-guru hade
    rekommenderat finansiering till detta?

  170. Men det intressanta är
    att man investerade i socialt kapital.

  171. Massor med människor
    började hålla på med det här.

  172. Man skördade grödorna och skapade
    svaga sociala band till varandra-

  173. -som har stora samhällseffekter.
    Det bästa är att vi nu kan mäta det.

  174. Det näst bästa är att vi
    med hjälp av sociala band-

  175. -till och med kan finansiera
    såna här indirekta hjälpåtgärder.

  176. Så vi börjar hitta sätt
    att inte bara mäta-

  177. -utan även finansiera
    dessa indirekta hjälpåtgärder.

  178. Vi ser även klassiska idéer.

  179. Här hade man ett samråd i samband
    med att ett bibliotek skulle stängas.

  180. Ni kan ju tänka er. Den lokala
    myndigheten ville stänga biblioteket-

  181. -vilket folk verkligen inte gillade.

  182. De trodde inte på det de sa,
    så det blev en konfrontation.

  183. Den vanliga samrådsmodellen fungerar
    inte i den här framtiden.

  184. Man måste skapa prototyper. Vi
    skapade prototyper för nya bibliotek.

  185. I slutändan fick man ett CRESH-center
    mitt i, och hundra andra tjänster-

  186. -som man inte hade tänkt på förut,
    för folk engagerade sig och förnyade.

  187. Hur påverkar det hur vi skapar,
    hur vi förändras, hur vi utvecklas?

  188. Det blir otroligt viktigt
    att vara väldigt rörlig.

  189. Ni är jättebra på det. År 2007
    skapade vi Bristol Urban Beach.

  190. 85 000 besökte området
    under fyra veckor.

  191. Det var helt fullpackat.

  192. En polis sa att det skulle bli
    en massa brottslighet och våld.

  193. Om nåt hände skulle de stämma mig.

  194. Jag insåg att man genom musiken som
    spelades kunde locka dit barnen.

  195. Och när man lockar dit hela familjer
    så slipper man våldet.

  196. Det är när man har små,
    utvalda grupper som den risken finns.

  197. Så hur gör vi våra platser
    och byggnader otroligt viktiga?

  198. En del står i vårt "Compendium for the
    civic economy", som ni kan ladda ned.

  199. Den andra delen av berättelsen
    säger nånting i stil med:

  200. Om det här är
    en del av demokratiseringen av staden-

  201. -och hur öppna system fungerar-

  202. -vad gör det med vårt tänkande,
    med det vi gör-

  203. -och med vår indoktrinering? Och här
    har jag ett bestridande att göra.

  204. Startup-företag
    kanske inte är framtiden.

  205. Tanken att startup-företag är vägen mot
    förändring kanske är en illusion.

  206. Startup-företag
    är användbara och kraftfulla-

  207. -men de leder inte till förändring.

  208. Det har jag lärt mig efter att ha byggt
    hubbar för socialt entreprenörskap-

  209. -i nästan tio år. Jag trodde att socialt
    företagande var vägen mot förändring-

  210. -och att vi var en del av detta.

  211. Sen fick jag höra en intressant historia
    som fick mig att tänka till.

  212. Det här är en bilolycka i Indien.

  213. Indien har fler trafikolyckor
    med dödlig utgång än nåt annat land.

  214. En vän till mig hade en god vän
    som förolyckades i trafiken.

  215. Under 45 minuter var det ingen
    som hjälpte personen som låg i bilen.

  216. Min vän flyttade från USA till Indien
    för att försöka göra nånting åt det här.

  217. Han tänkte att det måste finnas
    en lösning. En app eller nånting.

  218. "Det går att lösa. Vad är problemet?"

  219. Han åkte dit, och han frågade
    om det handlade om brist på empati.

  220. Nej, inte direkt. Folk brydde sig.

  221. Men de var rädda för polisen.

  222. De var rädda för att gripas av polisen
    om de försökte hjälpa till.

  223. Och anklagas
    för att ha orsakat olyckan.

  224. Så han
    försökte påverka myndigheterna.

  225. Han ordnade ett rättsprövningssystem
    och startade en offentlig kampanj.

  226. Han fick till och med igenom en ny lag.

  227. Till slut tänkte han: "Vilka var det
    som hjälpte människor i trafikolyckor?"

  228. Jo, poliserna.

  229. Han såg till att poliser som räddade liv
    fick en belöning.

  230. "Vad är nästa steg?", sa han.
    Vad hände när de kom till sjukhuset?

  231. Läkarna styrs av mängden pengar
    en patient kan inbringa-

  232. -så patienter som är okända
    eller allvarligt skadade-

  233. -hamnar längst bak i kön.

  234. Han försökte få myndigheterna
    att göra nånting åt det.

  235. Nu har alla nya vägar
    som byggs i Indien-

  236. -automatisk hälsoförsäkring.

  237. Efter det
    började ambulanserna dyka upp.

  238. Läkarna började behandla folk.

  239. Slutligen skapade han appen.

  240. Anledningen till
    att jag gillar den här historien-

  241. -är att man inser att de komplexa
    utmaningarna vi ställs inför-

  242. -inte går att lösa
    med en enstaka åtgärd.

  243. Ingen app hade kunnat lösa det här.

  244. Ingen teknik hade kunnat lösa det här.

  245. Hur ska vi prata om förändring när
    det gäller dessa komplexa utmaningar?

  246. Det här är ett diagram
    över en kartläggning-

  247. -över det minskade fiskbeståndet
    som gjordes i en amerikansk stad.

  248. De lokala myndigheterna hittar man
    nånstans längst upp till höger.

  249. Nu inser man att komplexa utmaningar
    involverar massvis med aktörer.

  250. Och det kan vara relativt simpla saker.

  251. Det är allt från val av gödningsmedel
    till gängvåld som urholkar förtroendet.

  252. Det fick mig att tänka att en del
    av det som vi har indoktrinerats med-

  253. -om att det finns ett enkelt problem
    och en enkel lösning-

  254. -kanske är en del av själva problemet.

  255. Tanken att man kan skapa förändring
    med en magisk liten app.

  256. Vilket nytt slags beteende behöver vi?

  257. Många planer för den smarta staden
    och liknande projekt-

  258. -har ofta stött på problem-

  259. -eftersom vi i verkligheten måste
    ta hänsyn till ett flertal aktörer.

  260. Det finns ingen enskild aktör
    med enväldig makt.

  261. Säg att jag gick till myndigheterna och
    sa: "Ni måste förbättra utbildningen!"

  262. Då säger de:
    "Vi har en strategi för det."

  263. Men om man kartlägger alla
    som har med skolresultaten att göra-

  264. -så hittar man hundra olika aktörer.

  265. Näringsintag före och efter förlossning,
    frukostklubbar, extra undervisning...

  266. Jag kan räkna upp hundra olika saker
    som påverkar skolresultaten.

  267. Ändå använder vi
    strategier från affärsvärlden.

  268. Vid ett minskat fiskbestånd brukar det
    handla om en reglering av fisket.

  269. Inte om att gängvåld
    påverkar det sociala kapitalet.

  270. Hur skapar vi förändring
    i en komplex värld?

  271. Och det här ser vi överallt.

  272. Det kan handla
    om nån av de stora frågorna.

  273. Vi vet att alla de här frågorna
    hänger ihop med varandra.

  274. Det finns ingen enkel lösning.

  275. Och hur skapar vi förändring om vi
    tänker att det finns en enkel lösning?

  276. Och problemets omfattning är känd. På
    intrapersonell, interpersonell-

  277. -och på institutionell nivå.

  278. En sak som vi har börjat inse
    är att staden är en naturlig...

  279. Ett naturligt fokus för den här
    berättelsen - en samlingsplats.

  280. Vår förändringsteori
    kanske måste se annorlunda ut.

  281. Inte en bättre värld, marknadsfördel-
    ning, villkor, startup-finansiering-

  282. -affärsplan,
    produktinnovation, grundare.

  283. Den klassiska, linjära modellen.

  284. Vi kanske måste prata om en bättre
    stad, om att förändra systemet-

  285. -om nya sorters kontrakt, om att
    finansiera system för förändring.

  286. Systeminnovation, kollaborativt
    entreprenörskap. Hur ser det ut?

  287. Vad händer om 20 olika organisationer
    samarbetar mot ett gemensamt mål?

  288. Hur skulle man organisera det?

  289. Hur skulle en accelerator se ut
    med ett sånt här perspektiv?

  290. Det här är några av sakerna vi har
    testat. Det var ingen aha-upplevelse.

  291. De senaste tio åren har vi investerat
    i sociala entreprenörskap-

  292. -men det gick trögt för dem.

  293. När Hub Islington byggdes år 2004
    av Jonathan, Katy, Mark och Hetty-

  294. -så gick det hela ut på
    organisationer som gjorde nytta.

  295. Impact Hub Westminster handlade om
    startup-företag för social förändring-

  296. -och i slutändan insåg vi
    att det inte räckte till.

  297. När vi byggde Impact Hub Birmingham
    så bytte vi inriktning.

  298. Till att börja med pratade vi inte så
    mycket om Impact Hub Birmingham-

  299. -utan mer om staden Birmingham.
    Hur skulle vi skapa en fantastisk stad?

  300. Vi fokuserade på staden,
    inte på hubben.

  301. Pengarna kom från
    gräsrotsfinansiering.

  302. 65 000 pund
    insamlade från stadens medborgare.

  303. Varför? Inte för pengarnas skull.

  304. Gräsrotsfinansiering är väldigt dyrt.

  305. Man gjorde det för legitimitetens skull.
    Det skapar en ansvarsskyldighet.

  306. Man blir ansvarig gentemot
    medborgarna i de här frågorna.

  307. Men det här bygger på mer än så.
    Det bygger på en rad händelser-

  308. -som skapade
    det nödvändiga sociala kapitalet.

  309. När vi pratar om kontorsgemenskaper
    så brukar det se ut så här. Snyggt.

  310. Härligt.
    Men så här ser det ut egentligen.

  311. TEDx-evenemang med 100 deltagare,
    med 400 deltagare, med 750 deltagare.

  312. Fika, Kickstarter-evenemang...
    Institutionernas sociala organisation.

  313. Byggnader byggs inte med byggplaner,
    utan med sociala organisationer.

  314. Problemet är att vår kartläggningteknik
    fortfarande utgår ifrån planen.

  315. Vi vet inte hur vi ska förmedla det här.

  316. Den nya modellen för en hubb
    ser ut så här.

  317. Rörelser för förändring.

  318. Om man vill förbättra barnomsorgen
    i Birmingham, nåt vi håller på med-

  319. -så måste man engagera föräldrarna
    i den rörelsen.

  320. Inte bara de lokala myndigheterna.

  321. Hur engagerar man tusentals män-
    niskor? Ni vet hur politiken fungerar.

  322. Kan man inte sälja politiken
    så blir det ingen förändring.

  323. Ja, startup-företag har en roll
    i det här. Men det räcker inte.

  324. Hur ser legitimiteten ut här?

  325. Vems legitimitet? Jag är inte folkvald.

  326. Hur bygger vi in ansvarsskyldigheten?

  327. Vem ska betala för det? Alla våra
    modeller handlar om diskreta saker.

  328. Produkter.
    Ett startup-företag, en inriktning.

  329. Det finns nåt som heter derivat,
    ett fult ord.

  330. En del av er känner till det.
    Det är ett slags kontrakt för kontrakt.

  331. Man investerar i flera olika saker
    för att sprida risken-

  332. -och derivaten är till för
    att garantera en avkastning.

  333. Tänk om man finansierade
    20 olika saker med goda syften.

  334. Hur skulle det se ut? Kan man
    få till en förändring på det sättet?

  335. Såna saker har vi börjat titta på.
    Men det förändrar även...

  336. Det finns mer information. Ni kommer
    att kunna ta del av bilderna sen.

  337. Acceleratorn får en ny roll.

  338. Vi fokuserar inte på produkten,
    utan på att öppna för frågor.

  339. Hur bygger man politiken kring infra-
    strukturen? Hur bygger man samtalet?

  340. Hur får man rörelsen att växa?
    Hur gör man det här på ett öppet sätt?

  341. Men vi kan inte de här sakerna. Jag är
    inte här för att ge er en färdig modell.

  342. Men jag har en hel hög med
    intressanta frågeställningar åt er.

  343. Hur skriver man kontrakt för rörelser?
    Jag vet inte.

  344. Men jag vet att smarta kontrakt
    kommer att bli väldigt viktiga-

  345. -för att finansiera en organisation
    med tusen människor på nya sätt.

  346. Hur ser legitimiteten ut? Jag vet inte.

  347. Vem styr
    när man jobbar på systemnivå?

  348. Det kommer att handla
    mycket mer om beteende.

  349. Och om öppenhet på ett helt nytt sätt.

  350. Och man fokuserar inte på resultatet,
    utan på att öka gruppens intelligens.

  351. Det är det långsiktiga målet.

  352. Målet är inte att få ett gudalikt
    helhetsperspektiv över hela systemet-

  353. -utan det som räknas är alla små saker
    som gör kollektivet smartare.

  354. Och då behövs en ny sorts miljö.

  355. Det är så här
    kontorsgemenskaper ska se ut.

  356. I den här framtiden,
    där vi går från "jag" till "vi"-

  357. -lär vi oss några saker.

  358. Startup-företag till system.

  359. System, inte föremål. Det här
    kommer från ett jobb på en skola-

  360. -där vi plockade isär skolan
    i dess beståndsdelar.

  361. Ofta designar man det här i flera lager.

  362. Vi spred ut skolan i staden,
    med hjälp av befintliga resurser.

  363. Vi fokuserade på banden mellan
    föremålen, inte föremålen själva.

  364. Här tittade vi på hur man kan bygga
    en miljö för folkhälsoinnovationer.

  365. Vi sa nej till en övergripande plan.
    Cirka 20 aktörer var inblandade-

  366. -inom allt från öppet skapande
    ända till sjukhusen.

  367. Hur organiserar man nåt sånt?

  368. Uppdelningen mellan det offentliga
    och det privata är också förlegad.

  369. Det är en illusion.
    Det finns inga privata företag.

  370. Siffrorna stöder denna tes
    i allt större utsträckning.

  371. De flesta privata företag
    är beroende av kollektiva nyttigheter.

  372. Och statens roll är inte att
    tillhandahålla dessa nyttigheter.

  373. Den är en av flera aktörer.
    Med en systematisk världssyn-

  374. -får man en ny syn på offentligt och
    privat. Privat är en industriell term.

  375. Tanken att nånting kan vara privat.
    Det går inte.

  376. Alla företag är helt beroende
    av kollektiva nyttigheter.

  377. Och dessa förlegade föreställningar
    försvårar samtalet.

  378. Hur gör man sina inköp när man inte
    kan förutspå morgondagen?

  379. Man kanske börjar köpa resultat.

  380. Man kanske inte förbättrar skol-
    resultaten genom att förändra skolan-

  381. -utan genom att skaffa en bibliotekarie
    som älskar att lära barn att läsa.

  382. Vi vet att det fungerar.

  383. 3-4-åringars läsning påverkas
    i hög grad av bibliotekariernas passion.

  384. Det visar forskning från Harvard. Vilka
    skolor ger sina pengar till biblioteket?

  385. Hur förändrar vi det här samtalet?
    Hur ser ledarskapet ut?

  386. Det bygger inte
    på företagens ledarskap.

  387. Man ska inte driva ett företag.
    Man ska leda ett uppdrag.

  388. Man ska leda en grupp människor
    som är inblandade i att nå resultatet.

  389. Ni vet verksamhetsmålen som era
    organisationer har? "Vi vill det här."

  390. Det där som inte är offentligt,
    och som ni inte behöver ta ansvar för.

  391. Det är det ni leder.
    Inte en massa människor.

  392. Ledare på lokala myndigheter säger:
    "Jag har pratat med vår organisation..."

  393. "Hallå,
    det är inte organisationen ni leder."

  394. "Ni leder 1,4 miljoner människor.
    Det är dem ni är ansvariga inför."

  395. "Det är dem ni rapporterar till, och som
    är en del av er förändringsprocess."

  396. Det handlar om kollaborativ förändring.
    Man måste ha ett gemensamt språk.

  397. Det är därför det tar sån tid.
    Vi ser även en språkförskjutning.

  398. En taxonomiförskjutning, hur saker
    beskrivs. Och vi måste vara precisa.

  399. Så när folk säger "Det är en privat
    organisation", så ifrågasätter jag dem.

  400. "Pratar du om aktieägarna? Visst, men
    alla andra ömsesidiga beroenden, då?"

  401. 30 % av ett företags balansräkning-

  402. -är helt beroende
    av kollektiva nyttigheter.

  403. Minst 30 %, antagligen mer.

  404. Hur bygger man ett gemensamt språk?
    Hur får man en gemensam känsla?

  405. Man har ju ingen egentlig makt.

  406. Hur bygger man gemensam intelligens
    och gemensamt beslutsfattande?

  407. Handlingsbarhet. Och det handlar inte
    om att anlita en allsmäktig konsult-

  408. -som lägger fram planen för en.

  409. Det handlar om hur vi som rörelse blir
    smartare när det gäller verksamheten.

  410. Och visdom.

  411. Hur bygger man en förändringens
    politik? Det är ett fult ord.

  412. Folk reagerar ofta negativt på det.
    "Jag sysslar inte med politik."

  413. Men om ni så bara ska möblera om
    i köket på kontoret-

  414. -så måste ni prata med rätt folk.

  415. Det kallas politik.

  416. Om ni ska köpa nya kakor pratar ni
    med folk för att ingen ska bli arg.

  417. Det kallas för politik. Ni sysslar
    med politik. Ni tänker bara inte på det.

  418. Och ni pratar inte om det
    när ni skriver er strategi.

  419. Det blir nåt om att ni ska prata med
    de fyra intressenterna i rätt ordning.

  420. Hur pratar vi om förändringens politik?
    Det är viktigt när man inte har makt.

  421. För vi vet - och nu blir det allvar-

  422. -att västerländska samhällen inte
    är autokratiska system.

  423. Vi har inte en centralmakt. Om vi inte
    skapar ett sätt att organisera rörelser-

  424. -så kan vi inte genomföra
    de nödvändiga förändringarna.

  425. Då kan vi inte genomföra
    de nödvändiga förändringarna.

  426. Vi har inget val. Det är den enda arki-
    tekturen för förändring som återstår.

  427. Det kräver andra ledarskapsmodeller,
    andra legitimitetsmodeller-

  428. -och andra finansieringsmodeller.

  429. Jag hoppar fram lite.

  430. Det kräver även en annan formgivning-

  431. -och en annan sorts strategi.
    Det blir mer passivt.

  432. Det handlar då inte om att formge en
    sak, utan om att formge förhållandena-

  433. -för att saken ska kunna skapas.
    Samtalet.

  434. Jag återvänder hit.

  435. Vi strukturerar upp
    olika sorters samtal.

  436. Om vi vill prata
    om makten att skapa ett samhälle-

  437. -så måste vi prata om olika sätt att
    organisera oss och föra det samtalet.

  438. Och det handlar inte om det här.

  439. Det är en villfarelse.

  440. Och det vi alla
    på sätt och vis formger-

  441. -är de stora samtalens arkitektur.

  442. Stora samtal på en nödvändig skala
    och i den nödvändiga ordningen.

  443. Och det är den riktiga utmaningen
    för UX-designers och alla andra.

  444. Och alla strukturerar dessa samtal på
    olika sätt. Ingen har nog lyckats ännu.

  445. När det gäller demokratiseringen
    av staden har vi även en skyldighet-

  446. -att demonstrera
    den möjliga förändringen.

  447. Så det räcker inte med teorier.

  448. Man måste tillämpa dem också,
    och man får lära sig av sina misstag.

  449. Det kräver också ett nytt beteende.

  450. Men... Jag håller tiden,
    så jag kan säga det här också.

  451. Anledningen till att jag är här,
    och det jag verkligen fascineras av...

  452. Om vi inte kan förändras för att klara
    av komplexiteten som omger oss-

  453. -så tror jag att vi sitter fast.

  454. Fast i valet mellan centraliserings-
    betonade, populistiska idéer-

  455. -och att verkligen investera i att
    demokratisera förändringsförmågan.

  456. Vi är fast i det valet.

  457. Det är inte bara
    ett problem för Storbritannien.

  458. Men där manifesterades det
    väldigt tydligt i form av Brexit.

  459. Det är ett problem för alla
    västerländska civilisationer.

  460. Om vi vill ha förändring så måste vi
    skapa en ny organisationsmodell.

  461. Och då måste vi skapa en arkitektur för
    de stora samtalen.

  462. Och där tackar jag för mig.

  463. Jag vet inte om jag kan prata. Jag
    vet inte vad ni såg, men jag såg hopp.

  464. Okej... Jag är lite förvånad
    över min egen reaktion.

  465. Jag har några frågor, sen får ni ta
    över. Man behöver inte reagera så här-

  466. -men det satte i alla fall
    snurr på mina känslor.

  467. Indy, tack, det var fantastiskt.

  468. Har ni stött på mycket motstånd
    från inrotade maktstrukturer?

  469. Konstigt... Konstigt nog, nej.

  470. Jag vet att det låter konstigt.
    Alla fattar det här, rent intuitivt.

  471. Jag har pratat med mäktiga
    företagsledare och lokala myndigheter.

  472. Problemet är inte...
    Alla fattar det här, rent intuitivt.

  473. Problemet är
    att våra institutioner inte fattar det.

  474. Våra granskningsmekanismer och våra
    kontraktstrukturer fattar inte det här.

  475. Vårt sätt att bygga varumärken på
    fattar inte det här.

  476. Marknadsföringen fattar inte det här.

  477. Vår bild av tillgångar och ägande fattar
    inte det här. Så strukturellt sett-

  478. -är problemet inte...
    De flesta företagsledare fattar det här.

  479. Men vi har ingen kontraktinfrastruktur,
    vi har inte rätt personalmekanismer.

  480. Vi saknar en institutionell
    infrastruktur. Hur bygger vi den?

  481. Vi vet inte ens
    hur vi ska kommunicera den.

  482. Hur ser strategier ut i en rörelse?

  483. Om man fokuserar på uppdraget
    så förändras våra beteenden-

  484. -och där är grunden inte lagd ännu. Det
    är den verkliga utmaningen.

  485. Inte att ledarna inte fattar det här.
    Alla typer av ledare fattar det här.

  486. Det vi hörde i går... Man kanske kan
    tänka på strategier i dessa kontexter-

  487. -genom att gå igenom de rutorna,
    för det handlade ju om det du sa-

  488. -om att få den kollektiva kunskapen
    att växa.

  489. Hur gör man systemen begripliga
    för folk från olika bakgrunder?

  490. Alla är inte vana att tänka i system,
    och nu ska alla samarbeta. Hur då?

  491. Det här är... Jag ska bläddra fram
    till en sak som är intressant.

  492. Den här. Det här systemdiagrammet.

  493. Det togs fram under två år tillsammans
    med medborgarna. På Post-it-lappar.

  494. Av fiskare, bönder, studenter...

  495. Det handlade inte
    om nån McKinsey-konsults världsbild.

  496. Det var ingen konsult som sa:
    "Jag förstår världen."

  497. Poängen var att alla blev medvetna om
    sina inbördes beroendeförhållanden.

  498. Det första steget mot en förändring
    var att folk började säga:

  499. "Jag förstår min inverkan nu."

  500. Det var det viktigaste. Och det här
    är den mest grundläggande frågan.

  501. Alla här inne är en 13,8 miljarder år
    gammal evolutionsmaskin.

  502. 13,8 miljarder års evolution
    har placerat er här.

  503. Ni är ofattbart fenomenala!

  504. Ni är bättre än alla artificiella
    intelligenser. Det är alla arbetare med.

  505. Och det här är väldigt viktigt-

  506. -för vi ser oss som underlägsna,
    och oförmögna att begripa det här.

  507. Det stämmer inte.
    Varenda människa man stöter på-

  508. -är en fenomenalt kraftfull tankemotor.

  509. Helt fenomenal! Ändå behandlar vi folk
    som korkade robotar.

  510. Man måste säga åt dem
    vad de ska göra.

  511. Så det handlar nog inte om förmåga,
    utan om respekt.

  512. Det är ett problem att vi låter
    konsulter tillägna sig denna kunskap-

  513. -i stället för att omfamna kunskapen
    och göra den tillgänglig för alla-

  514. -och inte bara för konsulten.

  515. Jag hade tänkt låta er ställa frågor nu,
    men känns det för svårt?

  516. Även om vi är fantastiska maskiner
    så får vi ställa enkla frågor.

  517. Ingen fara.
    Är det nån som har nån på lut?

  518. Här borta.

  519. Tack, Indy.
    Väldigt inspirerande, som vanligt.

  520. Jag har en fråga. Du nämnde att vi inte
    har autokratiska system i Väst.

  521. Generellt sett, åtminstone.

  522. Men samtidigt så har förmögenhets-
    skillnaderna aldrig varit större.

  523. En handfull aktörer
    sitter på miljarder i förmögenhet-

  524. -och har massor
    med makt och inflytande.

  525. Du sa att alla fattar det här,
    och det tror jag på-

  526. -men inser de att de måste släppa
    sina privilegier för att lösa problemet-

  527. -och vad har det för betydelse?
    Kan vi demokratisera systemet-

  528. -om vissa har hundratals miljarder,
    medan andra inte har nånting?

  529. De kanske fattar det här, men kan
    de släppa sin privilegierade ställning?

  530. En väldigt bra fråga. Jag...

  531. Jag är både hoppfull och pessimistisk.

  532. Hoppfull eftersom... Vilka har följt
    debatten kring medborgarlön?

  533. Följt den på nätet?
    Det är väldigt intressant.

  534. Det som är så fascinerande
    är att riskkapitalister pratar om det-

  535. -byråkrater pratar om det och
    människorättskämpar pratar om det.

  536. Det är ett slags ohelig allians,
    där alla ser det här som en lösning.

  537. Så nya universella nyttigheter
    som medborgarlön kan förändra läget-

  538. -och jag tror att medborgarlönen
    bara är en kris bort.

  539. Efter nästa kris.

  540. En rejäl kris, i så fall.
    Det känns sådär.

  541. Å andra har du rätt i att några få
    besitter stor makt, och vi kan inte...

  542. De flesta plattformarna...

  543. En plattformsekonomi
    är en monopolekonomi.

  544. Plattformar är monopol som regleras
    som företag på en fri marknad.

  545. Det finns inget alternativ
    till Facebook-

  546. -men ändå pratar man om
    nätverkseffekter i sammanhanget.

  547. Hur skapar vi nätverkseffekter?
    Hur skapar vi en monopolställning?

  548. Så till och med vårt språk
    är förlegat i de här frågorna.

  549. Vi klassificerar de här företagen fel.
    Vi måste diskutera terminologin.

  550. Det börjar pratas om att reglera Uber.

  551. Så det börjar hända saker här,
    frågan om vi hinner med.

  552. Men alla varaktiga
    förmögenhetsstrukturer inser snart-

  553. -att förmögenheten är väldigt sårbar
    om man inte har samhället med sig.

  554. Så jag tror att det kommer att lösa sig.
    Men kanske inte under vår generation.

  555. Ja, fast att det tar sån tid
    är oroväckande, med tanke på...

  556. Skicka ner mikrofonen. Varsågod.

  557. Som du sa finns det ingen enkel
    lösning för att skapa förändring.

  558. Bakom kulisserna
    finns det säkert ett sånt här diagram.

  559. Men det är svårt att få folk att ta
    första steget. Om man säger till folk-

  560. -att det tog två år att göra det här,
    så blir nog folk handlingsförlamade.

  561. Det känns för överväldigande.
    "Jag ville ju bara ha en enkel lösning."

  562. Hur hjälper man folk
    att ta första steget?

  563. Det första steget är intuitivt.
    När bönderna i exemplet insåg-

  564. -att gödningsmedlet påverkade fisk-
    beståndet, så ändrade de sitt beteende.

  565. Den första reaktionen är automatisk.

  566. Hur får man folk att ens prata
    om det här till att börja med?

  567. Man utgår ifrån själva frågan.

  568. Så när det gäller fiskbeståndet...
    Eller när det gäller barnomsorgen-

  569. -så pratar man
    om föräldrarna som påverkas...

  570. -...och sen om arbetsgivarna.
    -Och bjuder in dem?

  571. Det blir en organisk utveckling
    av systemet-

  572. -och man måste skapa medvetande
    och empati aktörerna emellan.

  573. Det handlar inte om "Lösningen", utan
    under den här utvecklingsprocessen...

  574. Man kartlägger inte bara problemet.

  575. Man bjuder in folk att delta i
    processen, och då blir det intressant.

  576. Så det är inte bara "Vi har kartlagt
    problemen, nu hittar vi en lösning".

  577. Kollektiv medverkan och intelligens
    är viktigare än själva kartläggningen.

  578. Systemvetare
    gillar att göra såna här fina kartor-

  579. -för att verka smarta, men jag är inte
    intresserad av deras intelligens.

  580. Jag är intresserad av allas intelligens.
    Det är där makten finns.

  581. Under de inledanden stegen
    i en sån här process-

  582. -så kan den vara ganska bräcklig -
    det finns risk att folk bränner ut sig.

  583. Vissa individer
    tar på sig väldigt mycket.

  584. Och så pengarna - om man
    sysslar med laterala lösningar-

  585. -så kommer pengarna från olika håll,
    vilket gör en väldigt sårbar.

  586. Ändringar i företagsledningar, etc. Hur
    bygger man en elastisk organisation?

  587. Det börjar mer handla om en rörelse,
    och mindre om en organisation.

  588. Om man pratar om barnomsorgen som
    en hashtagg, och inte ett märke-

  589. -så pratar man om folks bidrag och
    medföljande ansvarsskyldighet.

  590. Ansvarsskyldighet deltagare emellan
    och mellan deltagare och allmänhet-

  591. -när det gäller det uppdraget,
    och det som driver den inre processen.

  592. Man gör inre uppdrag till yttre uppdrag-

  593. -och bygger på så vis
    en delad ansvarsskyldighet.

  594. Men vi lär oss nya saker hela tiden.
    Ja, folk bränner ut sig.

  595. Det krävs stort personligt engagemang
    för att uppnå kritisk massa.

  596. En stor fråga är hur vi ska finansiera
    dessa systemförändringar?

  597. Alla pratar om att förändra systemet,
    men inte om finansieringen av det.

  598. Oftast handlar det
    om stipendier och bidrag.

  599. Men om det handlar om
    att omfördela biljontals dollar-

  600. -så räcker det inte med stipendier. Vi
    måste hitta sätt att finansiera det på.

  601. -Indy Johar.
    -Tack.

  602. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att demokratisera städer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tanken att städer ska vara demokratiska, det vill säga tillgängliga för majoriteten av sina invånare, ställer krav på öppna processer såväl när det gäller planering som design och byggande. Indy Johar, arkitekt från Storbritannien, menar i denna föreläsning att det krävs nya organisatoriska modeller för att demokratisera våra städer in i framtiden. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Demografi
Ämnesord:
Bebyggelsesociologi, Demokrati, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadsplanering, Stadssociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Tro inte på sanningen

Tricia Wang är etnograf och intresserad av sambandet mellan teknik och människa. Här talar hon om vikten av att inte låta sig luras att det skulle finnas en objektiv sanning. Istället gäller det att använda flera perspektiv och kombinera fakta med etnografiska metoder för att få fram känslor, berättelser och förståelse för att förbättra strategier, policies, varor och tjänster. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att hacka Minecraft

Journalisten Clive Thompson berättar om hur unga lär sig att programmera genom att spela olika spel med öppna källor. Så skapas en generation som tidigt lär sig att designa, programmera och samarbeta online. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Extremistisk kommunikation

Michael Krona, Malmö högskola, och Maura Conway, Dublin City University, berättar om hur extremister och terrorister använder sig av internet och sociala medier och hur exempelvis IS (Islamiska staten) arbetar med PR. Högerextrema grupper var tidiga med att använda internet för att nå ut med sina budskap och skapa nätverk, och deras aktiviteter på internet har ökat betydligt de senaste åren. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Migration och teknologi

Krig, brist på mat och klimatförändringar gör att människor kommer att fly och migrera under en överskådlig framtid. Hur kan vi göra livet lättare och säkrare för dem som är på flykt? Latoya Peterson, författare och bloggare, diskuterar likheter och provocerande olikheter mellan dem som flyr och dem som frivilligt reser. Dragana Kaurin från Localization Lab diskuterar hur tekniken bör användas för att göra livet lättare för människor på flykt. Elena Pedrazzani från Röda Korset demonstrerar hur viktigt det är att möjliggöra användandet av till exempel mobiltelefoner och sociala medier för att förenkla flyktingars möjlighet att kommunicera med omvärlden. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att demokratisera städer

Tanken att städer ska vara demokratiska, det vill säga tillgängliga för majoriteten av sina invånare, ställer krav på öppna processer såväl när det gäller planering som design och byggande. Indy Johar, arkitekt från Storbritannien, menar i denna föreläsning att det krävs nya organisatoriska modeller för att demokratisera våra städer in i framtiden. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Maskar, hållbarhet och innovation

Efter att ha jobbat som kock på fine dining-restauranger världen runt startade Matt Orlando sin egen restaurang i Köpenhamn med en idé om att det går att kombinera matlagning på högsta nivå med att ta tillvara på rester och avfall. Här berättar Orlando om hur han gått tillväga. Genom att testa och skjuta på gränserna har restaurangen efter tre år blivit hållbarhetscertifierad. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Matens framtid

Hur kan vi bättre förstå måltidens psykologi? Charles Spence, professor vid University of Oxford, ger här några exempel på hur teknologi kan förstärka matupplevelsen. Isha Datar, vd New Harvest, berättar om framgångarna med att framställa ägg, kött och mjölk med hjälp av olika sorters celler. Arielle Johnson, forskningschef på restaurangen Noma i Köpenhamn, berättar om samarbetet mellan henne och kockarna för att ta fram och förstärka olika smaker ur olika sorters köksavfall och rester med hjälp av ny teknik, kokkonst, forskningsmetoder och intuition. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Virtual reality på riktigt

Virtual reality används i många olika sammanhang. Jessica Brillhart, Google, demonstrerar här hur berättande i virtual reality skiljer sig från annat bildberättande. Gabo Arora berättar om hur FN använder virtual reality för att sprida informationen om den pågående flyktingkrisen. David Eriksson från North Kingdom Design & Communication ger tips och råd om vad företag kan tänka på vid användandet av virtual reality. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Utforska alternativa framtider

Angela Oguntala är framtidskonsult. Här talar hon om att det behövs nya sätt att tänka när vi utforskar alternativa framtidsscenarier om vi vill kunna fatta kloka beslut och utveckla framtidsvisioner om vår värld. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.