Titta

UR Samtiden - The conference 2016

UR Samtiden - The conference 2016

Om UR Samtiden - The conference 2016

Föreläsningar och samtal om teknisk utveckling, kommunikation och hållbar utveckling. Inspelat den 16-17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2016 : Utforska alternativa framtiderDela
  1. Vår sista talare kombinerar
    framtidsstudier och design.

  2. Hon hjälper organisationer
    hantera systemförändringar-

  3. -och med att ta fram visioner
    för önskvärda framtidsscenarier.

  4. Inte vilken framtid som helst,
    utan en man faktiskt vill leva i.

  5. Hon brinner för att utforska teknologins
    påverkan på samhället-

  6. -vilket har lett in
    på ett antal områden.

  7. Hon har arbetat för dansk filmindustri,
    med Philips och med stadsplanering.

  8. Det är bara tre exempel.

  9. Hon har utsetts
    till "framtidsinnovatör" av FN.

  10. Vi hälsar Angela Oguntala välkommen.

  11. Tack.

  12. Hej på er! Jag är väldigt glad
    att vara med här i dag.

  13. Jag är här för att prata om framtiden.

  14. Det där suddiga, oklara, dimmiga
    och fantastiska stället-

  15. -som vi kallar framtiden.

  16. Vad är det? Vad är framtiden?

  17. Är den en tidpunkt i framtiden
    dit vi kommer en dag?

  18. Är den en plats eller en värld
    som vi hittar på?

  19. Om framtiden är en plats eller tidpunkt-

  20. -vad händer när vi kommer dit?

  21. Det här? Väntar Tom Cruise i en värld
    som liknar den i "Minority Report"?

  22. Viftar han med armarna och jagar er
    för nåt brott ni inte har begått?

  23. Eller blir det så här?
    Lever vi i en värld av brist-

  24. -där vi tvingas återgå
    till våra förfäders sätt att leva?

  25. Vi kanske tvingas samla mat
    för att överleva.

  26. Eller blir det så här?

  27. Får vi äntligen leva i en utopi
    där teknologin har blivit vår räddning-

  28. -genom att göra oss smartare,
    snabbare, starkare och effektivare?

  29. Med ett chip i hjärnan
    kan man lära sig ett nytt språk-

  30. och vi kommer att kunna förlänga
    våra liv med ett par hundra år.

  31. Dessutom
    behöver vi så klart inte arbeta längre-

  32. -eftersom superintelligenta maskiner
    gör allt åt oss.

  33. Vi kan spendera all vår tid
    i en virtuell värld-

  34. -fylld av alla nöjen
    vi kan föreställa oss.

  35. Helt utan smärta, kamp
    eller komplikationer.

  36. Framtiden är ett laddat begrepp.
    Vi förvarar vårt "bagage" där.

  37. Vår ångest, vår frustration,
    våra förhoppningar och rädslor.

  38. Så man förstår att vi genom tiderna
    har fascinerats av framtiden.

  39. Vi försöker förutse och vi spekulerar
    om hur morgondagen kommer att bli.

  40. Hur kommer mitt liv att se ut?
    Vad kommer jag att äta?

  41. Kan jag bli förälskad
    i mitt operativsystem?

  42. Förutsägelserna skapar visioner, bilder
    och historier i våra huvuden.

  43. Där blir de kvar väldigt länge.

  44. Om vi tar scenariot med en värld
    där det råder brist på allt...

  45. Det finns folk som aktivt
    förbereder sig för en sån framtid.

  46. Jag vill presentera en man
    jag kallar "Domedags-Jerry".

  47. Jag såg honom första gången
    på tv i "Doomsday Preppers".

  48. Serien handlar om folk
    som förbereder sig inför domedagen.

  49. När den kommer är de förberedda på
    och kan överleva vad som helst.

  50. De samlar på sig mat, vapen
    och vatten.

  51. De deltar i överlevnadsövningar
    med sina familjer.

  52. Jerry är alltså en "överlevare" och han
    tror att en enorm katastrof är på väg.

  53. Fast han är inte säker på
    vilken form av katastrof:

  54. Om det blir en naturkatastrof
    eller ett kärnvapenangrepp.

  55. Eller kanske sociala oroligheter
    där de fattiga ger sig på de rika.

  56. Han vet inte vad det blir,
    men han vet att nåt kommer att hända.

  57. Så han har lagt sju miljoner dollar
    på att förbereda sig inför det.

  58. Det inkluderar
    fällor som ska skydda hans hem-

  59. -och ett livstidsförråd
    av toalettpapper av högsta kvalitet.

  60. Man kan kalla Jerry en överlevare,
    en visionär, eller helt enkelt paranoid.

  61. Vad man än kallar honom, så är Jerry
    ett bra exempel på vad det innebär-

  62. -att vara besatt av en framtidsvision.

  63. Vare sig det är domedagen eller att
    förverkliga nåt science fiction-tema.

  64. Det är här "Minority Report"
    kommer in-

  65. -eller nåt annat av de många
    liknande narrativ som vi omges av.

  66. De här visionerna är kraftfulla
    och de har förmågan att trollbinda oss.

  67. Jag vill visa ett annat exempel.
    Jag ska spela upp en video...

  68. -Med den här miniatyrsändaren...
    -Okej.

  69. -Ja.
    -Vad är klockan?

  70. -Hur går det?
    -Nödläge!

  71. Anropar högkvarteret.

  72. -Uppfattat.
    -Agent Klippblock här.

  73. -Vi ställer till en scen.
    -Jag är på väg.

  74. -Vi kommer.
    -Vi är på väg.

  75. Jag är på väg.

  76. Efter alla år
    har det äntligen blivit verklighet.

  77. Att prata med sitt armbandsur.

  78. Det här är en reklamsnutt
    för smartklockor, så klart.

  79. Det är
    en typisk självuppfyllande profetia.

  80. Populärkulturen har lärt oss att vi
    vill kunna prata med våra klockor.

  81. Det är futuristiskt och sexigt,
    så vi har försökt ta fram såna klockor-

  82. -och återskapa dem.

  83. Som om att använda sin klocka
    som en telefon-

  84. -vore en milstolpe i utvecklingen
    eller ett verkligt behov-

  85. -som äntligen kan tillfredställas.

  86. Det är det ju inte.

  87. Men visioner har makt och om
    man har en kraftfull berättelse-

  88. -som har satt sig fast i våra hjärnor-

  89. -så kommer vi att vilja förverkliga den.

  90. Saken med framtidsvisioner är den
    att om vi tror på dem-

  91. -så påverkar det vårt beteende nu.

  92. Vi fattar beslut och vidtar åtgärder
    för att förverkliga framtidsvisionen.

  93. Det ger visionerna deras makt.

  94. De smyger sig in i vårt medvetande och
    ger oss ett mål att arbeta mot.

  95. Vi får dem definitivt från Hollywood,
    men även från annat håll:

  96. Myndigheter, företag, litteratur.

  97. Men på samma sätt
    som våra visioner kan inspirera oss-

  98. -så kan de även begränsa oss.

  99. Om vi hela tiden hör samma narrativ
    och ser samma visualiseringar-

  100. -så definierar det
    de möjligheter vi ser-

  101. Det blir riktmärket
    för vad som är bra eller inte.

  102. Det slutar med en smal uppsättning val
    och visioner-

  103. -då det gäller hur framtiden kan
    och bör te sig.

  104. Hur gör man nåt åt att vi är hänvisade
    till ett fåtal dominerande narrativ-

  105. -som styr våra visioner,
    och därmed många av våra beslut?

  106. Man kan bygga upp
    en kollektiv mentalitet-

  107. -som är öppen för alternativ
    - för det finns alternativ.

  108. Det finns många framtider
    och alternativa verkligheter-

  109. -som vi kan utforska och skapa.

  110. Jag är här i dag eftersom
    skapandet av en sån mentalitet-

  111. -är vad jag jobbar med dagligen:
    alltså design och framtidsstudier.

  112. Jag hjälper folk och organisationer
    att komma på alternativ-

  113. -och att hantera osäkerhet,
    eftersom framtiden alltid är osäker.

  114. Om man accepterar att det handlar
    om nåt man inte kan veta-

  115. -hur hittar man då sätt att arbeta
    för att hitta en önskvärd väg framåt?

  116. Det är det jag försöker göra.

  117. En del av oss som jobbar med sånt
    kallas "futurister"-

  118. -och jag tycker
    att det är ett intressant ordval-

  119. -eftersom det omges
    av en viss mystik och glamour.

  120. Det beror på att framtiden ofta används
    som skådeplats för vilda fantasier.

  121. För förenklade berättelser om utopier
    eller dystopier-

  122. -där teknologin
    antingen räddar eller förgör oss.

  123. Det här omges av en viss mystik
    och en hel del dramatik.

  124. Vi förstår den här bilden av framtiden
    om vi går tillbaka till de här männen:

  125. Det här är futurismens grundare,
    en konstriktning som började i Italien-

  126. -under tidigt 1900-tal.

  127. De här välklädda herrarna,
    med poeten F. T. Marinetti i spetsen-

  128. -han står i mitten på bilden-

  129. -grundade futurismen
    för att göra rent hus med det förflutna.

  130. De hyllade allt som representerade
    teknologins triumf över naturen.

  131. I det ingick att hylla maskinålderns
    och teknologins skönhet.

  132. Det kunde vara en hyllning till bilen
    eller den industrialiserade staden.

  133. För att sprida sina idéer
    gav de ut ett antal manifest.

  134. Först var "Det futuristiska manifestet"-

  135. -där de skisserade principerna
    för sin hyllning av maskinåldern.

  136. Men även andra idéer ingick,
    som kvinnoförakt-

  137. -och våldsförhärligande idéer
    som hyllade krig.

  138. Marinetti var medförfattare
    till fascismens manifest-

  139. -och kom att få stort inflytande
    över Mussolini och fascistisk ideologi.

  140. Men även om vi struntar i det där sista-

  141. -och i stället fokuserar på futuristerna
    som konstnärer och författare-

  142. -som ville provocera,
    så lyckades de med det.

  143. De här idéerna
    och futurismen som konstriktning-

  144. -har förblivit
    en viktig del av vår kultur-

  145. -med sin fixering vid hastighet
    och teknologi.

  146. Det visar hur vi
    i den utvecklade världen-

  147. -baserar våra idéer
    på tankar om framtida framsteg.

  148. Det beror förstås inte bara
    på futurismen, men den har del i det.

  149. För mig är det viktigt
    att respektera den här historien-

  150. -eftersom jag tycker att den visar-

  151. -att framtidsvisioner
    beror på vems de är.

  152. De beror på individens tradition, språk-

  153. -och mytologi.

  154. Vare sig det är italienska futurister
    eller våra nutida galjonsfigurer-

  155. -som talar om för oss
    vad vi gör om 10-20 år.

  156. Ofta framställs nån form av ny
    teknologi som nyckeln till framtiden.

  157. De här idéerna och fantasierna
    är väldigt olika-

  158. -jämfört med hur polynesisk kultur
    föreställer sig samma sak-

  159. -ur polynesisk synvinkel
    med sina specifika erfarenheter.

  160. De är rotade i en rik mytologi
    där respekten för naturens helighet-

  161. -är drivkraften på vägen mot framtiden.

  162. De här två grupperna
    har olika målsättningar.

  163. Ibland helt olika.

  164. De har t.o.m. olika tidsuppfattning.
    I stället för en linjär tidsuppfattning-

  165. -som amerikaner och européer har,
    så är polynesiernas cyklisk.

  166. De ser tillbaka på det förflutnas
    kulturella och andliga aspekter-

  167. -för att finna vägledning
    för en hållbar framtid.

  168. Den här skillnaden
    i hur vi föreställer oss saker-

  169. -gör att alternativ är så viktiga.

  170. "Alternativ" betyder ett par saker.
    Den första är vår förmåga och vilja-

  171. -att expandera vårt perspektiv
    när vi söker inspiration och kunskap.

  172. Att öppna upp för alternativa kulturer,
    platser och processer-

  173. -som kan visa oss
    nya framtidsperspektiv-

  174. -och som vi tycker borde ingå
    i en diskussion om förändring.

  175. Det andra utgår
    från grundkonceptet i framtidsstudier:

  176. "Framtiden" finns inte.

  177. Den väntar inte
    vid slutet av en tidslinje.

  178. Det finns många möjliga framtider
    som kan tänkas bli verklighet.

  179. Vet man det, så är det vårt jobb
    att föreställa oss alternativen-

  180. -och analysera dem-

  181. -så att vi ökar vår förståelse
    för vilken framtid vi vill ha-

  182. -och vilken vi inte vill ha.

  183. Men viktigare är vilka åtgärder
    som leder till ett visst alternativ.

  184. Jag tror att vår förmåga
    att tänka oss alternativ-

  185. -är beroende av nya berättelser
    och nya sätt att berätta.

  186. Där har litteratur och film
    alltid varit ledande.

  187. Jag samarbetade nyligen
    med danska filminstitutet-

  188. -för att ta fram en möjlig framtid
    för dansk spelfilm.

  189. Det inkluderar nya sätt
    att utveckla filmindustrin i stort.

  190. Ett av de områden jag tittade på-

  191. -var våra grundläggande
    narrativa formler.

  192. Mycket av det fiktiva berättandet
    i västvärlden-

  193. -följer en formel
    vi kallar "hjältens resa".

  194. Det är en narrativ struktur som
    går ut på att nån ger sig ut på en resa-

  195. -och utsätts för prövningar
    och utmaningar innan de återvänder-

  196. -förvandlade till bättre människor.

  197. Formeln följs från "Stjärnornas krig"
    till "Lejonkungen-

  198. -men så berättar man inte en story
    på andra platser.

  199. Exempelvis i Västafrika.

  200. Till exempel nigerianska berättelser
    avser att bevara traditionen.

  201. Det som sker
    i nigerianska berättelser-

  202. -är att om nån ger sig ut på en resa-

  203. -så ska de redan vara förankrade
    i en tradition-

  204. -som har förberett dem inför resan.

  205. Den verkliga utmaningen
    är att motstå förändring.

  206. Jag ska snart förklara,
    men lyssna på det här först...

  207. Nigerianska berättelser
    når ut till många människor.

  208. Nollywood är Nigerias filmindustri.
    Det här är en Nollywoodfilm.

  209. Nollywood är inte bara världens
    näst största filmindustri-

  210. -utan det är även
    världens tredje mest vinstbringande.

  211. De dominerar hela den afrikanska
    marknaden: 1,1 miljarder människor-

  212. -som tar till sig
    de här nigerianska berättelserna.

  213. Det här sättet
    att analysera våra narrativa formler-

  214. -tror jag inte bara
    är viktigt för filmindustrin-

  215. -utan för oss alla här i salen.

  216. När man hör nya sorters berättelser
    och försöker förstå dem på djupet-

  217. -hur absurda de än kan te sig i början-

  218. -men när man försöker förstå dem-

  219. -så låter det oss reflektera
    över våra egna berättelser.

  220. Över de formler
    som styr vår världsbild.

  221. Det är viktigt i dag, särskilt dualismen
    mellan bevarande och förändring.

  222. Det finns många konflikter i världen-

  223. -som har sitt ursprung i att vi inte
    förstår andra människors berättelser.

  224. Förstår vi inte deras berättelser
    så förstår vi inte deras drömmar-

  225. -och därmed inte deras målsättningar.

  226. Så uppstår konflikter.

  227. Jag vet att bevarande kontra förändring
    är ett hett ämne i Sverige.

  228. Likaså i USA, med vårt nuvarande
    politiska klimat, och i hela världen.

  229. Hur vi berättar och vem som berättar
    spelar en stor roll.

  230. Och finns det nåt bättre sätt att dikta
    om framtiden än via science fiction?

  231. Åtminstone om man
    talar om populärkultur.

  232. Från "Frankenstein"
    till "År 2001 - ett rymdäventyr"-

  233. -till "WALL-E" så har science fiction
    alltid framställt annorlunda scenarier.

  234. I dag har vi tillgång till berättelser
    från hela världen.

  235. Min absoluta favorit-

  236. -är science fiction från Västindien.

  237. Det är utomjordingar i kubaners
    kroppar på semester på jorden.

  238. Det är santeria blandad med tidsresor.

  239. Det är ett postapokalyptiskt Västindien
    drabbat av klimatförändringar.

  240. Såna här historier kan framkalla
    tankar som överraskar oss.

  241. Vilken framtid skulle en karibisk kultur
    skapa? Vilken teknologi?

  242. Vilka historier
    berättar västindier om framtiden-

  243. -baserat på deras historia,
    tradition, mytologi och språk?

  244. Jag läste nyss en roman om västindier
    som koloniserade en annan planet.

  245. I boken fanns en robot
    som övervakade hela planeten.

  246. Den kallades Granny Nanny.

  247. Granny Nanny betedde sig inte-

  248. -på ett sätt som motsvarar
    klichéerna inom science fiction.

  249. Delar av boken
    blev lite väl förvirrande-

  250. -så jag googlade
    namnet Granny Nanny.

  251. Jag lärde mig att Granny Nanny-

  252. -var en äldre kvinna som var en frihets-
    kämpe i 1800-talets Jamaica.

  253. Bara genom namnet antog roboten
    den här kvinnans egenskaper.

  254. Det formade teknologin själv-

  255. -men även storyn och vad det innebär
    att leva under ständig bevakning.

  256. Det öppnade ett helt nytt paradigm
    och nya sätt att behandla koncept-

  257. -som frihet och kontroll.

  258. Det gjordes på ett sätt som skilde sig
    från mina vanliga mentala modeller.

  259. Historier är viktiga
    och annorlunda historier-

  260. -ger oss en möjlighet
    att omvärdera våra egna modeller.

  261. Det är kärnan i att tänka i alternativ.

  262. Meningen är att tänka på framtiden
    baserat på ett brett spektrum-

  263. -av civilisatoriska eller subkulturella
    perspektiv på förändring-

  264. -och på vad som driver förändringar.
    Det finns alternativ.

  265. I mitt arbete förenas design
    och "futuring"-

  266. -för att utforska alternativen.

  267. Design ger oss en metod
    att framställa-

  268. -hur livet i en viss framtid
    skulle se ut.

  269. På ett sätt som är påtagligt.
    Man kan se på och interagera med det.

  270. Det gör att man inte bara
    kan tänka på scenariot kritiskt-

  271. -utan man kan även
    reagera känslomässigt på det.

  272. Det är viktigt, för folk måste kunna
    göra sig en rikhaltig och konkret bild.

  273. Man ska kunna se och känna hur den
    här annorlunda världen skulle vara.

  274. Sen kan man tänka på
    hur den ska förverkligas.

  275. Det viktigaste
    som "futuring" bidrar med-

  276. -är att det ger oss möjligheten
    att se världen som en helhet.

  277. Ett enda sammanlänkat system.

  278. Inget i vår värld sker i isolering.
    Varje handling och händelse-

  279. -skapar en kedja av konsekvenser.

  280. Man måste kunna förutse och förstå
    en del av de konsekvenserna-

  281. -och där
    spelar futuring en viktig roll.

  282. Så design och futuring ihop ger upphov
    till en ny hybridform av tänkande.

  283. Ett väldigt användbart verktyg
    i det här arbetet är scenarier.

  284. Scenarier är berättelser om framtiden.
    Detaljerade historier-

  285. -som är så levande och genomtänkta
    att man ser deras för- och nackdelar.

  286. Problem, utmaningar och chanser
    som en viss framtid medför.

  287. Projektet Citizen Rotation Office
    är skapat av Luke Sturgeon-

  288. -som jag ofta samarbetar med.

  289. Citizen Rotation Office är ett scenario.

  290. Man får uppleva ett dygn
    i en framtida stad-

  291. -där fastighetsmarknaden är förbjuden
    och folk tvingas-

  292. -att röra sig i staden, kontrollerade
    av en myndighetsstyrd algoritm.

  293. Algoritmen bygger
    på en individuell bedömning-

  294. -för att ta fram preferenser
    och beteenden-

  295. -för att kunna skapa
    ett rotationsschema.

  296. Ett schema för var man rör sig,
    var man sover, vem man träffar-

  297. -och allt man inte får se och göra.

  298. Scenariot använder sig
    av digital rekvisita och skådespelare-

  299. -för att integrera folk
    i den här framtiden-

  300. -så att de verkligen kan föreställa sig
    ett liv i den här världen.

  301. Precis så blev det. Folk började skapa-

  302. -och utmana koncept.

  303. Det väckte ett antal andra frågor
    om livet i den här framtida staden.

  304. Om tillhörighet och integration,
    om övervakning.

  305. Om bubblan vi alla lever i.

  306. Vi ser bara sånt
    som passar in i vår världsbild.

  307. Och det är nåt
    man kan iaktta i våra liv online.

  308. Att konstruera
    såna här scenarier kan vara ett sätt -

  309. -att experimentera
    med öppna beslutsprocesser-

  310. -och att förstå de olika skikten
    i folks reaktion på förändringar.

  311. Det kan även användas av företag
    för att ta fram allmännyttiga tjänster.

  312. Den här metoden med deltagande
    är bara ett sätt att skapa scenarier.

  313. Scenarier har länge funnits
    i litterär form-

  314. -och som modeller och prototyper.

  315. De används av organisationer för att
    kartlägga tillväxt och förändringar-

  316. -och kopplingen mellan dem.

  317. Men scenarier är bara ett redskap
    då det gäller att tänka sig framtiden.

  318. Jag använder dem för att hjälpa kunder
    att fatta beslut-

  319. -om design eller strategier.

  320. De får en att tänka kreativt
    kring en möjlig framtid.

  321. Det är avgörande
    då det gäller att skapa en vision-

  322. -som kan ligga till grund för produkter
    och politiska beslut.

  323. En av ett välkonstruerat scenarios
    viktigaste uppgifter är-

  324. -att det förenar människor
    med väldigt olika perspektiv.

  325. Och det hjälper en att se perspektiv
    som man annars inte kommer på.

  326. Men de olika perspektiven
    kommer att leda till samtal-

  327. -som är obekväma, förvirrande
    eller tabu.

  328. Så ska det vara. Man bör vara beredd
    på att få sin världsbild utmanad.

  329. Man ska vara öppen för
    att känna sig obekväm och förvirrad-

  330. -för det skapar den flexibilitet
    som krävs-

  331. -för att tänka
    och lösa problem på nya sätt.

  332. Det hjälper en att se
    helt nya kopplingar mellan saker.

  333. Om man inte känner så-

  334. -så är det högst troligt
    att dialogen om framtiden-

  335. -inte är särskilt givande
    och bara utspelas mellan likasinnade.

  336. Utmaningen gäller inte bara
    tänkandet om en möjlig framtid-

  337. -utan den här kunskapen kan också
    hjälpa oss i vårt handlande i nuet.

  338. Vi tänker på framtiden för att få hjälp
    att handla i nuet och förändra det.

  339. Det är inte bara en individs jobb.
    Det är allas uppgift-

  340. -att tänka på vad som kan förändras
    och hur det kan förändras.

  341. Ett bra redskap
    för att börja tänka så här-

  342. -är med de fyra alternativen
    framtagna av Jim Dator.

  343. Det innebär att vilken aspekt
    av framtiden som än diskuteras-

  344. -så finns det egentligen bara fyra
    grundläggande scenarier.

  345. Fyra fack där alla
    våra framtidsberättelser får plats:

  346. Fortsättning, kollaps, disciplin
    och transformation.

  347. Det gäller såväl klimatet
    som ekonomiska reformer-

  348. -eller er lokala glassbars framtid.

  349. Vi tar glassbarens framtid
    och ser hur den kan tänkas bli.

  350. "Fortsättning" betyder att livet
    fortsätter som vanligt i framtiden-

  351. -på som samma sätt som förut.

  352. För glassbaren betyder det
    att affärerna går bra-

  353. -att livet är sig likt, att folk har
    pengar och fortfarande gillar glass.

  354. "Kollaps" innebär att vår värld
    och de system den omfattar-

  355. -havererar och vi tvingas
    återgå till en enklare livsstil.

  356. Hur kan glassbaren klara sig
    i en värld där klimatförändringar-

  357. -har sänkt temperaturen
    och det aldrig är sommar längre.

  358. Eller så har överkonsumtion gjort
    att vissa produkter inte finns längre.

  359. Kakaobönor, till exempel.
    Då kan man inte göra chokladglass.

  360. Folk gillar chokladglass.

  361. "Disciplin" betyder att vi inser
    att det finns ett problem vi måste lösa.

  362. Vi måste bli mer disciplinerade
    som grupp.

  363. Det kan betyda att vi måste
    sluta med sånt vi är vana vid-

  364. -men det klarar vi, samtidigt som vi
    håller fast vid våra värderingar.

  365. För glassbaren kan det innebära
    att sluta med råvaruleveranser.

  366. Man kanske har en ko på bakgården
    för att få mjölk.

  367. När mjölken sinar
    stänger man för dagen.

  368. "Transformation" betyder att vi
    satsar allt på teknologiska lösningar.

  369. I och med det kan vi själva
    och vår miljö-

  370. -komma att bli förvandlade
    till nåt helt nytt.

  371. Det är här alla typiska
    science fiction-teman kommer in.

  372. Vad händer om vi
    smälter samman med maskiner?

  373. Vad händer med glassen då?
    Gillar cyborger glass?

  374. Så jag tror att det här...

  375. Särskilt för mig har det här varit
    ett bra sätt att lära folk-

  376. -att tänka på det här sättet.
    Det fungerar bra i en grupp-

  377. -som diskuterar ett ämne
    man har kommit överens om.

  378. Jag tror att det är nödvändigt
    och väldigt fruktbart-

  379. -eftersom framtiden är flexibel,
    som sagt.

  380. Nya framtider växer fram varje dag.

  381. Det betyder att man har ett val.

  382. Man kan välja att försöka förverkliga
    en framtid man vill vara en del av-

  383. -som man själv vill leva i.
    Vi kan påverka framtiden.

  384. Det är nåt oerhört nödvändigt-

  385. -kraftfullt och underbart.

  386. Tack.

  387. -Tack! Nu är det dags för frågor.
    -Visst.

  388. Vi hinner med några frågor.
    Jag har en först.

  389. Vi kommer alla att tänka
    på framtidsscenarier redan i kväll.

  390. Bör vi göra research? Är det viktigt
    att basera våra projektioner-

  391. -på exempelvis vetenskapliga fakta?

  392. Eller ger det lika mycket
    att fantisera fritt?

  393. Det tror jag beror på projektet
    och vilka man samarbetar med.

  394. Ibland märks det väldigt tydligt
    när research-aspekten saknas-

  395. -och gruppen består av människor
    med väldigt bestämda åsikter.

  396. Känslomässigt är vi inte rationella,
    och det är nåt jag jobbar med.

  397. Trots att man känner
    på ett väldigt "irrationellt" sätt-

  398. -så är det nåt värdefullt som vi
    måste förstå för att kunna gå vidare.

  399. Vi kan inte låtsas
    som om känslorna inte räknas.

  400. Det beror på projektet jag jobbar med.

  401. Ibland betyder det
    att vi bara går på magkänsla i början.

  402. Andra gånger kan det vara en grupp
    som gjort etnografisk research-

  403. -eller en skrivbordsunderökning,
    så det beror på.

  404. Men det är nåt som är meningsfullt
    att diskutera på ett party exempelvis...

  405. Särskilt med sina morföräldrar,
    i synnerhet om man har olika åsikter.

  406. Ett annat redskap kallas " The Futures
    Wheel" och tar upp konsekvenser.

  407. Man tar det nivå för nivå.
    "Glassbaren har stängt."

  408. "Vilka är
    de olika konsekvensnivåerna?"

  409. På fjärde nivån börjar folk-

  410. -tänka på väldigt underliga, underbara
    och äckliga saker.

  411. Det är absolut nåt
    att ägna julhelgen åt.

  412. Jag älskar att det är en startpunkt.
    Man måste se sin position i ett system.

  413. Många av oss har undrat hur
    och det här är ett sätt att göra det.

  414. "Jag utför en handling,
    låt oss nu se på konsekvenserna."

  415. Har vi nån publikfråga?

  416. Jag vet att det är sent, men ändå...
    Jag lovar att vi är klara klockan sex.

  417. -Ingen... Eller?
    -Jo.

  418. Nånstans långt upp? Ja! Du sitter
    i mörkret. Bra att folk pekade på dig.

  419. Vi ser långt härifrån. Varsågod.

  420. Hej! Jag vet inte om jag förstod
    Citizen Rotation Office.

  421. Jag undrar... Jag kanske är påverkad
    av allt vi har hört här-

  422. -men det verkar vara nåt manipulativt.

  423. Man ser nåt ur en algoritms perspektiv
    i stället för ur sitt eget.

  424. -Stämmer det?
    -Nej.

  425. En viktig del
    är bedömningen man genomgår.

  426. Den går ut på att kartlägga
    ens personlighet och dagliga rutiner.

  427. Sen matas det in i...
    Projektet är mer komplicerat än så.

  428. Det matas in i algoritmen
    för att skapa ett rotationsschema.

  429. Hela scenariot gick ut på
    att ta en grupp människor-

  430. -göra den här bedömningen
    och sen placera dem i den här världen-

  431. -där de har ett rotationsschema
    baserat på algoritmens beräkningar.

  432. Och de saknar alla valmöjligheter.
    Det kan verka underbart-

  433. -men vid närmare påseende
    ganska skrämmande.

  434. Det intressanta är att varje projekt
    och allt man designar-

  435. -som vi har hört de senaste dagarna-

  436. -utgår från ens eget perspektiv
    och världsbild.

  437. I det här fallet har designern
    skapat en tänkbar fiktiv framtid-

  438. -men storyn var inte det viktigaste.

  439. Det var frågan:
    Vad händer om vi börjar här?

  440. Det handlar inte
    om en detaljerad vision eller ett mål-

  441. -utan om vad som händer
    om man börjar från grunden-

  442. -och sen bygger på med nya nivåer.
    Vad kan vi lära av det?

  443. Härborta.

  444. Det är svårare nu. Alla som
    ska hämta sina barn på dagis har gått.

  445. Räck upp handen igen,
    så att vi ser dig, tack.

  446. Du pratade om olika narrativ
    då det gäller framtiden.

  447. En sak du inte tog upp är trossamfund.
    Om man ser på Nigeria-

  448. -som du nämnde, så är en stor del
    av befolkningen kristna.

  449. Men även inom en religion
    finns det att antal narrativ.

  450. Jag undrar vad du anser om hur
    det påverkar vår bild av framtiden-

  451. -inom olika kulturer?

  452. Det är nåt
    som transcenderar många kulturer.

  453. Jag tror att tron
    är en så övergripande del av oss-

  454. -att den genomsyrar allt.

  455. Många tror att det inte finns nån
    science fiction byggd på islam-

  456. -men det gör det.
    Historia, religion och tro-

  457. -påverkar tänkandet. Så det är en del
    av alla tänkbara scenarier.

  458. Särskilt om man jobbar med människor
    för vilka tron är helt grundläggande.

  459. Då måste man förstå
    och respektera det.

  460. Sen skapar man scenarier
    utgående från det.

  461. Man är uppmärksam
    på sånt som låter lite konstigt-

  462. -men om folk är öppna
    för själva processen-

  463. -och man respekterar
    vad tron betyder för dem-

  464. -så kan man förstå
    vissa specifika beslut.

  465. Man inser varför de väljer en viss väg.

  466. Jag tror att det ingår i
    att arbeta med en sån grupp.

  467. På tal om det... I Sverige är det
    offentliga samtalet så sekulariserat-

  468. -att vi inte tänker på det så mycket,
    men idén om "hjältens resa"-

  469. -om att prövas
    och övervinna prövningar-

  470. -har nog sitt ursprung i kristendomen
    som ju genomsyrar vår historia.

  471. Det är en illusion att tro
    att helt rationella kulturer existerar-

  472. -som inte är formade av tron.
    Den formar våra berättelser ändå.

  473. Och det är en illusion att placera tron
    i ett fack. Tron genomsyrar så mycket.

  474. Bra!
    Jag har en sista liten irrelevant fråga.

  475. Vi som blivit fascinerade av karibisk
    science fiction. Var börjar vi?

  476. Tobias Buckell är en av mina favoriter.
    Nalo Hopkinson också.

  477. Hon har skrivit "Midnight Robber",
    där Granny Nanny förekommer.

  478. Läser man de två författarna
    så öppnar sig en ny värld.

  479. Nu kan man kalla det science fiction-

  480. -eftersom alltmer spekulativ fiktion
    från mer "marginella" platser-

  481. -identifierar sig som science fiction.
    Men det finns annat också...

  482. Det är bara att börja gräva.

  483. Det är två författare
    som utgör en bra introduktion.

  484. Men kom ihåg att en del
    av de här historierna-

  485. -delvis är skrivna på patois
    som talas i Trinidad.

  486. Ge inte upp för att ni inte
    tror att ni skulle förstå nånting.

  487. Det trodde jag i början. Håll ut.

  488. Vi har sett massor av fiktiva språk-

  489. -som vi har accepterat,
    så vi får lära oss det här.

  490. Och det är ju ett verkligt språk.
    Det är mer användbart.

  491. -Underbart! Angela Oguntala.
    -Tack.

  492. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utforska alternativa framtider

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Angela Oguntala är framtidskonsult. Här talar hon om att det behövs nya sätt att tänka när vi utforskar alternativa framtidsscenarier om vi vill kunna fatta kloka beslut och utveckla framtidsvisioner om vår värld. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Framtidsstudier, Samhällsutveckling, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Tro inte på sanningen

Tricia Wang är etnograf och intresserad av sambandet mellan teknik och människa. Här talar hon om vikten av att inte låta sig luras att det skulle finnas en objektiv sanning. Istället gäller det att använda flera perspektiv och kombinera fakta med etnografiska metoder för att få fram känslor, berättelser och förståelse för att förbättra strategier, policies, varor och tjänster. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att hacka Minecraft

Journalisten Clive Thompson berättar om hur unga lär sig att programmera genom att spela olika spel med öppna källor. Så skapas en generation som tidigt lär sig att designa, programmera och samarbeta online. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Extremistisk kommunikation

Michael Krona, Malmö högskola, och Maura Conway, Dublin City University, berättar om hur extremister och terrorister använder sig av internet och sociala medier och hur exempelvis IS (Islamiska staten) arbetar med PR. Högerextrema grupper var tidiga med att använda internet för att nå ut med sina budskap och skapa nätverk, och deras aktiviteter på internet har ökat betydligt de senaste åren. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Migration och teknologi

Krig, brist på mat och klimatförändringar gör att människor kommer att fly och migrera under en överskådlig framtid. Hur kan vi göra livet lättare och säkrare för dem som är på flykt? Latoya Peterson, författare och bloggare, diskuterar likheter och provocerande olikheter mellan dem som flyr och dem som frivilligt reser. Dragana Kaurin från Localization Lab diskuterar hur tekniken bör användas för att göra livet lättare för människor på flykt. Elena Pedrazzani från Röda Korset demonstrerar hur viktigt det är att möjliggöra användandet av till exempel mobiltelefoner och sociala medier för att förenkla flyktingars möjlighet att kommunicera med omvärlden. Inspelat den 16 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Att demokratisera städer

Tanken att städer ska vara demokratiska, det vill säga tillgängliga för majoriteten av sina invånare, ställer krav på öppna processer såväl när det gäller planering som design och byggande. Indy Johar, arkitekt från Storbritannien, menar i denna föreläsning att det krävs nya organisatoriska modeller för att demokratisera våra städer in i framtiden. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Maskar, hållbarhet och innovation

Efter att ha jobbat som kock på fine dining-restauranger världen runt startade Matt Orlando sin egen restaurang i Köpenhamn med en idé om att det går att kombinera matlagning på högsta nivå med att ta tillvara på rester och avfall. Här berättar Orlando om hur han gått tillväga. Genom att testa och skjuta på gränserna har restaurangen efter tre år blivit hållbarhetscertifierad. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Matens framtid

Hur kan vi bättre förstå måltidens psykologi? Charles Spence, professor vid University of Oxford, ger här några exempel på hur teknologi kan förstärka matupplevelsen. Isha Datar, vd New Harvest, berättar om framgångarna med att framställa ägg, kött och mjölk med hjälp av olika sorters celler. Arielle Johnson, forskningschef på restaurangen Noma i Köpenhamn, berättar om samarbetet mellan henne och kockarna för att ta fram och förstärka olika smaker ur olika sorters köksavfall och rester med hjälp av ny teknik, kokkonst, forskningsmetoder och intuition. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Virtual reality på riktigt

Virtual reality används i många olika sammanhang. Jessica Brillhart, Google, demonstrerar här hur berättande i virtual reality skiljer sig från annat bildberättande. Gabo Arora berättar om hur FN använder virtual reality för att sprida informationen om den pågående flyktingkrisen. David Eriksson från North Kingdom Design & Communication ger tips och råd om vad företag kan tänka på vid användandet av virtual reality. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2016

Utforska alternativa framtider

Angela Oguntala är framtidskonsult. Här talar hon om att det behövs nya sätt att tänka när vi utforskar alternativa framtidsscenarier om vi vill kunna fatta kloka beslut och utveckla framtidsvisioner om vår värld. Inspelat den 17 augusti 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.