Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Regeringens syn på drogerDela
  1. Att minska bruket och missbruket
    utav droger-

  2. -är förmodligen en av de största
    utmaningarna i vårt samhälle.

  3. Jag vill tacka alla som är här inne
    för det arbete som ni gör varje dag-

  4. -i kampen för att uppnå de mål som vi
    har kring droger i det här samhället.

  5. Men innan jag går in och pratar om
    den nya ANDT-strategin-

  6. -tänkte jag börja i en annan ände
    och på en mer övergripande nivå.

  7. Som säkert många här inne vet har
    regeringen ställt upp ett mål om-

  8. -att sluta de påverkbara
    hälsoklyftorna inom en generation.

  9. Det är ett oerhört ambitiöst mål.

  10. Den fråga som jag oftast får när jag
    berättar om den här målsättningen-

  11. -är: "Det låter väl bra."

  12. "Men varför är det så viktigt
    för regeringen i Sverige"-

  13. -"att sätta upp ett mål om
    att sluta hälsoklyftor?"

  14. "Hälsoklyftor finns väl mellan
    det rika nord och det fattiga syd"-

  15. -"på en global nivå? Det har väl
    vi i Sverige lagt bakom oss?"

  16. Men sanningen är, och det vet ni
    förmodligen bättre än jag-

  17. -att även i vårt land har vi stora
    klyftor i hälsa mellan olika grupper.

  18. Ett tydligt exempel
    som jag ofta brukar använda-

  19. -är skillnaden i medellivslängd.

  20. I dag i Sverige 2016 vet vi-

  21. -att trots att vi är ett av världens
    rikaste och mest välmående länder-

  22. -skiljer det sex år
    i förväntad medellivslängd-

  23. -mellan en människa med kort utbild-
    ning och en med lång utbildning.

  24. Sex år.

  25. Jag tror att vi alla kan föreställa
    oss vad den skillnaden står för.

  26. Sex förlorade julaftnar,
    sex förlorade somrar.

  27. Sex förlorade år-

  28. -av den grundläggande mänskliga
    rättigheten att få finnas till.

  29. Det här är naturligtvis fruktansvärt.

  30. Det är en utmaning så god som någon
    att ta sig an politiskt.

  31. Men vad värre är
    än att den här skillnaden består-

  32. -är att utvecklingen under de senaste
    åren har gått åt helt fel håll.

  33. Skillnaden i förväntad medellivslängd
    har för gruppen kvinnor med låg-

  34. -respektive hög utbildning ökat med
    två år sen början av 2000-talet.

  35. Två år.

  36. Och detta, menar jag,
    kräver att politiken agerar.

  37. Vi har en moralisk skyldighet
    att agera.

  38. Vi har en skyldighet utifrån
    ett ekonomiskt perspektiv att agera.

  39. Vi har en skyldighet ur ett
    demokratiskt perspektiv att agera.

  40. I första hand för att stoppa
    den negativa utvecklingen.

  41. Men i sista hand för att helt kunna
    sluta den här hälsoklyftan-

  42. -och alla andra som existerar
    i vårt samhälle.

  43. Om vi ska kunna sluta hälsoklyftorna-

  44. -det där inser ni säkert också
    mycket bättre än vad jag gör-

  45. -kräver det att vi arbetar brett
    på alla samhällsområden.

  46. Ofta har man föreställningen-

  47. -att hälsoklyftor sluter man
    inom hälso- och sjukvården.

  48. Det gör man inte alls.
    Där sluter man inga hälsoklyftor.

  49. Möjligtvis bidrar man med kunskap,
    kompetens och behandling-

  50. -när man väl har blivit sjuk, men där
    behöver inte det stora arbetet göras-

  51. -för att sluta hälsoklyftorna
    i vårt land.

  52. Kommer folkhälsopolitiken att hjälpa
    oss att sluta hälsoklyftor?

  53. Ja, till viss del har
    den traditionella folkhälsopolitiken-

  54. -en stor roll att spela. Men inte
    heller den hjälper oss hela vägen-

  55. -för att vi ska kunna utjämna
    skillnader i hälsa.

  56. För en av de viktigaste insatserna vi
    kan göra för att sluta hälsoklyftor-

  57. -och se till att alla i vårt land
    kan leva långa och friska liv-

  58. -är att se till att alla får en bra
    start i livet och de kunskaper-

  59. -som man har rätt till ifrån skolan.

  60. Att alla får chans att utveckla
    sina färdigheter och förmågor.

  61. Får chans att studera vidare
    eller komma ut på arbetsmarknaden.

  62. Det är en utav de
    viktigaste insatserna vi kan göra-

  63. -för att sluta hälsoklyftorna.

  64. Tillsammans med vad vi gör på
    arbetsmarknads- och miljöområdet-

  65. -och tillsammans med vad vi gör på
    i stort sett alla politikområden.

  66. Då inser alla
    att om utmaningen kräver-

  67. -att vi agerar aktivt och annorlunda
    än hittills på alla politikområden-

  68. -hur pass stor utmaningen
    faktiskt är.

  69. Det som Magnus nämnde tidigare-

  70. -och som vi velat ställa upp
    som centralt i ANDT-strategin-

  71. -nämligen samverkan, behöver vi göra
    i större skala och mer systematiskt-

  72. -än vad vi lyckats med hittills.

  73. För att hjälpa oss i det här arbetet-

  74. -för att kunna samordna politiken
    över hela fältet-

  75. -och få ett långsiktigt perspektiv-

  76. -har regeringen tillsatt
    en kommission för jämlik hälsa.

  77. Den leds utav Olle Lundberg, chef vid
    Centre for Health Equity Studies.

  78. När jag pratar med honom
    om vad han tror kommer att krävas-

  79. -för att sluta hälsoklyftorna,
    säger han att det är två saker-

  80. -som han tror att kommissionen
    kommer att landa i.

  81. Det ena är att bättre än i dag-

  82. -nyttja alla de resurser som står
    till samhällets förfogande.

  83. Med det tror jag att han bl.a. menar-

  84. -det som jag tror är centralt
    i många utav ers vardag-

  85. -och kanske skapar en del utav
    den frustration som ni kanske känner-

  86. -d.v.s. att vi i Sverige är experter
    på att organisera oss i stuprör.

  87. Vi är experter på att hitta lösningar
    på enskilda problem-

  88. -men har svårare att möta människor
    med komplexa problem-

  89. -och mycket svårare att möta de
    individer som behöver stöd och hjälp-

  90. -på det mångfacetterade sätt
    som ofta krävs.

  91. Vi är jätteduktiga
    om nån råkar vara arbetslös-

  92. -och behöver hjälp med
    att specifikt hitta ett nytt jobb.

  93. Vi är duktiga om nån har brutit
    ett ben eller haft en infektion-

  94. -och behöver hjälp.
    Då får man sin vård och behandling.

  95. Vi är ofta duktiga när det gäller
    specifika problem i samhällssektorer.

  96. Men problemet är att människor
    inte bara har ett problem.

  97. Det gäller inte minst om man har ett
    allvarligt missbruk eller beroende.

  98. Då har man ofta
    en mängd olika problem-

  99. -som kräver insatser från olika
    samhällssektorer samtidigt.

  100. Om vi ska kunna
    utjämna hälsoklyftorna-

  101. -måste vi bättre än i dag få sam-
    hällets olika insatser att samverka.

  102. Vi måste bättre än i dag kunna
    koncentrera samhällets hjälp-

  103. -kring de problem och den komplexitet
    som den här enskilda individen har.

  104. Det kommer att kräva att vi har
    förmågan att organisera samhället-

  105. -på ett helt annat sätt än hittills.

  106. Det är den ena lärdomen som
    kommissionen redan har presenterat.

  107. Den andra är naturligtvis
    långsiktighet. Det är så lätt...

  108. Och jag vet att den sektor som ni
    på många olika sätt är verksamma i-

  109. -kanske har större erfarenhet
    utav detta än andra.

  110. Men det är så lätt för politiken
    när man ska visa handlingskraft-

  111. -att tillsätta projekt
    och ge tillfälliga anslag.

  112. Väldigt lätt.

  113. Ibland får vi fantastisk erfarenhet
    och kunskap utav projekten.

  114. Ibland hjälper vi människor
    med våra tillfälliga medel-

  115. -och våra projektformer.
    Men alla projekt har ett givet slut.

  116. När slutet närmar sig, upplöser man
    ofta projektorganisationen.

  117. Sen finns varken medel eller kunskap
    för att omsätta erfarenheterna-

  118. -i långsiktiga strukturer-

  119. -och en långsiktig handlingsplan.
    Detta är ett stort problem.

  120. Det innebär att vi skapar orimliga
    förväntningar och frustration-

  121. -och ett stort slöseri
    med ekonomiska medel.

  122. Därför blir långsiktigheten central
    i att kunna sluta hälsoklyftorna.

  123. Särskilt när målsättningen är
    att göra det på en generation.

  124. D.v.s. 20 eller 30 år. Då krävs det
    att politiken är uthållig-

  125. -och att de åtgärder vi sätter in
    har en långsiktighet inbyggt i sig.

  126. Annars lyckas vi aldrig sluta
    några hälsoklyftor.

  127. Det man också kan konstatera är att
    de här sakerna som vi behöver göra-

  128. -både långsiktigheten och förbättrad
    samverkan mellan samhällssektorer-

  129. -delvis har gemensamma lösningar.

  130. Ta bara det som har blivit på modet
    de senaste åren.

  131. Att prata om sociala investeringar.
    Många gör det-

  132. -både ifrån försäkringsbranschen
    men också kommunpolitiken.

  133. Och nu marknadsförs det
    som nånting nytt.

  134. En social investering
    känns nytt och fräscht.

  135. Men egentligen är det
    tanken bakom välfärdssamhället.

  136. Att vi ska arbeta förebyggande.

  137. Att vi ska försöka lösa problemen
    när de är små-

  138. -och inte vänta tills de vuxit oss
    över huvudet-

  139. -och kostar enormt mycket i tid,
    pengar, engagemang och lidande.

  140. Ändå är den sociala investerings-
    tanken central i debatten just nu.

  141. Och vad den förutsätter är
    egentligen-

  142. -att hitta modeller och mekanismer-

  143. -som gör att vi kan lösa problemen
    innan de blivit för stora.

  144. Tack vare inte minst
    senaste tidens svenska forskning-

  145. -vet vi att en individ
    som hamnar snett-

  146. -som misslyckas i skolan,
    hamnar i arbetslöshet-

  147. -är i ett långvarigt missbruk,
    kommer in på en kriminell bana...

  148. I värsta fall kan den individen under
    en livstid kosta 50-60 miljoner.

  149. Enorma summor. Enorma summor.

  150. Som vi i dag gladeligen betalar ut
    i form utav fängelse, rehabilitering-

  151. -rehabilitering en gång till, olika
    typer av sociala insatser o.s.v.

  152. Men vänder man på perspektiven, kan
    man fråga sig vad det hade kostat-

  153. -om vi hade gjort en större insats
    eller investering mycket tidigare?

  154. Vad hade det inneburit i pengar
    och engagemang om vi tidigt-

  155. -hade gjort rätt insatser för att
    undvika de här stora kostnaderna?

  156. Då får vi ofta en lägre summa,
    som man inte varit beredd att ta-

  157. -därför att man inte haft
    de fria medel som krävts-

  158. -eller för att man inte velat lägga
    ut de 200 000 eller 500 000 kronorna.

  159. Jag tror att nyckeln till både
    långsiktighet och ökad samverkan-

  160. -är bl.a. att hitta fungerande
    modeller i vardagen-

  161. -så vi får de här sociala
    investeringarna till stånd.

  162. Tänk vad fantastiskt
    om vi kunde få en ordning på plats-

  163. -som innebar att när beslut fattas-

  164. -oavsett om det är bistånd
    eller rätt åtgärder i skolan-

  165. -att man hade de där 50 eller
    60 miljonerna i bakhuvudet.

  166. Då skulle de summor, den tid och det
    engagemang man tvingas satsa i dag-

  167. -på att hjälpa den här personen
    inte bli så stora-

  168. -och man skulle se dem som
    en investering i-

  169. -ett bättre liv och en bättre hälsa
    för den här individen.

  170. Ett av uppdragen till kommissionen är
    att titta på-

  171. -hur vi kan få bättre modeller
    och regelverk på plats-

  172. -som i den politiska och praktiska
    vardagen styr mot ökad samverkan-

  173. -och ökad långsiktighet. Hur kan vi
    se till att vi bygger ett samhälle-

  174. -där vi kanske inte helt och hållet
    blir av med stuprören-

  175. -men där vi kan bygga
    fler hängrännor-

  176. -så individer inte faller
    mellan stolarna?

  177. Det är en utav lösningarna för att
    sluta de påverkbara hälsoklyftorna.

  178. Med det sagt går det inte
    att komma ifrån-

  179. -att vissa områden
    är mer centrala än andra.

  180. Inte bara för att vi ska lösa
    hälsoklyftorna på lång sikt-

  181. -utan också för att kunna hjälpa
    dem som inte fick hjälp i skolan-

  182. -som inte har fått sociala
    investeringar tidigt-

  183. -utan av olika anledningar
    har hamnat snett.

  184. Där är som sagt ANDT-området
    helt centralt.

  185. Därför att här ser vi tydligare
    än på många andra områden-

  186. -just hur klyftorna och skillnaderna
    i hälsa faktiskt slår.

  187. Det är också centralt
    därför att här har vi kanske-

  188. -det största lidandet
    utav ohälsan i många grupper.

  189. Här har vi också de största
    potentiella vinsterna att hämta hem.

  190. I minskat lidande och ekonomiskt
    om vi förmår att göra rätt saker.

  191. Många aktörer behöver finnas i den
    här sektorn och dra åt samma håll-

  192. -om vi ska lyckas med de mål som vi
    har ställt upp på ANDT-området.

  193. Då är det viktigt att varje aktör
    utifrån sina perspektiv-

  194. -lyckas bidra på bästa möjliga sätt
    för "the greater good".

  195. Från statens sida
    är det helt självklart-

  196. -att statens största bidrag-

  197. -måste vara att se till
    att vi kan skapa förutsättningar-

  198. -för långsiktighet
    och starkare strukturer.

  199. Därför har det varit viktigt
    när vi förnyat ANDT-strategin-

  200. -att fortsätta bygga på det som fung-
    erat i den tidigare ANDT-strategin.

  201. Dit hör målstrukturen
    men också långsiktigheten-

  202. -och att vi fört samman
    det som man kan tycka-

  203. -är olika former av beroenden och
    substanser till en gemensam strategi.

  204. Det tror vi har varit
    en framgångsfaktor.

  205. I det arbetet har det också
    varit viktigt för oss-

  206. -att försöka bli mer strategiska.

  207. Det här ska vara en långsiktig
    strategi som ska hålla över flera år.

  208. Då kan man inte alltid beskriva
    enskilda åtgärder lika konkret-

  209. -eller detaljrikt som tidigare.

  210. Utan det handlar om
    det övergripande strategiska arbetet.

  211. Jag hoppas att ni redan har börjat
    jobba med ANDT-strategin-

  212. -och att ni uppfattar det som det
    strategiska, målinriktade verktyg-

  213. -som det är tänkt att vara. Men det
    räcker inte att skapa en strategi-

  214. -för att bygga långsiktighet.

  215. Det handlar också om
    hur dessa fungerar i vardagen.

  216. Där är det uppenbart i dag
    att arbetet med ANDT-frågor-

  217. -är alltför fragmentiserat.
    Det görs väldigt mycket bra.

  218. Det finns engagemang. Tyvärr kommer
    inte samverkan alltid till stånd-

  219. -eller att den kunskap och erfarenhet
    som finns når ut hela vägen-

  220. -och kommer de individer
    med de största behoven till del.

  221. Därför är ett komplement
    till ANDT-strategin-

  222. -att folkhälsomyndigheten utvecklar
    sitt arbete, men att vi parallellt...

  223. Det arbetar vi med
    på socialdepartementet-

  224. -med kommissionen för jämlik hälsa.
    Hur kan vi skapa en bättre struktur-

  225. -för folkhälsoarbetet
    och det preventiva arbetet-

  226. -så att den kunskap och erfarenhet
    som kan finnas på nationell nivå-

  227. -bättre kan spridas ut över landet?
    Hur kan vi skapa en bättre struktur-

  228. -för att möjliggöra samverkan
    på regional och lokal nivå?

  229. Hur kan vi skapa en bättre struktur
    för att samverkan ska ske vertikalt-

  230. -från lokal till regional
    upp till nationell nivå?

  231. Det är en viktig pusselbit.

  232. Jag hoppas att vi inom en relativt
    snar framtid ska kunna presentera-

  233. -en ny struktur för folkhälsoarbetet
    som underlättar-

  234. -arbetet med ANDT-strategin,
    men också ert arbete i vardagen.

  235. Den sista frågan jag vill ta upp,
    kopplad till att sluta hälsoklyftor-

  236. -men också specifikt kopplad till
    ANDT-området, är att jag tror-

  237. -att om vi ska kunna lyckas möta
    de stora utmaningar vi står inför-

  238. -räcker det inte att ha strukturerna
    eller strategierna på plats.

  239. Det räcker inte att ha de formella
    samhällsorganisationerna på plats.

  240. Till syvende och sist kommer det
    att krävas ett personligt engagemang.

  241. Det kommer att krävas ett brett, per-
    sonligt engagemang i hela samhället.

  242. Jag ser det som en utav mina främsta
    uppgifter som folkhälsominister-

  243. -att skapa debatt och få de frågorna
    högre på den politiska dagordningen.

  244. Jag ser som avgörande för att
    i sin tur kunna lyckas med detta-

  245. -att bedriva en progressiv politik
    där vi hela tiden flyttar gränserna-

  246. -för vad som är möjligt att tänka
    och säga när det gäller ANDT-frågor-

  247. -men också folkhälsofrågor i stort.
    Ibland handlar det om att provocera.

  248. Ibland handlar det om att kunna sätta
    nya bilder i huvudet på människor.

  249. Ibland handlar det om att säga det-

  250. -som man inte får debattera
    i samhället i stort.

  251. Allt ifrån hur vi skärper regelverket
    kring rökning-

  252. -och hur vi med nya medel
    kan minska tobaksbruket.

  253. Hur vi kan ta tag i marknads-
    föringsfrågorna kring alkoholen-

  254. -och värna den alkoholpolitiska mo-
    dellen där Systembolaget är hjärtat.

  255. Det handlar om hur vi ska kunna
    försvara det arbete-

  256. -som har bedrivits med goda resultat
    i Sverige-

  257. -när det gäller prevention kring
    narkotika, när det gäller-

  258. -att kunna förmå unga att avstå från
    att över huvud taget prova narkotika-

  259. -men kunna koppla det till
    att samtidigt hjälpa de människor-

  260. -som har det svårast och riskerar
    att dö p.g.a. sitt narkotikamissbruk.

  261. Och det handlar om hur vi med den
    goda ansats vi har från svensk sida-

  262. -och goda resultat på dopningområdet
    också kan ta nästa steg-

  263. -in i de obskyra lokalerna och göra
    en större insats utanför idrotten-

  264. -när det gäller att minska
    dopninganvändandet.

  265. Om vi ska lyckas kräver det inte bara
    att vi får en fröjdig debatt-

  266. -utan också
    att vi kan väcka engagemang.

  267. För det handlar om allas lika rätt
    till en god hälsa.

  268. Det handlar om allas lika rätt att
    kunna leva ett långt och friskt liv.

  269. Det borde vara en utgångspunkt
    för all politisk verksamhet-

  270. -men också all mänsklig verksamhet.
    Jag hoppas att ni alla här inne-

  271. -som på olika sätt dagligdags
    arbetar med de viktiga hälsofrågorna-

  272. -kan smitta andra med ert engagemang,
    att vi alla här inne kan bidra till-

  273. -att få en ordentlig debatt och
    ett större intresse för hälsofrågor-

  274. -och ANDT-frågor. Det är
    den avgörande ingrediensen för-

  275. -om vi lyckas eller misslyckas
    med våra mål.

  276. Det gör all skillnad
    om vi får ut mesta möjliga-

  277. -utav våra strukturer, vår strategi
    och organisation eller inte.

  278. Så tack för det arbete som ni gör.

  279. Jag ser fram emot att fortsätta
    samarbeta med er. Tack så mycket.

  280. Stort tack, Gabriel.
    Det är en omfattande strategi.

  281. Kommissionen för jämlik hälsa
    är också omfattande frågor.

  282. Regeringen bedriver också arbete
    kring de globala målen.

  283. Om man skulle försöka konkretisera
    det här, utifrån ditt perspektiv-

  284. -vilken är den enskilt största
    utmaningen för att lyckas?

  285. Jämlikhets- och
    jämställdhetsperspektivet.

  286. Därför har vi valt att betona det
    i ANDT-strategin.

  287. När man tittar på frågorna
    ur ett övergripande perspektiv-

  288. -kan man säga: "Hälsoutvecklingen
    ser bra ut i Sverige."

  289. "Medellivslängden ökar,
    vi mår bättre, drickandet går ner."

  290. Först när man tittar på
    enskilda grupper-

  291. -ser man att skillnaderna ökar.

  292. Samtidigt som färre röker, dricker
    och brukar narkotika än tidigare-

  293. -inom vissa grupper, har vi
    motsatt utveckling i andra grupper.

  294. Därför blir jämställdhets- och
    jämlikhetsperspektivet viktigt.

  295. Annars riskerar vi att missa det
    som skulle kunna hjälpa oss framåt.

  296. Du sa: "Sverige är experter på
    stuprör." Vill du utveckla det?

  297. Vi är duktiga när det gäller
    att organisera vårt samhälle.

  298. Jag är också idrottsminister.

  299. I våras besökte jag
    en förening som jobbar med parkour.

  300. Man ska ta sig på snabbast möjliga
    sätt från punkt a till punkt b-

  301. -oavsett om det står ett hus
    eller en mur i vägen.

  302. Sverige är det enda land i världen
    som har organiserad parkour.

  303. Parkour ska ju vara oorganiserat.

  304. Men det är organiserat.
    Det är Svenska Gymnastikförbundet.

  305. Det är ett tydligt exempel på att vi
    är jätteduktiga på att organisera.

  306. Samtidigt finns en baksida: Ibland
    organiserar vi bort engagemanget.

  307. Vi tror att allt ska lösas
    om institutioner pratar med varandra.

  308. Vi har missat
    att det finns viktiga gråzoner-

  309. -där det inte går att hitta tvära
    snitt i och organisera ansvaret-

  310. -och där allting blir tydligt,
    utan där man kräver en samverkan-

  311. -och att individer tar på sig ansvar
    så att samverkan kommer till stånd.

  312. Det är där vi måste ha bättre
    strukturer och förutsättningar-

  313. -för att organisera upp en samverkan
    i de här gråzonerna.

  314. Du är ytterst ansvarig för
    de här frågorna i Sverige.

  315. Framför oss sitter gräddan av
    Sveriges ANDT-arbetare.

  316. Vad skulle du vilja skicka med dem?
    Vad ska de göra framöver?

  317. Vad vill du skicka med dem?

  318. Det viktigaste
    som jag kan skicka med er-

  319. -och det tror jag är en utav
    anledningarna till konferensen-

  320. -det är att med tanke på
    de utmaningar som vi står inför-

  321. -på samhällsnivå-

  322. -men jag tror att många av er också
    möter det i ert dagliga arbete-

  323. -när man kanske ibland tänker: "Hur
    ska jag hjälpa den här personen"-

  324. -"som så lång tid
    haft en så komplex problematik..."

  325. "Jag kanske kan göra min del,
    men andra kan kanske inte göra sin."

  326. Då tror jag att det viktiga
    att ta med sig i det arbetet-

  327. -är att känna
    att många drar åt samma håll.

  328. Vi sätter upp
    strukturer och strategier-

  329. -för att underlätta för alla oss
    att arbeta mot samma mål.

  330. Vi behöver dra mer åt samma håll-

  331. -annars kan vi aldrig lösa de problem
    och utmaningar vi står inför.

  332. -Stort tack, Gabriel Wikström!
    -Tack.

  333. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regeringens syn på droger

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Drogpolitik, Folkhälsa, Medicin, Narkotikafrågor, Narkotikapolitik, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.