Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : God vård och rätten till hälsaDela
  1. Mitt namn är Kavot Zillén, och jag
    är juris doktor i medicinsk rätt.

  2. Jag har gjort en del
    rättsvetenskaplig forskning-

  3. -om kravet på god vård
    och mänskliga rättigheter i vården.

  4. Jag tänkte titta närmare
    på kravet på god vård utifrån-

  5. -beroende- och missbruksvården
    som exempel.

  6. Man kan kolla på vilka lagar som
    finns om missbruks- och beroendevård.

  7. Socialtjänstlagen-

  8. -där kommunen har huvudansvaret,
    syftar till att ge-

  9. -särskilda insatser för att
    förebygga och motverka missbruk.

  10. Hälso- och sjukvårdslagen
    kanske ni är medvetna om.

  11. Det är en ramlagstiftning
    som ger särskilda principer-

  12. -riktat mot vårdgivare när det gäller
    att uppfylla kravet på god vård.

  13. Dessutom finns det
    särskilda tvångsvårdslagar-

  14. -som kan bli aktuella
    i vissa situationer.

  15. Lagen om tvångsvård av missbrukare
    och lagen om psykiatrisk tvångsvård-

  16. -när det gäller missbrukare som också
    har en allvarlig psykisk störning.

  17. Polisen har ett särskilt ansvar att
    omhänderta personer som är berusade-

  18. -enligt lagen om omhändertagande
    av berusade personer.

  19. Då ska vi titta
    på kravet på god vård.

  20. I missbruksutredningens
    slutbetänkande om särskilda insatser-

  21. -för missbruk och beroende, så fram-
    går att missbruket i samhället ökar.

  22. Frågan är om vården hänger med.

  23. Får de med missbruks- och beroende-
    problematik den vård de behöver-

  24. -för att
    kunna ta sig ur sitt missbruk?

  25. Målet för hälso- och sjukvården
    är en god vård på lika villkor-

  26. -och för att uppfylla det
    krävs i lagstiftningen-

  27. -att vårdgivaren
    ska uppfylla kravet på god vård.

  28. God vård är ett samlingsbegrepp för
    flera olika kriterier och garantier.

  29. Man ska bland annat
    ge god kvalitet på vården.

  30. Man ska följa hygienföreskrifter-

  31. -och respektera patientens
    självbestämmande och integritet-

  32. -som är grundläggande principer inom
    vården. Man ska informera patienten-

  33. -så att denne kan lämna ett samtycke.
    Självklart ska vården man ger-

  34. -vila på vetenskap och erfarenhet,
    en viktig kvalitetssäkring i vården.

  35. En god hälsa
    och vård på lika villkor-

  36. -förutsätter att stater som skrivit
    på internationella konventioner-

  37. -vidtar åtgärder för att säkerställa
    den bästa möjliga hälsan.

  38. Rätten till bästa möjliga hälsa är
    en grundläggande mänsklig rättighet-

  39. -precis som religionsfrihet
    eller rätten till domstolsprövning.

  40. Och den rätten
    lägger ett ansvar på staten-

  41. -att vidta åtgärder för att se till
    att det finns god sjukvård-

  42. -och att förebygga
    sjukdomar i samhället.

  43. God vård ska vara lättillgänglig.

  44. Det framgår tydligt
    i hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

  45. Bland annat
    geografisk närhet till vård.

  46. Jag måste kunna ta mig
    till vårdinrättningar.

  47. Man ska få en kvalificerad
    medicinsk bedömning snarast.

  48. Dessutom finns det en vårdgaranti
    i patientlagen-

  49. -och i hälso- och sjukvårdslagen.
    Man ska få träffa en läkare-

  50. -och få vård och behandling
    inom en viss tid.

  51. Tillgänglighetskravet
    som vi har diskuterat här-

  52. -är också en viktig förutsättning för
    en jämlik vård. Vård på lika villkor.

  53. Vårdresurserna ska komma
    alla till gagn på lika villkor.

  54. Tillgänglighetskravet är direkt
    knutet till rätten till hälsa.

  55. FN:s kommitté för ekonomiska,
    sociala och kulturella rättigheter-

  56. -har tagit fram fyra kriterier-

  57. -där man kollar om staten uppfyller
    rätten till hälsa eller inte.

  58. Två av kriterierna handlar
    om tillgång och tillgänglighet.

  59. Tillgång handlar om
    att det ska finnas vårdinrättningar-

  60. -sjukvårdspersonal, medicin, o.s.v.

  61. Tillgänglighet handlar om att alla
    ska få vård på lika villkor.

  62. Man ska förebygga diskriminering
    inom vården.

  63. I den sista sliden handlar det om...

  64. Nu vet vi vilka krav tillgänglighets-
    kravet ställer på vårdgivarna-

  65. -utifrån hälso- och sjukvårds-
    lagstiftningen och rätten till hälsa-

  66. -och då kan man ställa sig frågan:
    Uppfyller missbruksvården kraven?

  67. Missbruksutredningen
    har tittat på de här frågorna-

  68. -och pekat på
    att det finns ett ökat missbruk-

  69. -men även brister i tillgängligheten.

  70. Det finns ett dolt missbruk,
    som har att göra med-

  71. -att sjukvården inte är så bra på att
    informera om missbruksproblematik-

  72. -t.ex. när det gäller missbruk av
    läkemedel eller dopningspreparat.

  73. Dessutom är vårdtillgången ojämlik.

  74. Alla har inte svårt
    att få beroendevård.

  75. Det beror på
    var i landet man befinner sig.

  76. Vissa landsting och kommuner är bra
    på särskilda insatser, andra sämre.

  77. Det blir lite som ett lotteri.

  78. Vad beror de här bristerna
    i tillgänglighet på?

  79. Här finns det olika förklarings-
    faktorer, men en central förklaring-

  80. -kan vara
    en otydlig ansvarsfördelning-

  81. -mellan kommun och landsting.

  82. Kommunen ska,
    som ansvarig för socialtjänsten-

  83. -se till att man riktar vissa
    insatser för att förebygga missbruk.

  84. Man ska ge den enskilde möjlighet
    att själv ta sig ur sitt missbruk.

  85. Landstinget
    har det medicinska ansvaret.

  86. Man ska ge medicinsk bedömning
    och vård vid sjukdomstillstånd-

  87. -somatiska såväl som psykiatriska
    tillstånd - till följd av missbruk.

  88. Men landstinget har också
    ett allmänt krav att ge god vård-

  89. -och då har olika landsting
    tolkat uppdraget på lite olika sätt.

  90. Vissa landsting har sett det som att
    det inkluderar förebyggande insatser-

  91. -medan kommunen ansvarat för före-
    byggande insatser på andra platser.

  92. Det blir osäkert när den enskilde
    inte vet vart man ska vända sig-

  93. -för att få den här vården.

  94. Det som jag har tagit upp nu-

  95. -visar på att det finns brister
    i tillgängligheten, vilket innebär-

  96. -att den enskilde kanske inte får
    den vård som han eller hon behöver-

  97. -för att kunna ta sig ur sitt
    missbruk. Och då blir frågan-

  98. -om Sverige uppfyller rätten
    till hälsa och kravet på god vård-

  99. -när vi har såna här brister
    i missbruks- och beroendevården.

  100. Och med de orden
    så tackar jag för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

God vård och rätten till hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Drogberoende, Drogmissbruk, Missbrukarvård, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.