Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Engelska - universitetsvärldens nya latin?Dela
  1. Folk tycker olika. Vissa tycker det
    är bra att vi använder mer engelska.

  2. Andra tycker det är skitdåligt.

  3. Jag heter Linus. Jag ska tala
    om engelska under rubriken:

  4. "Engelska
    - universitetsvärldens nya latin?"

  5. Jag ska börja med
    att säga nåt kort om mig själv.

  6. Jag... Man skulle kunna säga
    att det i början handlade om-

  7. -ett genuint intresse för språk.

  8. Ett språkintresse
    som jag förvärvade under några år-

  9. -av backpackande efter gymnasiet.

  10. Och sen omsatte till en examen
    i nåt som heter språkkonsult.

  11. Man kan bli det också i Stockholm.
    Jag gjorde det i Umeå.

  12. Den är nog bra här också.

  13. Med den här examen
    började jag jobba på Språkrådet-

  14. -som är Sveriges språkmyndighet.

  15. Där pratar man om utmaningar som
    svenska språksamhället står inför.

  16. En av de frågor man pratade mest om
    var engelska i vetenskapen.

  17. Jag skrev en rapport om det, men...

  18. ...insåg hur mycket jag inte förstod.

  19. Jag kom på att jag skulle vilja
    fördjupa mig rejält i den frågan.

  20. Det ledde mig
    till Stockholms universitet.

  21. Närmare bestämt
    Centrum för tvåspråkighetsforskning.

  22. Jag tänkte kommentera lite
    vad tvåspråkighet är.

  23. Det är en hel räcka olika saker.
    Man kanske kan säga så här:

  24. Tvåspråkighet är ett fenomen
    som finns hos människor-

  25. -och som kan studeras i skallen
    på folk. Det gör också folk hos oss.

  26. Man är intresserad av
    hur man lär sig ett andraspråk.

  27. Hur det funkar för människor
    som kan många språk och så vidare.

  28. Man kan också titta på tvåspråkighet
    som ett samhällsfenomen.

  29. Till exempel: "Vad finns det för
    världar eller delar av samhällen"-

  30. -"där fler än ett språk används?
    Vad leder det till för utmaningar"-

  31. -"och konflikter?"

  32. Min specifika kontext
    är alltså vetenskapen.

  33. Vetenskapen är dock jättestor.
    Jag har inte tittat på hela-

  34. -utan har valt ut
    ett antal vetenskapliga discipliner.

  35. Ja, det här kan sägas vara en fråga
    som står i centrum för konflikten.

  36. Är universitet nationella
    eller internationella?

  37. Utanför den här lokalen
    ser det ut så här på vårkanten.

  38. Jag vill sätta fingret på ett faktum:

  39. Att Stockholms universitet
    ligger i Sverige.

  40. Det finansieras
    av svenska skattemedel-

  41. -och lyder under svenska lagar.

  42. Men är också sammanknutet
    med en massa andra universitet-

  43. -runtom på jordgloben.

  44. Varje dag kommunicerar man med dessa.
    Man åker på konferenser.

  45. Har mycket att göra
    med folk som forskar-

  46. -på liknande ting som en själv
    i andra länder.

  47. Så svaret på frågan är förstås
    att universitet på ett komplext vis-

  48. -är både internationella
    och nationella.

  49. Min grej är
    att titta på deras språkanvändning-

  50. -för att få syn på historiska
    tendenser och nutida konflikter.

  51. När man gör det, kan det vara bra
    att återvända till historien.

  52. Latin finns med i titeln
    på mitt föredrag.

  53. Latin var under en lång period
    de lärdes modersmål-

  54. -i Sverige och många andra länder.
    Det språk man använde-

  55. -för en rad viktiga kommunikations-
    former inom vetenskapen.

  56. Till exempel publicering.
    Alla avhandlingar skrevs på latin-

  57. -under 1600-, 1700-
    och en bit in på 1800-talet.

  58. Det användes också
    som undervisningsspråk.

  59. Sen började man använda andra språk.
    Nuförtiden använder man inte latin.

  60. Det händer då och då,
    som här när jag fick min lagerkrans-

  61. -av dekanen, eller dekanus,
    som alltid försiggår-

  62. -tillsammans med en
    liten rituell fras av den här typen.

  63. Det är i princip för den funktionen
    som universitetsvärlden har latin.

  64. Förutom förstås i studiet av latin.

  65. Jag fick lagerkransen för att jag
    hade skrivit en doktorsavhandling.

  66. Den handlar om språkanvändning
    vid universiteten.

  67. Men, den är inte
    renodlat språkvetenskaplig.

  68. Därför att språkfrågan
    är hoptrasslad med andra frågor.

  69. De måste man förstå,
    för att kunna säga nåt vettigt-

  70. -om varför någon väljer att skriva
    en avhandling på ett visst språk.

  71. Det är inte inomspråkliga faktorer
    som avgör det.

  72. Man behöver ofta en typ
    av vetenskapssociologisk förståelse-

  73. -så att man kan grubbla kring vad som
    driver människor i den här världen.

  74. Varför gör de som de gör?
    Vad utmärker den här världen?

  75. Det kan också vara på sin plats
    att ha forskningspolitisk kunskap.

  76. Det vill säga
    vad karaktäriserar regelverket-

  77. -eller den vidare kontexten inom
    vilken människor fattar sina beslut?

  78. Alltså är min avhandling
    ett stycke forskning om forskning.

  79. Vilket är praktiskt,
    med tanke på föregående talare.

  80. Man forskar på det som finns kring
    en. Nära när man ska på fältarbete.

  81. Helt automatiskt får man vara
    i sin miljö väldigt lång tid.

  82. Man förkroppsligar förstås de här
    värdena under tiden som man skriver.

  83. På denna punkt kan man notera att min
    avhandling är skriven på engelska.

  84. Det finns två typer av avhandlingar.
    Man skriver en monografi, en bok.

  85. Eller en sammanläggningsavhandling-

  86. -som består av separat publicerade
    artiklar, som man slår ihop.

  87. Man skriver en liten introduktion
    och försvarar.

  88. Det är alltså vad jag har gjort.

  89. Det är inte bara jag som skriver
    på engelska, det gör de allra flesta.

  90. Det har vi redan hört. Ungefär nio av
    tio avhandlingar skrivs på engelska.

  91. Tittar vi på hur det har sett ut
    historiskt i Sverige-

  92. -så ger det här en ungefärlig bild.
    Det vill säga i början av 1900-talet-

  93. -användes ett par, tre språk.

  94. Nånstans kring 1940 började engelskan
    plocka marknadsandelar.

  95. Sedan dess har det gått upp rejält.

  96. Mest på bekostnad
    av tyska avhandlingar.

  97. Det fördelar sig inte jämnt
    över discipliner.

  98. Man kan förenklat säga att
    i naturvetenskap, medicin, teknik-

  99. -skrivs i princip allt på engelska.

  100. I andra discipliner,
    humanistiska discipliner-

  101. -såsom historia och juridik-

  102. -är majoriteten av avhandlingarna
    på svenska.

  103. Fäst uppmärksamhet vid historia. Jag
    tänker återkomma till den lite kort.

  104. Undervisning? Också där
    är det vanligare med engelska.

  105. Det kommer sig
    av en europeisk satsning-

  106. -på att skapa
    en gemensam utbildningsmarknad.

  107. Man kallar det för Bolognaprocessen.

  108. Sedan den infördes, vilket
    det här diagrammet visar tydligt-

  109. -har det blivit
    mycket mer utbildningar som ges-

  110. -med engelska som undervisningsspråk.

  111. Det kan vara bra att säga-

  112. -att det inte är jämnt fördelat över
    discipliner eller nivåer där heller.

  113. Det är vanligare på avancerad nivå
    och på tekniska utbildningar.

  114. Jag skulle vilja påstå
    att det här är en försiktig slutsats:

  115. Det blir mer och mer engelska.
    För er som vill in i den här världen-

  116. -kan ni vara säkra på att stöta på
    en hel del engelska.

  117. Beroende på vad ni tänker
    studera vidare till förstås.

  118. Men på ett eller annat vis-

  119. -i kurslitteratur,
    undervisningsspråk, tentaspråk-

  120. -kanske avhandlingsspråk,
    kommer det att bli en del engelska.

  121. Sen är det förstås också så-

  122. -att engelskans roll
    är mer komplex än latinets.

  123. Inte minst
    så var latinet ingens modersmål.

  124. Men det är ju engelskan. Det används
    av världens mäktigaste länder.

  125. Av typen USA. Så den här konflikten
    är lite mer delikat nu för tiden.

  126. Folk tycker olika om den.

  127. Vissa tycker det är bra
    att vi använder mer engelska.

  128. Andra tycker det är skitdåligt.

  129. Ungefär så här brukar de resonera.

  130. Apropå engelska
    som möjlighet eller nödvändighet-

  131. -pekar man på att kunskap förstås
    inte känner av nationsgränser.

  132. Den produceras och används globalt.

  133. Det är orimligt att använda språk
    med liten räckvidd.

  134. En massa discipliner
    är väldigt specialiserade.

  135. Det finns nånting nördigt
    med forskning i positiv bemärkelse.

  136. Det kan också leda till att det är
    tre, fyra i Sverige som bryr sig.

  137. Det blir konstigt att publicera sig
    för dem, som en privat brevväxling.

  138. Mer praktiskt i så fall
    att använda ett och samma språk-

  139. -så att man får några som bryr sig
    om just det som jag bryr mig om.

  140. För att göra det i våra tider
    krävs engelska.

  141. Engelska som problem, då?

  142. Ja, för det första leder mer engelska
    till mindre svenska.

  143. Det är i sig ett problem när det
    gäller till exempel språkutveckling.

  144. Språk behöver användas i avancerade
    sammanhang för att utvecklas.

  145. Nya termer ska tillkomma
    och så vidare.

  146. Det är också förstås så att
    forskningens finansiärer, det är ni.

  147. Eller möjligen era föräldrar.
    Man kan fråga sig...

  148. ...vad ni ska ha för det ni köper,
    på ett sätt.

  149. Ska den kunskap
    som forskningen producerar-

  150. -komma tillbaka till er?
    Ska ni kunna förstå den?

  151. Man hävdar att engelska
    ökar avståndet mellan experter-

  152. -och allmänhet.

  153. Sen finns idén
    om språkligt handikapp.

  154. De flesta brukar vara bäst
    på det språk som de lärde sig först.

  155. Det är inte alltid så,
    men det kan vara så.

  156. Att skriva på engelska för en svensk
    är därmed handikappande-

  157. -särskilt i konkurrens med folk
    som har språket som modersmål.

  158. Inte minst finns frågan om att
    vissa discipliner producerar kunskap-

  159. -om ämnen som främst angår Sverige:
    Svensk lagstiftning, svensk historia.

  160. Det är inte bara
    att översätta det till engelska.

  161. Då får man höra:
    "Det där bryr vi oss inte om."

  162. "Det där är så specifikt,
    i nåt land uppe i norra Europa."

  163. "Du måste lägga om hela ditt argument
    för att det ska gå att publicera."

  164. Vilket kan leda till
    att man slutar forska om vissa saker.

  165. För att greppa de här frågorna,
    kan det vara bra att återvända-

  166. -till frågor av typen: Vad driver
    forskare att bete sig som de gör?

  167. Hur vill man från politiskt håll
    att forskningen ska vara?

  168. Vad gör man för att få som man vill?

  169. Och kanske det svåraste steget:
    Hur hänger ett ihop med två?

  170. Alltså, hur påverkar forskningens
    styrning vad forskare pysslar med?

  171. Här kommer vetenskapssociologiska
    utgångspunkter, som man kan välja.

  172. Den första är att akademisk frihet-

  173. -är en helig ko i den här världen.

  174. Staten ska inte lägga sig i
    vad forskningen gör.

  175. Och inte heller vad journalister
    skriver om. Det måste finnas avstånd.

  176. Samtidigt är det inte så
    att forskares frihet-

  177. -gör att de får pengar från nån
    som säger "gör vad du vill".

  178. De här pengarna
    hamnar hos forskningsråd-

  179. -som forskare söker pengar hos.

  180. Det innebär en del,
    som jag kommer att komma in på.

  181. En sak som
    är vetenskapssociologiskt intressant-

  182. -är att knappast nån forskare tycker
    att det de forskar om är ointressant.

  183. Då skulle man inte stå ut.
    Folk brinner för vad de gör.

  184. De har en enorm nyfikenhet
    inför sina forskningsämnen.

  185. Men: Med nyfikenhet blir det lätt
    lite naivt och idealistiskt.

  186. Därför att den här världen är
    enormt hierarkisk och meritokratisk.

  187. Det vill säga, inriktad på resultat
    och prestationer.

  188. Här tjänar konkurrens
    som ett av de främsta bränslena.

  189. Det finns fler
    som vill ha pengar än som får det.

  190. Man måste bete sig på ett visst sätt
    för att få ta del av den här kakan.

  191. Man tävlar mot varandra.
    I konkurrensen om tjänster-

  192. -forskningspengar, berömmelse.

  193. Men i slutänden har man kanske bolån
    och barn och bil.

  194. Det kostar pengar.
    Man vill ha ett jobb helt enkelt.

  195. Man får konstatera att nyfikenhet
    är viktigt, men det räcker inte.

  196. Man måste bete sig på ett sätt
    som gör att man kan fortsätta-

  197. -att vara sådär nyfiken.

  198. Det är så i den här världen
    att olika saker man gör-

  199. -är olika kreddigt. De ger olika
    bra betalt, kan man uttrycka det.

  200. Därför har forskare ett intresse-

  201. -att spela det här spelet
    på ett sätt som är gynnsamt för dem.

  202. Därför behöver man en förståelse
    för regelverket: Forskningspolitik.

  203. Vi har varit inne på det lite, men
    den som sitter på forskningsmedlen-

  204. -forskarnas veckopeng,
    har förstås goda möjligheter-

  205. -att påverka vad det ska forskas om,
    var resultaten ska publiceras-

  206. -och indirekt
    på vilket språk det ska göras.

  207. Det finns olika forskningspolitiska
    trender, men en tydlig-

  208. -är att man tänker på kvalitet
    och genomslag-

  209. -som nåt som uppstår i konkurrens
    med det internationella fältet.

  210. Med forskningsfronten.

  211. Därmed är internationell publicering
    med kreddig än nationell.

  212. Sen kommer den här lilla twisten:

  213. "Internationell" betyder ofta
    forskning skriven på engelska.

  214. Inte så mycket tyska eller franska.
    Det blir en konflikt.

  215. Man kan vara historiker från England
    och jättenationell i sin forskning-

  216. -men skriver man den på engelska
    blir den internationell.

  217. Samtidigt kan man vara internationell
    forskare i socialantropologi-

  218. -och skriva på franska eller tyska.

  219. Då klassas det inte som att man
    pysslar med internationell forskning.

  220. Nu finns det också finurliga sätt
    att mäta och rangordna forskning.

  221. Såna här mått...
    Mått på hur forskare publicerar sig-

  222. -styr också fördelningen av pengar,
    både till universitet, fakulteter-

  223. -och ibland till enskilda forskare
    som publiceringsbonus.

  224. Man mäter ofta
    publikationers citeringar-

  225. -det vill säga hur ofta
    andra forskare citerar mina texter.

  226. Det finns problem med mätteknikerna.
    När man ska titta på citeringarna-

  227. -tittar man bara i databaser
    över engelskspråkig forskning.

  228. Alla som skrev på nåt annat språk
    är inte med i den här diskussionen.

  229. När man söker jobb
    och forskningsmedel-

  230. -visar man upp sina publikations-
    listor och sina citeringar.

  231. Där, om inte förr, blir det tydligt
    vad som räknas och inte.

  232. Man behöver publicera strategiskt.
    Universitet ger små tips-

  233. -hur forskare kan göra.
    Så här säger Stockholms universitet:

  234. "Publicerar du på engelska
    får du internationell spridning."

  235. Det tror jag är korrekt.

  236. "Verktyg
    för att analysera citeringar"-

  237. -"innehåller mest
    engelskspråkig produktion."

  238. Det är också rätt,
    men det är inte av gud givet.

  239. Det är ett strukturellt problem
    som man skulle kunna hantera.

  240. "Internationell publicering kan bidra
    till att forskningen når läsare"-

  241. -"som annars inte hittar resultaten."

  242. Det är korrekt,
    men man skulle kunna vända på det:

  243. Nationell publicering kan bidra
    till att forskningen når nya läsare.

  244. Slutsatsen blir att universitet
    är indragna i ett globalt race.

  245. Forskare tävlar,
    men det gör också universitet.

  246. De mäts och granskas i konkurrens
    med andra universitet.

  247. Några av mina forskningsresultat
    säger att trenderna som vi ser-

  248. -uppenbart kommer att påverka
    discipliner på olika sätt.

  249. I discipliner där man av tradition
    har skrivit på svenska, säg historia-

  250. -blir det problem när det plötsligt
    är på engelska man ska skriva-

  251. -för att det ska löna sig.

  252. Men: Det som missgynnar vissa,
    det gynnar andra.

  253. Vad jag har sett tydligt är att yngre
    forskare, till exempel i historia-

  254. -drar nytta av nya sätt att värdera
    vad som är vetenskaplig framgång.

  255. De publicerar sig på engelska
    för att slå sig fram-

  256. -i konkurrensen
    inom de här disciplinerna.

  257. Det späder på engelskans dominans-

  258. -eftersom vi nu ser mer engelska
    också inom humaniora.

  259. Det är lätt att tro
    att svenska knappt används. Men...

  260. Texter är slutprodukter.
    Så här kan man visa det:

  261. Låt oss säga
    att vi har texter på engelska.

  262. De föregås av en massa saker.
    Forskningsmöten, anteckningar-

  263. -och mejl och annat, som man
    som forskare kan behöva kartlägga.

  264. Det visade sig när jag gjorde det att
    i de processer som föregår en text-

  265. -där används jättemycket svenska-

  266. -och även andra språk
    i den här korrespondensen.

  267. Det motsäger idén
    att svenskan håller på att dö-

  268. -som man populärt kan uttrycka sig.

  269. Här är några resultat:

  270. För det första
    finns det olika drivkrafter-

  271. -som syftar till att universiteten
    ska använda mer engelska.

  272. Den tendensen
    är tydligast i publicering.

  273. Många discipliner missgynnas
    av den utvecklingen.

  274. Särskilt såna
    där man traditionellt använt svenska.

  275. Samtidigt som det finns folk
    i såna discipliner-

  276. -som kan dra nytta
    av de forskningspolitiska vindarna.

  277. De publicerar sig på engelska
    som ett sätt att utmärka sig.

  278. Som ett sätt att få ett jobb.

  279. Man ska påpeka att
    engelskans dominans i publicering-

  280. -inte nödvändigtvis betyder
    att svenska inte används.

  281. Det används bara
    inte så mycket i skrift.

  282. Slutligen tror jag att den här frågan
    är långt ifrån färdigutforskad.

  283. Det skulle behövas mycket mer. Det är
    en tendens man ska hålla ögonen på.

  284. -Tack.
    -Tack, Linus.

  285. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Engelska
Ämnesord:
Engelska språket, Forskning, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer engelska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Amira Time

Follow the smell

Amira letar febrilt efter sin kurs. Tillslut får hon rådet att följa doften för att hitta rätt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Radio Popreel

Princess Pea, Mark Waid and Dada Masilo

Vad är den sanna självbilden? Hur ska vi vara för att vara perfekta, och vem är det som bestämmer det? Vi möter den indiska konstnären Princess Pea, den amerikanske serietidningsförfattaren Mark Waid och den sydafrikanska koreografen Dada Masilo, som lekt med könsidentiteterna i den klassiska baletten Svansjön.