Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Vem ska få uppehållstillstånd?Dela
  1. Trovärdigheten
    är bredare än så dessutom.

  2. Det är säkert många av er som
    har läst medialt om ensamkommande.

  3. Det brukar kunna handla
    en del om åldersbedömningar.

  4. Jag ska prata om uppehållstillstånd.

  5. Det är något som lever aktivt
    i vår samhällsdebatt i dag.

  6. Det gjorde jag i min avhandling,
    som hade en engelsk titel:

  7. "Drawing the limits:"-

  8. -"Unaccompanied minors in Swedish
    asylum policy and procedure".

  9. Den blev klar i april,
    granskad och så.

  10. Det är en sammanläggningsavhandling.

  11. Det innebär
    att det inte är en sammanhållen bok-

  12. -utan jag producerade
    utifrån det material jag hade-

  13. -tre vetenskapliga artiklar.

  14. Som man i akademiska böcker
    brukar kalla för analytiska kapitel.

  15. När de var klara,
    skrev jag ett introduktionskapitel-

  16. -som band ihop dem
    till nån sorts helhet.

  17. Jag har en bakgrund som jurist.

  18. Jag stötte på frågan om ensamkommande
    barn i min professionella verksamhet.

  19. Man ska väl säga
    "ensamkommande barn och unga".

  20. De flesta uppger
    att de är kring 16-17 år.

  21. Det är nuförtiden en ganska etablerad
    statistisk kategori-

  22. -hos Migrationsverket till exempel,
    som har använts sedan 1996.

  23. Men det är ett fenomen att barn-

  24. -om vi använder "barn"
    om alla som är under 18 år-

  25. -vilket är
    ganska vedertaget numera...

  26. ...så har yngre personer
    migrerat över gränser väldigt länge.

  27. Det finns flera exempel i närtid.

  28. Balkankriget vid 90-talets inledning,
    till exempel.

  29. Men även militärkupper i Latinamerika
    och...

  30. ...Pragvåren,
    alltså Sovjetunionens intåg-

  31. -i dåvarande Tjeckoslovakien-

  32. -gjorde att väldigt många yngre
    rörde på sig.

  33. Den här gränsen att vara 18 år-

  34. -för att räknas
    som fullt vuxen och myndig-

  35. -har också rört på sig
    genom historien.

  36. Det är de senaste 40 åren som 18 år
    har varit myndighetsgräns i Sverige.

  37. Den har varit högre,
    och legat på 21 år.

  38. Omvänt så anses man än i dag
    i många delar av världen fullt vuxen-

  39. -kanske redan vid 14 eller 15 år.

  40. Så var det även här en gång i tiden.
    Efter till exempel konfirmationen-

  41. -ansågs man vara ganska vuxen,
    och kunde gifta sig och skaffa barn.

  42. Poängen med att säga det, är att
    det har flyttat på sig upp och ner-

  43. -men nu finns en tendens
    att fastlåsa det vid-

  44. -att just den kronologiska siffran 18
    blir väldigt viktig.

  45. Just för att rättssystemet
    ska kunna hantera en person.

  46. Det finns speciallagstiftning,
    som har utvecklats-

  47. -och som har accelererat
    sedan barnkonventionen kom till.

  48. Det finns ofta skyddslagstiftning
    för personer som är just under 18 år.

  49. Då blir det viktigt att fastslå det-

  50. -speciellt
    ur det juridiska perspektivet.

  51. Samtidigt är det så
    i många länder i världen-

  52. -att på grund av
    till exempel dålig infrastruktur-

  53. -i bemärkelsen att många länder är
    fattiga och har prioriterat annat...

  54. Det finns inte sån fin folkbokföring
    som i Sverige-

  55. -där alla som föds registreras.

  56. Det kan vara
    som i en del latinamerikanska länder-

  57. -att när barnet är tre,
    så åker man in till stan-

  58. -och registrerar att man
    har fått ett barn ett visst datum.

  59. I andra länder är det ogörligt,
    på grund av till exempel krig-

  60. -eller att man helt enkelt inte har
    resurser för en byråkratisk apparat.

  61. Ganska många människor
    går helt enkelt runt-

  62. -utan att vara registrerade
    som att de finns.

  63. Det kan göra det svårt
    om man till exempel vill ha ett pass.

  64. Det är en möjlighet som inte
    står jättemånga i världen till buds.

  65. Det är lite av en lyxvara,
    men nåt som man i Sverige-

  66. -och i många andra rikare länder
    tar för givet.

  67. Att det ska vara enkelt att fixa.
    Det kan också i de länder-

  68. -i syd eller tredje världen,
    eller hur man vill benämna det-

  69. -vara svårt att skaffa pass av andra
    orsaker, som etnisk diskriminering-

  70. -som gör det svårt
    att komma i kontakt med myndigheter.

  71. Plus att Sverige inte erkänner
    vissa länders handlingar-

  72. -till exempel från Somalia...

  73. ...där statsmakten
    inte har fungerat sedan 1991.

  74. Om nån visar ett somaliskt pass anses
    det vara av för enkel beskaffenhet.

  75. Det har inte granskats på ett sätt
    som vi godkänner, och är ogiltigt.

  76. Det visar att det blir väldigt svårt
    om man kommer från vissa länder-

  77. -att bevisa,
    dels vilken ålder man har-

  78. -men också vem man är
    över huvud taget.

  79. Vi har en utlänningslag i kraft-

  80. -som kom till 2005.

  81. Mitt intresse i den här avhandlingen
    var att förstå-

  82. -utvecklingen av svensk asylpolitik,
    sedan den förhandlades fram.

  83. Särskilt, jag har även kollat
    på den historiska axeln...

  84. Men 2005 är det jag utgår ifrån,
    eftersom den fortfarande gäller.

  85. Då kan man närma sig det här
    på lite olika sätt.

  86. Som jurist vet jag
    att den så kallade lagstiftarviljan-

  87. -är väldigt viktig när jurister
    och domstolar försöker uttolka-

  88. -hur man ska förstå lagtext.
    Man kan närma sig det på olika sätt.

  89. Det vanliga juridiska sättet
    är att närma sig det via förarbetena.

  90. Till exempel utredningar
    som har föregått en reform-

  91. -och hur olika ministrar och
    andra instanser har uttalat sig om-

  92. -att till exempel ett visst begrepp
    ska förstås.

  93. Det finns andra möjligheter.
    Den som jag tog-

  94. -var att gå till "the horse's mouth",
    till källan.

  95. Det innebar att jag tog kontakt
    med de lagstiftare-

  96. -alltså riksdagsledamöter,
    som hade varit med och...

  97. ...förhandlat fram
    den nuvarande utlänningslagen.

  98. Det fungerar så att förslag på en lag
    passerar ett utskott-

  99. -här socialförsäkringsutskottet.

  100. Där tar de olika partierna, som
    är fördelade efter valresultatet...

  101. Deras ledamöter behandlar det här.
    De diskuterar.

  102. Det kan uppstå konflikt
    kring olika begrepp till exempel.

  103. Det dokumenteras mer eller mindre,
    men skriftlig form-

  104. -är något annat
    än det mer personliga.

  105. Mitt intresse var hur
    de här politikerna hade resonerat-

  106. -kring den nya utlänningslagen-

  107. -och också hur man förstod
    det här fenomenet med ensamkommande.

  108. Det är ett rätt nytt begrepp. Kollar
    man i mediadatabaser från 90-talet-

  109. -nämns ordet ensamkommande-

  110. -som brukar förknippas med en ganska
    tydlig grupp i en politisk debatt-

  111. -bara några enstaka gånger varje år
    fram till ungefär år 2000-

  112. -då det började accelerera till några
    hundra per år. Nu är det flera tusen.

  113. Samtidigt har det varit ett fenomen
    som har funnits ganska länge.

  114. Att barn och unga migrerar.
    Det är först nu som själva...

  115. ...intresset för det har exploderat.

  116. I avhandlingen
    intresserade jag mig också för-

  117. -hur Migrationsverkets handläggare
    hanterar den här lagstiftningen-

  118. -när de
    ska avgöra uppehållstillstånd-

  119. -särskilt för ensamkommande barn.

  120. Det finns en annan aspekt av det här,
    det kallas för bevisbörda.

  121. Det innebär
    att den som vill ha något...

  122. Det är en
    allmän förvaltningsrättslig princip.

  123. Den som önskar nåt av det allmänna...
    Om jag ansöker en ersättning-

  124. -från Försäkringskassan...

  125. ...så har jag bevisbördan för att
    ha rätt till den här ersättningen.

  126. Det är likadant i asylärenden. Den
    sökande ska visa att den har rätt-

  127. -till att beviljas
    uppehållstillstånd, alltså asyl.

  128. Och när det inte finns
    nån skriftlig bevisning...

  129. Ofta kan man som jag nämnde inte visa
    en tydlig dokumentationskedja.

  130. Då är det den narrativa berättelsen
    som får stå i centrum.

  131. Då har jag kollat hur handläggarna-

  132. -bedömer trovärdighetsinnehållet
    i det här.

  133. Trovärdigheten
    är bredare än så dessutom.

  134. Många av er har säkert läst medialt
    om ensamkommande.

  135. Det brukar handla en del
    om åldersbedömningar-

  136. -som kan gå till på olika sätt.
    Antingen handläggare-

  137. -eller med hjälp av Socialtjänsten...
    Att man "erbjuder"-

  138. -som man säger,
    en medicinsk åldersbestämning.

  139. Man röntgar olika delar av kroppen,
    som handleder och tänder.

  140. Man försöker fastställa
    en medicinsk kronologisk ålder.

  141. Man kan även göra andra tester
    under en asylutredning.

  142. Man har under aktuell period gjort
    språktest, där man kollar dialekter.

  143. Om man uppger att man kommer
    från en viss provins i Afghanistan-

  144. -får en språkanalytiker
    lyssna på en bandupptagning-

  145. -av när personen pratar
    under utredningen.

  146. Sen försöker man avgöra om det
    stämmer att man kommer från regionen-

  147. -eller landet,
    en del länder delar ju språk.

  148. Då kan den personen
    eventuellt avgöra om det stämmer.

  149. Man har tagit bort det nu,
    men vid den tidpunkt jag kollade på-

  150. -fanns det också en kunskapskontroll.

  151. Det kunde vara allt från vilka floder
    och geografiska kännetecken-

  152. -som finns i ett visst land.

  153. Och... Som jag varit inne på
    så intervjuade jag ledamöter.

  154. Det är alltså det som kallas data.
    Man kan även kalla det för material.

  155. Det innebär att man plockar in
    ett material som man ämnar undersöka.

  156. I mitt fall
    gällde det femton intervjuer-

  157. -med lagstiftare,
    som varade ungefär en timme vardera.

  158. Som hade suttit med
    i utskottet som behandlade lagen.

  159. Sen begärde jag in
    ett helt kalenderår av beslut av...

  160. ...ärenden, då.
    Ensamkommande barn-beslut från 2011.

  161. Det var 2 368 beslut,
    det är ganska mycket.

  162. Jag gjorde ett urval,
    och kollade på alla avslag-

  163. -och alla på beslutsgränsen över,
    "synnerligen ömmande omständigheter".

  164. Det reducerade det till 916.
    Det är ändå mycket.

  165. Det tog ett år att gå igenom dem.

  166. Det var en lärdom
    för en forskare under utbildning-

  167. -att man gapar för stort ibland, och
    att det tar längre tid än man tror-

  168. -att analysera sånt här.

  169. Vilket innebär att de första två
    av de tre artiklarna-

  170. -handlar om de här politikerna
    och deras uppfattning.

  171. Den första handlade mer
    om asylpolitiken allmänt-

  172. -och hur det går till
    att producera en lag.

  173. Den andra med lagstiftarna handlade
    mer om hur man uppfattade konceptet-

  174. -av ensamkommande barn.

  175. Den tredje behandlade besluten
    av Migrationsverket och trovärdighet.

  176. Den analys jag arbetade med
    kallas oftast för tematisk analys.

  177. Det innebär
    att man kollar i materialet-

  178. -vad för mönster som går tvärsigenom.

  179. Man går inte in så djupt biografiskt
    för varje person-

  180. -utan man kollar
    vad som är gemensamt.

  181. Sticker nåt mönster ut
    i de här intervjuerna?

  182. Om vi kollar på den första studien,
    och fynden från den.

  183. Om hur lagstiftare uppfattar
    hur det går till att göra lag.

  184. Just när det gäller
    utlänningslagen 2005...

  185. ...uppfattade de det som
    väldigt hektiskt och frustrerande.

  186. Man tyckte det var väldigt svårt
    att överblicka vad man höll på med-

  187. -vad det skulle utmynna i. En del är
    kanske för unga för att minnas det-

  188. -men 2005 präglades av en stor
    medial debatt kring apatiska barn.

  189. Det fanns en föreställning om
    att en del barn gick och...

  190. ...fejkade att de var sjuka
    och inte kom ur sängen.

  191. Det föregick den här debatten, som
    kom att handla mycket om just barn.

  192. Det var polariserade positioner
    i de här förhandlingarna.

  193. Det fanns de som tyckte
    att de är apatiska-

  194. -och de som tyckte
    att det bara är fejk alltihop.

  195. Det präglade mycket av diskussionerna
    bakom stängda dörrar.

  196. Till syvende och sist,
    trots de starka åsikterna-

  197. -var det många som kände att
    de fick göra avkall på det de ville.

  198. Särskilt de som ville ha en mer-

  199. -ska vi kalla det
    "generös" flyktingpolitik.

  200. Man tvingades följa partipiskan,
    partiledningens ståndpunkt-

  201. -även om de inte var direkt
    involverade i diskussionerna.

  202. Det tyckte man ledde till
    att man hade ganska otydliga mål-

  203. -och att man inte riktigt fick till
    vad man tänkte kring olika begrepp.

  204. Just för att det fanns krav på att
    det skulle komma en ny utlänningslag.

  205. Det fanns olika instanser som krävde
    att man skulle "baxa igenom det"-

  206. -som en informant benämnde det.
    Det här skedde inte i nåt tomrum.

  207. Utan det man ska tänka på, och en del
    av de här fynden som jag visar-

  208. -är att man pratade väldigt mycket
    om finanspolitiken.

  209. Alltså att man inte fokuserade
    på asylrätten eller barns rätt-

  210. -utan att det handlade
    om kronor och ören.

  211. Hur mycket skulle det kosta för
    staten med det ena och andra valet?

  212. Finanspolitiken satte ramar för
    hur mycket man kunde kosta på sig-

  213. -att vara generös. Alltså
    ganska materiella förhållanden.

  214. Det här benämndes av en del,
    de som kände sig mer nöjda med det-

  215. -som att det var de möjligas konst.
    Trots svårigheter överkom man hinder.

  216. Andra menade
    att det var det omöjligas konst.

  217. De använde just de begreppen,
    det är därför jag sätter citattecken.

  218. Därför att
    det var något som var ogörbart.

  219. Det är något som inte går att fixera,
    menade man.

  220. Det handlade också en del om att bli
    tagen på allvar av andra politiker.

  221. Det är nåt man hör i politisk debatt.

  222. Att man ska visa att man är
    ansvarsfull och en seriös politiker.

  223. När det gäller fynden
    från studie två...

  224. ...som handlade om
    hur lagstiftare ser på ensamkommande-

  225. -var det just
    frågan om kronologisk ålder-

  226. -alltså om man är över eller under 18
    som skulle styra hela bedömningen.

  227. Det var intressant.
    Man vet att från medicinskt håll-

  228. -är det omöjligt
    att slå fast en exakt ålder.

  229. Man får ett spann, som 16 till 20.

  230. Det säger inte så mycket,
    om hela poängen är att man ska...

  231. ...bedöma om nån är 18 eller 17.

  232. Det är lättare att avgöra
    om nån är 16 eller 17, eller över 30.

  233. Det är lättare att se i benvävnad.

  234. När det gäller 17 eller 18...
    Puberteten kan komma i olika åldrar.

  235. Ens hälsa eller kost kan ha skiljt
    sig åt när man har vuxit upp-

  236. -som gör att det slår olika.
    Nån som är 17 kronologiskt-

  237. -kanske får utslag som att den
    vore äldre. Mer sliten, helt enkelt.

  238. Nån som är yngre-

  239. -kan ha kommit i puberteten tidigare
    av rent genetiska orsaker.

  240. Det är svårt att avgöra.

  241. Trots detta
    klamrade sig politikerna fast vid-

  242. -att det viktigaste är att slå fast
    om de är över eller under 18.

  243. "Då vet vi vad vi ska göra."

  244. Över 18 och de behandlas som vuxna,
    annars ska man ta hand om dem.

  245. Det fanns i alla berättelserna
    med de här politikerna-

  246. -delar av att man ska rädda barn,
    att barn förtjänar att ha det bra.

  247. "Barn är det viktigaste som finns."
    Såna här ganska klassiska...

  248. ...uttalanden i vår del av världen.
    Att barndomen är nåt heligt.

  249. Samtidigt var man ganska orienterad
    mot att beskriva-

  250. -att barn som flyr behöver skydd,
    men också mycket disciplin.

  251. Det fanns också en syn om
    att de här barnen är potentiella hot.

  252. Man kan utveckla psykisk ohälsa.
    Det framkom ganska mycket.

  253. Man kan utveckla ett kriminellt
    beteende genom sin utsatta situation.

  254. Därför behöver barnen
    ett starkt inslag av fostran.

  255. Sen fanns det även inslag, det här
    kunde förekomma hos samma person-

  256. -i olika turer
    när vi pratade om ämnet-

  257. -ett stort behov av
    att ta tillvara deras kompetenser.

  258. Att man var med på att det krävs
    en del för att resa själv-

  259. -mellan olika länder.

  260. Och det indikerade också som fynd-

  261. -att lagstiftarna uppfattar
    asylsystemet som väldigt rationellt-

  262. -och att det verkade vara viktigare-

  263. -att man får en rättvis bedömning
    på pappret snarare än i verkligheten.

  264. Det är en formalistisk rationalitet-

  265. -att det är viktigt
    att systemet fungerar på papper.

  266. Den sista studien
    visade att i de här asylbesluten-

  267. -så kan man kortfattat säga
    att handläggarna gick på-

  268. -i princip allt som barnen
    hade nämnt som sina asylskäl.

  269. Man gick på både deras kompetens,
    "du vet inte det här"-

  270. -"du saknar uppfattning om det"...
    Men man gick också på historien.

  271. Om till exempel nån beskrev att...

  272. ...ens föräldrar hade dött
    i en bilbomb, så kunde man säga:

  273. "Du såg inte det här själv. Det var
    en granne som berättade det för dig."

  274. Då fanns det
    ingen förstahandsinformation.

  275. Sekundär kunskap, att
    man fått något berättat för sig...

  276. Alltså kritiserade man
    att det hölls nere.

  277. Samtidigt kunde man vända
    på asylskäl.

  278. Om nån till exempel sa att-

  279. -"det skedde en massaker i min stad
    och jag höll mig gömd i sex månader"-

  280. -kunde handläggaren skriva:

  281. "Du var kvar efter att massakern
    ägde rum. Ingenting hände dig."

  282. "Då borde du inte vara så hotad
    som du påstår att du är."

  283. Om nån annan ensamkommande
    uppgav sig ha varit med om nåt liknande-

  284. -att det ägde rum en massaker
    och att man stack på en gång-

  285. -då vände man på argumentationen.

  286. "Du stannade inte kvar för att se"-

  287. -"om du kunde få skydd
    av lokala myndigheter."

  288. "Du har inte utrett möjligheten
    av att få skydd."

  289. Den här tidsaspekten
    kunde användas åt båda hållen.

  290. Det gör
    att utrymmet blir väldigt litet-

  291. -för att göra sig själv trovärdig.

  292. Tillsammans med att man kan väga in
    ålder i trovärdighetsbedömningar-

  293. -och även språket, och
    i det här fallet kunskapskontroller-

  294. -plus den här berättelsen, som
    man kritiserar ganska genomgående-

  295. -så blir den här bevisbördan
    ganska tung.

  296. Som Annemi var inne på
    i sin berättelse så...

  297. ...kan det vara svårt i vissa åldrar
    att formulera-

  298. -speciellt om man har varit med
    om traumatiska händelser-

  299. -en detaljerad och fyllig historia,
    som uppfyller de krav som ställs.

  300. Kraven är höga, samtidigt
    som den individuella bedömningen-

  301. -i slutändan blir väldigt snäv.
    "Ytterst begränsad", har jag skrivit.

  302. Jag kunde också se att handläggare
    använder sig mycket av "copy, paste".

  303. Det är precis samma formuleringar
    i liknande beslut.

  304. Sammanfattningsvis, och det var
    skälet till att jag valde den titeln-

  305. -alltså "drawing the limits":

  306. Det är svårt för lagstiftare
    att dra den här gränsen.

  307. Det gör också att man kan diskutera
    hur stark lagstiftarviljan är.

  308. Vilka som ska vara inne och ute
    när det gäller asylbedömningar-

  309. -i det här fallet ensamkommande.

  310. Det verkar också vara svårt
    för lagstiftare-

  311. -att avgöra
    vilka som ska ses som ensamkommande-

  312. -och vilka behov och kompetenser
    de kan tänkas ha.

  313. Det verkar också vara svårt
    för handläggare på Migrationsverket-

  314. -att bedöma trovärdighet
    på ett väldigt grundligt sätt-

  315. -trots att vi präglas av en tid där
    man pratar mycket om rättssäkerhet-

  316. -och att domstolar ska bedöma rätt
    och så vidare.

  317. Men också att det väcker frågor
    om gränsen och vem som ska göra vad.

  318. Ska politiken sätta ramarna, eller
    är det domstolarna som ska avgöra-

  319. -till exempel om det råder
    intern konflikt i ett land.

  320. Tidigare var det regeringen,
    om vi backar några decennier.

  321. På senare tid ligger det
    hos migrationsdomstolar.

  322. Det har skett en förskjutning:
    Juridiken dominerar över politiken.

  323. -Tack för mig.
    -Tack, Daniel.

  324. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem ska få uppehållstillstånd?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Asylpolitik, Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Migration, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.