Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Feminism och antirasism i Paris förorterDela
  1. Det som framförallt sällan syns
    är det här kring aktivism-

  2. -att det i förorten finns
    ett rikt aktivistfält.

  3. Hej, allihop! Jag heter Johanna
    och har skrivit den här avhandlingen:

  4. "The Republic of Difference
    - Feminism and Anti-Racism"-

  5. -"in the Parisian Banlieue".
    "Banlieue" är "förort" på franska.

  6. Den handlar om, som Gabriella sa-

  7. -tre feministiska
    och antirasistiska aktivistgrupper-

  8. -som arbetar i eller i relation till-

  9. -ekonomiskt- och socialt
    marginaliserade förorter i Paris.

  10. Innan jag går in på
    min studie närmare-

  11. -ska jag säga några ord om
    vad antropologi är.

  12. Antropologi är en disciplin som
    handlar om människor och mångfald.

  13. Vi intresserar oss för
    olika samhällsformer-

  14. -människor i relation till varandra
    och sin omgivning-

  15. -och hur människor bygger upp
    sin värld på väldigt olika sätt-

  16. -beroende på var de befinner sig
    i världen och under vilken tid.

  17. Det som särskiljer oss
    från andra samhällsvetenskaper...

  18. Vi är ju en del
    av samhällsvetenskapen.

  19. ...är betoningen på
    det långa fältarbetet-

  20. -och vår speciella metod,
    den deltagande observationen.

  21. Traditionellt
    åkte antropologer ut till...

  22. De åkte ganska långt bort
    från sin egen värld-

  23. -som till ursprungsbefolkningar
    i Amazonas-

  24. -eller på höglandet
    i Papua Nya Guinea.

  25. Men i dag...

  26. ...intresserar vi oss fortfarande
    för ursprungsfolk-

  27. -men också för urbana miljöer,
    människa-djurrelationer-

  28. -studier i laboratorier,
    flyktingströmmar...

  29. ...eliten i Davos och EU-byråkrater.

  30. Där det finns människor
    finns det ett fält för antropologen.

  31. Själv tog jag mig
    till Paris norra förorter-

  32. -för att studera
    politiska aktivister...

  33. ...under 2007-2008.

  34. Det området jag var i
    är det ljusgula området här uppe-

  35. -som är, som ni ser,
    även om inte alla förstår franska...

  36. Det här är årslönen,
    hur den är fördelad kring Paris.

  37. Ni har centrum och sen alla förorter.

  38. Det här ljusgula
    är ett eget departement.

  39. Där i Seine-Saint-Denis...
    Jag vet inte om ni ser det.

  40. Det var där
    jag framförallt befann mig.

  41. Jag bosatte mig tillsammans med
    min familj i Saint-Denis.

  42. Oftast när man pratar om förorten är
    vi vana vid att se såna här bilder-

  43. -och få såna associationer.

  44. En miljö där det är mycket våld,
    kriminalitet och uppror.

  45. Ganska manligt dominerad-

  46. -där agensen eller aktörskapet
    ligger hos män-

  47. -och kvinnor
    tenderar att definieras som offer.

  48. Men de här områdena är inte
    så enhetliga som de framställs.

  49. Det som framförallt sällan syns
    är det här kring aktivism-

  50. -att det i förorten finns
    ett rikt aktivistfält.

  51. Här är lite bilder från mitt fält,
    från Courneuve.

  52. Det ser ganska risigt ut, och så är
    det, men det är också så här.

  53. Detta skulle i princip kunna vara
    i centrala Paris.

  54. Det är från en stor marknad
    i Saint-Denis.

  55. Mitt arbete växte fram
    efter kravallerna-

  56. -som var i slutet av 2005
    i de franska förorterna.

  57. I medierapportering och i politiska-
    och akademiska debatter-

  58. -fastnade många diskussioner
    kring just förortens problem-

  59. -och hur man skulle fixa
    de här problemen.

  60. Jag ville ändra på det perspektivet.

  61. I stället för att närma mig platsen
    som nåt som ska fixas-

  62. -var jag intresserad av
    vad människor där gör-

  63. -för att förändra sin livsmiljö.

  64. Vilka begränsningar
    och möjligheter finns-

  65. -för att de ska kunna påverka den
    värld de lever i?

  66. Jag var intresserad av
    vilka gränser som sätts-

  67. -för politisk påverkan
    från gräsrotsnivå.

  68. Eftersom jag var intresserad av
    politikens gränser-

  69. -valde jag en jämförande studie
    av tre grupper-

  70. -som är både lika och olika-

  71. -och som arbetar antingen i
    eller i relation till förorten.

  72. De tre grupperna var AFRICA,
    Ni putes ni soumises-

  73. -och Mouvement des indigenes
    de la République.

  74. Egentligen är det bara AFRICA
    som befinner sig ute i förorten-

  75. -och har gjort det sen 1987.

  76. Ni putes ni soumises,
    Varken hora eller kuvad-

  77. -växte ur gräsrötterna i förorten
    men flyttade snabbt till innerstaden.

  78. MIR kallar jag dem,
    Les indigenes de la République-

  79. -de började i Paris, men förorten
    var en central fråga i deras politik.

  80. De såg sen att de var tvungna
    att röra sig ut mot förorten.

  81. De fick ett huvudkontor
    under en period i Saint-Denis.

  82. Det som drar samman de tre grupperna,
    förutom förorten-

  83. -är att alla tre inkorporera
    och relaterar till-

  84. -feministiska-
    och antirasistiska perspektiv.

  85. Vidare har också de här tre grupperna
    skapats av kvinnor-

  86. -framförallt tre individer-

  87. -som alla har en bakgrund i kolonial
    invandring från Nordafrika.

  88. Arbetskraftsinvandringen.

  89. På ytan har grupperna
    en hel del gemensamt-

  90. -men i grund och botten står de
    i total konflikt med varandra.

  91. Framförallt kring frågor
    om kvinnors rättigheter.

  92. Kvinnorna vars rättigheter
    man diskuterar-

  93. -är kvinnor i förorten med
    invandrarbakgrund och ofta muslimer.

  94. I diskussion de engagerar sig i,
    kring den här kvinnan-

  95. -hamnar ofta de feministiska
    och antirasistiska perspektiven-

  96. -i konflikt med varandra.

  97. Det är den konflikten
    som jag har varit intresserad av.

  98. Konflikten mellan grupperna
    växte fram och blev som mest synlig-

  99. -i och med 2004-lagen-

  100. -som förbjöd religiösa symboler
    i franska statliga skolor-

  101. -där det framförallt kom
    att handla om den muslimska slöjan.

  102. Här har vi två bilder
    från Ni putes ni soumises.

  103. De såg slöjförbudet...
    De stödde den här lagen-

  104. -och såg slöjförbudet som enda vägen
    för att frigöra kvinnor i förorten.

  105. Överlag ser Ni putes ni soumises
    kvinnor i förorten-

  106. -som religiöst- och kulturellt
    förtryckta framförallt-

  107. -och att de utsätts för
    en extra våldsam form av sexism-

  108. -som tvångsgifte,
    kvinnlig könsstympning-

  109. -gängvåldtäkter och månggifte.

  110. Den franska, sekulära staten-

  111. -framstår som den stora frigöraren
    av de här kvinnorna.

  112. På den här bilden ser ni bilder på...

  113. ...centrala medlemmar i gruppen
    där de har den här...

  114. Vad heter det på svenska?

  115. En hatt som representerar den franska
    republiken efter revolutionen-

  116. -som Marianne hade på sig-

  117. -på den där Delacroix-målningen.

  118. Då ska vi se!

  119. Det som också
    Ni putes ni soumises pekar på-

  120. -är hur kvinnor i förorten
    har glömts bort eller ignorerats-

  121. -i den större feministiska
    diskussionen i Frankrike-

  122. -och att folk inom den
    intellektuella- och politiska eliten-

  123. -har valt att offra de här kvinnorna-

  124. -för att ta hänsyn till
    kulturella skillnader-

  125. -eller av rädsla
    att ses som rasister.

  126. Den här gruppen har haft en enorm
    framgång med sitt politiska projekt.

  127. De har spridit över hela Frankrike
    men också internationellt.

  128. Här i Stockholm har vi också
    Varken hora eller kuvad.

  129. MIR såg slöjförbudet
    eller lagen i sig-

  130. -som förtryckande
    och ett tecken på en rasistisk stat-

  131. -som fortfarande fungerande enligt
    den gamla koloniala logiken.

  132. De argument som hade lagts fram
    för den här lagen-

  133. -såg MIR som rasistiska,
    islamofobiska-

  134. -och antifeministiska-

  135. -eftersom den bestämmer över
    en kvinnas kropp-

  136. -hur den ska framställas.

  137. De ser också feminismen
    som ett vitt projekt-

  138. -som vita människor ska syssla med-

  139. -vilket blir ett problem
    i den antirasistiska kampen.

  140. Den här kritiken blev tydlig
    i en av deras interventioner-

  141. -som de hade på en 8 mars-
    demonstration i Paris 2007-

  142. -alltså internationella kvinnodagen.

  143. Där hade feminister valt att gå ut
    i solidaritet med kvinnor i Iran.

  144. Då valde några kvinnor från MIR
    att gå med i demonstrationen-

  145. -men i stället för att skrika
    "I solidaritet med kvinnor i Iran"-

  146. -skrek de "I solidaritet med kvinnor
    i Sverige"-

  147. -eller "I solidaritet med kvinnor
    i Norge".

  148. De andra feministerna i marschen
    som gick i stöd för kvinnor i Iran-

  149. -blev genast förvirrade och reagerade
    ganska starkt på interventionen.

  150. Det som de reagerade på
    var två saker.

  151. Dels att kvinnor i norr-

  152. -väl inte är de kvinnor
    som mest behöver solidariskt stöd.

  153. Det andra var
    att även om de behöver det-

  154. -kan inte ni, det vill säga
    arabiska eller svarta kvinnor-

  155. -ge det stödet.

  156. Det de försöker visa på,
    som är centralt i deras politik-

  157. -är att det inte är vem som helst
    som kan hjälpa vem som helst-

  158. -och det är inte vem som helst
    som behöver hjälp i vår värld.

  159. Det i sig är socialt organiserat-

  160. -enligt en kolonial logik,
    enligt MIR.

  161. Vi väntar med den.

  162. De här två grupperna
    är varandras totala fiender.

  163. De speglar en polarisering som finns
    i det franska samhället i dag.

  164. Det är den här konflikten
    mellan feminism och antirasism-

  165. -som handlar om hur man ska se
    på förorten och kvinnan som bor där.

  166. Den här polariseringen
    ser vi även i Sverige i dag.

  167. Sen har vi AFRICA,
    den äldsta gruppen...

  168. ...som jobbar närmast
    vardagen i förorten.

  169. De gav den mest komplexa bilden
    av livet i förorten.

  170. De hanterar frågor som
    rätt till barnomsorg och utbildning-

  171. -att lära sig läsa och skriva,
    att kunna ta ut skilsmässa-

  172. -att få utbilda sig till ett yrke
    och få en inkomst.

  173. För AFRICA är det religiösa...

  174. Jag glömde säga att de också stöder
    lagen mot slöjor i offentliga skolor-

  175. -men för AFRICA är det religiösa
    förtrycket bara ett av flera.

  176. Frågan om slöjförbudet
    blir en fråga bland många-

  177. -till skillnad från Ni putes
    ni soumises där det är huvudfrågan.

  178. I AFRICAs arbete med kvinnor
    i La Courneuve...

  179. ...är det kvinnor
    som utsätts för våld i hemmet-

  180. -eller vars barn har fastnat
    i hemlandet Mali till exempel.

  181. Eller kvinnor som har kommit
    till Paris utan papper-

  182. -eftersom de är en andra fru
    i ett polygamt äktenskap-

  183. -och då är helt rättslösa.

  184. Det blir tydligt i AFRICAs arbete
    med de här kvinnorna-

  185. -hur de här kvinnorna blir
    till en knutpunkt-

  186. -för juridiska-,
    ekonomiska-, sociala-

  187. -och politiska strukturer
    av ojämlikhet.

  188. Allt från det som sker
    i det mest intima i hemmet-

  189. -till hur välfärdsstaten fungerar-

  190. -till migrationslagar,
    till vad som sker i hemlandet...

  191. Allt påverkar deras liv.

  192. Den mer komplexa bilden hos AFRICA
    såg jag bara där.

  193. En central del
    av vad det är att vara politisk-

  194. -är att kunna göra sin röst hörd-

  195. -i ett större sammanhang
    i ett offentligt samtal.

  196. I fallet förorten handlar det om att
    förmedla en bild av vad förorten är-

  197. -och de problem som man tampas med.

  198. Det som blir tydligt i min forskning-

  199. -är att den mer komplexa bilden
    av förorten som AFRICA lyfter fram-

  200. -får minst genomslag
    i det offentliga, politiska samtalet.

  201. Ni putes ni soumises och MIR-

  202. -bjuds ofta in
    att delta i offentliga diskussioner-

  203. -som tv-debatter
    och olika intervjuer.

  204. Deras event och demonstrationer
    täcks i rapporteringen.

  205. De tas in i det offentliga samtalet
    av olika anledning.

  206. Ni putes ni soumises är en röst
    som stöds av den politiska eliten-

  207. -medan MIR är en grupp som ses
    som problematisk och lite farlig...

  208. ...eftersom de riskerar
    att splittra det franska samhället.

  209. Vem som får plats
    i det offentliga samtalet visar-

  210. -att det är lättare att förmedla
    starka åsikter för eller emot slöjor-

  211. -än att ge en komplex och nyanserad
    bild av problem och möjligheter.

  212. I dag ser vi hur detta har dragits
    till sin spets i Frankrike-

  213. -med den här burkini-debatten
    som var i somras.

  214. Ska vi kolla tiden?
    Jag har inte mycket tid kvar, va?

  215. -Några minuter har du.
    -Ja.

  216. Jag vill lyfta fram
    att det som har möjliggjort för mig-

  217. -att få den här mer komplexa bilden-

  218. -av aktivismen och livet i förorten-

  219. -är just
    det antropologiska fältarbetet.

  220. Det som möjliggör det är
    att du ska bo på platsen du studerar-

  221. -och du ska vara där länge.
    Helst ska du vara där ett år.

  222. Det innebär att du kommer miljön och
    människor närmare. Du lär känna dem.

  223. Som avslutning vill jag ta
    ett exempel från fältet.

  224. En dag ganska tidigt
    i mitt fältarbete-

  225. -hade vi samlats hos AFRICA
    med kvinnor som brukade besöka dem.

  226. Vi hade samlats för ett måndagsmöte
    och pratade om kommunalvalet.

  227. Kvinnorna var inte
    ett dugg intresserade-

  228. -men så började vi tala
    om Nicolas Sarkozy som var president-

  229. -och kravallerna
    som hade varit i en grannförort.

  230. Det här var 2007,
    så det var inte kravallerna 2005.

  231. Två pojkar hade dött
    efter att ha förföljts av polisen.

  232. Mimouna, ledaren för AFRICA,
    som ni ser där...

  233. ...sa att det är typiskt Sarkozy.

  234. Han talar om hur polisen blev hotad
    och byggnaderna som hade förstörts.

  235. Sist lyfter han offren.

  236. Det fick en av kvinnorna
    att reagera ganska starkt.

  237. Hon sa att allt var polisens fel.

  238. Hon sa
    att polisen trakasserar våra pojkar-

  239. -och skapar problem
    för familjer som sköter sig-

  240. -i stället för att ta de kriminella.

  241. Enligt henne jobbade polisen
    och de kriminella tillsammans.

  242. Hon berättade om
    när Sarkozy kom till La Courneuve-

  243. -efter en skottlossning där 2005.

  244. "De, politikerna och media,
    kommer bara när nån har dödats"-

  245. -"aldrig när våra pojkar har gjort
    nåt positivt som vunnit i fotboll."

  246. Carima frågade om händelsen
    som hade föranlett Sarkozys besök.

  247. Saratou, kvinnan som pratade,
    förklarade att en pojke-

  248. -hade hamnat i en skottlossning
    mellan två gäng och dött-

  249. -varpå Carima frågade hur det kommer
    sig att killar här har vapen.

  250. Saratou skyllde återigen på polisen
    och fick medhåll från andra kvinnor.

  251. Saratou var rejält uppjagad,
    men då bryter Mimouna in och säger:

  252. "Det där är ju inte alls sant.
    Varför berättar du det här?"

  253. "Det låter som om du pratar
    med en journalist."

  254. Saratou svarar och pekar
    på mig. "Hon är ju journalist!"

  255. Alla skrattade och sa: "Nej, det är
    hon inte." Effekten var omedelbar.

  256. Saratous uppjagade tillstånd sjönk,
    hon blev lugn och tystnade.

  257. Det fanns nåt försvarsinställt
    i Saratous sätt att berätta det här-

  258. -samtidigt som bilden hon målade upp
    var enkel och svartvit.

  259. "De är skyldiga. Vi är oskyldiga."

  260. Senare, när jag lärde känna Saratou-

  261. -berättade hon en annan version
    av den här skottlossningen-

  262. -som var mycket mer nyanserad-

  263. -och berörde en mer existentiell
    grund hos henne, en existentiell oro.

  264. Hon beskrev att när pojken
    hade dött i skottlossningen-

  265. -hade hon varit gravid
    med sitt sista barn.

  266. Det enda hon kunde tänka på-

  267. -var att hon inte ville
    att hennes son skulle komma ut.

  268. Hon ville inte föda honom,
    utan fortsätta bära honom inom sig-

  269. -så att hon kunde skydda honom
    från den överhängande risken-

  270. -att han skulle hamna fel i livet
    och inte kunna ta sig ur.

  271. Vår relation hade förändrats-

  272. -vi var båda nån som hade erfarenhet
    av moderskap och två medmänniskor-

  273. -snarare än två rollfigurer,
    journalisten och förortsbon.

  274. Då hade hennes berättelse
    fyllts av nåt annat-

  275. -en djup ledsamhet och hopplöshet
    kring situationen i förorten-

  276. -där problemet var att det inte finns
    nån tydlig skiljelinje-

  277. -mellan offer och förövare.

  278. Det kunde jag bara komma fram till
    genom att vara där länge-

  279. -och lära känna de här människorna
    och bygga en tillit oss emellan-

  280. -som är det jag tog hem, analyserade-

  281. -och försöker kommunicera
    med min avhandling.

  282. -Tack!
    -Tack.

  283. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feminism och antirasism i Paris förorter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Bebyggelsesociologi, Förorter, Paris, Politik, Politiska aktivister, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadssociologi, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.