Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Sockerarter skyddar växtcellerDela
  1. Sockermolekylerna sätter sig
    mellan lipidernas huvuden.

  2. Det blir svårare
    att trycka ihop ett sånt membran.

  3. Sockermolekylerna sitter i vägen.

  4. Kul att så många har kommit hit.
    Och att jag får prata-

  5. -om det jag hållit på med i sex år.

  6. Fantastiskt att man ägnar så mycket
    tid åt nåt så litet som molekyler.

  7. Jag tänkte prata om ett projekt
    som jag höll på med som doktorand.

  8. Det handlar om
    hur en viss typ av sockermolekyler...

  9. ...interagerar med cellmembranen
    i till exempel växter.

  10. Hur det går till.

  11. Jag tänkte börja med att säga
    vad jag kommer att gå igenom.

  12. Jag kommer att berätta om
    varför jag forskar om det här.

  13. Vad är det som gör att jag kom in
    på just de här molekylerna?

  14. Hur har jag genomfört det här?
    Vilka metoder har jag använt?

  15. Vad har jag sett
    när jag har gjort mina försök?

  16. Och vad har jag lärt mig?

  17. Vi börjar med... Ni har hört
    att jag är fysikalisk kemist.

  18. Vad är fysikalisk kemi?

  19. Jag tittade lite på Wikipedia
    innan jag kom hit.

  20. Fysikalisk kemi
    är en av kemins huvudgrenar-

  21. -som använder fysik
    för att förstå molekylära fenomen.

  22. Det betyder att fysikalisk kemi
    behandlar molekyler.

  23. Molekyler finns
    i jättemånga olika ämnesområden.

  24. Om man kan sin fysikaliska kemi,
    kan man jobba med spännande projekt.

  25. Allt från biokemi, hur nån molekyl
    passerar ett cellmembran-

  26. -via ett protein.
    Eller i materialvetenskap-

  27. -där man vill veta egenskaper
    hos ett nytt material.

  28. Och...

  29. Varför håller jag på med det här?
    Ja, det kan man fråga sig.

  30. Men...

  31. För att förstå det,
    börjar vi med att titta...

  32. Mitt föredrag heter "Socker
    skyddar växtceller från att dö".

  33. Vi börjar med att titta på växter.
    Det här är sallad.

  34. Om ni har odlat sallad, vet ni att
    den behöver vatten för att överleva.

  35. Annars vissnar den, och blir inte
    så krispig som man hade tänkt sig.

  36. Växtceller behöver vatten
    för att växten ska vara upprätt-

  37. -och sådär krispig, men också för
    att cellerna ska fungera som de ska.

  38. Om vi zoomar in växterna...

  39. ...ser vi en bild på växtcellerna.
    Den här är tagen med mikroskop.

  40. Då ser vi växtcellerna här.

  41. Inuti växtcellerna ser ni det gröna,
    det är kloroplasterna med klorofyll.

  42. Sen har ni nåt som är runtomkring
    cellerna här.

  43. Det består av två saker:

  44. Det är cellväggen,
    som mest består av cellulosa.

  45. Längst in, man kan nog ana det som
    nåt lite svart, har vi cellmembranet.

  46. Det är cellmembranet som skyddar
    det viktiga inre av cellerna-

  47. -där arvsmassan finns, och där
    saker händer från världen utanför.

  48. Om vi zoomar in
    ett sånt cellmembran...

  49. ...ser det ut så här. Det här är en
    schematisk bild av ett cellmembran.

  50. Man ser att det är mycket som pågår.
    Vi har de blå molekylerna.

  51. De föreställer proteiner.
    De är där, och kanske hjälper till-

  52. -att transportera in nåt i cellen
    eller signalerar att nåt ska hända.

  53. Själva fundamentet i cellmembranet,
    det är lipiderna.

  54. Det är de som ni ser som röda bollar
    med svansar på.

  55. Lipiderna är speciella. De har
    det här huvudet, som är rött här-

  56. -som tycker om vatten.

  57. Sen har de svansarna som inte alls
    gillar vatten, de är mer som fett.

  58. När man löser molekylerna i vatten,
    så bildar de såna här formationer-

  59. -ganska omgående.

  60. Här sätter de sig med huvudena
    ut mot vatten. Häruppe är det vatten.

  61. Härnere, inne i cellen,
    är det också vatten.

  62. Det oljeliknande skiktet i mitten
    hindrar saker att komma in och ut-

  63. -om det inte ska in och ut.

  64. Såna membranstrukturer är svåra att
    studera med experimentella metoder.

  65. De är så komplexa och stora.

  66. Vad man brukar göra
    är att förenkla allting.

  67. Vi skalar bort alla de här sakerna
    som vi inte är intresserade av.

  68. Och så sparar vi det vi tror är
    viktigt för det vi vill titta på.

  69. Så vi kan skära ut en liten bit här.

  70. Då får man en modell av cellmembranet
    som bara innehåller lipider.

  71. Eller så lämnar man kvar
    nåt protein man är intresserad av.

  72. I mitt fall har jag varit intresserad
    av att titta på hur lipiderna funkar.

  73. Och då har vi
    de här lipidernas huvuden här...

  74. ...som tycker om att vara i vatten.

  75. Och så har vi svansarna,
    som är som en olja.

  76. Vid normal temperatur
    är det flytande inuti.

  77. Om ett växtmembran
    skulle börja torka-

  78. -om vattnet börjar försvinna,
    så händer det saker med lipiderna-

  79. -som inte är bra för cellen. Bland
    annat blir svansarna mer ordnade.

  80. De övergår från att vara flytande
    till att vara lite mer av en gel.

  81. Då förlorar membranet sina skyddande
    egenskaper. Cellen börjar läcka.

  82. Det jag har tittat på
    är hur en viss typ av socker...

  83. Den här sockermolekylen
    heter trehalos.

  84. Den består
    av två stycken glykosmolekyler.

  85. Glykos är det vi använder i kroppen
    för att lagra energi i levern.

  86. Och vad händer när sockermolekylerna
    hamnar nära cellmembranen?

  87. Det är känt att vissa växter
    använder såna här sockermolekyler-

  88. -för att klara torka bättre. De
    anrikar socker nära sina cellmembran-

  89. -och så klarar membranen
    av att torka ut, eller att frysas.

  90. Vad händer? Det har jag tittat på
    i min forskning.

  91. Varför har jag tittat på det?

  92. Det började med
    att ett gäng från organkemi-

  93. -frågade mig om jag kunde simulera
    såna här sockermolekyler-

  94. -tillsammans med membranstrukturer.

  95. De använder sig av tekniken NMR,
    det här är en NMR-spektrometer.

  96. Där stoppar man in sitt prov med
    det man är intresserad av att mäta.

  97. De mäter på det här för att ta reda
    på hur de här molekylerna ser ut.

  98. Man stoppar in de molekylerna
    i en jättestor magnet.

  99. När de befinner sig
    i det här starka magnetfältet-

  100. -kommer atomkärnorna
    i sockermolekylerna-

  101. -att påverkas
    av det här magnetfältet.

  102. Sen skickar de in radiostrålning
    genom provet.

  103. Och så kan de detektera hur atomerna
    förhåller sig till varandra.

  104. Små molekyler är lite problematiska.
    De tenderar att rotera fritt-

  105. -om man har dem i vattenlösning.

  106. Det finns vissa saker
    som man inte kan se.

  107. Om man inte gör nåt med sitt prov.

  108. Vad de gör är att tillsätta nåt som
    kallas för bicelle, de här diskarna.

  109. De består av såna här lipidmembran
    som jag visade tidigare.

  110. När de stoppar in dem i lösningen
    och in i magneten-

  111. -ordnar de sig i magnetfältet.

  112. Och så tillsätter man
    sina sockermolekyler.

  113. Då ärver de lite av den ordningen,
    det finns vissa saker man kan se-

  114. -som man inte såg tidigare.

  115. Det var så jag började. Hur
    har jag börjat? Vad har jag gjort?

  116. Hur har jag genomfört det här?

  117. Jag är kemist. En kemist
    har vit labbrock och glasögon.

  118. Och sitter vid 70-talsbänkar
    med rörig labbutrustning.

  119. Blandar vätskor i olika färger.

  120. Så har inte jag gjort. Utan...

  121. Jag har använt
    de superdatorer som finns i Sverige-

  122. -och stoppat in mina molekyler i dem.
    Just den här heter Beskow.

  123. Det är Elsa Beskow-motiv på den.
    Den står på KTH.

  124. Den har runt 50 000 processorkärnor
    som man kan räkna med.

  125. Det kanske inte säger er så mycket.

  126. Om man jämför med en dator hemma,
    så har den kanske 4-8 kärnor.

  127. Det är några tusental datorer
    i den här, kan man säga.

  128. Vid mina simuleringar har jag använt
    ungefär 100 till 1 000 av dem-

  129. -när jag har kört mina simuleringar.

  130. Och...

  131. Det är många användare på de här,
    man kan aldrig använda en hel dator.

  132. Man får dela på resurserna.

  133. Vad är det jag har gjort, då?
    Ja, alltså som....

  134. Kemisterna blandar sina vätskor.

  135. De har ett prov med nån molekyl i,
    som de stoppar in i ett provrör.

  136. De mäter i nåt experiment,
    och får reda på det de vill.

  137. Så har inte jag gjort.
    Mitt provrör ser ut lite mer så här.

  138. Det är textfiler,
    där varje rad motsvarar en atom-

  139. -i mitt virtuella provrör,
    som är som en liten låda.

  140. Siffrorna ni ser här,
    motsvarar koordinaten för en atom.

  141. Vad gör man med såna här filer?

  142. Då har jag stoppat in dem
    i ett dataprogram.

  143. Vi har nåt
    som talar om förutbestämda regler-

  144. -för hur atomerna i min låda
    ska interagera och växelverka.

  145. Det kallar vi för ett kraftfält.

  146. Sen har vi använt
    Newtons gamla rörelseekvationer-

  147. -som ni kanske känner till
    från skolan.

  148. Om man vet vilken kraft som verkar på
    varje atom och hur fort den rör sig-

  149. -kan man räkna ut accelerationen.

  150. Då kan man flytta dem i tiden.

  151. Det är vad en molekyldynamik-
    simulering går ut på.

  152. Man flyttar atomer i tiden.
    På det här sättet.

  153. Vi har hoppat ett tidssteg
    på tidsaxeln.

  154. Vi har flyttat en sträcka i lådan.

  155. Och så tar vi ett tidssteg till.
    Och ett till.

  156. Och så kör vi många miljoner
    tidssteg, som är väldigt korta.

  157. De är två femtosekunder.
    Nu försvann jag...

  158. Två gånger tio upphöjt till minus
    femton sekunder, väldigt kort tid.

  159. Det är var gränsen ligger
    för vad man kan se med experiment.

  160. Vad man kan se händer
    under den korta tiden.

  161. Då får man ett resultat. Vad är det?

  162. Det är positioner
    för de här atomerna i tiden.

  163. Vi kallar det för en trajektorie.

  164. De ser ut så här.
    Man kan göra roliga filmer av dem.

  165. Här har vi mitt membran i mitten. Ni
    ser hur de fladdrar omkring i tiden.

  166. Vi har sockermolekylerna,
    som är gröna.

  167. De sätter sig på membranet.

  168. De lossnar, och fladdrar omkring
    där det inte ser ut att vara nånting.

  169. Där är det vatten. Jag har tagit bort
    det för att man ska kunna se.

  170. När man har fått en sån här,
    kan man räkna ut många egenskaper-

  171. -för molekylerna som vi ser här.

  172. Vad är det jag har sett?

  173. Vi ser att de gröna sockermolekylerna
    sätter sig på membranytan.

  174. Vi har en stark attraktion
    mellan socker och lipider.

  175. När de sätter sig där...

  176. ...så ser vi också förändringar
    på membranet.

  177. Det blir stelare. Det sätter sig
    mellan lipidernas huvuden.

  178. Det blir svårare
    att trycka ihop membranet.

  179. Sockermolekylerna sitter i vägen.

  180. Det blir större, av samma anledning.
    De trycker isär lipiderna lite grand.

  181. Och så blir det lite tunnare.

  182. Det är en statistisk effekt
    av att det blir större.

  183. När det blir större så kommer
    svansarna, som är flytande här-

  184. -ha mindre sannolikhet
    av att vara helt utsträckta.

  185. Effekten av det
    blir att det tunnas ut.

  186. När man räknar ut såna här saker
    brukar man också...

  187. ...visa det i form av grafer.
    Jag tänkte visa en graf för er.

  188. Jag glömde en sak.
    Att det mest är huvudgrupperna-

  189. -som påverkas på lipidmembranet.
    Svansarna påverkas ganska minimalt.

  190. Här är grafen.

  191. Det är en isoterm. Den beskriver hur
    nånting binder till nånting annat.

  192. I det här fallet
    binder socker till membranet.

  193. Mängden tillsatt socker på x-axeln.

  194. Mängden bundet socker på y-axeln.

  195. Varje blå prick
    är en simulering som jag har gjort.

  196. Om vi har låg koncentration
    av socker-

  197. -kommer alla sockermolekylerna
    att sätta sig på lipidmembranet.

  198. När vi ökar koncentrationen,
    ser vi att kurvan böjer av.

  199. Häruppe.
    Membranet blir mättat med socker.

  200. Det finns ingen plats kvar
    för sockret att sätta sig på.

  201. Om man tillsätter mer sockermolekyler
    interagerar de inte med membranet.

  202. De kanske fladdrar omkring
    ute i vattnet.

  203. Eller så sätter de sig
    på andra sockermolekyler.

  204. Resultatet
    stämmer bra överens med experiment-

  205. -som gjordes när jag började
    med de här simuleringarna.

  206. Det är väldigt trevligt.

  207. När man håller på med simuleringar,
    så är det så att...

  208. ...om man inte kan visa att man kan
    återskapa nåt som man också har mätt-

  209. -är det svårt att säga
    att man har rätt i sina teorier.

  210. Om man kan visa att man kan räkna ut
    samma sak som nån har mätt-

  211. -då kanske man kan säga nåt mer
    om det här systemet.

  212. Vi har kontroll på varenda liten atom
    i de här lådorna.

  213. Om man har tur
    kan man också tillföra saker-

  214. -till de experimentella studierna
    med hjälp av simuleringar.

  215. Vad har jag lärt mig av det här?

  216. Om jag ska vara ärlig,
    så när jag höll på att forska-

  217. -tittade jag inte direkt på
    de skyddande egenskaperna, utan mer:

  218. Vad händer när sockermolekyler
    interagerar med lipider?

  219. Men om vi tar det vi har sett
    och sätter det-

  220. -i nån typ
    av "skydda membranet"-kontext.

  221. Då ska vi se. Vi vet att socker
    interagerar direkt med lipiderna.

  222. Och att det sätter sig
    mellan lipidernas huvuden.

  223. När det sätter sig där, har jag sett
    att vattnet trycks undan.

  224. Membranet blir mindre vattenberoende,
    och påverkas inte lika mycket-

  225. -om vattnet försvinner när det är
    torrt, eller när vattnet bildar is.

  226. Jag har också sett
    att det klumpar ihop sig på ytan.

  227. När membranet är mättat,
    kommer det fler sockermolekyler-

  228. -och sätter sig på andra. Då bildar
    de ett glasliknande skikt ovanpå.

  229. Det är lite
    som att man karamelliserar det.

  230. Och det kan ju tänkas
    att om vi har vatten kvar under-

  231. -kan det inte försvinna om det blir
    torrt. Det sitter socker i vägen.

  232. Vi har också ett mekaniskt skydd-

  233. -av den här glasliknande ytan.
    Jag har också sett-

  234. -att datorsimuleringar är bra för att
    komplettera experimentella resultat.

  235. Jag har jobbat med experimentalister,
    och haft experiment att jämföra med.

  236. Det är jättebra.

  237. Sist men inte minst,
    det är roligt att forska.

  238. Även om det tar emot ibland, så...

  239. ...får man en kick
    när man förstår vad som händer.

  240. -Det var allt jag hade att säga.
    -Tack, Jon. Tack.

  241. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sockerarter skyddar växtceller

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi
Ämnesord:
Biologi, Cellmembran, Fysiologi, Molekylärbiologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.