Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Barn med psykiskt sjuka föräldrarDela
  1. Det var flera familjer
    där den ena faktiskt drack-

  2. -och den andra var psykiskt sjuk.

  3. Det var en väldigt besvärlig
    situation för dessa ungar.

  4. Jag ska prata om barn
    till psykiskt sjuka.

  5. Det är ett ämne som ligger mig
    varmt om hjärtat.

  6. Min avhandling heter "Barn till
    föräldrar med psykisk ohälsa:"

  7. "Barndom och uppväxtvillkor."

  8. Den tänkte jag försöka presentera nu
    på 20 minuter.

  9. Inte dra över för mycket alls.

  10. Och jag tänkte få er
    att bli intresserade.

  11. Jag tänkte börja med
    att göra så här.

  12. Varför går den inte framåt?

  13. Fundera på om du själv känner nån som
    har förälder med psykiska problem.

  14. Bakgrunden till att jag skrev
    den här avhandlingen så är det-

  15. -att när en förälder har allvarliga
    problem, så påverkar det livet-

  16. -för de barn som är beroende av hen
    både praktiskt och känslomässigt.

  17. Tidigare forskning av de här barnen-

  18. -fokuserar främst på
    hur det går för barnen.

  19. Det finns en föreställning om att
    barnen själva blir psykiskt sjuka.

  20. Det kanske ni själva har hört.

  21. Mycket forskningspengar och tid har
    lagts ned för att titta på-

  22. -hur det går för barnen och
    man har sett att de är en riskgrupp.

  23. De får både sociala
    och psykiska problem-

  24. -i större utsträckning än andra barn,
    men långt ifrån alla får det.

  25. Det beror på en mängd
    samverkande faktorer.

  26. Väldigt få studier har haft fokus på
    hur det är för barnen.

  27. Min studie handlar om
    hur barnen har det under uppväxten-

  28. -och vad det beror på hur de har det.

  29. Det kan se mycket olika ut.

  30. När man studerar barn kan man se
    på dem ur olika perspektiv.

  31. Mycket av forskningen har gjorts
    ur ett riskperspektiv.

  32. Man tittar på riskgrupper
    för bl.a. psykisk ohälsa, missbruk.

  33. Man tittar på genetiskt betingad
    sårbarhet, riskfaktorer-

  34. -och resilience, det
    som gör att barn klarar sig.

  35. Det finns ett barndomssociologiskt
    perspektiv som jag har använt-

  36. -som säger att barn är kompetenta
    aktörer i sitt eget liv-

  37. -utifrån de förutsättningar som ges
    i familjen, samhället och tiden.

  38. Det finns ett anhörigperspektiv.

  39. Barnen är egna personer vars tillvaro
    präglas av föräldrarnas problem.

  40. Det perspektivet som jag har använt
    har jag illustrerat så här:

  41. Barn finns i ett sammanhang.

  42. Där finns barnet självt.

  43. Där finns familjen eller familjerna.
    Många barn har två familjer.

  44. Föräldrarna är skilda. Det är svårt
    att hålla ihop ett äktenskap-

  45. -när en eller båda parter
    mår väldigt dåligt.

  46. Det beror också på hur föräldrarna
    kan samarbeta med varandra.

  47. Det beror på dagissituationen.
    Har dagiset stor personalomsättning?

  48. Har barnen svårt att få ro?
    Har de möjlighet att leka med varann?

  49. Om det är besvärligt i skolan
    har det jättestor betydelse för barn.

  50. Kamrater, aktiviteter, men också vad
    som händer i samhället kring barnet.

  51. Hur möter hälso- och sjukvård upp
    när patienter har barn?

  52. Gör de något? Intresserar de sig för
    barnen? Har de metoder för det?

  53. Hur fungerar förskolan och skolan
    som organisation?

  54. Är det bra skola eller bra dagis?
    Är det stor personalomsättning?

  55. Hur fungerar socialtjänsten?
    Får man behålla sin personal?

  56. Vågar man ta upp de här frågorna?

  57. Hur dömer man i rättsliga instanser
    vid vårdnads- och umgängesmål-

  58. -när det gäller dessa barn?

  59. Har man barnen i fokus eller är det
    mer föräldrars rättigheter som styr?

  60. Och hur man ser på psykisk sjukdom
    i det stora sammanhanget i samhället.

  61. Är det stigmatiserande, utpekande
    att ha en psykiskt sjuk förälder?

  62. Är det nåt man vågar prata om eller
    är det väl förborgade hemligheter?

  63. Så ser det ut.

  64. Samhällsekonomin spelar roll då dessa
    föräldrar kan ha svårt att få jobb.

  65. Och det påverkar barnens situation,
    inte minst ekonomiskt.

  66. Hur gjorde jag då min studie? Jag
    genomförde kvalitativa intervjuer.

  67. Jag intervjuade 28 barn,
    10 pojkar och 18 flickor-

  68. -som var mellan 7 och 18 år.

  69. Intervjun varade ungefär en timme.

  70. Vi pratade om föräldrarnas problem,
    vad barnen visste.

  71. Hur problemen märktes och särskilda
    händelser och upplevelser.

  72. Vi pratade om familj och nätverk och
    barnens egna liv i skola och fritid.

  73. Vi pratade också om stödgruppen
    där barnen hade gått.

  74. Alla hade deltagit i en stödgrupp.

  75. Det var svårt att få tillgång
    till några barn att intervjua-

  76. -om jag inte gick
    via stödgruppsverksamheten.

  77. Det här var barn där det var öppet
    kring deras föräldrars problem.

  78. De hade pratat om dem tidigare.

  79. Och det hjälpte faktiskt
    i intervjuerna.

  80. Majoriteten hade skilda föräldrar
    eller som aldrig levt tillsammans.

  81. Det var nog en större andel av
    dessa barn än i normalbefolkningen-

  82. -men det var kanske också därför de
    kom iväg till den här stödgruppen.

  83. Ingen bodde ensam med sin sjuka
    förälder när intervjun genomfördes-

  84. -men alla hade gjort det tidigare.

  85. De flesta bodde
    med ensamstående mödrar-

  86. -som var andraföräldrar, alltså inte
    den psykiskt sjuka föräldern.

  87. Några bodde i styvfamiljer
    och några bodde i fosterhem.

  88. Vad berättade de här barnen för mig?

  89. De berättade mycket om
    det här som jag kallar stigma.

  90. En känsla av
    att vara annorlunda och ensam.

  91. De pratade om svåra känslor:

  92. Skuld, skam, sorg, besvikelse
    och ilska över sin situation.

  93. "Varför har inte jag en förälder
    som andra?"

  94. "Varför ska allt elände drabba mig",
    sa en 13-årig flicka.

  95. "Varför kan inte jag ha en familj
    som andra?"

  96. En stor sorg över det
    och många känslor att hantera-

  97. -för dessa barn precis som andra
    med föräldrar med svåra problem.

  98. De pratade om ansvar och
    ett omvänt föräldra/barnförhållande.

  99. Barnen tog ansvar för sina föräldrar
    istället för tvärtom.

  100. De pratade mycket om skilsmässor
    och det jag kallar "umgängesplikt".

  101. Föräldrarna skildes åt och barnen
    skulle ha umgänge med båda två.

  102. Det tycker barn
    i dag är en självklarhet.

  103. Det är också den normen
    som råder i domstolsväsendet.

  104. När man tittar på hur barn har det
    och var de ska bo-

  105. -så är det en självklarhet.
    Så var det inte för 50 år sen.

  106. Då var det självklart att barnet
    stannade hos sin mamma.

  107. De pratade om omsorgsbrist,
    när ingen tar ansvar i familjen.

  108. Flera hade hem där ena föräldern
    drack, den andra var psykiskt sjuk.

  109. Det var en väldigt besvärlig
    situation för de här ungarna.

  110. De pratade om rädsla,
    föräldern blir som två personer.

  111. "Jag har en mamma
    som hon är när hon är frisk."

  112. "Henne älskar jag, men den hon är
    när hon är sjuk är jag rädd för."

  113. Ni vet kanske att det är skrämmande
    när nån får en psykos.

  114. De här barnen kanske
    är ensamma hemma med föräldern-

  115. -och får hantera den här situationen.

  116. Dr Jekyl och mr Hyde,
    som en flicka beskrev det.

  117. Man pratar ambivalens
    eller avståndstagande till föräldern.

  118. Många barn är oroliga över
    att föräldern ska ta sitt liv.

  119. Det är väl det hemskaste
    ett barn kan tänka sig.

  120. En hel del av de äldre har...

  121. Medelåldern, höll jag på att säga.

  122. Från mellanstadiet och uppåt har de
    tankar själva på att ta sitt liv-

  123. -om det är så
    att föräldern har pratat om det.

  124. De som har en förälder eller
    närstående som har begått självmord-

  125. -är själva en riskgrupp
    för att få suicidala tankar-

  126. -och att göra suicidförsök.

  127. De hade mycket problem med nätverk.
    Det här är en illustrativ bild-

  128. -med barnet som sitter
    med sin förälder i knäet.

  129. Vad sa barnen? De pratade om stigma,
    ensamhet och annorlundaskap.

  130. Så här sa en flicka:

  131. "Jag kände alltid att det bara var
    jag som hade problem kring familjen."

  132. "Att alla familjer hade det bra
    förutom jag."

  133. "När jag kom hit förstod jag att det
    fanns andra som hade det likadant."

  134. "Det hade jag aldrig förstått.
    Det trodde jag aldrig."

  135. "Det var bara jag och min bror
    som hade problem."

  136. "Jag fick höra att andra hade problem
    och det kändes jättebra."

  137. Att man kan tro det
    fast man är 14 år.

  138. Det beror på att barn inte pratar
    om det här på rasterna i skolan.

  139. "Mamma har åkt in på psyket igen."
    Det är en väl förborgad hemlighet.

  140. En pojke sa så här om sina föräldrar:

  141. "Det är väl att vi inte
    har haft någon uppväxt..."

  142. Jag bad honom
    att berätta om sin uppväxt.

  143. "De är biologiska föräldrar,
    men beter sig inte så."

  144. "Det är svårt. Jag fick vara förälder
    till morsan och farsan förut."

  145. En flicka pratar om omsorgsbrist.
    Ni ser kanske inte texten.

  146. "Om din mamma mest låg i sängen
    och din pappa jobbade och drack"-

  147. -"vem lagade mat, tvättade och så?"

  148. "Ingen. Det var aldrig nån mat."
    Men det måste det ha varit nån gång.

  149. "Hon la bara tillbaka kläderna
    fast de var smutsiga."

  150. "Vi åt godis och kunde ta pengar
    ur mammas väska och köpa pizza."

  151. "Eller så var man hemma hos kompisar
    på kvällarna och åt där."

  152. "Först gick man på fritids
    och åt där och i skolan."

  153. "Man var där sent, men mina föräldrar
    kom aldrig och hämtade."

  154. "Då tog de fram mackor åt oss.
    I fyran var man kvar ganska sent."

  155. "Sen gick man hem
    till kompisar och åt."

  156. "Man frågade alltid kompisar om man
    fick följa med dem hem efter skolan."

  157. "Sen stannade man till kvällen
    och frågade om man fick äta där."

  158. "På helgerna försökte man vara
    med kompisar och sova där."

  159. Många berättar om dramatiska
    händelser med föräldrarna.

  160. Det här är bara ett exempel.
    Det finns ännu svårare.

  161. Den här flickan berättar: "Under
    den perioden bodde jag hos pappa."

  162. "Sen skulle jag bo hos mamma
    och det var då det blev helkonstigt."

  163. "Pappa och mamma pratade inte
    med varann så bara jag visste."

  164. "En dag sa mamma: 'När jag kollade in
    i ditt rum trodde jag du var död.'"

  165. "Du bara låg där
    och jag trodde du var död."

  166. "Sen sa hon: 'Jag vet att det kommer
    nån kl. 22 och ska mörda mig.'"

  167. "'Du måste hjälpa mig.'"

  168. "Jag sa: 'Det kommer ingen och mördar
    dig. Vad håller du på med?'"

  169. "Men hon bara låg i sin säng
    och jag sa åt henne att skärpa sig."

  170. "Sen ville jag inte lyssna mer så jag
    gick därifrån och gick till skolan."

  171. "När jag skulle gå hem kom pappa för
    då hade en kompis ringt till mamma."

  172. "Hon hade varit helt borta
    så hon hade åkt in på sjukhuset."

  173. Flickan hade dåligt samvete för att
    hon inte hjälpt. Hon var 12 år då.

  174. Så här säger en flicka som är orolig
    för att föräldrarna ska ta sina liv:

  175. "När det händer om och om igen
    och personalen från psyk ringer:"

  176. "'Nu är han borta, nu har polisen
    hittat honom, nu är han på sjukhus.'"

  177. "I somras trodde vi att han var död.
    De letade efter honom en hel natt."

  178. "Vi visste inte var han var en hel
    natt och på morgonen hittades han."

  179. "Det är en sån konstig känsla."

  180. "Att försöka tänka att man inte har
    nån pappa och sen har man det."

  181. "Det har jag tänkt massor av gånger,
    att han var död, liksom."

  182. Sen frågar jag om det är nåt
    som hon brukar fundera över.

  183. "Men det har jag gjort, liksom.
    Ibland känns det nästa som..."

  184. "Jag önskar att han var det,
    men man vill ju inte det."

  185. "Man vill bli av med problemet,
    men jag vill ju inte att han ska dö."

  186. Hon var tolv år när vi pratade.

  187. Jag kunde se att barnen hade
    väldigt olika slags barndomar.

  188. Några hade en välordnad barndom
    med en välfungerande förälder.

  189. De hade ordnat med skola-

  190. -ett bra bostadsområde
    och bra kompisar.

  191. För dem var det här framför allt
    ett känslomässigt problem.

  192. De var ledsna och oroliga.

  193. De blev väldigt hjälpta av att
    få veta hur det var med föräldern.

  194. Några hade
    en väldigt komplicerad barndom.

  195. Den präglades
    av föräldrarnas konflikter.

  196. Föräldrarna var skilda och kom inte
    överens, hade ingen kommunikation.

  197. De hade svårt att samarbeta-

  198. -och även att skydda
    och stödja barnet.

  199. Man behöver faktiskt sina föräldrar
    till skydd och stöd.

  200. Barnen var indragna
    i föräldrarnas problem-

  201. -eller lämnade väldigt ensamma
    att hantera dem själva.

  202. En del hade en problemtyngd barndom,
    flera problem i familjen.

  203. Missbruk, dålig ekonomi, syskon
    med egna problem och så vidare.

  204. De var försummade eller fick ta
    väldigt mycket ansvar-

  205. -för sig själva och sin familj.

  206. En del hade
    en riktigt utsatt barndom.

  207. Ingen fungerande förälder,
    bristfälliga professionella insatser.

  208. Socialtjänsten, skolan och psykiatrin
    negligerade att barnen fanns-

  209. -eller placerade dem i familjehem
    som var under all kritik-

  210. -och inte förmådde stödja dem.

  211. De barnen hade egna problem
    som beteendeproblem-

  212. -och bekymmer av olika slag
    som depressioner.

  213. Kön, relation, problematik
    och social situation tittade jag på-

  214. -för att förstå hur det hängde ihop.

  215. Det var skillnad på mödrar och fäder
    i det här fallet.

  216. När mamman var sjuk var barnens
    situation ofta mycket svårare.

  217. Om pappan var sjuk och föräldrarna
    skildes flyttade pappan ut.

  218. Barnen bodde kvar hos mamman
    och hade en ordnad tillvaro.

  219. Mamman hjälpte till med umgänget.

  220. Men ibland kunde hon vara så
    involverad i pappans problem-

  221. -att barnet blev för indraget.
    Som den här 11-åriga flickan-

  222. -som blev indragen i om pappan levde
    eller var död och vad psykiatrin gör.

  223. Om mamman var sjuk
    och föräldrarna skildes åt-

  224. -flyttade också pappan ut
    och barnen bodde kvar hos mamman-

  225. -tills nåt dramatiskt hände.

  226. Pappan bodde kanske trångt,
    långt borta, med ny kvinna-

  227. -och hade svårt att ordna
    en bra tillvaro för barnen.

  228. Papporna var också sämre på
    att samarbeta än mamman-

  229. -och ge stöd till barnen.

  230. Vad tror ni detta beror på?

  231. Jag hade en teoretisk förklaring
    som var barndomssociologisk.

  232. Barn och barndom kan inte studeras
    utan hänsyn till kön, klass-

  233. -etnicitet, den tid
    och det samhälle vi lever i.

  234. I vårt samhälle har kvinnor oftast
    huvudansvaret för barnen.

  235. Män förväntas inte och förväntar sig
    inte själva att ta lika stort ansvar.

  236. De har ett svagare "föräldramandat"
    än kvinnorna.

  237. Det får ni grunna på under pausen.

  238. Och det kan förstås ändras.

  239. Det är svårare om mamman har problem
    p.g.a. samhället, inte pappan.

  240. Allra svårast är det om båda
    föräldrarna har allvarliga problem.

  241. Föräldrarnas förmåga att samarbeta
    om barnen är väldigt viktig.

  242. Det kan behövas hjälp.

  243. Barn och föräldrar behöver stöd,
    information och göras delaktiga.

  244. Inte minst pappor.

  245. Det finns hjälp - familjesamtal,
    stödgrupper, föräldrautbildning.

  246. Det behövs ett familjeperspektiv där
    även barnen syns som egna personer.

  247. Egentligen hade jag tänkt ta med
    en mejladress...

  248. Eller vad heter det?
    Adresser till olika sidor-

  249. -som ni kan gå in på.
    Men det får vänta.

  250. Hej då!
    Glöm oss inte, säger de här barnen.

  251. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn till psykiskt sjuka, Barn- och ungdomsvård, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Träningskapacitet och ärftlighet

Den japanske forskaren Noriyuki Fuku har undersökt hur den genetiska koden och fysisk prestation är kopplade till varandra hos den japanska befolkningen. Finns det en speciell mänsklig gen som gör att vissa presterar bättre inom elitidrotten? Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.