UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016
Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länkTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Hur många av er känner till Minecraft?
Rätt många.Och hur många av er
känner till utbildningsversionen?Inte många. Vi vet inte
hur vi använder saker i undervisning.Hej, allihop. Kul att se er här.
Jag vill börja med att ta upp
hur teknik är ett stöd i våra liv.Det flesta av er
har nog funderat kring det här.Det är intressant att fundera på vilken
roll tekniken spelar i vår vardag--när vi kommunicerar,
utbildar oss och jobbar--och hur
den påverkar våra förhållanden--med lärare, kollegor,
klasskamrater, vänner, familj--och andra som vi har kontakt med.
Det gäller särskilt
om vi har kontakt med teknikens hjälp.Tekniken finns överallt i våra liv-
-och för de flesta av oss,
åtminstone bland de yngre--är det svårt
att tänka sig ett liv utan teknik.Det känns nästan svårt
att överleva utan teknik.Om man ser sig omkring här
är allting teknik.Och vårt liv bygger på teknik,
vilket verkligen är intressant.Tekniken påverkar
de flesta aspekter av våra liv--och en viktig del
är tekniken inom utbildning--och hur vi lär oss med hjälp av teknik.
Det finns olika sorters lärande.
Som ni ser på bilden... Min pekare
funkar visst inte på grund av ljuset.Längst till vänster
ser ni lärande på plats.Man lär sig på traditionellt vis med
en lärare som finns i samma lokal.Man sitter på en föreläsning
och lär sig nåt.Det mesta av vårt lärande i dag-
-åtminstone bland unga-
-sker på distans
eller med teknikens hjälp.På kommande bilder
får ni se fler exempel--vad gäller de här tre sorternas lärande
med hjälp av teknik.Jag vet inte hur många av er
som har sett olika matteapplikationer--men Yup är en
som stöttar den som lär sig.Det är en applikation
som man kan använda--för att få hjälp av experter
när man behöver hjälp.Man registrerar sig-
-och ställer sen frågor eller ber om
hjälp om man inte kan lösa ett problem.Man kan få hjälp av experterna-
-med att formulera frågan
på ett annat sätt och lösa problemet.Det är ett exempel.
Det andra exemplet är Minecraft.Hur många av er känner till Minecraft?
Rätt många.Och hur många av er
känner till utbildningsversionen?Inte många. Vi vet inte
hur vi använder saker i undervisning.Vi använder teknik
från det att vi vaknar varje dag.Men tar vi tillfället i akt-
-att varje dag lära oss nåt nytt?
Tack vare tekniken.Minecraft är ett exempel på
att många yngre--kan lära sig nånting av ett spel-
-som främjar kreativitet, samarbete
och tänkande.Man samarbetar och försöker lära sig
nåt nytt genom att spela ett spel.Är det inte fantastiskt
att vi kan koppla--inlärandeprocessen till nöje?
Ett annat exempel är Mooc.
Hur många av er har hört talas om det?Inte så många.
Massive Open Online Courses.Det finns många kurser
runtom i världen--som man kan följa
och lära sig nåt nytt av.När vi tar en sån kurs
behöver vi inte vara på plats--där föreläsaren befinner sig.
Och det är fantastiskt.Vi kan lära oss på distans helt gratis,
utan terminsavgifter.Det är fantastiskt
att vi kan lära oss så.Vi kan till och med ta en examen
- även om man måste betala för det--varifrån man än vill.
Man kan skaffa en examen
när det passar en själv.Allt det där är tack vare
att vi använder oss av tekniken.Ett annat exempel är smarta hem.
Hur många av er har hört talas om
smarta telefoner...hem - förlåt?Bra.
Smarta hem innehåller alltså
hemautomatiseringsapparater.Man har apparater som är smarta.
Det hör ihop med sakernas internet.Man kan styra
apparaternas funktion på distans.Till exempel kan man ändra
temperaturen i hemmet--med hjälp av en app
på mobiltelefonen eller surfplatta--och ändra till den temperatur
man vill ha där hemma.Man kan även styra belysningen
och en massa annat--tack vare den här tekniken.
Jag forskar kring IKT, informations-
och kommunikationsteknik.Det har varit väldigt intressant att se-
-att det här är en förlängning av IT-
-där fokus ligger på både information
och kommunikation--vilket är väldigt viktigt i vardagen.
Kommunikation är nödvändigt
om vi ska lära av varandra--och av det material
som finns tillgängligt för oss.Jag forskar särskilt
kring IKT-utbildning--inom högre utbildning och forskning.
Men jag anpassar det nu så att det blir
lättare att förstå vad jag menar.Jag ser informations- och
kommunikationsteknik, IKT--som ett paraply som täcker tre olika
huvudsakliga sorters interaktion.Interaktion innebär
att man har kontakt med nåt.Det kan handla om
innehållet nånstans.Wikipedia, Youtube och andra källor
som man kan lära sig av.Det kan vara ens likar eller vänner-
-nån som är på samma nivå som en
själv och som man kan lära sig med.Samstudier hjälper en att förstå bättre.
Tillsammans med nån annan
tar man steg framåt.Då kan man utbyta idéer.
Man kan få nya insikter-
-om man blir övertygad
av nån i ens närhet--som ens klasskamrater,
vänner eller syskon.Den sista typen av interaktion
är den med läraren.Som jag visade med Yup
finns det program--där man kan kommunicera
med lärare och mentorer.Så man kan lära sig även om
man befinner sig nån annanstans--än den som lär ut
vad det nu kan vara till en.Nu börjar bilderna
bli mer komplicerade.Det här är ett ramverk
som jag har utvecklat i min forskning.Ni behöver inte bry er om alla detaljer-
-men jag vill fokusera på samma sak
som i föregående bild.Vi har utvecklat en plattform-
-som ska ge stöd till undervisning
och thesis works.Hur många vet vad thesis courses är?
Då börjar jag med att förklara det.
Det är de kurser
som alla som läser på universitet--läser som
sista delen av sin utbildning.Det gäller både
kandidat- och magisternivå.På svenska säger man "uppsats"
eller "examensarbete".Så i min forskning
fokuserade jag på det här området--och hur man motiverar de som lär sig-
-att lära sig nånting på
ett lättare och bättre sätt--utan att vara beroende av sin lärare.
Sen tog vi fram en plattform som
omfattar de här tre interaktionstyperna.Det är väldigt viktigt att vi förstår-
-att det är viktigt
att strukturera upp innehållet.När man skapar ett system
måste man veta själv--som lärare eller nån
som hjälper andra att lära sig--hur man strukturerar informationen
och innehållet på olika nivåer.Det är viktigt att hela tiden
få feedback från användarna--och få synpunkter från studenterna-
-på de plattformar som de använder.
Vi använder redan mobilappar-
-så varför då inte använda dem-
-för att lära oss nåt
som har med en kurs att göra?Vi lär oss mycket bara av
att läsa vetenskapliga artiklar--men att lära sig nåt
för en specifik kurs--med en app vore intressant
för den yngre generationen.De kan studera med hjälp av appar
om de kopplas till kurserna.Den andra sortens interaktion
är andra studenter.När man skriver en rapport-
-kan ens kursare kommentera den.
Man kan interagera med varandra.Man kan samarbeta
och lära sig av varandra--och av det samarbete
som man har med varandra.Vi måste inse vikten av att stötta
varandra när vi behöver hjälp.Under seminariet före det här
diskuterades det här också.De pratade om ömsesidig hjälp.
Och när man interagerar med andra-
-ska man inte se sig
som nån som hjälper andra.Men man kan hjälpa
så till vida att man själv lär sig nåt--och sen hjälper de andra att lära sig.
Den tredje sortens interaktion
är kommunikation med lärare.Den har jag varit inne på.
Det handlar om att använda tekniken
för att kommunicera med ens lärare.Man skickar mejl eller chattar-
-för att få information
eller riktlinjer från lärarna--eller i det här fallet handledarna.
Hur vet vi då
att IKT är användbart i våra liv?I min forskning har jag fokuserat på
användarperspektivet.Det är viktigt att veta
vad användarna vill ha--och att de lär sig av att använda det.
Det var mitt mål med min utbildning.
Man utvecklar nåt
som folk har användning för--och gärna utnyttjar-
-och som bidrar till deras motivation.
Jag gjorde intervjuer
med olika studenter--vilket gjorde att jag insåg-
-att den här tekniken uppskattas-
-av de flesta användarna,
särskilt de yngre.I och för sig även bland lite äldre -
jag menar inget med det.Det intressanta var den här
specifika plattformens effekt--på kvaliteten på examensuppsatserna-
-och på kursernas resultat-
-och andelen godkända uppsatser-
-där den här plattformen användes.
Många hoppade av
innan vi började använda plattformen--och nu har andelen
blivit mycket mindre--vilket var intressant
och glädjande att se.Budskapet är att ett
väldesignat supportsystem för IKT--kan förbättra och underlätta lärandet-
-och göra det lättare
för studenter att förstå processen--och att uppskatta lärandet.
Man lär sig
och har kul medan man gör det.Varför behöver vi teknik
för att lära oss?Det är viktigt att vi alla-
-har samma möjligheter att utbilda sig.
Tekniken gör att vi alla-
-kan få möjlighet-
-att lära oss samma saker som andra.
Det är även viktigt
att vara självständig.Det innebär
att det är vi själva som bestämmer.Det innebär inte
att vi inte ska samarbeta.Det är bra att tekniken
låter oss vara självständiga--men samtidigt vara uppkopplade.
Vi kan få hjälp när vi behöver det.Vi behöver förmodligen inte hjälp jämt,
men det är fantastiskt att vi kan--lära oss av varandra
när och var vi vill.Det är flexibelt
eftersom man kan lära sig hemifrån.Vissa som ser det här-
-gör det säkert via tv eller Internet.
Om de inte har möjlighet
att ta sig hit rent fysiskt--kan de fortfarande se det här
och lära sig nåt.Och det är den flexibilitet
som tekniken ger oss--särskilt inom utbildning.
Det som jag framför allt
vill understryka--är att tekniken gör
lärandet till "yoohoo!"--i stället för
"nej, jag vill inte lära mig".Det är det som jag framför allt
har velat jobba för.Varför inte ha kul medan man lär sig?
Det är som att lära sig med datorspel.
Det är inte min grej,
men i vissa fall kan de vara bra.Man kan ha roligt och ändå lära sig.
Så jag gillar tanken på
de här glädjetjuten inom lärandet.Sammanfattningsvis vill jag säga
att IKT verkligen är viktigt.IKT förbättrar
livskvalitén och lärandet.Det är bra att ha kontakter online-
-med såna
som vi vill kommunicera med--och att så öka chanserna
till goda resultat--när vi vill ha den möjligheten.
IKT ökar möjligheten till...
...att nå högkvalitativa resultat.
Det är kvalitet som vi eftersträvar-
-men förmodligen skulle få svårt
att uppnå utan teknikens hjälp.Tack!
Översättning: Markus Svensson
www.btistudios.com
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Teknik som förbättrar studieresultaten
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Ämnen:
- Pedagogiska frågor
- Ämnesord:
- Pedagogik, Pedagogisk metodik, Teknik och samhälle, Teknikundervisning, Undervisning, Undervisning i tekniska ämnen
- Utbildningsnivå:
- Högskola
Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Vem ska få uppehållstillstånd?
Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Engelska - universitetsvärldens nya latin?
Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Feminism och antirasism i Paris förorter
Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Flyktens poesi
Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Grottor berättar om klimatförändringar
Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Historieskrivningen och kampen om makten
Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Människan och naturen påverkar varandra
Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Teknik som förbättrar studieresultaten
Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Jakten på magnetiska monopoler
Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Malaria påverkar immunförsvaret
Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
När djurplågeri blev ett brott
Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Platsens varumärke
Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Smaltången - unik för Östersjön
Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Sockerarter skyddar växtceller
Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Barn med psykiskt sjuka föräldrar
Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Högskola