Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Malaria påverkar immunförsvaretDela
  1. Det har forskats på malaria sen
    60-talet, och vi har gjort framsteg-

  2. -men vi har ännu inget vaccin.

  3. 438 000 människor mister årligen
    livet på grund av malaria.

  4. Det är nästan en halv miljon.

  5. Malaria är en av våra vanligaste
    och dödligaste infektionssjukdomar.

  6. Som om det inte vore förödande nog-

  7. -drabbar malaria främst
    barn under fem år.

  8. I grafen ser ni orsaker till
    barnadödlighet under fem års ålder.

  9. Den är från 2015.
    Vanliga orsaker inkluderar...

  10. Det inkluderar lunginflammation
    och olika diarrésjukdomar.

  11. Malaria står för fem procent
    av dödligheten för barn under fem år.

  12. Därför är det angeläget
    att vi studerar och förstår-

  13. -och i längden besegrar malaria.

  14. Nu så! Hur ser då
    malariasituationen ut globalt?

  15. Det är främst länder
    med tropiskt klimat som drabbas.

  16. Den största bördan bär länder
    på den afrikanska kontinenten.

  17. De har 88 procent av malariafallen,
    alltså folk som insjuknar-

  18. -och de har 90 procent av dödsfallen.

  19. Innan jag går djupare
    ska vi prata om vad malaria är.

  20. Vad är orsakerna?
    Hur smittar det? Vilka är symtomen?

  21. Malaria orsakas av
    parasiter av släktet plasmodium.

  22. Det finns fem typer.
    De sprids med hjälp av myggor.

  23. Myggorna fungerar som vektorer.

  24. De röda blodkropparna är infekterade
    med plasmodium falciparum.

  25. Det är en av de dödligaste typerna.

  26. Det är det som ser ut
    som små ringar inne i blodkropparna.

  27. Det vanligaste symtomet
    är väldigt hög feber.

  28. Det får man 7-15 dagar efter
    ett bett av en infekterad mygga.

  29. Förutom feber får man feberfrossa-

  30. -när man skakar, fryser
    och svettas på samma gång.

  31. Man kan få
    ledvärk, huvudvärk, kräkningar...

  32. Det är diffusa symtom, så det är lätt
    att missta för andra sjukdomar.

  33. Utan snabb behandling
    blir man fort svårt sjuk.

  34. Allt som oftast avlider man också,
    till följd av infektionen.

  35. Det har forskats på malaria sen
    60-talet, och vi har gjort framsteg-

  36. -men vi har ännu inget
    effektivt vaccin.

  37. Varför har vi då inte det?

  38. Jag ska nämna två orsaker,
    som har med min forskning att göra-

  39. -men det finns andra orsaker också.

  40. Malariaparasiten har
    en otroligt invecklad livscykel.

  41. Den går igenom
    olika stadier i olika organ.

  42. Den byter skepnad, och har lärt sig
    att undvika vårt immunförsvar.

  43. Sen har vi tyvärr inte
    tillräckliga kunskaper-

  44. -om hur vårt immunförsvar påverkas.

  45. Mycket av forskningen
    har gjorts på möss.

  46. Trots att det har lärt oss om
    basala immunologiska funktioner-

  47. -blir det svårt att överföra
    det man ser i möss till människor-

  48. -och hur vårt immunförsvar fungerar.

  49. Jag har fokuserat på
    vårt medfödda immunförsvar-

  50. -och hur vissa celltyper reagerar
    under en malariainfektion.

  51. Först ska jag gå igenom lite
    om den komplicerade livscykeln.

  52. Jag tar upp det som sker i människor-

  53. -men det finns även
    utvecklingsstadier i myggan.

  54. Det börjar med
    att en mygga suger blod.

  55. Samtidigt sprutar den in parasiter
    i form av sporozoiter.

  56. De tar sig via blodet och
    vårt lymfatiska system till levern.

  57. Där infekterar de leverceller. Inuti
    levercellerna bildar de merosomer.

  58. Efter 5-16 dagar
    förstör de levercellen-

  59. -och släpper ut merozoiter.
    Det ser ni längst till höger.

  60. Under det här stadiet i levern
    är man asymtomatisk.

  61. Merozoiterna infekterar
    våra röda blodkroppar.

  62. De förstör den röda blodkroppen,
    och ut kommer nya merozoiter-

  63. -som kan infektera nya röda
    blodkroppar, i cykel efter cykel.

  64. I det här stadiet får man symtom,
    som hög feber och feberfrossa.

  65. Vissa parasiter utvecklas till
    manliga och kvinnliga gametocyter.

  66. När myggan suger blod
    får den med sig gametocyterna-

  67. -och sen börjar
    ett utvecklingsstadium i myggan-

  68. -som leder till att det bildas
    sporocyter i myggans salivkörtlar-

  69. -som den sen sprutar in i nästa
    person, och då fortsätter cykeln.

  70. Hur lång tid tar det
    innan man utvecklar symtom?

  71. Det är ungefär 5-16 dagar.

  72. Så det är ett stort spann,
    men typ så.

  73. Sen tänkte jag gå in på
    immunsystemet, som jag har studerat.

  74. Det mänskliga immunsystemet
    är komplicerat-

  75. -och innehåller
    massor med olika celler och organ.

  76. Nu hoppar jag till
    de två celltyper jag har jobbat med:

  77. Dendritiska celler och monocyter.

  78. På bilden har jag
    färgat in en dendritisk cell-

  79. -och fotat den i ett mikroskop.

  80. Men jag har även en schematisk bild.

  81. Nåt som är karakteristiskt
    är utskotten som ni ser där.

  82. Man kan ana dem på den gröna bilden.

  83. De dendritiska cellerna
    patrullerar i kroppen-

  84. -och söker av
    efter bakterier, virus och parasiter.

  85. Den tar in dem, bryter ner dem-

  86. -och visar delar av sitt "fynd"
    på cellytan.

  87. Den visar det för andra immunceller,
    så att de kan ta hand om hotet.

  88. Det kallas för antigenpresentation.
    Det är en väldigt viktig process.

  89. Det har jag delvis fokuserat på
    i min forskning.

  90. Monocyter är det lila där.

  91. De är involverade i
    inflammatoriska processer-

  92. -och i bekämpandet
    av olika infektioner.

  93. Det för oss in på
    det jag sysslade med i fem år.

  94. Det var en kombination av
    blodstadiet av malaria-

  95. -och dess påverkan på
    dendritiska celler och monocyter.

  96. När jag började hoppades jag
    kunna lägga en liten pusselbit-

  97. -till hur vårt immunförsvar
    svarar på en malariainfektion-

  98. -och i det långa loppet kunna bidra
    till utvecklingen av ett vaccin.

  99. Jag renade fram
    dendritiska celler från blod-

  100. -som jag fick från anonyma donatorer
    från blodcentraler.

  101. Sen exponerade jag dem
    för olika malariaprodukter.

  102. Det är biprodukter som bildas av
    parasiten i våra röda blodkroppar.

  103. Sen mätte jag olika parametrar -
    om de var mogna eller omogna-

  104. -deras funktion och om de
    klarade av antigenpresentationen.

  105. Jag jämförde celler
    som exponerats för malariaprodukter-

  106. -med celler som inte hade blivit det.

  107. Sen hade jag förmånen
    att få vara med i ett projekt-

  108. -som tog mig
    till Burkina Faso, i Västafrika.

  109. Där renade vi fram monocyter-

  110. -från individer av olika
    etniska grupper, Fulani och Mossi.

  111. Sen delade vi upp dem
    i infekterade och oinfekterade.

  112. Det som är speciellt med Fulani är
    att det har visat sig-

  113. -att de har ett bättre
    immunologiskt svar mot malaria.

  114. De är bättre rustade
    och blir mindre sjuka.

  115. Men vi förstår inte varför-

  116. -så vi vill komma åt
    den bakomliggande orsaken till det.

  117. Vi sekvenserade monocyter för att
    undersöka uttrycket av olika gener-

  118. -mellan de olika grupperna.

  119. När det gäller dendritiska celler
    kom jag fram till att...

  120. När dendritiska celler
    exponeras för malariaprodukter-

  121. -hämmas deras mognadsprocess.
    För att kunna utföra sina uppgifter-

  122. -måste de vara mogna.
    Det mäts med flera parametrar.

  123. När de träffade på malariaprodukter
    mognade de inte-

  124. -jämfört med celler som inte
    hade träffat på malariaprodukter.

  125. När en dendritisk cell bryter ner nåt
    och visar det på sin yta-

  126. -måste den kunna ta sig till andra
    celler och visa vad den har hittat.

  127. Processen kallas migration.

  128. Dendritiska celler som blivit
    exponerade för malariaprodukter-

  129. -var sämre på migrationsprocessen.

  130. De var sämre på att ta sig i väg
    och kicka i gång andra immunceller-

  131. -än celler som inte blivit
    exponerade för malariaprodukter.

  132. Sen tittade vi på
    antigenpresentationsprocessen i sig.

  133. Vi såg att dendritiska celler
    som hade blivit exponerade-

  134. -var sämre på att presentera sitt
    fynd och kicka i gång andra celler-

  135. -så att de kan svara
    och ta hand om hotet.

  136. Så dendritiska celler blir hämmade
    under en malariainfektion.

  137. I den andra studien...
    Här är bilder från Burkina Faso.

  138. Där undersökte vi uttrycket av olika
    gener i monocyter i olika grupper.

  139. Vi upptäckte att Fulani och Mossi
    uttrycker gener olika mycket.

  140. Vi hittade skillnader i genuttryck.

  141. Det kan låta diffust.
    Vad är det för nåt?

  142. Jag har tänkt ut ett exempel.
    Jag ska testa att dra det.

  143. Vi får se om det ökar förståelsen.

  144. Vi människor har ju samma gener.

  145. Svaret ligger inte i
    att Fulani uttrycker andra gener-

  146. -än vad vi här i salen gör-

  147. -utan det handlar om
    nivåer av genuttryck.

  148. Jag har tänkt på det som en lampa.

  149. Alla har en likadan lampa,
    men sen har vi en dimmer.

  150. Man kan vrida den så att det
    blir halvskumt eller jätteljust.

  151. Det är där svaret ligger, att...

  152. I monocyter använder Fulani och Mossi
    dimmern olika mycket.

  153. De reglerar ljuset,
    eller sitt genuttryck, olika mycket.

  154. Det är en pågående studie.

  155. Min kollega försöker ta reda på
    vilka gener som reglerades olika.

  156. Då kan vi gruppera dem.
    Tillhör de signalvägar?

  157. Är de inblandade i det immunologiska
    svaret, i metabola mekanismer?

  158. Vi vill se hur det ser ut när man
    har ett bättre svar mot malaria-

  159. -jämfört med
    grupper som inte har det.

  160. För att sammanfatta...

  161. Vi har upptäckt
    att vårt medfödda immunförsvar-

  162. -hämmas av en malariainfektion.

  163. Det gör att dendritiska celler inte
    kan utföra en antigenpresentation.

  164. Det kan ha inverkan på-

  165. -utvecklandet av
    ett effektivt vaccin mot malaria.

  166. I monocyter hos Fulani, gruppen
    som har ett bättre svar mot malaria-

  167. -jämfört med grupper i samma område-

  168. -har vi sett
    att de har ett annorlunda genuttryck.

  169. Det kan leda till nya kunskaper om
    vilka molekyler och mekanismer-

  170. -som är viktiga för
    ett relativt bättre svar mot malaria.

  171. Jag ska avsluta med
    fler bilder från Burkina Faso.

  172. Det här är utanför dörren
    vid huset där jag bodde.

  173. Det här är huvudleden
    i stadsdelen där jag bodde.

  174. Burkina Faso är ett av
    världens tre fattigaste länder.

  175. Saker och ting är relativt.
    Jag tänker på snubben i vinterjacka.

  176. Det var runt 40 grader varmt, så jag
    hade svårt att koncentrera mig.

  177. Men vi gick ju mot vinter,
    så allt är relativt.

  178. Här är en av klinikerna i en av
    byarna. Det är två sjuksköterskor.

  179. Det är barnavdelningen,
    där man bland annat föder barn.

  180. De hjälpte även till
    att samla in blod till vår studie.

  181. I Fulani-byn har de mycket boskap.

  182. Den här kvinnan har en viktig uppgift
    - att ta hand om boskapen.

  183. Hon visar hur man vallar kor,
    vilket var viktigt att kunna.

  184. Jag och min handledare brast i det,
    så hon fick visa oss.

  185. Sen fick vi testa.

  186. Sen vill jag tacka
    alla som har hjälpt mig.

  187. Det är handledare, medförfattare
    och samarbetspartners. Tack!

  188. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Malaria påverkar immunförsvaret

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Immunologi, Infektionssjukdomar, Malaria, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.